Fråga 2020/21:1549 Missförhållanden på Sis ungdomshem

av Linda Lindberg (SD)

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

I reportaget om Sis-hemmet Björkbacken framkommer flera oroande berättelser om missförhållanden där unga tjejer utsatts för våld och blivit bemöta och behandlade på ett oetiskt sätt.

Tidigare anställda har larmat och uttryckt sin oro för flickornas välmående på hemmet. Det framkommer också att polisanmälningar och orosanmälningar gjorts en lång tid tillbaka utan att myndigheter har agerat fullt ut. Ungdomshemmet Björkbacken är nu stängt sedan december 2020 och förväntas öppna igen under våren 2021, och då enbart för pojkar.

Det är besvärande uppgifter som kommit fram. Ungdomar som redan har en problematisk tillvaro ska efter placering och omhändertagande kunna få det stöd och den vård som förväntas. Här har staten det yttersta ansvaret för vård och omsorg av unga med särskilda behov. En ansvarsfull uppgift i att hjälpa och stärka, inte minst. En uppgift som inte får fallera på det sätt som beskrivs.

Statens institutionsstyrelse har 23 särskilda ungdomshem utspridda över landet med plats för cirka 700 ungdomar. Cirka 1 000 nya ungdomar kommer årligen till något av Sis-hemmen.

Enligt Statens institutionsstyrelses hemsida deltar ungdomarna i intervjuer vid såväl inskrivning som utskrivning.

Utöver ovan nämnda intervjuer följer man behandlingsplaner för varje ungdom där Sis menar att ungdomen aktivt deltar i planeringen, och att de i brukarforum har möjlighet att säga vad de tycker om verksamheten på avdelningen. De får också information om hur de ska göra för att klaga på vården och överklaga beslut. Utöver det bör ungdomen även ha kontakt med sin handläggare på socialtjänsten i hemkommunen som ska överväga beslutet var sjätte månad.

Missförhållanden borde inte kunna ske i den utsträckning som beskrivs utan borde ha uppdagats tidigare och åtgärdats. Även ansvariga menar att man brustit i det fall som nu rapporterats.

Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

 

Vad avser ministern att göra för att säkerställa att Statens institutionsstyrelses uppdrag och intentioner verkligen efterlevs ute i verksamheten så att ungdomarna får den vård och det stöd som förväntas?