Interpellation 2020/21:692 Sveriges insatser i Mali

av Alexandra Anstrell (M)

till Statsrådet Per Olsson Fridh (MP)

 

Sverige pausade sitt bistånd till Mali i augusti 2020 sedan landets president avsatts i en statskupp och en militärjunta tagit makten. Orsaken till stoppet var oklarheter kring hur landet styrdes och vem som hade kontroll över pengaflödena. I slutet av 2020 återupptogs utbetalningarna av bistånd till Mali. Dessutom avsätts 2 miljoner kronor till demokratiinstitutet Idea för arbetet med reformer i landet.

Sverige inledde ett bilateralt utvecklingssamarbete med Mali i slutet av 90-talet. Utöver utvecklingssamarbetet är Sverige även en stor givare av humanitärt stöd till Sahelregionen, inklusive Mali. Enligt openaid.se har totalt drygt 4,4 miljarder svenska kronor utbetalats sedan 1998, inklusive humanitärt bistånd.

Sverige deltar i FN-insatsen Minusma. Enligt säkerhetsrådsresolutionen ska insatsen fokusera på bland annat säkerhet, skydd av civila och stabilisering av landet, främja försoning och nationell politisk dialog och stötta den maliska staten och dess återuppbyggnad av säkerhetssektorn, främjande av de mänskliga rättigheterna samt stöd till det humanitära biståndet. Vi har i dag soldater på plats i den militära delen av Minusma.

Säkerhetsläget i Mali är fortsatt instabilt och försämras alltjämt med frekventa terrordåd i nu snart hela landet, trots stora nationella och internationella satsningar. Den svåra humanitära situationen i landet bidrar till socialt missnöje och etniska spänningar mellan befolkningsgrupper. Protester och demonstrationer kan uppstå med kort varsel. Säkerhetsläget i huvudstaden Bamako är relativt lugnt men kan snabbt förändras. Beskjutningar av maliska säkerhetsstyrkor och egendom tillhörande FN och FN-kontrakterad personal har förekommit. Läget i centrala Mali har försämrats kontinuerligt sedan ett par år och präglas i dagsläget av stundom våldsamma konflikter mellan olika grupper, livsmedelssäkerhetskris, terrordåd samt kidnappningar. Den statliga närvaron i centrala Mali är mycket låg. Nu har vi precis nåtts av nyheten att tre svenska soldater har sårats efter att de kört på en mina.

De militära och de civila insatserna i Mali går dock enligt uppgift inte hand i hand och är inte tillräckligt synkroniserade. De militära insatserna fungerar bra, och de nya trupperna i insatsen Task Force Takuba är på plats. Däremot finns det enligt uppgift problem när det gäller de civila insatserna. Dessa når inte helt fram och brister i effektivitet.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Per Olsson Fridh:

 

  1. För statsrådet och regeringen några samtal med FN för att förändra och förbättra de civila insatserna i Mali så att de kan nå fram bättre?
  2. Har statsrådet och regeringen satsat på några nya innovativa åtgärder i strategin för Sveriges utvecklingssamarbete med Mali 2021–2025 jämfört med den föregående och i så fall vilka?
  3. Vilken utvärdering och analys av den tidigare strategin har legat till grund för strategin för Sveriges utvecklingssamarbete med Mali 2021–2025?