av Runar Filper (SD)
till Statsrådet Jennie Nilsson (S)
I januari skrotade regeringen och Naturvårdsverket det allmänna uppdrag som Svenska Jägareförbundet haft ända sedan 1939 och som finansieras av Viltvårdsfonden, vars pengar kommer från det statliga jaktkort som jägarna årligen löser.
Regeringen kom i stället med ett nytt organisationsbidrag till Jägareförbundet, som ska gälla för flera år i stöten. Enligt denna nya modell ska nu viltövervakning, klövviltsförvaltning och trafikeftersök upphandlas. Tidigare har Jägareförbundet och jägarna skött dessa åtaganden väl, med sitt stora kunnande, breda geografisk närvaro, stora engagemang och mångåriga erfarenhet.
Regeringen har motiverat förändringarna med att EU ställt krav om upphandling av dessa delar. I själva verket har EU redan lagt ned förslaget om upphandling.
I beslutet den 7 januari gav regeringen Naturvårdsverket i uppdrag att sköta och administrera upphandlingen och komma med förslag på vilka förändringar som måste till för att regeringens beslut ska gå i lås. Naturvårdsverkets resulterande förslag var att centralisera stora delar av viltförvaltningen, till högre kostnad än i dag.
Författningsändringarna har ingen majoritet i riksdagen utan är ett verk av Socialdemokraterna och Miljöpartiet i regeringen. Trots att det rör sig om jägarnas pengar väljer regeringen att ta över allt större delar av jakt- och viltvårdsuppdraget. Det är provocerande för jägarkåren att se uppdraget försvinna från deras jägarförbund och in i en statlig myndighet som redan sedan tidigare till stora delar har förbrukat sitt förtroendekapital.
Det allmänna uppdraget har fungerat utmärkt genom åren och är en stor anledning till att vi har haft en så välskött förvaltning av landets viltstam fram till dags dato. Det ideella arbete som jägarkåren levererat har varit grunden i förvaltningen av vårt vilt. Det har minst sagt varit kostnadseffektivt eftersom det helt finansierats genom jägarnas statliga jaktkort.
Förbundet har en ovärderlig kompetens, med hög trovärdighet och starka band med jägarkåren. Detta gör att jakt- och viltvårdsuppdragets betydelse för jakt- och viltvården i Sverige inte kan överskattas. Här finns utbredda kunskaper om jakt i allmänhet och om svenska naturförhållanden i synnerhet. Sveriges jägarkår utgör en ovärderlig kunskapsbank, som i stor utsträckning besitter och för vidarekunskap om djur, natur och kultur. Att ta ifrån dem detta uppdrag är en smärre katastrof för jakt- och viltvården i Sverige.
Så här heter det i regeringens beslut: ”Vidare beslutas om en ny förordning om vissa bidrag ur Viltvårdsfonden, genom vilka ideella rikstäckande organisationer kan söka organisations- eller verksamhetsbidrag för att utföra åtgärder som främjar viltvården enligt jaktlagens definitioner.”
Att jägarnas pengar ska gå till aktiv jakt och viltvård har varit en självklarhet. Nu finns dock risken att flera jaktfientliga organisationer kommer att få del av direkta bidrag som riskerar att försvåra för svensk jakt- och viltvård. Vi har färskt i minne att tvivelaktiga ”organisationer” såsom Nordulv och Wolf Association Sweden tillerkänts rätten att överklaga myndighetsbeslut, trots brister såsom saknade verksamhetsberättelser, medlemsförteckningar och bokföring. Det har i praktiken räckt med att påstå sig ha över 100 medlemmar eller vara en Facebookgrupp. Skulle det nya beslutet öppna för att organisationer med jaktmotstånd på sin agenda kan söka och få organisations- och verksamhetsbidrag, vore det förödande för en trovärdig jakt- och viltvård i Sverige.
Vi vet sedan tidigare att miljöorganisationer har kunnat få bidrag, då Naturskyddsföreningen fram tills nyligen fått ett årligt bidrag från Naturvårdsverket, för att aktivt motverka myndighetsbeslut genom att processa på om vargjakt i domstol och för att driva frågan i EU.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Jennie Nilsson: