av Lars Hjälmered (M)
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Regeringen har valt att införa en särskild skatt på plastbärkassar. Ambitionen har varit att minska förbrukning av plastkassar. Efter införandet har det ifrågasatts hur regeringen räknat fram de miljardintäkter de uppskattat att skatten ska ge. Vidare har det senare även visat att sig att Naturvårdsverket räknat fel och kraftig överskattat användningen av plastbärkassar. Tvärtemot vad verket angav levde Sverige redan vid skatten införande upp till EU-målen.
Inom handeln och näringslivet i stort har det under lång tid pågått ett utvecklingsarbete för att minska miljöpåverkan. Bland annat har det handlat om att byta från fossil till förnybar och/eller nedbrytbar plast, ett byte till kassar som kan användas flera gånger samt att handeln genom ”one bag initiative” själva tillsammans med kunder minskat användningen av plastkassar kraftigt.
Nu har det visat sig att det finns exempel på företag som erbjuder helt plastfria påsar men som ändå måste betala plastpåseskatt på sina produkter. Ett exempel är företaget Gaia Biomaterials, som har utvecklat påsar som är nedbrytbara och kan användas upp till 50 gånger. De har även ingått som projektpartner i EU:s miljöprogram Life där EU avsatt miljonbelopp för att utveckla en hållbar råvara till bärkassar och därmed bidra till miljö- och klimatarbetet inom EU. Konkret är problemet att regeringens plastpåseskatt innebär att företagets flergångskasse inte anses vara en flergångskasse trots att den kan användas minst 50 gånger. Andra företag drabbas av att regeringen inte gör skillnad på om plastbärkassar är tillverkade av förnybara material eller fossila. Experter varnar nu för att regeringen med sina vägval bromsar innovation, omställning och hållbarhet.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
Avser ministern att vidta några åtgärder kring regler och beskattning av bärkassar, såsom att skilja på förnybara och fossila råvaror, för att ta bort dagens hinder för innovation, omställning och hållbarhet?