Fråga 2020/21:1433 Kommuners skillnader i företagsklimat

av Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

 

Om Västerbotten vill vara en attraktiv plats för företag finns det anledning att granska hur företagen bemöts, hur tillstånden hanteras och hur tillsynen utförs. Alla kommuner i Västerbotten har som mål att förbättra företagsklimatet. Fler och växande företag betyder fler jobb, ökade skatteintäkter och ökat välstånd. I medierna i Västerbotten kan man läsa att näringslivsklimatet skiljer sig stort beroende på i vilken kommun du verkar.

Regelförbättringar, förutsägbarhet och minskade kostnader är viktigt. I färska rapporter från Näringslivets regelnämnd (NNR), kring kommunernas regeltillämpning, målas en tydlig bild upp av de skillnader som finns.

I undersökningen om livsmedelskontroller framkom att livsmedelsinspektörer i en av tre kommuner anser sig vara säkra på att inget tydligt näringslivsfrämjande kommunalt arbete bedrivs.

Skellefteå är dock ett exempel där handläggarna inom livsmedelskontroll och serveringstillstånd arbetar utifrån kommunens näringslivsfrämjande policy. Kommunens kontrollfunktioner är en del av kommunens samspel med näringslivet och påverkar hela företagsklimatet.

Vidare undersöktes möjligheten till hjälp vid nyetableringar. Det borde inte spela någon roll i vilken kommun i Västerbotten ett företag väljer att starta. Men skillnaderna i företagsklimat är stora.

Endast två av de svarande kommunerna i Västerbotten säger sig kunna lämna ett tidigt besked om totalkostnaderna innan ansökningshandlingarna skickats in. Det här försvårar etableringar. Tid är pengar, och kostnader för lokaler, personal och varor pausar inte bara för att besluten dröjer hos kommunerna.

Min fråga till näringsminister Ibrahim Baylan är:

 

Hur avser ministern att arbeta för att få till stånd regelförenklingar och åtgärder så att skillnader mellan kommuner att uppnå ett gott företagsklimat inte blir så stora?