av Saila Quicklund (M)
till Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
”Företagshälsovården har en viktig roll vid rehabilitering och arbetsanpassning vid återgång i arbetet efter sjukskrivning”, konstateras i regeringens nya arbetsmiljöstrategi för 2021–2025.
Vidare skrivs det i strategin att ”företagshälsovården och dess roll i arbetsmiljöarbetet behöver utvecklas och stärkas” och att ”det är angeläget att företagshälsovården används i större utsträckning i det förebyggande arbetsmiljöarbetet”.
Det fastslås också att ”företagshälsovården kan bidra i arbetet med att skapa friska arbetsplatser men det förutsätter en företagshälsovård med god kompetensförsörjning, hög kvalitet och ett ändamålsenligt regelverk”.
Den krisartade utbildningssituationen för företagsläkare har varit politiskt känd under många år då den, i motsats till övrig läkarutbildning, saknar såväl huvudman som finansiär. 2020 gav Arbetsmarknadsdepartementet Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, i uppdrag att utreda och lämna förslag på hur utbildningssituationen för läkare som arbetar inom företagshälsovården kan lösas.
Efter ett års utredning presenterade Mynak nyligen sin rapport. De ställer sig positiva till ”ett antal kurser av varierande längd och omfattning”, ”ett lämpligt utbud av fördjupande kurser” och ”ett eller flera nationella nätverk”. Men rapporten förbiser knäckfrågan, nämligen hur utbildningen för specialisttjänstgöringen i arbetsmedicin ska finansieras och organiseras.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga arbetsmarknadsminister Eva Nordmark:
Vilka slutsatser drar ministern av Mynaks utredning, och ser ministern att utredningen har givit svar på hur regeringen ska lösa utbildningssituationen för läkare som arbetar inom företagshälsovården?