av Magnus Oscarsson (KD)
till Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Under den pågående pandemin har allt fler, till följd av hemmavistelse och kanske längtan efter sällskap, kommit att överväga införskaffande av en hund. Den starkt ökade efterfrågan har gjort att möjligheterna att få tag på en valp från någon av de uppfödare som är registrerade hos Svenska Kennelklubben kraftigt försämrats. Väntetiden kan nu vara uppåt ett år.
Till följd av detta har den illegala införseln av hundar ökat. Den organiserade hundsmugglingen sker under samvetslösa förhållanden. För de skrupellösa finns stora pengar att tjäna med mycket liten risk. En insmugglad valp kan säljas för mellan 20 000 och 60 000 kronor. Men valpen som säljs är ofta traumatiserad efter svåra uppväxtförhållanden och olidliga resor till sin slutdestination. Hundar föds upp i valpfabriker där tikar tvångsparas för frekvent valpning. Valparna skiljs mycket tidigt från sina mammor, med påföljande beteendestörningar. Sjukdomar och parasiter förekommer, liksom rabies.
Det kommer in ett stort antal unga hundar till Sverige varje dag. En del smugglas in dolda, andra tas in i stora kvantiteter helt lagligt. Den lagliga importen innebär att det finns dokument som verifierar att allt går rätt till, men införseln är närmast industriell, och dokumenten befaras vara förfalskade. Enligt Tullverket är det väl känt att oseriösa veterinärer i bland annat Polen utfärdar sällskapsdjurspass med felaktiga uppgifter om djuret. Tullverket kämpar för att beivra smugglingen och avslöja import som sker på falska premisser.
Den offentliga utredningen En samlad djurhälsoreglering (SOU 2020:62), som inlämnades till regeringen den 11 november 2020, innehåller förslaget att 3 § 8, 10 och 11 ska tas bort från lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen (inregränslagen). Även anmälningsskyldigheten i 4 § inregränslagen föreslås tas bort. Förändringarna innebär, enligt Tullverket, sämre möjligheter att utföra de kontroller som lagrummet garanterar. Tullverket tappar befogenheten att eftersöka sällskapsdjur, andra djur eller animaliska produkter vid införsel från ett annat EU-land på det sätt som kan göras i dag med stöd av 7 § inregränslagen. Tullverket förlorar också möjligheten att göra ett omhändertagande enligt 17 § inregränslagen.
Med detta förlorar Tullverket möjligheten att i samband med olovlig införsel av sällskapsdjur omhänderta djuret. De kan inte hålla kvar djuret och djurägaren tills en officiell veterinär är på plats.
Utredningens förslag riskerar vid ett genomförande att försvåra Tullverkets arbete mot den illegala införseln av sällskapsdjur. För tulltjänstemän utgör smugglingen av sällskapsdjur ett arbetsmiljömässigt påfrestande inslag i arbetet. Det är svårt att se djur lida och mycket frustrerande om redskapen för att beivra lidandet saknas. Det synes därför angeläget att statsrådet kan ge besked om huruvida regeringen planerar att genomföra utredningens förslag.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Jennie Nilsson:
Tänker statsrådet ta några initiativ i linje med utredningens förslag?