av Johan Forssell (M)
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Sverige kan och ska bli tryggare, men då krävs kraftfull politisk mobilisering mot det grova våldet. Satsningar på polis och åklagare är en viktig del, men reformer måste även ske inom Kriminalvården för att förhindra återfall i brott. Av de individer som följdes från 2016 till 2019 återföll cirka en tredjedel i brott som ger fängelse eller frivård.
I dag släpps, som absolut huvudregel, personer ur fängelse när de har avtjänat två tredjedelar av det utdömda straffet. Det innebär att även personer som dömts för mycket allvarliga brott, exempelvis mord, släpps ur fängelse flera år i förtid. Det är en otillfredsställande ordning. Moderaterna vill ändra lagstiftningen så att villkorlig frigivning tidigast ska kunna vara aktuellt först efter att tre fjärdedelar av den utdömda strafftiden avtjänats.
För att få åtnjuta villkorlig frigivning finns det i dag inga krav på att man medverkar i exempelvis återfallsförebyggande behandling. Villkorlig frigivning bör vara en möjlighet, inte en rättighet. Utgångspunkten bör också vara att man avtjänar det straff domstolen dömt ut.
Frågan om villkorlig frigivning har varit ett återkommande inslag i den kriminalpolitiska debatten. Redan den 26 mars 2015 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att den som återfallit i likartad brottslighet bör avtjäna minst tre fjärdedelar av det nya straffet. Tillkännagivandet mynnade ut i utredningen Villkorlig frigivning – förstärkta åtgärder mot återfall i brott (SOU 2017:61), men utredningen föreslog inga författningsförändringar i denna del.
I januari 2021 riktade riksdagen återigen ett tillkännagivande till regeringen om att villkorlig frigivning ska vara förbehållen de intagna som skött sig under verkställighetstiden. Riksdagen tillkännagav också att regeringen ska överväga om villkorlig frigivning ska kunna ske först efter tre fjärdedelar av strafftiden, och aldrig för den som har återfallit i brott. Den politiska viljan bland riksdagens partier om att ändra dagens regler om när den villkorliga frigivningen ska kunna bli aktuell är därmed tydlig.
Nu ankommer det på regeringen och justitieministern att hörsamma riksdagens vilja.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Avser ministern att tillsätta en ny utredning i syfte att ersätta tvåtredjedelsfrigivningen med trefjärdedelsfrigivning, och när avser ministern i så fall att tillsätta denna utredning?