Fråga 2020/21:1614 Framtidens specialistutbildningar för sjuksköterskor

av Gudrun Brunegård (KD)

till Statsrådet Matilda Ernkrans (S)

 

Sjuksköterskans specifika omvårdnadskompetens är oumbärlig i teamet kring den sjuke, som ett nödvändigt komplement till läkarens medicinska kompetens. Det finns ett tydligt samband mellan personalens kompetens och patientsäkerheten. Där andelen sjuksköterskor är hög ökar patientens möjlighet att överleva. Legitimerade sjuksköterskor som arbetar inom olika specialistområden har behov av att fördjupa sin kunskap och kompetens, exempelvis inom medicinsk och kirurgisk vård, geriatrik och barnsjukvård.

Möjligheten till specialistutbildning är en karriärväg för sjuksköterskor och är också betydelsefull för yrkets attraktivitet.

Behovet av specialistutbildade sjuksköterskor inom operation, anestesi och intensivvård samt barnmorskor, distriktssköterskor, röntgensjuksköterskor och så vidare är mycket stort. Här finns några av de största bristyrkena, med ofantliga behov av nya medarbetare de närmaste åren. Det senaste årets erfarenheter av covid-19-pandemin har satt fingret på behovet av höjd geriatrisk och gerontologisk kompetens i äldrevården. Det finns även behov av att vidareutveckla och sprida utbildningen till avancerad specialistsjuksköterska (Nurse Practitioner), som i dag bara finns i Linköping.

Utredningen om framtidens specialistutbildningar (SOU 2018:77) rönte omfattande kritik, både av professionen och av dåvarande Sveriges Kommuner och Landsting. Utredningen föreslog att den akademiska nivån skulle sänkas till enbart yrkesexamen. Det skulle medföra att en svensk sjuksköterskeexamen inte skulle hålla samma akademiska standard som i övriga EU, där det krävs kandidat- eller masterexamen. Antalet specialistutbildningar föreslogs minskas till tre. För övrigt föreslogs ansvaret lämnas till lärosätena. Det skulle knappast öka attraktiviteten i sjuksköterskeyrket om möjligheten att fördjupa sin akademiska kompetens skulle urvattnas och ersättas med kurser eller internutbildningar utan någon examen som ger möjlighet att gå vidare i karriären.

Tvärtom är behovet av specialistutbildning inom primärvård, vården av äldre, psykiatrisk vård och elevhälsovård etcetera större än någonsin. Som ovan poängterats finns också ett stort värde av utbildning till avancerad specialistsjuksköterska (Nurse Practitioner). Det är viktigt att en erhållen examen från sjuksköterskeskolan garanterar en viss kunskapsnivå såväl akademiskt som specifikt professionsinriktat. Detta bekräftas sedan i den legitimation sjuksköterskan erhåller från Socialstyrelsen. Sjuksköterskors utbildningar och specialistutbildningar måste vara likvärdiga över landet – och hålla en nivå som motsvarar andra länders.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Matilda Ernkrans:

 

Hur kommer statsrådet att verka för att innehållet i en kommande proposition om framtidens specialistutbildningar för sjuksköterskor säkerställer att specialistutbildningarna håller så hög kvalitet som möjligt och bidrar till att främja sjuksköterskeyrkets utvecklingsbehov och attraktivitet, likasom att de bidrar till höjd patientsäkerhet och stärkt kompetens i teamet kring den sjuke?