av Patrik Engström (S)
till Statsrådet Per Bolund (MP)
I regeringens budget för 2021 utökas de permanenta statliga medlen för att öka omarronderingen av ägosplittrad jord- och skogsbruksmark, framför allt i Dalarnas län. År 2021 får anslaget ett tillskott om 10 miljoner kronor, och 2022 och framåt får det ett årligt tillskott om 20 miljoner kronor, vilket är mycket positivt.
En omarrondering är till många delar oviss, då man som markägare vet vad man har men inte vad man får. En sådan förrättning är också tvingande för alla om villkoren uppfylls. Faktorer som i tidigare omarronderingsförrättningar har varit förutsägbara har numera blivit osäkra, vilket försvårar väsentligt för markägarna.
Förrättningskostnaden fördelas i dag mellan staten och markägarna. I tidigare prissättningsmodell använde Lantmäteriet en fast hektarkostnad beroende på markslag, vilket innebar att såväl länsstyrelsen som markägarna visste kostnaden redan när förrättningen inleddes. Numera debiterar Lantmäteriet i stället på löpande räkning.
Under förarbetet har markägarna signalerat att de inte kan besluta om huruvida de vill ansöka om en omarrondering om de inte vet kostnaden i förväg. Länsstyrelsen har i varje förarbete beställt uppgifter från Lantmäteriet om markägarnas förrättningskostnad och fått en preliminär kostnadsuppskattning för hela omarronderingsförrättningen. Lantmäteriet har varit tydligt med att kostnaden kan bli både högre och lägre. Min uppfattning är att förrättningskostnaden behöver vara förutsägbar såväl för markägarna som för de statliga myndigheterna.
För att på bästa sätt svara upp mot regeringens önskan om ökad takt i arbetet med omarrondering behöver alltså osäkerheten runt kostnaderna få en konstruktiv lösning med markägarnas bästa för ögonen.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Per Bolund:
Vad avser statsrådet att göra för att försäkra sig om att regeringens önskan om ökad takt i arbetet med omarrondering blir verklighet?