Fråga 2020/21:3010 Rättssäkerheten för konvertiter hos svenska migrationsmyndigheter

av Gudrun Brunegård (KD)

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

För en muslim kan det vara förenat med livsfara att lämna islam och bli kristen. Lika stort kan hotet vara att avsvära sig tron och bli ateist. Hotet kan vara olika stort i olika delar av världen. I fundamentalistiska islamistiska stater är det en juridisk realitet. Den allmänna uppfattningen är att fundamentalismen inte är lika framträdande i Europa. Men för den enskilde konvertiten från Balkan eller andra muslimska miljöer kan hotet vara väl så kraftfullt och måste tas på allvar.

Migrationsverket har fått stor kritik för sitt sätt att bedöma allvaret i en persons omvändelse och bedömningen av vart det är säkert att utvisa en kristen som lämnat islam. Migrationsverket har inte heller visat någon större förståelse för vad det kristna livet innebär utan tycks tro att man kan hålla sin nya tro hemlig.

I asylärenden är det även viktigt att beakta barnperspektivet. En vägledande dom i Migrationsöverdomstolen gav i december 2020 en flyktingfamilj uppehållstillstånd med hänvisning till barnets bästa. Den 14-åriga dottern hade bott i Sverige hela sitt liv.

I några nationella medier har man på senare tid berättat om en familj som har bott länge i Sverige, efter att ha flytt från Kosovo, undan ett hedersrelaterat dödshot. Döttrarna, 14 och 11 år, är födda i Sverige och har bott här hela livet. De talar flytande svenska, går i svensk skola och har svenska vänner. De har ingen kontakt med släkten i Kosovo, på grund av den problematik som låg till grund för föräldrarnas flykt. Redan i början av sin tid i Sverige lämnade familjen islam och blev kristna. Detta medför ytterligare dödshot i hemlandet. Familjen är skötsam och allmänt uppskattad i lokalsamhället. Mannen hade anställning inom äldreomsorgen men tvingades sluta när utvisningsbeslutet kom. Datum för utvisning är fastställt till den 1 juni.

Familjen lever alltså under dubbelt dödshot om de återvänder till sitt hemland: det hedersrelaterade, som var anledningen till att de flydde, och det faktum att de sedan många år har lämnat islam och är aktivt och öppet utövande kristna. Delar av familjen hungerstrejkar. De är övertygade om att de kommer att bli dödade om de tvingas återvända till sitt hemland. Man har ansökt om resning i Högsta förvaltningsdomstolen och ställer sitt hopp till att de ska beviljas ny prövning.

I mars 2019 ändrade regeringen i Migrationsverkets regleringsbrev och skrev in: ”Myndigheten ska särskilt redovisa: hur myndigheten säkerställer rättslig kvalitet och likformig tillämpning i asylärenden där religiös uppfattning åberopas.” Ändå fortsätter rapporteringen om bristande förståelse hos handläggare och migrationsdomstolar om religionens betydelse för den enskilda konvertiten och i det samhälle dit personen riskerar att återsändas.

Med hänvisning till ovanstående är min fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson följande:

 

På vilket sätt agerar ministern och regeringen för att regeringens direktiv om rättssäker kvalitet i konvertitärenden ska införlivas i Migrationsverkets och migrationsdomstolarnas praxis när det kommer till handläggningen av enskilda ärenden?