Fråga 2020/21:2875 Effekterna av långtidscovid

av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

 

Den 15 maj visade TV4 ett inslag på Nyhetsmorgon om personer med långtidscovid där läkaren Cecilia, som själv drabbats, berättar om symtom, remiss och vikten av medicinsk utredning och diagnos för POTS (posturalt ortostatiskt takykardisyndrom).

Cecilia berättar att hon inte nog kan beskriva hur viktigt det är att få bli ordentligt utredd medicinskt och vikten av att testas för POTS.

Överläkare Judith Bruchfeld som är infektionsspecialist på Karolinska universitetssjukhuset medverkar också i inslaget. Judith, som varit med och dragit igång mottagningen för långtidssjuka covidpatienter på Karolinska, berättar om kriterier som satts upp för att bli aktuell för den vården.

Bland annat beskrivs att det kräver nedsatt arbetsförmågan med 50 procent eller mer.

Ekot har gjort en rundringning som visar att minst 16 000 är drabbade av långtidscovid. Judith Brunchfeld berättar i inlägget att den siffran nog är en minimisiffra då diagnoskodningen kom igång först under hösten och inte används fullt ut.

10 procent av dem som insjuknar i covid-19 får symtom som varar i tre månader eller längre och tillhör gruppen långtidscovid. Antalet är uppe i 100 000 personer. De drabbas hårt och deras arbetsförmåga påverkas markant. I exemplet som fanns med i TV4 kan Cecilia inte gå längre sträckor utan behöver en rullstol.

Många har nu varit sjuka i över 365 dagar eller närmar sig ett år. Medicinsk prognos är krav. De här personerna har hamnat i ett limbo under en pandemi då de ska passa in i ett system där en pandemi och deras sjukdomsförlopp inte är inbyggda.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:

 

Vilka initiativ är statsrådet beredd att ta med anledning av det som har framförts för att de personer som har drabbats av långtidscovid ska få hjälp av det svenska trygghetssystemet utifrån att det råder en pandemi?