av Fredrik Malm (L)
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Nyligen meddelade USA:s president Joe Biden att de resterade amerikanska trupper som är stationerade i Afghanistan ska dras tillbaka helt och hållet senast den 11 september i år. Beslutet är föga förvånande med tanke på att USA har försökt dra sig ur konflikten i snart sex år. Det skapar däremot en osäkerhet kring det framtida säkerhetsläget i Afghanistan. Frågan angår även Sverige genom vår militära närvaro med 15 soldater i ett tyskt Natoläger.
I samband med att andra Natomedlemsländer också drar tillbaka sina trupper måste även Sverige fatta ett beslut om hur vi framgent vill arbeta för att främja säkerheten i Afghanistan. Det USA och Nato lämnar efter sig är ett maktvakuum där grannländer som bland annat Pakistan, Iran och Kina mycket väl kan komma att spela en allt större roll.
När regeringen fattar ett beslut i frågan bör den ta hänsyn till varningstecknen: Det är inte säkert att den sköra republiken och dess säkerhetsstyrkor kan stå emot talibanerna när inbördeskriget går in i en ny fas. Man behöver bara blicka tillbaka på 90-talet för att inse vad ett talibanintåg i Kabul kan innebära.
Liberalerna menar att Sverige ska spela en aktiv roll i vår omvärld. I vissa fall kräver detta att vi även deltar i militära sammanhang. De afghanska säkerhetsstyrkorna är trots allt en mer professionell styrka i dag, delvis tack vare Sveriges deltagande i Natoledda Resolute Support Mission.
Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
Kommer regeringen att fortsätta att samarbeta med de afghanska säkerhetsstyrkorna för att stärka republiken i kriget mot talibanerna, och hur kommer i så fall ett sådant samarbete att se ut?