Fråga 2020/21:1605 Konsekvenser av nya säkerhetskrav i näringslivet

av Katarina Brännström (M)

till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

 

Allt fler samhällssektorer omfattas av nya och olika säkerhetskrav. Den gemensamma faktorn är att Säkerhetspolisen får och har fått nya och utökade ansvarsuppgifter, utifrån bedömningar att skydda Sveriges inre och yttre säkerhet, skydda olika former av samhällsviktig verksamhet med mera. Det kan exempelvis handla om att pröva om viss teknik får användas, om skyddsmärkning av vissa anläggningar, om vissa anställda får utföra specifika uppgifter eller om vissa företag ska få förvärva egendom i Sverige eller inte.

Detta innebär att allt fler företag får en administrativ börda, samtidigt som det väcker frågor om näringslivets behov av och krav på transparens, förutsägbarhet och rimliga förutsättningar för att verksamheten ska kunna utvecklas och tillgodoses. Det finns stora risker att Sverige kommer att halka efter som innovationsland, och stora kostnader för säkerheten kan inverka negativt på svenskt näringslivs konkurrenskraft.

Behoven av ökad digitalisering är stora inom många samhällsviktiga områden, särskilt inom socialtjänst och hälso- och sjukvård. Där måste kommuner och regioner kunna anlita och samarbeta med näringslivet för att tillgodose sina behov. Säkerhetsskyddsanalyser och föreskrifter blir nödvändiga för allt fler verksamheter, och kraven på en hög säkerhet stiger.

Med anledning av detta vill jag fråga näringsminister Ibrahim Baylan:

 

Vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att de ökade säkerhetskraven inte leder till men för svenskt näringsliv och svensk ekonomi?