Fråga 2020/21:2051 Försvaret och PFAS

av Betty Malmberg (M)

till Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

 

Nyligen skickade Försvarsmakten en återrapport till regeringen om sitt arbete med förorenade områden. Rapporten i sig innehåller ytterst få svar på vilka konkreta åtgärder man avser att vidta för att öka takten i saneringen, vilket var vad regeringen faktiskt frågade efter i regleringsbrevet för år 2020. I stället redovisas att hittillsvarande arbete framför allt har gått ut på att identifiera och klassificera olika förorenade områden. Enligt rapporten har Försvarsmakten i dagsläget kännedom om 2 090 områden som är förorenade eller potentiellt förorenade, varav ett fåtal har sanerats under årens lopp. Märkligt är dock att antalet områden som förorenats av PFAS-kemikalier är exkluderade från sammanställningen.

Med tanke på de ytterst allvarliga hälsoeffekter som kan uppstå till följd av PFAS-kemikalier måste det anses ytterst angeläget att även dessa områden ingår i statens saneringsplaner och efterbehandlas på ett konkret sätt. Detta är inte minst viktigt då det är känt att vissa av dessa förorenade områden till och med finns i anslutning till dricksvattentäkter.

Med hänvisning till ovan vill jag fråga försvarsminister Peter Hultqvist:

 

Vilka skäl ligger till grund för att sanering av PFAS-förorenade områden är exkluderade i Försvarsmaktens rapport, och vilka åtgärder avser ministern att vidta för att efterbehandling av dessa områden snarast ska kunna påbörjas?