Fråga 2020/21:2496 Behovet av att markera mot Ryssland

av Pål Jonson (M)

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

Kriget i Ukraina har pågått sedan 2014 och har under den tiden krävt närmare 14 000 liv. Konflikten har varit en vattendelare i den europeiska säkerhetspolitiken då den åter har visat att Ryssland har varit berett att använda militärt våld för att flytta på gränser. Detta är ett tydligt brott mot Helsingforsslutakten från 1975 där den europeiska säkerhetsordningen kodifierades. Akten undertecknades av alla europeiska stormakter, inklusive Sovjetunionen.

De senaste dagarna har vi sett oroväckande ryska truppförflyttningar vid gränsen mot Ukraina och ett upptrappat våld i konflikten i östra Ukraina. Det ryska agerandet är en tydlig provokation som leder till ökade spänningar i området och risk för en förnyad våldsspiral.

Sverige är sedan årsskiftet ordförandeland i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), den struktur som byggdes på grunden som lades i Helsingfors. OSSE är en central institution för konfliktlösning i Europa samt för att upprätthålla den europeiska säkerhetsordningen.

Vid utrikesminister Ann Lindes tal i FN:s säkerhetsråd, i hennes egenskap av ordförande för OSSE, den 10 mars i år beskrev hon krisen i Ukraina som den allvarligaste utmaningen mot den europeiska säkerhetsordningen och att ansträngningarna för konfliktlösning måste intensifieras.

Det är bra att utrikesministern har ett tydligt fokus på situationen i Ukraina. Sverige måste vara en tydlig kraft för att markera mot ryskt agerande som kan höja konfliktnivån i och kring Ukraina. Ord måste dock följas av handling. Som ordförandeland i OSSE har Sverige en viktig plattform för att kunna agera i frågan.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:

 

Hur avser ministern att agera för att markera mot det ryska agerandet i och kring Ukraina den senaste tiden, och hur avser ministern att använda det faktum att Sverige för närvarande är ordförandeland i OSSE för detta ändamål?