av Charlotte Quensel (SD)
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Trängsel i kollektivtrafiken har varit och är fortsatt ett stort problem för att hålla nere smittspridningen av covid-19. Även om uppmaningen är att jobba hemifrån finns det ett antal yrken där det inte är möjligt, exempelvis vårdpersonal, och vid ett flertal tillfällen har det uppmärksammats omfattande trängsel i kollektivtrafiken, särskilt vid inställda avgångar.
Den som väljer bilen som färdmedel, och därmed minskar trängseln i kollektivtrafiken, har dock under pågående pandemi fått betala trängselskatt – en inte obetydlig summa.
Sverigedemokraterna har tidigare påpekat att det vore rimligt att tillfälligt stoppa trängselskatten under pandemin för att därmed skapa incitament för människor att hitta alternativa färdvägar och minska trängseln i kollektivtrafiken – särskilt under rusningstid.
Regeringen har dock varit av uppfattningen att trängselskatten bör vara kvar.
När finansministern har bemött frågor på ämnet har svaret varit att trängselskatten enbart är att se som en ökad arbetskostnad för personer och att detta ska hanteras inom ramen för den tillfälliga skattereduktion för arbetsinkomster som regeringen föreslagit.
Detta är dock inte enbart en fråga om ökade arbetskostnader. Det är framför allt en fråga om att hålla nere smittspridningen. Att använda styrmedel för att minska trängseln. Trängselskatten är en åtgärd som flyttar folk från bilar till bussar, tåg och tunnelbana – när vi borde agera precis tvärtom.
När regeringen har fått skjuta på vaccinationsmålet kommer det att finnas ett behov av att minska trängseln och smittspridningen i kollektivtrafiken även under den kommande tiden.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson: