Löneutmätning och digitala ansökningar i utsökningsförfarandet

Prop. 2020/21:161 2

Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 och 2 §§ och 7 kap. 5, 10 och 11 §§ utsökningsbalken ska ha följande lydelse.

	Nuvarande lydelse							Föreslagen lydelse
							2 kap.
							1 §1
	Ansökan om		verkställighet				görs	En ansökan om verkställighet görs
	muntligen eller skriftligen. Rege-							muntligen eller skriftligen.
	ringen eller den myndighet som
	regeringen	bestämmer				får	dock
	medge att ansökan görs på medium
	för automatisk databehandling.
	Skriftlig	ansökan			skall		vara
	undertecknad		av	sökanden			eller
	hans ombud.
	Utslag i mål om betalnings-							Ett utslag i mål om betalnings-
	föreläggande		eller		handräckning			föreläggande	eller	handräckning
	verkställs självmant av krono-							verkställs självmant av Krono-
	fogdemyndigheten, om inte sökan-							fogdemyndigheten, om inte sökan-
	den i målet har angett att verk-							den i målet har angett att verk-
	ställighet inte skall ske. Ansökan							ställighet inte ska ske. En ansökan
	om verkställighet anses gjord när							om verkställighet anses gjord när
	utslaget meddelades.							utslaget meddelades.
							2 §2
	Sökanden skall ange den åtgärd							Sökanden ska ange den åtgärd som
	som han yrkar.							han eller hon yrkar.
	Vid ansökan skall inges den							När en ansökan görs ska den
	exekutionstitel		på		grund		varav	exekutionstitel	som	ligger till
	verkställighet söks. Grundas an-							grund för ansökan ges in.
	språket på löpande skuldebrev eller
	annan handling,			vars		företeende
	utgör villkor för rätt att kräva
	betalning eller påkalla fullgörande
	av annan förpliktelse, skall den
	handlingen inges.
	Exekutionstiteln			skall inges i				Om anspråket grundas på ett
	huvudskrift eller, om kronofogde-							löpande skuldebrev		eller någon
4	1 Senaste lydelse 1991:849.
	2 Senaste lydelse 1996:1027.

myndigheten anser det tillräckligt, i bestyrkt avskrift. Handling som av- ses i andra stycket andra meningen skall inges i huvudskrift. Annan handling bör inges i huvudskrift eller bestyrkt avskrift.

Görs ansökan på medium för automatisk databehandling behö- ver exekutionstiteln inte ges in, om den är ett utslag i mål om betal- ningsföreläggande.

Sökanden behöver inte ge in exekutionstiteln, om denna är en dom eller ett strafföreläggande som på grund av föreskrift i lag eller annan författning har översänts till kronofogdemyndigheten från en domstol eller en myndighet.

annan handling, vars uppvisande Prop. 2020/21:161 utgör villkor för en rätt att kräva

betalning eller begära att någon annan förpliktelse fullgörs, ska den handlingen ges in i original.

Sökanden behöver inte ge in exekutionstiteln, om den är ett utslag i mål om betalningsföre- läggande eller om den är en dom eller ett strafföreläggande som på grund av föreskrift i lag eller annan författning har översänts till Krono- fogdemyndigheten från en domstol eller en annan myndighet.

7kap. 5 §3

Den del av lönen som inte får tas i					Den del av lönen som inte får tas i
anspråk genom utmätning (för-					anspråk genom utmätning (för-
behållsbeloppet)			bestäms	med	behållsbeloppet) bestäms			med
ledning av belopp			multiplicerade		ledning av	belopp	multiplicerade
med ett tal som anger förhållandet					med ett tal som anger förhållandet
mellan det allmänna prisläget i					mellan det allmänna prisläget i
oktober månad närmast föregående					oktober månad närmast föregående
år och prisläget i oktober 1993					år och prisläget i oktober 2020
(normalbelopp).			Beloppen	är	(normalbelopp). Beloppen är
43 800 kronor		för	ensamstående,		– 60 200	kronor	för	ensam-
72 360 kronor		för	sammanlevande		stående,
makar	och	därmed jämställda,			– 99 450	kronor	för samman-
23 240 kronor		för	varje barn till		levande makar och därmed jäm-
och med det kalenderår då barnet					ställda,
fyller sex år och 26 750 kronor för					– 32 170 kronor för ett barn som
tid därefter.					är 0–6 år,
					– 38 610 kronor för ett barn som
					är 7–10 år,
					– 45 050 kronor för ett barn som
					är 11–14 år, och
					– 51 480 kronor för ett barn som
					är 15 år eller äldre.
Normalbeloppen			skall	anses	Normalbeloppen ska anses inne-
innefatta alla vanliga levnadskost-					fatta alla vanliga levnadskostnader
nader	utom bostadskostnad,			som	utom bostadskostnad, som beräk-
3 Senaste lydelse 1995:298.								5

Prop. 2020/21:161 beräknas	särskilt och	läggs till	nas särskilt och läggs till normal-
normalbeloppen.			beloppen.
Normalbeloppen fastställs för varje år av regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer.
		10 §4
Ett beslut om utmätning skall ändras,			Ett beslut om utmätning ska ändras,
om det finns anledning till det.			om det finns anledning till det. Ett
Innan en ändring som är till nack-			beslut behöver dock inte ändras om
del för gäldenären beslutas, skall			ändringen skulle vara obetydlig.
denne ges tillfälle att yttra sig, om
det inte	är uppenbart	obehövligt.

Sådant tillfälle behöver inte heller ges, om beslutet inte kan upp- skjutas.

Ett beslut om utmätning för underhållsbidrag som avses i 4 kap. 1 a § första stycket skall hävas, om gäldenären betalar förfallna bidrag och uppkomna förrättningskostna- der och det finns anledning att anta att gäldenären även i framtiden full- gör bidragsskyldigheten.

Innan en ändring som är till nackdel för gäldenären beslutas, ska denne ges tillfälle att yttra sig, om det inte är uppenbart obehövligt eller beslutet inte kan skjutas upp.

Ett beslut om utmätning för underhållsbidrag som avses i 4 kap. 1 a § första stycket ska hävas, om gäldenären betalar förfallna bidrag och uppkomna förrättningskostna- der och det finns anledning att anta att gäldenären även i framtiden full- gör bidragsskyldigheten.

	11 §5
Kronofogdemyndigheten får på be-		Kronofogdemyndigheten får på be-
gäran av sökanden eller gäldenären		gäran av sökanden eller gäldenären
bevilja anstånd	under pågående	bevilja	anstånd	under pågående
utmätning av lön. På begäran av		utmätning av lön. På begäran av
gäldenären får	anstånd dock	gäldenären får		anstånd	dock
beviljas endast om sökanden med-		beviljas endast om sökanden med-
ger det eller om det finns särskilda		ger det eller om det finns särskilda
skäl.		skäl på grund av gäldenärens och
		dennes	familjs	personliga	och
		ekonomiska förhållanden samt om-
		ständigheterna i övrigt.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2022 i fråga om 7 kap. 5 § och i övrigt den 1 augusti 2021.

6	4	Senaste lydelse 1995:298.
6	5	Senaste lydelse 1995:298.

2.2	Förslag till lag om ändring i konkurslagen	Prop. 2020/21:161
	(1987:672)

Härigenom föreskrivs i fråga om konkurslagen (1987:672)1 dels att 7 kap. 14 a § ska upphöra att gälla,

dels att 3 kap. 4 och 6 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse				Föreslagen lydelse
			3 kap.
			4 §2
För att ta i anspråk gäldenärens lön				För att ta i anspråk gäldenärens lön
och	därmed jämställda förmåner			och	därmed jämställda förmåner
som	överstiger		förbehållsbeloppet	som	överstiger	förbehållsbeloppet
får	förvaltaren		för konkursboets	får	förvaltaren	för konkursboets
räkning		hos	kronofogdemyndig-	räkning ansöka om utmätning enligt
heten		begära	utmätning enligt	7 kap. utsökningsbalken.

7 kap. utsökningsbalken.

Att utmätning av lön som pågår vid konkursens början kan fortsätta för konkursboets räkning följer av 7 kap. 19 § andra stycket utsökningsbalken.

	6 §3
Tvister mellan	förvaltaren och	En tvist mellan förvaltaren och
gäldenären eller annan i frågor som		gäldenären eller någon annan i en
avses i 4 och 5 §§ skall prövas av		fråga som avses i 5 § ska prövas av
tillsynsmyndigheten på ansökan av		tillsynsmyndigheten på ansökan av
förvaltaren, en borgenär, gälde-		förvaltaren, en borgenär, gälde-
nären eller en underhållsberättigad.		nären eller en underhållsberättigad.
Myndigheten skall inhämta yttran-		Myndigheten ska inhämta yttran-
den i den omfattning som behövs		den i den omfattning som behövs
för prövningen.	Myndighetens	för prövningen. Myndighetens
beslut gäller omedelbart, även om		beslut gäller omedelbart, även om
det överklagas. Beslutet skall efter		det överklagas. Beslutet ska efter
ansökan ändras, om senare upplysta		ansökan ändras, om senare upplysta
omständigheter eller ändrade för-		omständigheter eller ändrade för-
hållanden motiverar det.		hållanden motiverar det.

Tillsynsmyndighetens beslut i ett ärende som avses i första stycket får överklagas av den vars rätt berörs av beslutet. I fråga om ett sådant över- klagande tillämpas bestämmelserna i utsökningsbalken om överklagande av beslut om utmätning av lön.

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2021.

1Senaste lydelse av 7 kap. 14 a § 1995:308.

2Senaste lydelse 1995:308.

3 Senaste lydelse 1995:793.

den kompletteras med en underskrift, i syfte att göra det möjligt för Prop. 2020/21:161 myndigheten att avvisa ansökningar vid utebliven komplettering. Ett par remissinstanser, Umeå tingsrätt och Svensk Inkasso, anser att det är

olyckligt att utredningen inte lämnar något förslag om verkställighet av elektroniska skuldebrev.

Skälen för regeringens förslag

Verkställighetsansökningar enligt nuvarande ordning

I utsökningsbalken finns bestämmelser om verkställighet av exekutions- titlar (t.ex. en domstols dom eller ett utslag från Kronofogdemyndigheten). Det finns olika former av verkställighet. Verkställighet som avser betalningsskyldighet sker genom utmätning, vilket innebär att gäldenärens egendom tas i anspråk för betalning av dennes skuld. En särskild utmät- ningsform är utmätning av lön. Andra former av verkställighet är avhys- ning, avlägsnande och annan verkställighet. Det är Kronofogdemyndig- heten som ansvarar för verkställighet i Sverige.

Verkställighet sker normalt på begäran av den som vill få till stånd verkställighet. Den som begär verkställighet kallas sökanden och dennes motpart kallas svaranden eller gäldenären, beroende på vad målet gäller. Sökanden kan t.ex. vara en kreditgivare, en hyresvärd eller ett brottsoffer. I allmänna mål, t.ex. mål om uttagande av böter eller skatt, anses staten eller kommun som sökande. I de allmänna målen företräds sökanden emellertid av Kronofogdemyndigheten.

I regel krävs att sökanden gör en särskild ansökan om verkställighet till Kronofogdemyndigheten. I de allmänna målen anses ansökan emellertid gjord när indrivningsuppdraget har förts in i Kronofogdemyndighetens datasystem och uppgifterna är tillgängliga för myndigheten (2 kap. 30 § utsökningsbalken). I dessa mål krävs alltså inte någon särskild ansökan. Inte heller i de enskilda mål som rör utslag i mål om betalningsföre- läggande eller handräckning krävs någon särskild ansökan. Kronofogde- myndigheten verkställer självmant sina utslag om betalningsföreläggande eller handräckning, om inte sökanden har angett att verkställighet inte ska ske, och ansökan anses i dessa fall gjord när utslaget meddelades (2 kap.

1§ tredje stycket utsökningsbalken).

I de fall en särskild ansökan om verkställighet krävs får den göras munt-

ligen eller skriftligen (2 kap. 1 § första stycket första meningen utsöknings- balken). Med skriftlig ansökan avses i detta sammanhang en ansökan i pappersform (se prop. 1990/91:126 s. 48 f.). Kronofogdemyndigheten får medge att ansökan görs på medium för automatisk databehandling, dvs. i elektronisk form. Denna möjlighet är avsedd för ingivare som kan antas komma att ge in ett stort antal ansökningar på ett betryggande och tekniskt ändamålsenligt sätt (2 kap. 1 § första stycket andra meningen utsöknings- balken och 2 kap. 9 a § utsökningsförordningen [1981:981]).

En skriftlig ansökan ska vara undertecknad av sökanden eller dennes ombud (2 kap. 1 § andra stycket utsökningsbalken). En ansökan som görs i elektronisk form enligt tillstånd behöver däremot inte undertecknas och en muntlig ansökan kan av naturliga skäl inte undertecknas.

Prop. 2020/21:161

Verkställighetsansökningar ska kunna ges in digitalt

Nuförtiden sker mycket av kommunikationen i samhället digitalt och även ansökningar till myndigheter bör kunna göras i elektronisk form. Den statliga förvaltningen ska vara ett föredöme som aktiv användare av informationsteknik och digitalt ska vara förstahandsval i kontakter med parter och andra enskilda. Att ansöka om verkställighet digitalt förenklar ansökningsförfarandet för sökanden och gör Kronofogdemyndighetens handläggning av utsökningsmål effektivare. Enligt regeringen finns det därför starka skäl för att tillåta digitala ansökningar till Kronofogde- myndigheten i utsökningsmål.

Utgångspunkten är att ett lagstadgat skriftlighetskrav inte hindrar en digital hantering (se prop. 2019/20:189 s. 49). Med utsökningsbalkens innebörd av begreppet skriftlighet är det emellertid inte fallet för verk- ställighetsansökningar. Under senare år har en rad reformer gjorts i syfte att i andra förfaranden tydliggöra att skriftlighetskrav är teknikneutrala och att underlätta digital kommunikation i mål och ärenden såväl hos Krono- fogdemyndigheten som i domstol (se bl.a. prop. 2015/16:125 om ansökan om skuldsanering, prop. 2017/18:126 om ansökan om betalningsföre- läggande och prop. 2019/20:189 om bl.a. ansökan i domstolsärenden). Enligt regeringen finns det inte heller inom utsökningsrätten anledning att ha ett skriftlighetskrav som hindrar en digital hantering. Begreppet skrift- ligen i utsökningsbalken bör därför ges en teknikneutral innebörd. Detta åstadkoms lämpligast genom att möjligheten för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att medge att ansökan görs i elektronisk form tas bort.

För att göra det möjligt för alla att ansöka om verkställighet digitalt är det emellertid inte tillräckligt att ge begreppet skriftligen en teknikneutral innebörd. Även utsökningsbalkens undertecknandekrav hindrar elektro- nisk ingivning. Antingen måste kravet på underskrift av skriftliga ansök- ningar tas bort eller kompletteras med en möjlighet till elektronisk under- skrift.

Huvudsyftet med en underskrift vid ansökan till domstol eller någon annan myndighet är att koppla en handling till en utställare och därmed säkerställa att handlingen härrör från denne (se prop. 2019/20:189 s. 29). I mål vid allmän domstol och hos Kronofogdemyndigheten har det histo- riskt uppställts ett krav på att den skrift som inleder förfarandet ska vara undertecknad. Krav på egenhändigt undertecknande uppställs för bl.a. stämningsansökan i tvistemål och ansökan om betalningsföreläggande och skuldsanering. Detta krav har på senare år kompletterats med en möjlighet att använda säker elektronisk underskrift. Regeringen har nyligen före- slagit att motsvarande ska gälla vid ansökan om konkurs och företags- rekonstruktion (se prop. 2020/21:148).

Krav på undertecknande av inledande skrifter har emellertid successivt kommit att begränsas. Det krävs t.ex. inte längre underskrift för över- klaganden enligt rättegångsbalken eller för ansökningar och överklagan- den i domstolsärenden. Det uppställs inte heller längre ett krav på under- tecknande i allmän förvaltningsdomstol. Slopandet av krav på underteck- nande har i huvudsak motiverats med att risken för obehöriga ansökningar respektive överklaganden har bedömts som mycket liten (se t.ex. prop. 1993/94:190 s. 108 och prop. 2012/13:45 s. 98 f.).

Även vid ansökan om verkställighet bedöms risken för obehöriga ansökningar som liten. Som utredningen framhåller är det dessutom så att sökanden inte lämnar några uppgifter i ansökan under straffansvar. Även detta talar mot att kräva en underskrift. Vidare är ett utsökningsmål ett slags förlängning av det underliggande förfarande som har genererat den aktuella exekutionstiteln. Förpliktelsen, dvs. gäldenärens skyldighet att betala sin skuld till borgenären, är i detta skede alltså redan fastställd och förfarandet hos Kronofogdemyndigheten syftar endast till att verkställa exekutionstiteln. Detta får antas minska incitamenten för och de praktiska möjligheterna till att ansöka om verkställighet i någon annans namn. Dessutom torde risken för otillbörliga ansökningar inte främst bestå i att någon ansöker i någon annans namn, utan i att någon ansöker i sitt eget namn med stöd av en exekutionstitel som bygger på ett anspråk utan verklig grund (se t.ex. rättsfallen NJA 2018 s. 816 och RH 2017:61). Regeringen anser därför sammantaget att risken för att ett avskaffande av kravet på undertecknande skulle leda till ett ökat antal obehöriga verkställighetsansökningar får bedömas som mycket liten.

Med anledning av vad bl.a. Malmö tingsrätt anför om möjligheten att avvisa oriktiga ansökningar konstaterar regeringen att Kronofogde- myndigheten, om den misstänker att en ansökan inte härrör från den i vars namn ansökan är gjord, kan begära att handlingen kompletteras med en underskrift eller på annat sätt bekräftas av avsändaren (se 21 § förvalt- ningslagen [2017:900] och prop. 2019/20:189 s. 69 och 73). Om en sådan bekräftelse inte sker, får Kronofogdemyndigheten bortse från ansökan. Det bedöms mot den bakgrunden inte finnas anledning att i utsöknings- balken införa särskilda regler för denna situation. Det kan i detta samman- hang även lyftas fram att gäldenären i regel ska ges tillfälle att yttra sig över en ansökan och alltså har möjlighet att framföra invändningar mot t.ex. sökandens behörighet.

Enligt regeringen får sammantaget övervägande skäl anses tala för att kravet på underskrift av verkställighetsansökningar tas bort. Det finns då inte anledning att närmare gå in på alternativet att komplettera kravet med att tillåta elektroniska underskrifter.

Utredningen föreslår att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela närmare föreskrifter om hur ansökan görs. Eftersom alla ansökningar om verkställighet ska kunna göras digitalt anser regeringen emellertid att en sådan bestämmelse är obehövlig och dessutom riskerar att – tvärtemot lagändringens syfte – begränsa möjligheterna att ansöka i digital form. Även utan en sådan föreskrift är Kronofogde- myndigheten oförhindrad att ta fram t.ex. formulär i syfte att göra ansök- ningsförfarandet enkelt och enhetligt.

Även exekutionstitlar ska kunna ges in digitalt

Den som ansöker om verkställighet ska ge in den exekutionstitel som ansökan grundas på (2 kap. 2 § andra stycket utsökningsbalken). Vissa exekutionstitlar behöver emellertid inte ges in (2 kap. 2 § fjärde och femte styckena utsökningsbalken). Exekutionstitlar som ska ges in ska ges in i original eller, om Kronofogdemyndigheten anser att det är tillräckligt, i bevittnad kopia (2 kap. 2 § tredje stycket utsökningsbalken).

Prop. 2020/21:161

Prop. 2020/21:161 Kravet på att ge in handlingar i original utgör ett hinder mot digital hantering och kravet på bevittnad kopia innebär ett omständligt förfarande för sökanden. För att underlätta ansökningsförfarandet och göra det teknikneutralt bör därför kravet på att ge in exekutionstiteln i original eller bevittnad kopia tas bort.

I likhet med utredningen anser regeringen inte att det finns anledning att befara att slopandet av kravet på original kommer att leda till en ökad användning av förfalskade exekutionstitlar. Skulle gäldenären invända att exekutionstiteln är ändrad eller förfalskad kan Kronofogdemyndigheten antingen uppmana sökanden att ge in exekutionstiteln i original eller vidta andra lämpliga utredningsåtgärder för att kontrollera dess riktighet, t.ex. kontakta den domstol som ska ha meddelat domen och efterhöra om dess existens och innehåll. Huruvida den ingivna exekutionstiteln är äkta måste nämligen, enligt regeringen, vara en omständighet som Kronofogde- myndigheten självmant har att beakta (jfr 3 kap. 21 § andra stycket utsök- ningsbalken, se även Walin m.fl., Utsökningsbalken, kommentaren till det lagrummet). Enligt regeringen är en oäkta exekutionstitel en nullitet och Kronofogdemyndigheten bör inte verkställa en påstådd exekutionstitel vars äkthet framstår som tvivelaktig.

Om en ansökan om verkställighet i dag görs i digital form, behöver exekutionstiteln inte ges in om den är ett utslag i mål om betalnings- föreläggande (2 kap. 2 § fjärde stycket utsökningsbalken). Detta har sin grund i att Kronofogdemyndigheten har tillgång till sådana utslag. Enligt regeringen saknas det skäl att göra skillnad mellan de fall då ansökan görs digitalt och de då ansökan görs i pappersform. Undantaget från kravet att ge in exekutionstiteln i samband med ansökan bör därför utvidgas till att omfatta alla ansökningar som grundas på ett utslag i mål om betalnings- föreläggande, oavsett i vilken form ansökan görs.

Kravet på att ge in löpande skuldebrev och andra presentationspapper i original tas inte bort

Om anspråket grundas på ett löpande skuldebrev eller någon annan handling, vars uppvisande utgör villkor för rätt att kräva betalning eller påkalla fullgörande av en annan förpliktelse (s.k. presentationspapper), ska

–förutom exekutionstiteln – även den handlingen ges in (se 2 kap. 2 § andra stycket utsökningsbalken). En sådan handling måste ges in i original (2 kap. 2 § tredje stycket utsökningsbalken).

Kravet på att ge in ett löpande skuldebrev eller något annat presen- tationspapper i original syftar till att skydda gäldenären mot att behöva betala sin skuld två gånger, genom att denne har rätt att få delbetalningar antecknade på skuldebrevet (med undantag för s.k. planenliga betalningar) och inte behöver infria sin förpliktelse utan att återfå skuldebrevet. Som utredningen framhåller går det för närvarande emellertid inte att avgöra om ett elektroniskt skuldebrev är ett original eller en kopia. Kravet på original innebär därför som utgångspunkt att löpande skuldebrev som upprättats i elektronisk form inte kan ligga till grund för verkställighet, eftersom det då inte finns något original att ge in. Enligt regeringen kan det inte komma i fråga att göra avkall på gäldenärens skydd. Följaktligen anser regeringen att kravet på original bör behållas.

Ett par remissinstanser, Umeå tingsrätt och Svensk Inkasso, påtalar Prop. 2020/21:161 behov av att se över lagstiftningen om elektroniska skuldebrev. Rege-

ringen konstaterar att frågorna är komplexa och att utredningen inte lämnar några förslag i denna del. Det är redan av den anledningen inte möjligt att inom ramen för detta lagstiftningsärende överväga några förändringar av hur elektroniska skuldebrev hanteras i verkställighetsprocessen. Det kan tilläggas att elektroniska skuldebrev, enligt Högsta domstolen, under vissa förutsättningar kan anses som löpande men att de i praktiken får behandlas som enkla skuldebrev i verkställighetshänseende (se rättsfallet NJA 2017 s. 769). Att behålla kravet på original för löpande skuldebrev och andra presentationspapper hindrar alltså inte borgenärer från att driva in ford- ringar som grundar sig på elektroniska skuldebrev.

5Höjda förbehållsbelopp för barnfamiljer

Regeringens förslag: Normalbeloppen för barn ska delas upp i fler ålderskategorier och höjas så att barnfamiljer vid löneutmätning får behålla mer än i dag. Normalbeloppen ska för alla anpassas till 2020 års prisläge.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Utredningens förslag utgår från 2016 års prisläge.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker utredningens
förslag eller invänder inte mot det, däribland Barnombudsmannen, Lands-
organisationen i Sverige och Svensk Inkasso. Rädda Barnen anser att
ytterligare åtgärder behöver vidtas för att det inte ska uppstå situationer
där en barnfamilj får behålla ett mindre belopp än vad den hade kunnat få
i försörjningsstöd. Förvaltningsrätten i Stockholm påpekar att en höjning
av förbehållsbeloppen får effekter på andra områden.
Några remissinstanser, bl.a. Växjö tingsrätt, Kronofogdemyndigheten
och Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst,
anser att det finns skäl att gå längre och förespråkar att normalbeloppen
höjs även för vuxna.
Skälen för regeringens förslag
Allmänt om förbehållsbeloppen
Om en person inte kan betala sina skulder, får hans eller hennes borgenärer
begära att Kronofogdemyndigheten genom utmätning tvångsvis tar gälde-
närens egendom i anspråk för att reglera skulderna. Löneutmätning är en
särskild form av utmätning som innebär att arbetsgivaren håller inne en
viss del av gäldenärens lön och betalar ut den till Kronofogdemyndigheten.
Det är en mycket vanlig och effektiv utmätningsform. Regler om löne-
utmätning finns i 7 kap. utsökningsbalken.
I samband med att systemet med löneutmätning reformerades i mitten
av 1990-talet tillkom de nuvarande reglerna om förbehållsbelopp. När
Kronofogdemyndigheten beslutar om löneutmätning bestämmer den hur
mycket som ska utmätas och hur mycket gäldenären ska få behålla för sitt	13
	13

Prop. 2020/21:161 och familjens underhåll. Det som gäldenären får behålla kallas förbehålls- belopp och syftar ytterst till att gäldenären inte ska behöva leva under en skälig levnadsnivå.

Förbehållsbeloppet består i praktiken av tre delar, dels ett normalbelopp som ska täcka vanliga levnadskostnader utom bostadskostnaden, dels gäldenärens faktiska bostadskostnad, dels vissa ytterligare särskilda kostnader (t.ex. kostnader för umgänge med barn och umgängesresor). Normalbeloppen är schabloniserade belopp som fastställs av Kronofogde- myndigheten för varje år. Det går till på så sätt att de belopp som anges i utsökningsbalken (som motsvarar levnadskostnaderna i oktober 1993 för kategorierna ensamstående, makar och sambor samt barn under respektive över sju år) multipliceras med ett jämförelsetal, som motsvarar ändringen av konsumentprisindex fram till oktober månad året före det år utmät- ningen sker. På detta sätt justeras normalbeloppen varje år i takt med för- ändringen av det allmänna prisläget. (Se 7 kap. 5 och 8 §§ utsöknings- balken, 7 kap. 4 § utsökningsförordningen samt Kronofogdemyndighetens föreskrifter, allmänna råd respektive meddelanden om bestämmande av förbehållsbeloppet vid löneutmätning.)

Normalbeloppen för barn bör höjas

Normalbeloppen justeras visserligen varje år i takt med förändringen av det allmänna prisläget. De belopp som anges i utsökningsbalken och som härrör från början av 1990-talet börjar dock bli till åren och motsvarar inte längre de kostnader som de avser att täcka. Exempelvis tar beloppens storlek inte hänsyn till att det numera är betydligt dyrare att försörja äldre barn än yngre. Det beror på att kostnaderna för framför allt äldre barns försörjningsbehov har stigit mer än vad som motsvaras av förändringen av det allmänna prisläget. Det framstår som i det närmaste självklart att det i dag är dyrare att försörja ett 17-årigt barn än ett 7-årigt. Trots detta är normalbeloppen för dessa barn fortfarande desamma eftersom de tillhör samma ålderskategori. Detta har gjort att många som har löneutmätning lever under knappa förhållanden och att det kan vara svårt för föräldrar med löneutmätning att försörja sin familj.

Om förbehållsbeloppen är för låga, riskerar det att gå ut över gäldenärers hälsa, sociala situation och betalningsförmåga över tid. Det påverkar även familjen, och då särskilt barnen, på motsvarande sätt. Vidare bör de sam- hällsekonomiska effekterna av ekonomiskt utanförskap inte underskattas. Framför allt gäldenärerna själva och deras familjer, men också samhället i stort, vinner i längden på att löneutmätningssystemet inte innebär en alltför hård belastning på gäldenärer och deras familjer. Det är särskilt viktigt att lyfta fram barnets perspektiv. Som Barnombudsmannen framhåller är det inte ovanligt att barn vars föräldrar står under löneutmätning undviker att delta i fritidsaktiviteter och får svårt att vara med även i andra sociala sammanhang. Barn mår generellt dåligt av sina föräldrars knappa eko- nomiska resurser och riskerar att hämmas i sin fysiska och mentala utveckling. Även om det för den allmänna betalningsmoralens skull är angeläget att gäldenärer betalar sina skulder så snabbt som möjligt, har deras barn rätt till en acceptabel tillvaro trots att föräldrarna är skuldsatta.

Ett problem med dagens löneutmätningsförfarande som utredningen pekar på är att det kan uppstå situationer då gäldenärer får förbehålla sig

ett mindre belopp än vad de hade kunnat få i försörjningsstöd. Detta förhållande är särskilt påtagligt för barnfamiljer, vilket förklaras bl.a. av att reglerna om försörjningsstöd har anpassats genom åren och tar hänsyn till att det numera är betydligt dyrare att försörja äldre barn än yngre samtidigt som utsökningsbalkens normalbelopp fortfarande styrs av referensvärden från 1993 och har endast två ålderskategorier för barn. Som bl.a. Växjö tingsrätt och Rädda Barnen framhåller är det viktigt att komma till rätta med detta problem, inte minst för att ge barnfamiljer bättre förutsättningar att försörja sig och för att gäldenärerna ska behålla sitt incitament till öppet arbete. En höjning av normalbeloppen för barn skulle dessutom kunna bidra till att angelägna reformer som regeringen har initierat – t.ex. höjda barnbidrag – får större genomslag i praktiken.

Om förbehållsbeloppen höjs, får det också en positiv effekt för gälde- närer som genomgår skuldsanering. Utsökningsbalkens bestämmelser om förbehållsbelopp är nämligen vägledande vid bestämmandet av vad en gäldenär som genomgår skuldsanering ska förbehållas för sin och sin familjs försörjning (33 § skuldsaneringslagen [2016:675]). En höjning av förbehållsbeloppen leder alltså till att också skuldsaneringsgäldenärer får behålla mer varje månad. Som Förvaltningsrätten i Stockholm påpekar kommer höjningar av förbehållsbeloppen även att påverka försörjnings- kravet för anknytningspersoner vid anhöriginvandring eftersom detta också grundas på utsökningsbalkens bestämmelser (se 1 § förordningen [2016:850] om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehålls- tillstånd i Sverige). En sådan skärpning är enligt regeringen en följd av höjda förbehållsbelopp och i konsekvens med kravets syfte.

Även om en höjning av förbehållsbeloppen har många positiva kon- sekvenser måste man samtidigt ha i minnet att löneutmätning syftar till att tvångsvis betala gäldenärers skulder. Ju mer en gäldenär får behålla desto mindre går till borgenärerna, vilket gör att det kan ta längre tid för gälde- nären att bli skuldfri och för borgenärerna att få betalt för sina fordringar. Alltför generösa förbehållsbelopp skulle alltså innebära en snedbalans till nackdel för borgenärerna och ett mindre effektivt löneutmätningssystem.

Vid den avvägning som måste göras mellan motstående intressen framstår det enligt regeringen som särskilt angeläget att tillförsäkra barnfamiljer en högre levnadsstandard genom höjda förbehållsbelopp. Detta gäller inte minst i tider då samhället präglas av ekonomisk osäkerhet, vilket ofta tenderar att drabba samhällsgrupper som redan är ekonomiskt utsatta extra hårt. Löneutmätningsgäldenärer och deras familjer är en sådan samhällsgrupp. En höjning av normalbeloppen för barn skulle inte bara förbättra barnfamiljers livsvillkor utan också minska risken för att gäldenärer förlorar sitt incitament till öppet arbete och skulle därmed ligga mer i linje med lagstiftarens ursprungliga tanke om nivån på förbehålls- beloppen (se prop. 1994/95:49 s. 62 f.). Regeringen föreslår därför att normalbeloppen för barn höjs, vilket leder till att barnfamiljer får för- behålla sig mer pengar varje månad.

Som utredningen föreslår åstadkoms höjningen lämpligast genom att dagens två ålderskategorier för barn utökas till fyra samtidigt som de referensvärden som anges i utsökningsbalken och som normalbeloppen baseras på höjs relativt sett i förhållande till nuvarande normalbelopp, varvid höjningen bör vara störst för de äldsta barnen. På detta sätt kommer man till rätta med problemet att dagens normalbelopp inte tar hänsyn till

Prop. 2020/21:161

6	Anstånd vid löneutmätning	Prop. 2020/21:161

Regeringens förslag: Det ska tydliggöras att en gäldenär kan få anstånd mer än en gång under pågående löneutmätning, så länge de grundläggande kraven för anstånd är uppfyllda. Vid bedömningen av om det finns särskilda skäl för anstånd ska gäldenärens och dennes familjs personliga och ekonomiska förhållanden samt omständig- heterna i övrigt beaktas.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Utredningen föreslår inte att omständigheterna i övrigt ska beaktas vid bedömning av om det finns särskilda skäl för anstånd.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser, bl.a. Riksdagens ombudsmän, Svea hovrätt och Kronofogdemyndigheten, tillstyrker förslaget eller invänder inte mot det. Finansbolagens förening anser däremot att anstånd fördröjer förloppet och hindrar gäldenären från att återgå till en normal livsföring. Föreningen Sveriges Kronofogdar förordar att utmätningsfria månader införs i löneutmätningsförfarandet i stället för att anståndsmöjligheterna utökas. Rädda Barnen, Lands- organisationen i Sverige och Yrkesföreningen för budget- och skuld- rådgivare i kommunal tjänst (BUS) anser att utmätningsfria månader bör införas utöver en utökad möjlighet till anstånd. BUS gör dessutom gällande att förslaget om anstånd inte är tillräckligt långtgående och menar att även andra omständigheter än de som utredningen för fram bör kunna motivera anstånd. Hovrätten över Skåne och Blekinge anser att den avsedda betydel- sen av hur länge en löneutmätning har pågått bör tydliggöras i lag.

Skälen för regeringens förslag

Tillämpas anståndsbestämmelsen som det var tänkt?

Systemet med löneutmätning reformerades 1996. Före reformen kunde löneutmätning pågå under högst sex månader per kalenderår. Resterande månader var utmätningsfria, vilket gav gäldenären möjlighet till viss ekonomisk återhämtning. Enligt nuvarande ordning kan löneutmätning pågå under i princip obegränsad tid. När tidsbegränsningen togs bort infördes i stället en möjlighet att få anstånd under pågående löneutmätning (se prop. 1994/95:49 s. 72 och 85). Möjligheten att få anstånd utgör en säkerhetsventil för att undvika ohållbara livssituationer för gäldenären och för att denne inte ska riskera att leva under en skälig levnadsnivå. För att få anstånd krävs att sökanden går med på det eller att det finns särskilda skäl, t.ex. att gäldenären drabbas av kostnader på grund av någon oförut- sedd händelse (7 kap. 11 § utsökningsbalken).

Bestämmelsen om anstånd säger inget om hur många gånger en gäldenär kan få anstånd under pågående löneutmätning och lagstiftarens avsikt vid införandet av bestämmelsen var att det inte skulle finnas några formella begränsningar i detta avseende. Utredningen konstaterar emellertid att Kronofogdemyndigheten är restriktiv med att bevilja anstånd mer än en gång. En tänkbar förklaring är att regeringen i den proposition som låg till grund för bestämmelsen uttalade att det låg i sakens natur att anstånden

som regel blir få och korta (se a. prop. s. 72, se även Gregow, Utsöknings-

Prop. 2020/21:161

rätt, 5 uppl., 2020, s. 403). Oavsett vad anledningen till den restriktiva praxisen är anser regeringen att det är olyckligt om reglerna tillämpas på ett sätt som riskerar att leda till att löneutmätningssystemet framstår som oskäligt betungande för gäldenären. När det plötsligt inträffar något oförutsett i en människas liv som tillfälligt påverkar hans eller hennes förutsättningar att upprätthålla en skälig levnadsnivå behöver det finnas utrymme att beakta det inom ramen för löneutmätningssystemet och det oavsett om gäldenären vid något tidigare tillfälle haft ett motsvarande behov. Detta gäller inte minst i tider då omvälvande händelser förändrar människors livsvillkor och samhället präglas av ekonomisk osäkerhet, som kan vara fallet t.ex. under den pågående pandemin. Mot denna bakgrund anser regeringen att det finns anledning att anpassa lagstiftningen i syfte att underlätta tillvaron för personer som står under löneutmätning.

Anståndsmöjligheten bör även fortsättningsvis utgöra gäldenärens säkerhetsventil vid löneutmätning

Utredningen överväger om det bör införas utmätningsfria månader i löne- utmätningsförfarandet men anser att skälen mot det är så starka att så inte bör ske. Några remissinstanser, bl.a. Föreningen Sveriges Kronofogdar och Rädda Barnen, är av en annan uppfattning.

När nuvarande ordning infördes ansåg regeringen att den enda möjlig- heten till ett effektivt och lättillämpat system var att löneutmätning kunde p ågå i princip utan tidsbegränsningar. Det framhölls också att en ordning med utmätningsfria månader kunde uppmuntra till manipulationer (se a. prop. s. 58 f.). Enligt regeringen gör sig dessa argument fortfarande gällande. Till detta kommer att utmätningsfria månader skulle riskera att motverka ambitionen att fler s.k. evighetsgäldenärer, som i dag står under löneutmätning, ska välja att ansöka om skuldsanering, där betalnings- planerna numera innefattar två betalningsfria månader per år (se 38 § skuldsaneringslagen [2016:675] och prop. 2015/16:125 s. 87 f.).

Regeringen delar mot denna bakgrund därför utredningens bedömning att en ordning med utmätningsfria månader inte bör införas vid löne- utmätning. För att löneutmätningssystemet inte ska bli alltför betungande för gäldenären bör anståndsinstitutet även fortsättningsvis utgöra gälde- närens säkerhetsventil.

Det behöver förtydligas att gäldenären kan få anstånd mer än en gång

Om sökanden inte går med på det, krävs särskilda skäl för att gäldenären ska få anstånd under pågående löneutmätning. Sådana skäl kan vara att gäldenären drabbas av sjukdom, olycksfall eller liknande omständigheter, som gäldenären inte har kunnat råda över eller förutse (se prop. 1994/95:49 s. 72). Att gäldenären behöver reparera eller ersätta förstörd eller förlorad beneficieegendom bör också kunna utgöra ett särskilt skäl för anstånd (se Kronofogdemyndighetens information om bestämmande av förbehålls- beloppet vid löneutmätning, KFM M 2020:1, p. 5). Att gäldenären t.ex. ska ha semester är däremot inte tillräckligt för att motivera anstånd (se

a.prop. s. 72).

Till skillnad från vad BUS anför anser regeringen inte att kraven för att

få anstånd behöver sänkas. Vad som i dag utgör särskilda skäl för anstånd innebär enligt regeringen en rimlig avvägning mellan gäldenärens och

borgenärens motstående intressen. För att anståndsinstitutet fullt ut ska Prop. 2020/21:161 fylla sin funktion som säkerhetsventil för gäldenären behöver det emeller-

tid förtydligas att anstånd kan ges mer än en gång.

Även om anstånden under en löneutmätning i praktiken ofta blir få och korta finns det inte – och bör inte heller finnas – några formella begräns- ningar i fråga om antal och längd. Vidare bör bedömningen av om det finns särskilda skäl för anstånd i princip inte påverkas av om gäldenären redan har beviljats anstånd tidigare under löneutmätningsförfarandet. Bedöm- ningen bör göras med utgångspunkt i de skäl som åberopas för anstånd. Att anstånd redan har beviljats bör alltså inte i sig förhindra ytterligare anstånd, om skäl för ett sådant finns. Detta utesluter inte att det vid bedömningen i viss mån vägs in hur länge löneutmätningen har pågått och beräknas pågå eftersom behovet av anstånd i praktiken många gånger torde vara större om löneutmätningen har pågått eller beräknas pågå länge, än i en motsatt situation. För att det ska vara möjligt att ta hänsyn till sådana förhållanden anser regeringen, i linje med vad Hovrätten över Skåne och Blekinge anför, att bestämmelsen om anstånd bör utformas så att även omständigheterna i övrigt ska beaktas vid anståndsbedömningen.

I syfte att lätta upp den restriktiva praxis som har kommit att utvecklas föreslår regeringen sammanfattningsvis, i likhet med utredningen, ett tillägg till bestämmelsen om anstånd. Tillägget avser att klargöra att det är gäldenärens och dennes familjs personliga och ekonomiska förhållanden samt omständigheterna i övrigt som ska beaktas vid bedömningen av om det finns särskilda skäl för anstånd, varvid det i princip saknar betydelse om gäldenären redan har beviljats anstånd tidigare. Detta bedöms möjlig- göra en mer hållbar livssituation för personer som står under löneutmät- ning och minska risken för att de tvingas leva under en skälig levnadsnivå.

7	Frivilliga överenskommelser

Regeringens bedömning: Det bör inte införas regler i utsöknings-
balken om att Kronofogdemyndigheten aktivt ska medverka till att
parterna träffar en frivillig överenskommelse.

	Utredningens förslag överensstämmer inte med regeringens bedöm-
ning. Utredningen föreslår huvudsakligen att det i utsökningsbalken före-
skrivs att Kronofogdemyndigheten kan medverka till att parterna träffar en
frivillig överenskommelse om det är lämpligt och att myndigheten ska
kunna hålla sammanträde i syfte att uppnå en överenskommelse. Vidare
anser utredningen att Kronofogdemyndigheten ska kunna hjälpa parterna
med att upprätta ett skriftligt avtal (s.k. utsökningsavtal) som ersätter
förpliktelsen enligt exekutionstiteln.
	Remissinstanserna: Remissutfallet är blandat. Flera remissinstanser,
bl.a. Justitiekanslern och Sveriges advokatsamfund, tillstyrker utred-
ningens förslag eller har inte några synpunkter på det. Samtidigt är det ett
stort antal remissinstanser som avstyrker förslaget eller är tveksamma till
det, däribland Riksdagens ombudsmän, Östersunds tingsrätt, Centrala
studiestödsnämnden, Kronofogdemyndigheten och Fastighetsägarna.		19

Prop. 2020/21:161 Flera av de kritiska remissinstanserna, bl.a. Malmö och Nacka tingsrätter samt Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet, riktar principiella invändningar mot förslaget och ifrågasätter om den föreslagna förlikningsverksamheten bör ankomma på en oberoende verkställande myndighet. Örebro tingsrätt lyfter i sammanhanget särskilt fram situatio- nen där myndigheten även uppträder som borgenär. Därutöver framhåller flera remissinstanser, bl.a. Hovrätten över Skåne och Blekinge och Finansbolagens förening, att förslaget riskerar att leda till ett mindre effektivt verkställighetsförfarande. Vidare anser bl.a. Kronofogdemyndig- heten att förslaget riskerar att motverka strävan att parterna kommer överens så tidigt som möjligt i processen. Några remissinstanser, bl.a. Hyres- och arrendenämnden i Göteborg, Sveriges allmännyttiga bostads- företag och Sveriges Kommuner och Regioner, ifrågasätter om förslaget

	kommer att få någon större praktisk betydelse.
	Skälen för regeringens bedömning
	Kronofogdemyndighetens ställning som oberoende och effektiv
	verkställare bör värnas
	Parter som har hamnat i tvist med varandra har ofta mycket att vinna på
	att lösa tvisten på frivillig väg. En överenskommelse mellan parterna
	sparar både tid och pengar som en fortsatt tvist kan innebära. Även den
	osäkerhet om utgången som en process innebär kan vara ett skäl för
	parterna att komma överens. Genom att parterna frivilligt når en överens-
	kommelse ökar också möjligheten för dem att fortsätta sin relation sedan
	tvisten har avslutats. Av dessa anledningar ska rätten i en tvistemåls-
	process verka för att parterna förliks, om det inte är olämpligt med hänsyn
	till målets beskaffenhet och övriga omständigheter (42 kap. 17 § rätte-
	gångsbalken). Någon motsvarande lagstadgad uppgift att verka för
	frivilliga överenskommelser åligger inte Kronofogdemyndigheten i utsök-
	ningsmål.
	Utredningen anser att Kronofogdemyndigheten aktivt bör medverka till
	att parterna når frivilliga överenskommelser när det är lämpligt och
	parterna samtycker till det. Utredningen föreslår att det i utsökningsbalken
	införs regler om sådan medverkan, inklusive möjlighet att hålla samman-
	träde och hjälpa parterna att upprätta avtal som reglerar deras överens-
	kommelse. Ett stort antal remissinstanser är emellertid kritiska till försla-
	get. Skälen till det är flera och av såväl principiell som mer praktisk art.
	Under en domstolsprocess är den slutliga utgången i målet fortfarande
	oviss och många av de fördelar med en överenskommelse som nämns ovan
	möjliga att uppnå. I det skedet är det naturligt att domstolen verkar för att
	parterna förliks. När domstolsprocessen är avslutad och borgenären vänt
	sig till Kronofogdemyndigheten för att få domstolens dom verkställd är
	situationen en annan. I utsökningsmålet är Kronofogdemyndigheten en
	verkställande myndighet och syftet med utsökning är att så effektivt och
	rättssäkert som möjligt verkställa exekutionstitlar. Målet för verkställighet
	genom utmätning är att borgenären ska få betalt för sin fordran. Det är då
	viktigt att Kronofogdemyndigheten uppfattas som oberoende och opartisk
	med främsta uppgift att verkställa fastställda förpliktelser (jfr prop.
	2015/16:125 s. 55 f.). Det kan därför – såsom bl.a. Hovrätten över Skåne
20	och Blekinge samt Malmö och Östersunds tingsrätter gör – ifrågasättas på

ett principiellt plan om Kronofogdemyndigheten aktivt bör medverka till Prop. 2020/21:161 att parterna träffar en frivillig överenskommelse med följden att exekutionstiteln inte längre ska gälla.

Något som också talar mot utredningens förslag är att det riskerar att leda till en mindre effektiv verkställighetsprocess, med längre hand- läggningstider och merarbete för Kronofogdemyndigheten. Inte minst förslaget om att Kronofogdemyndigheten ska kunna hålla sammanträde i syfte att uppnå en överenskommelse riskerar att fördröja utsöknings- förfarandet på ett omotiverat sätt. Farhågor i detta avseende framförs även av flera remissinstanser, bl.a. Riksdagens ombudsmän och Kronofogde- myndigheten. Att utsökningsförfarandet är effektivt och inte tillåts att i onödan dra ut på tiden är av stor betydelse för att borgenärerna i rimlig tid ska få betalt för sina fordringar. Vidare minskar det risken för att gälden- ärerna hinner undanskaffa egendom. Det bidrar också i slutändan till ett väl fungerande kreditsamhälle och är avgörande för tilltron till hela systemet och för förtroendet för Kronofogdemyndigheten som verk- ställande myndighet.

Vidare finns det paradoxalt nog en risk för att utredningens förslag i praktiken kan motverka strävan att parterna ska komma överens så tidigt som möjligt i processen. Många av fördelarna med en förlikning gör sig gällande tidigt, snarare än sent, i en process. Om parterna vet att inte bara domstolen, utan även Kronofogdemyndigheten, kommer att engagera sig i förlikningsfrågan kan det leda till en minskad vilja att förlikas tidigt i processen, vilket bl.a. Svea hovrätt framhåller.

Mot denna bakgrund och med beaktande av att en lagändring inte är nödvändig för att möjliggöra frivilliga överenskommelser mellan parterna (se nedan) anser regeringen att utredningens förslag är förenat med för stora nackdelar och att det därför inte är motiverat att genomföra det.

Det finns andra sätt som Kronofogdemyndigheten kan hjälpa parterna på

Att det inte införs regler om att Kronofogdemyndigheten ska medverka till frivilliga överenskommelser hindrar inte att myndigheten uppmuntrar parterna att på egen hand ingå en sådan överenskommelse. Tvärtom anser regeringen att det generellt sett är positivt att det allmänna verkar för att tvistande parter kommer överens med varandra. Detta gäller inte minst vid avhysning då en enskild riskerar att förlora sin bostad. Mot denna bak- grund finns det goda skäl för utredningens strävan att förbättra förutsätt- ningarna för frivilliga överenskommelser.

Det är viktigt att parterna även i en verkställighetsprocess ges goda möjligheter att på egen hand komma överens. Några särskilda regler krävs inte för att uppnå detta. Redan i dag förekommer det att Kronofogde- myndigheten, som utredningen konstaterar, upplyser parter om möjlig- heten att komma överens och uppmanar dem att ta kontakt med varandra i syfte att diskutera en frivillig lösning. Regeringen ser positivt på sådana ansträngningar från myndighetens sida. Att det arbetet fortsätter och ut- vecklas hindras inte av regeringens bedömning i detta lagstiftningsärende utan bör – tvärtom – uppmuntras.

Prop. 2020/21:161 8		Omprövning av löneutmätningsbeslut
	Regeringens förslag: Kronofogdemyndigheten ska inte längre behöva
	ändra ett beslut om löneutmätning, om resultatet av ändringen skulle
	vara obetydligt.

		Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.
		Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker utredningens
	förslag eller invänder inte mot det. Föreningen Sveriges Kronofogdar, som
	tillstyrker förslaget, framhåller emellertid att även mycket små föränd-
	ringar i ett utmätningsbeslut kan upplevas som betydelsefulla för
	gäldenären och att det vore önskvärt att det förtydligas ur vems perspektiv
	obetydlighetsbedömningen ska göras. Inspektionen för socialförsäkringen
	tillstyrker också förslaget men anser att det bör förtydligas var gränsen ska
	gå för när en ändring ska anses obetydlig och att det bör övervägas om
	Kronofogdemyndigheten ska få rätt att föreskriva om det.
		Skälen för regeringens förslag: Ett beslut om löneutmätning ska
	ändras om det finns anledning till det (7 kap. 10 § första stycket utsök-
	ningsbalken). En sådan anledning kan vara att beslutet från början var
	oriktigt eller att förhållandena ändrats. Det kan också handla om att
	normalbeloppet justeras. Omprövningsregeln gäller oavsett om det finns
	anledning att ändra beslutet till gäldenärens förmån eller nackdel. Krono-
	fogdemyndigheten ska ändra beslut ex officio, men det ankommer såklart
	på gäldenären att upplysa om ändrade förhållanden som myndigheten inte
	känner till. Skyldigheten för Kronofogdemyndigheten att ändra ett beslut
	finns även om det har överklagats. (Se Walin m.fl., Utsökningsbalken,
	kommentaren till 7 kap. 10 § utsökningsbalken.)
		Normalbeloppen fastställs för varje år. Även små justeringar av
	beloppen kan få till följd att i princip alla löneutmätningsbeslut (drygt
	125 000 beslut per år) måste ändras. Detta är mycket arbetskrävande för
	både Kronofogdemyndigheten och berörda arbetsgivare.
		Det kan på goda grunder ifrågasättas om det ur effektivitetssynpunkt är
	rimligt att ett beslut ska behöva ändras även om ändringen är obetydlig för
	sökanden och gäldenären. Ett konkret exempel på en förhållandevis margi-
	nell ändring som utredningen lyfter fram är att det under åren 2013–2016
	skiljde åtta kronor mellan den lägsta och högsta nivån på normalbeloppen.
	Trots att det alltså skiljde bara några kronor var Kronofogdemyndigheten
	tvungen att vid tre tillfällen under dessa år fatta nya beslut i alla pågående
	löneutmätningsärenden. Detta framstår inte som ett rimligt resurs-
	utnyttjande, vare sig för Kronofogdemyndigheten eller för de myndigheter
	och arbetsgivare som tar emot och hanterar besluten.
		Samtidigt bör man, som Föreningen Sveriges Kronofogdar framhåller,
	komma ihåg att även mindre belopp kan ha betydelse för en gäldenär som
	lever med knappa ekonomiska resurser. När det rör sig om en obetydlig
	justering av gäldenärens betalningsutrymme, får emellertid behovet av ett
	effektivt förfarande anses väga tyngre än gäldenärens eventuella intresse
	av att få behålla något mer av sin lön. Om Kronofogdemyndigheten inte
	skulle behöva göra obetydliga ändringar av beslut, skulle det öka förutsätt-
	ningarna för en effektiv handläggning och ett ändamålsenligt resurs-
22	utnyttjande till gagn för såväl gäldenärer, borgenärer som involverade

myndigheter. Att gäldenären i en sådan situation inte får förbehålla sig Prop. 2020/21:161 ytterligare del av sin lön innebär att pengar i stället går till att betala av på

hans eller hennes skulder. Pengarna används alltså för att minska gälde- närens skuldbörda.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att Kronofogdemyndigheten inte ska behöva ändra ett löneutmätningsbeslut om resultatet av ändringen skulle vara obetydligt. Naturligtvis kommer Kronofogdemyndigheten även i fortsättningen att varje år behöva ta ställning till om en ändring skulle vara obetydlig när nya normalbelopp fastställs eller då gäldenärens inkomstförhållanden eller boendekostnader ändras. Förändringen innebär däremot att Kronofogdemyndigheten i färre fall kommer att behöva ändra besluten och expediera nya beslut.

Exakt var gränsen ska gå för när en ändring ska anses obetydlig går inte att säga en gång för alla, utan bör överlämnas åt rättstillämpningen. Obetydlighetsbedömningen bör göras objektivt utifrån sökandens och gäldenärens perspektiv och jämförelsen ska göras med det befintliga beslutet om utmätning. Flera i sig obetydliga ändringar några år i rad kan alltså sammantaget utgöra en icke obetydlig ändring jämfört med det befintliga löneutmätningsbeslutet. Som en jämförelse kan nämnas att Kronofogdemyndigheten enligt 13 kap. 20 a § utsökningsbalken inte är skyldig att betala ut influtna medel, om de belopp som ska betalas ut under- stiger 25 kronor. Detta har tidigare av lagstiftaren ansetts som mycket små belopp (se prop. 1993/94:50 s. 295). Den nu föreslagna bestämmelsen om när utmätningsbeslut inte ska behöva omprövas reglerar visserligen en annan situation, men för att förslaget ska få avsedd effekt och leda till en mer effektiv hantering bör beloppet ändå kunna tjäna som ett lämpligt riktmärke. Regeringen återkommer till frågan i författningskommentaren.

9Tvist om löneutmätning i en konkurs

Regeringens förslag: Möjligheten att i en konkurs begära tillsyns- myndighetens prövning av en tvist i fråga om utmätning av gäldenärens lön ska tas bort.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans invänder mot förslaget. Skälen för regeringens förslag: En gäldenär som är på obestånd

(insolvent) kan försättas i konkurs. Det gäller även fysiska personer. En konkurs innebär att borgenärerna i ett sammanhang tvångsvis tar i anspråk gäldenärens samlade tillgångar för betalning av hans eller hennes skulder.

En konkursförvaltare som till täckande av fordringar vill ta i anspråk den del av gäldenärens lön och därmed jämställda förmåner som överstiger förbehållsbeloppet får för konkursboets räkning begära löneutmätning (3 kap. 4 § konkurslagen). Innan ett beslut om löneutmätning meddelas ska gäldenären i regel ges tillfälle att yttra sig (7 kap. 7 § utsökningsbal- ken). Kronofogdemyndighetens beslut om löneutmätning kan överklagas utan inskränkning i tiden (18 kap. 7 § första stycket utsökningsbalken).

Prop. 2020/21:161 I samband med 1996 års löneutmätningsreform ändrades 3 kap. 4 § konkurslagen (se prop. 1994/95:49). Däremot gjordes vid det tillfället ingen ändring i 3 kap. 6 § konkurslagen. Enligt den paragrafen ska Krono- fogdemyndigheten i sin roll som tillsynsmyndighet i konkurser på ansökan av konkursförvaltaren, en borgenär, gäldenären eller en underhållsberätti- gad pröva tvister mellan förvaltaren och gäldenären eller någon annan i frågor som avses i 3 kap. 4 och 5 §§ konkurslagen. Det innebär bl.a. att om en gäldenär har invändningar mot att förvaltaren ansöker om löneutmät- ning, så ska tillsynsmyndigheten pröva den frågan.

Tillsynsmyndighetens tvistlösningsfunktion var motiverad i ljuset av hur 3 kap. 4 § konkurslagen var utformad före 1996 års löneutmätnings- reform. Då gällde en ordning som innebar att konkursförvaltaren diskretio- närt bedömde vilka belopp som skulle utmätas.

Efter den ändring som gjordes 1996 kan konkursförvaltaren inte längre på egen hand besluta om vilka belopp som ska utmätas. I stället får för- valtaren för konkursboets räkning begära löneutmätning hos Krono- fogdemyndigheten. Det behov som gäldenären tidigare hade av att kunna påkalla tillsynsmyndighetens prövning av en tvist med förvaltaren i fråga om löneutmätning finns därför inte längre. Tanken är också att Krono- fogdemyndigheten i egenskap av utsökningsmyndighet ska ansvara för all löneexekution. Att Kronofogdemyndigheten i egenskap av tillsyns- myndighet då samtidigt ska kunna pröva en gäldenärs klagomål om att förvaltaren har begärt löneutmätning hos Kronofogdemyndigheten är enligt regeringen varken rimligt eller ändamålsenligt.

Mot denna bakgrund bör det inte längre vara möjligt att begära tillsyns- myndighetens prövning av en tvist mellan konkursförvaltaren och gäldenären eller någon annan i fråga om utmätning av gäldenärens lön. Regeringen föreslår därför att bestämmelsen om detta i 3 kap. 6 § konkurs- lagen tas bort. I promemorian föreslås att paragrafen även justeras i vissa andra avseenden. Dessa ändringar bör dock anstå tills vidare.

När det gäller utmätning anges i 3 kap. 4 § konkurslagen att konkurs- förvaltaren får begära utmätning enligt utsökningsbalken. I 7 kap. 14 a § konkurslagen finns en bestämmelse som endast påminner om den först- nämnda bestämmelsens existens (se prop. 1994/95:49 s. 94). Paragrafen får anses onödig och bör upphävas.

10Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Lagändringarna om ändrade normalbelopp ska träda i kraft den 1 juni 2022 och ändringarna i övrigt den 1 augusti 2021.

Regeringens bedömning: Det finns inget behov av övergångs- bestämmelser.

Utredningens förslag och bedömning: Utredningen föreslår att lag- ändringarna ska träda i kraft vid det årsskifte som regeringen bestämmer. Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser invänder inte mot för- Prop. 2020/21:161 slaget eller bedömningen.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: De lagändringar som föreslås innebär framför allt förbättringar för gäldenärer. Regeringen anser att det därför är angeläget att ändringarna träder i kraft så snart som möjligt. När det gäller den föreslagna ändringen av normalbeloppen behöver emellertid Kronofogdemyndigheten tid för att anpassa sina it- system till de ytterligare ålderskategorier för barn som föreslås. Ett tidigare ikraftträdande än den 1 juni 2022 bedöms därför inte möjligt beträffande den lagändringen. Övriga lagändringar kan däremot träda i kraft redan den 1 augusti 2021.

Regeringen bedömer att det inte finns behov av övergångsbestämmelser. De nya reglerna blir därmed tillämpliga direkt från ikraftträdandet. Det innebär att nya normalbelopp får beräknas inför ikraftträdandet, utöver den omräkning som Kronofogdemyndigheten gör årligen.

11	Konsekvenser

Regeringens bedömning: Förslagen bedöms leda till positiva ekono-
miska och sociala konsekvenser för gäldenärer och deras familjer och
till ett effektivare utsökningsförfarande.
För borgenärer kan några av förslagen innebära att det i vissa fall kan
ta längre tid för dem att få full betalning för sina fordringar och leda till
minskade intäkter.
Förslagen bedöms leda till en mer resurseffektiv verksamhet för
Kronofogdemyndigheten men samtidigt vissa kostnader för anpassning
av myndighetens it-stöd. Dessa kostnader bör finansieras inom befint-
liga ekonomiska ramar. Förslagen bedöms i övrigt inte leda till ökade
kostnader för det allmänna.
Vissa förslag bör ha en positiv påverkan på miljön.

Utredningens bedömning överensstämmer i huvudsak med rege-
ringens.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanser invänder inte mot utred-
ningens bedömning. Kronofogdemyndigheten uppger att myndigheten
vidhåller sin till utredningen redovisade uppskattning av kostnaderna för
it-anpassning med anledning av förslaget om att införa fler ålderskatego-
rier för barn vid normalbeloppsberäkningen. Enligt Försäkringskassan
kommer införandet av de ytterligare ålderskategorierna för barn att inne-
bära kostnader för it-utveckling för myndigheten, som enligt den kan
hanteras inom befintliga ramar.
Skälen för regeringens bedömning
En del av reformen genomförs nu
I utredningens betänkande lämnas många förslag på moderniseringar av
utsökningsförfarandet. I denna proposition går regeringen nu vidare med
en del av förslagen. Den mer genomgripande reform som föreslås i		25

Prop. 2020/21:161

betänkandet behandlas däremot inte nu. Detta innebär att det endast är de aktuella förslagens konsekvenser som nu bedöms.

Regeringen föreslår i propositionen framför allt att det ska bli möjligt med digitala ansökningar om verkställighet, att normalbeloppen för barn höjs och delas in i fler ålderskategorier, att det förtydligas att den som står under löneutmätning kan få anstånd mer än en gång under förfarandet och att löneutmätningsbeslut inte ska behöva omprövas om ändringen är obetydlig. Regeringens förslag syftar till att förbättra situationen för löne- utmätningsgäldenärer och att effektivisera utsökningssystemet.

Konsekvenser för gäldenärerna och deras barn

Förslagen om justerade normalbelopp och anstånd kommer att leda till att många personer som står under löneutmätning och deras familjer får behålla mer pengar och vid behov ges möjlighet till fler pauser i löneutmät- ningen. Många som står under löneutmätning gör det under lång tid och lever på mycket knappa ekonomiska resurser. Förslagen kan bidra till att förbättra gäldenärers hälsa, sociala situation och betalningsförmåga över tid samt minska effekterna av ekonomiskt utanförskap.

Regeringen lämnar dessa förslag inte minst med hänsyn till barn i skuldsatta familjer. För barn till gäldenärer som står under löneutmätning bör förslagen kunna bidra till bättre förutsättningar för fysiskt och psykiskt välmående. Förslagen bör även kunna bidra till en mer dräglig uppväxt med bättre möjligheter till lärande och utveckling.

Förslagen bedöms alltså ha positiva ekonomiska och sociala konsekven- ser för gäldenärer och deras familjer.

Konsekvenser för borgenärerna

De förslag som regeringen lämnar syftar bland annat till att åstadkomma en effektivare utmätningsordning. Denna effektivisering bör även komma borgenärerna till del. Större möjligheter till digital ingivning av verk- ställighetsansökningar bör för sökande borgenärer leda till minskade kostnader för papper och porto och en snabbare och administrativt mindre betungande hantering. Att Kronofogdemyndigheten i mindre omfattning behöver ompröva sina löneutmätningsbeslut bör leda till minskade administrativa kostnader för de arbetsgivare som berörs. Att löneutmät- ningsbeslut inte omprövas kan i flera fall också leda till något ökade intäk- ter för sökande borgenärer.

Antalet personer som har löneutmätning i Sverige överstiger 100 000. Förslaget om att höja normalbeloppen för barnfamiljer innebär att normalbeloppen enligt utredningens beräkningar ökar med sammanlagt ca 25 miljoner kronor per månad eller ca 300 miljoner kronor per år. Detta kan sättas i relation till att det årligen (2016) betalas 3,6 miljarder kronor genom löneutmätning. Eftersom löneutmätning inte är tidsbegränsad leder ett högre normalbelopp i regel inte till lägre betalningsgrad utan bara till en längre betalningstid. Gäldenärerna befrias inte från sin skuldbörda. För borgenärerna innebär förslaget framför allt att de behöver vänta längre på att få fullt betalt. Att löneutmätning kan komma att pågå under längre tid för att skulderna ska slutbetalas kan dock innebära en viss risk för att gäldenärens situation förändras till det sämre och att detta i vissa fall skulle kunna leda till intäktsförluster för borgenärer. Samtidigt syftar förslaget

till att förbättra gäldenärens livssituation, vilket skulle kunna leda till att Prop. 2020/21:161 gäldenären över tid får ett större betalningsutrymme. Det förhållandet att

gäldenärers livssituation inte är statisk utan förändras över tid och att för- ändringarna inte går att förutse gör, som utredningen konstaterar, att det är mycket svårt att göra någon uppskattning i denna del.

Eftersom staten har företrädesrätt vid löneutmätning före de flesta andra fordringar kommer förslaget att få störst betydelse för staten som borgenär. Utredningen bedömer att förslaget dock inte kommer att leda till någon större ökning av antalet statliga fordringar som preskriberas. Förslaget om att justera beräkningen av normalbeloppen för barnfamiljer inom löne- utmätningsförfarandet kan alltså komma att påverka statens intäkter i negativ riktning. Denna minskning är dock nödvändig för att barnfamiljer som står under löneutmätning ska ha en skälig levnadsnivå.

Förslaget om ett förtydligande av anståndsreglerna skulle kunna leda till att något fler anstånd beviljas. Samtidigt kan förslaget om att höja normal- beloppen leda till att behoven av anstånd i vissa fall minskar. Även i denna del innebär förslaget hur som helst i första hand inte att borgenärerna får mindre betalt utan endast att det kan ta längre tid att få betalt.

Sammantaget gör regeringen bedömningen att sökande borgenärer i vissa fall kan behöva vänta längre på att få full betalning för sina ford- ringar. I viss utsträckning kan förslagen även leda till intäktsförluster för borgenärerna. Med hänsyn till förslagens syfte och positiva effekt på inte minst gäldenärernas och deras familjers situation anser regeringen att dessa konsekvenser måste anses godtagbara. Det kan tilläggas att rege- ringen i avsnitt 5 gör bedömningen att beloppen inte bör höjas för alla vuxna utan endast för dem som har barn. Denna bedömning görs framför allt med hänsyn till borgenärskollektivet.

Konsekvenser för Kronofogdemyndigheten

Förslaget om att ta bort kravet på undertecknande av verkställighets- ansökningar skapar förutsättningar för alla sökande att ge in ansökningar digitalt i alla typer av verkställighetsmål. Det inkommer ca två miljoner ansökningar per år. Digital ingivning innebär att Kronofogdemyndig- hetens handläggning kan effektiviseras och leda till minskade kostnader. Många stora ingivare ger redan in sina ansökningar digitalt och förslaget ställer inte heller krav på att ingivning måste ske på ett annat sätt än i dag. I den utsträckning Kronofogdemyndigheten väljer att ytterligare utveckla de tekniska förutsättningarna för att ta emot digitala ansökningar, får even- tuella kostnader förenade med detta hanteras inom myndighetens befint- liga ramar (jfr motsvarande bedömning för domstolar i prop. 2019/20:189 s. 61).

Förslaget om att Kronofogdemyndigheten inte behöver ändra beslut om löneutmätning om ändringen är obetydlig bedöms leda till minskade kostnader för Kronofogdemyndigheten. Färre löneutmätningsbeslut kommer att behöva omprövas och därmed blir det färre beslut som behöver upprättas och expedieras. Med hänsyn till att regeringens syn på vad som bör anses som en obetydlig ändring skiljer sig något från utredningens, bör kostnadsminskningen bli större än den utredningen beräknat.

Prop. 2020/21:161 Förslaget om att tydliggöra anståndsreglerna bedöms inte leda till mer än marginellt fler ansökningar och bör, som utredningen anför, inte med- föra någon beaktansvärd kostnad för Kronofogdemyndigheten.

Regeringen gör i avsnitt 7 bedömningen att utredningens förslag om att ge Kronofogdemyndigheten i uppgift att aktivt medverka till att parterna når frivilliga överenskommelser inte bör genomföras. Ett av skälen för detta är det merarbete ett sådant förslag skulle medföra för Kronofogde- myndigheten.

Enligt förslaget om hur normalbelopp vid löneutmätning ska beräknas ska omräkningar, liksom hittills, göras årligen. För barn behålls kalender- året som brytpunkt vilket innebär att omräkning med anledning av att ett barn bytt ålderskategori, ska göras samtidigt som den årliga omräkningen. Skillnaden jämfört med i dag är att det tillkommer två ålderskategorier för barn. Förslaget påverkar även förbehållsbeloppsberäkningen i skuld- saneringsförfarandet. Förslaget förväntas inte medföra några handlägg- ningskostnader av betydelse för Kronofogdemyndigheten. Däremot kan det innebära att myndigheten får vissa kostnader för att anpassa sitt it-stöd med anledning av att antalet ålderskategorier utökas. Utredningen inhäm- tade Kronofogdemyndighetens uppskattning av kostnaderna för alla utredningens förslag men gjorde sedan, bl.a. i denna del, bedömningen att kostnaderna rimligen var betydligt lägre. Regeringen konstaterar att det redan finns ålderskategorier för barn och att normalbeloppen justeras varje år. Kronofogdemyndigheten har ett verksamhetsstöd för sin hantering av löneutmätning och har nyligen moderniserat hela sitt it-stöd. Den anpass- ning av stödet som Kronofogdemyndigheten nu behöver göra bör i sammanhanget förväntas bli relativt begränsad.

Sammantaget bör förslagen på sikt leda till en mer resurseffektiv verksamhet för Kronofogdemyndigheten men kan initialt medföra vissa kostnader. Dessa kostnader bedöms kunna hanteras inom Kronofogde- myndighetens befintliga ramar.

Konsekvenser för det allmänna i övrigt

Som anges ovan under Konsekvenser för borgenärerna kommer staten att påverkas av förslaget om höjda normalbelopp för barn i egenskap av borgenär. I övrigt kommer förslaget i avsnitt 8 om att Kronofogde- myndigheten inte ska behöva ändra ett beslut om utmätning av lön om resultatet av ändringen är obetydligt att innebära minskat administrativt arbete för myndigheter och kommuner i egenskap av arbetsgivare. Som utredningen redovisar skickar Kronofogdemyndigheten t.ex. ca 40 000 ändringsbeslut per år till Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Dessa myndigheter kommer genom förslaget att behöva ta emot och hantera färre ändringsbeslut. Samtidigt kan vissa av förslagen leda till att myndigheter behöver göra anpassningar av sina it-system. Som Försäk- ringskassan anför bör dessa kostnader emellertid kunna hanteras inom befintliga anslagsramar.

Övriga förslag i denna proposition bedöms inte leda till några ökade kostnader eller ekonomiska konsekvenser för domstolarna, för staten i övrigt eller för kommunerna och regionerna och inte heller påverka den kommunala självstyrelsen.

Konsekvenser i övrigt	Prop. 2020/21:161
Regeringen bedömer att de moderniseringar som föreslås avseende ansök-
ningsförfarandet genom att verkställighetsansökningar ska kunna ges in
digitalt kommer att minska pappersanvändningen. Dessutom kommer
behovet av postbefordran, med de transporter som är förknippade med
detta, att minska. Förslagen bör därför ha en positiv påverkan på miljön.
Förslagen bedöms inte ha någon betydelse för jämställdheten, för syssel-
sättning och offentlig service i olika delar av landet, för företags arbets-
förutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt eller för möjlig-
heterna att nå de integrationspolitiska målen. Förslagen bedöms vara
förenliga med EU-rätten.

12Författningskommentar

12.1Förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken

2 kap. Förfarandet hos kronofogdemyndigheten

Ansökan m.m.

1 § En ansökan om verkställighet görs muntligen eller skriftligen.

Ett utslag i mål om betalningsföreläggande eller handräckning verkställs självmant av Kronofogdemyndigheten, om inte sökanden i målet har angett att verkställighet inte ska ske. En ansökan om verkställighet anses gjord när utslaget meddelades.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ansökningar om verkställighet. Övervägandena finns i avsnitt 4.

I första stycket anges att en ansökan görs muntligen eller skriftligen. I och med att styckets hittillsvarande andra mening om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medge att ansökan görs på medium för automatisk databehandling tas bort får begreppet skriftligen en teknikneutral innebörd och innefattar därmed ansökningar i elektronisk form.

Det hittillsvarande andra stycket tas bort. En ansökan behöver därmed inte längre undertecknas av sökanden eller dennes ombud. Även utan ett underskriftskrav är det naturligt att det framgår vem som har gett in ansökan. Kronofogdemyndigheten får enligt 21 § förvaltningslagen (2017:900), om det behövs, begära att den ingivna handlingen underteck- nas eller på annat sätt bekräftas av avsändaren.

Övriga ändringar är endast språkliga.

2 § Sökanden ska ange den åtgärd som han eller hon yrkar.

När en ansökan görs ska den exekutionstitel som ligger till grund för ansökan ges in.

Om anspråket grundas på ett löpande skuldebrev eller någon annan handling, vars uppvisande utgör villkor för en rätt att kräva betalning eller begära att någon annan förpliktelse fullgörs, ska den handlingen ges in i original.

Sökanden behöver inte ge in exekutionstiteln, om den är ett utslag i mål om betalningsföreläggande eller om den är en dom eller ett strafföreläggande som på

Prop. 2020/21:161 grund av föreskrift i lag eller annan författning har översänts till Kronofogde- myndigheten från en domstol eller en annan myndighet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om innehållet i verkställighets- ansökan och om handlingar som ska ges in tillsammans med den. Över- vägandena finns i avsnitt 4.

I andra stycket regleras ingivande av exekutionstitlar. Bestämmelserna i hittillsvarande tredje stycket första och tredje meningarna om att exekutionstiteln ska ges in i original eller bevittnad kopia och att andra handlingar bör ges in på det sättet tas bort med följden att exekutionstiteln kan ges in även i elektronisk form. Se fjärde stycket om när en exekutions- titel inte behöver ges in.

Bestämmelserna i hittillsvarande andra stycket andra meningen och tredje stycket andra meningen om att presentationspapper ska ges in i original slås ihop i ett nytt tredje stycke.

I fjärde stycket, som utgörs av hittillsvarande fjärde och femte styckena, anges när en exekutionstitel inte behöver ges in av sökanden. Utslag i mål om betalningsföreläggande – nu oavsett i vilken form som en ansökan görs

–samt domar och strafförelägganden, som på grund av författning har översänts till Kronofogdemyndigheten, behöver inte ges in. Dessa exeku- tionstitlar har Kronofogdemyndigheten redan tillgång till.

Övriga ändringar är endast språkliga.

7 kap. Utmätning av lön m.m.

Villkor för utmätning

5 § Den del av lönen som inte får tas i anspråk genom utmätning (förbehålls- beloppet) bestäms med ledning av belopp multiplicerade med ett tal som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i oktober månad närmast föregående år och prisläget i oktober 2020 (normalbelopp). Beloppen är

–60 200 kronor för ensamstående,

–99 450 kronor för sammanlevande makar och därmed jämställda,

–32 170 kronor för ett barn som är 0–6 år,

–38 610 kronor för ett barn som är 7–10 år,

–45 050 kronor för ett barn som är 11–14 år, och

–51 480 kronor för ett barn som är 15 år eller äldre.

Normalbeloppen ska anses innefatta alla vanliga levnadskostnader utom bostadskostnad, som beräknas särskilt och läggs till normalbeloppen.

Normalbeloppen fastställs för varje år av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur förbehållsbeloppet ska beräk- nas. Övervägandena finns i avsnitt 5.

I första stycket anges hur förbehållsbeloppet beräknas. I stället för nuvarande två ålderskategorier för barn införs fyra ålderskategorier. Sam- tidigt höjs de belopp som normalbeloppen baseras på beträffande barn. Brytpunkten för ålderskategorierna ska även fortsättningsvis vara kalenderår. Vidare anpassas beloppen, även för ensamstående samt sammanlevande makar och därmed jämställda, till 2020 års prisläge.

Övriga ändringar är endast språkliga eller redaktionella.

Förfarandet

Prop. 2020/21:161

10 § Ett beslut om utmätning ska ändras, om det finns anledning till det. Ett beslut behöver dock inte ändras om ändringen skulle vara obetydlig.

Innan en ändring som är till nackdel för gäldenären beslutas, ska denne ges tillfälle att yttra sig, om det inte är uppenbart obehövligt eller beslutet inte kan skjutas upp.

Ett beslut om utmätning för underhållsbidrag som avses i 4 kap. 1 a § första stycket ska hävas, om gäldenären betalar förfallna bidrag och uppkomna förrätt- ningskostnader och det finns anledning att anta att gäldenären även i framtiden fullgör bidragsskyldigheten.

Paragrafen innehåller bestämmelser om omprövning av beslut om löne- utmätning. Övervägandena finns i avsnitt 8.

Enligt första stycket första meningen är huvudregeln att ett löneutmät-
ningsbeslut ska ändras om det finns anledning till det. Ett undantag införs
i en ny andra mening med innebörden att ett beslut inte behöver ändras om
ändringen skulle vara obetydlig. Bestämmelsen är alltså fakultativ.
Bedömningen av vad som utgör en obetydlig ändring ska göras objektivt.
Flera i sig obetydliga ändringar några år i rad kan sammantaget utgöra en
icke obetydlig ändring jämfört med det befintliga löneutmätningsbeslutet.
När normalbeloppen vid den årliga omräkning som Kronofogde-
myndigheten gör leder till en skillnad på några kronor ska någon ändring
av löneutmätningsbeslutet inte behöva göras. Som exempel på detta är
skillnaden i normalbeloppen mellan åren 2015 och 2016 som var endast
fyra kronor för ensamstående och sex kronor för makar och sambor. En
sådan ändring är obetydlig. Beroende på t.ex. hur stor del av lönen som
gäldenären får behålla och storleken på den kvarvarande skulden kan även
större skillnader anses utgöra en obetydlig ändring. Som jämförelse och
ledning för bedömningen kan nämnas att Kronofogdemyndigheten inte är
skyldig att betala ut influtna medel som understiger 25 kronor (se 13 kap.
20 a §). Bedömningen får göras med beaktande av omständigheterna i det
enskilda fallet.
Bestämmelserna i hittillsvarande första stycket andra meningen om att
gäldenären ska få tillfälle att yttra sig innan ändringar görs som är till
nackdel för gäldenären flyttas till ett nytt andra stycke.
Övriga ändringar är endast språkliga eller redaktionella.
11 § Kronofogdemyndigheten får på begäran av sökanden eller gäldenären bevilja
anstånd under pågående utmätning av lön. På begäran av gäldenären får anstånd
dock beviljas endast om sökanden medger det eller om det finns särskilda skäl på
grund av gäldenärens och dennes familjs personliga och ekonomiska förhållanden
samt omständigheterna i övrigt.
Paragrafen innehåller bestämmelser om anstånd vid löneutmätning. Över-
vägandena finns i avsnitt 6.
Enligt paragrafen kan gäldenären beviljas anstånd under pågående
löneutmätning. Om sökanden inte medger anstånd krävs särskilda skäl.
Paragrafen ändras genom ett tillägg som anger att bedömningen av om det
finns särskilda skäl för anstånd ska göras utifrån gäldenärens och dennes
familjs personliga och ekonomiska förhållanden samt omständigheterna i
övrigt. Exempel på särskilda skäl är att gäldenären drabbas av kostnader
på grund av sjukdom, olycksfall eller liknande omständigheter, som	31

Prop. 2020/21:161 gäldenären inte har kunnat råda över eller förutse (se prop. 1994/95:49 s. 72). Att gäldenären behöver reparera eller ersätta förstörd eller förlorad beneficieegendom kan också utgöra ett särskilt skäl för anstånd (se Kronofogdemyndighetens information om bestämmande av förbehålls- beloppet vid löneutmätning, KFM M 2020:1, p. 5). Med rekvisitet omstän- digheterna i övrigt avses bl.a. hur länge löneutmätningen har pågått och beräknas pågå. Om löneutmätningen har pågått eller beräknas pågå länge är många gånger det praktiska behovet av anstånd större än annars.

Bedömningen av om det finns särskilda skäl för anstånd ska göras med utgångspunkt i de skäl som åberopas och utifrån behovet i det enskilda fallet. Genom tillägget understryks att det i princip saknar betydelse för bedömningen att gäldenären redan har beviljats anstånd tidigare under löneutmätningsförfarandet. Att anstånd redan har beviljats bör alltså inte i sig förhindra ytterligare anstånd, om skäl för ett sådant finns.

12.2Förslaget till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)

3 kap. Verkningar av konkurs

Egendom som ingår i ett konkursbo

4 § För att ta i anspråk gäldenärens lön och därmed jämställda förmåner som överstiger förbehållsbeloppet får förvaltaren för konkursboets räkning ansöka om utmätning enligt 7 kap. utsökningsbalken.

Att utmätning av lön som pågår vid konkursens början kan fortsätta för konkurs- boets räkning följer av 7 kap. 19 § andra stycket utsökningsbalken.

Paragrafen innehåller bestämmelser om förvaltarens möjlighet att ansöka om utmätning och om att utmätning av lön som pågår vid konkursens början kan fortsätta. Övervägandena finns i avsnitt 9.

I första stycket ersätts ordet begära med ordet ansöka. Att förvaltarens ansökan om utmätning för att ta i anspråk gäldenärens lön och därmed jämställda förmåner ska ges in till Kronofogdemyndigheten regleras direkt i utsökningsbalken och den informationen tas därför bort ur stycket.

6 § En tvist mellan förvaltaren och gäldenären eller någon annan i en fråga som avses i 5 § ska prövas av tillsynsmyndigheten på ansökan av förvaltaren, en borge- när, gäldenären eller en underhållsberättigad. Myndigheten ska inhämta yttranden i den omfattning som behövs för prövningen. Myndighetens beslut gäller omedel- bart, även om det överklagas. Beslutet ska efter ansökan ändras, om senare upp- lysta omständigheter eller ändrade förhållanden motiverar det.

Tillsynsmyndighetens beslut i ett ärende som avses i första stycket får över- klagas av den vars rätt berörs av beslutet. I fråga om ett sådant överklagande tilläm- pas bestämmelserna i utsökningsbalken om överklagande av beslut om utmätning av lön.

Paragrafen handlar om när tillsynsmyndigheten ska pröva en tvist mellan förvaltaren och gäldenären eller någon annan om beneficium. Övervägan- dena finns i avsnitt 9.

I första stycket första meningen tas hänvisningen till 4 § bort. Det innebär att bl.a. en gäldenär inte längre kan begära tillsynsmyndighetens

Prop. 2020/21:161 Bilaga 1

Sammanfattning av betänkandet Ett modernare utsökningsförfarande (SOU 2016:81)

Ett modernare utsökningsförfarande

En förutsättning för ett fritt och modernt samhälle är att människor interagerar med varandra och ingår avtal sinsemellan. Det allmänna i dess olika former ingår också olika avtal med de människor som vistas i samhället. Ibland ingås avtalen direkt mellan en myndighet och en privatperson; ibland uppstår ömsesidiga rättigheter och skyldigheter genom att människor väljer en viss bosättning eller tar i anspråk en viss tjänst. Företag i olika former erbjuder varor och tjänster. Om erbjudandena antas uppstår ett avtal mellan företaget och kunden, som i sin tur kan vara ett annat företag. Ibland kan människor eller företag ta sig en rätt som de inte har vilket i sin tur kan skapa ett berättigat krav för någon annan att återställa tidigare ordning.

Alla de nu uppräknade situationerna – liksom en mängd situationer som inte beskrivits ovan – hanteras dagligdags av parterna själva. I de allra flesta fall är parterna överens om vad som gäller och utbyter prestationer i enlighet med detta. I andra fall ställer parterna anspråk på varandra, tolkar och omtolkar förutsättningarna och träffar ibland nya överenskommelser med ändrade villkor. Men i en del situationer krävs tvång för att en part ska fullgöra sina skyldigheter. Det kan bero på att parten inte vill prestera men det kan också bero på att parten inte anser sig kunna prestera. I de situa- tionerna är det nödvändigt att samhället ställer tvångsmedel till förfogande. Men när och hur tvång får användas måste vara noggrant reglerat. Tvångsanvändningen måste vara effektiv för att vara trovärdig. Samtidigt måste effektiviteten balanseras mot krav på att tvånget utförs med respekt för den enskildes rättigheter för att tvångsanvändningen ska vara human och rättssäker. I Sverige är det Kronofogdemyndigheten ensam som får använda tvång för att ta i anspråk någons egendom eller lön för betalning av en fastställd skuld. Kronofogdemyndigheten har också ensam behörighet att verkställa en fastställd säkerhetsåtgärd, en skyldighet att flytta från ett visst utrymme eller en skyldighet att fullgöra eller underlåta något annat. Trots att det krävs tvång i en mycket liten andel av alla de situationer där någon ska fullgöra eller tåla något är det sammanlagda antalet ansökningar hos Kronofogdemyndigheten stort. Kronofogdemyndigheten hanterar varje år cirka 2,3 miljoner ansökningar om verkställighet som berör drygt 500 000 gäldenärer. Av dessa är merparten, omkring 428 000 eller cirka 85 procent, fysiska personer. Genom Kronofogdemyndighetens verksamhet betalades totalt cirka 10,2 miljarder kronor år 2015. Drygt hälften eller 5,87 miljarder kronor gick till betalning av offentliga fordringar medan 4,31 miljarder kronor var betalning för privaträttsliga fordringar.

Kronofogdemyndighetens verksamhet regleras i Utsökningsbalken (UB). Utsökningsbalken (1981:774) trädde i kraft den 1 januari 1982 och ersatte då bl.a. 1877 års utsökningslag. UB var resultatet av ett långvarigt utred- ningsarbete och innebar en genomgripande modernisering av utsöknings- rätten. Under de mer än 30 år som UB har varit i kraft har såväl Krono- fogdemyndigheten som samhället i stort förändrats. Den informations- tekniska utvecklingen har lett till förändringar av Kronofogdemyndighetens

arbetsmetoder vilket gör att det ställs ökade krav på ett teknikneutralt regelverk. Globaliseringen innebär en större rörlighet av både människor, företag och egendom vilket i sin tur lett till att det internationella utsök- ningsrättsliga samarbetet har utvecklats. Trots dessa förändringar har det inte genomförts någon samlad eller mer genomgripande översyn av UB. Sammantaget är UB numera föråldrad, svåröverskådlig och svår att tillämpa.

Utredningen har haft i uppdrag att överväga särskilt angivna frågor om exekutionstitlar, utredning av gäldenärers tillgångar, myndighetssamverkan, löneutmätning, beneficium och utmätning av bostäder, avhysning, Krono- fogdemyndighetens medverkan till frivilliga överenskommelser och processledning samt exekutiv försäljning och redovisning av influtna medel. Vidare har uppdraget inneburit att vi ska lämna andra förslag på åtgärder som kan leda till ett effektivare utsökningsförfarande. Mot bakgrund av utredningsuppdragets omfattning, frågornas komplexitet och den utredningstid vi haft till vårt förfogande har vi behövt göra vissa avgränsningar av uppdraget. Under utredningsarbetet har vi kommit att överväga och lämna förslag i många olika frågor som kan leda till ett modernare, effektivare och mer rättssäkert utsökningsförfarande.

Utsökningsförfarandet ska vara effektivt i den bemärkelsen att den som vänder sig till Kronofogdemyndigheten för att få hjälp med att driva in en skuld inte ska behöva vänta längre än nödvändigt. Genom ett enklare och tydligare regelverk kan utsökningsförfarandet bli snabbare och mer verkningsfullt. Klara och tydliga regler kan också leda till färre över- klaganden.

Det stora antalet mål hos Kronofogdemyndigheten ställer krav på att tillämpningen i det stora flertalet ärenden är enkel och förutbestämd. Det tvångsvisa genomförandet ska följa ett bestämt mönster så att händelseförloppet är förutsebart för alla berörda. I de allra flesta fall ska utrymmet för olika tolkningar och avsteg från vad som gäller för merparten av målen vara begränsat. Samtidigt måste det finnas ventiler för de enstaka fall där ett tvångsvist genomförande enligt huvudregeln skulle få ett orimligt resultat. Det är också en självklarhet att det utsökningsrättsliga regelverket och utsökningsförfarandet måste anpassas så att Sverige lever upp till sina internationella åtaganden enligt Europakonventionen och barn- konventionen. Vår vision är att utsökningsmål ska hanteras enligt ett regelverk som likt en mångfacetterad och välbalanserad våg möjliggör att motstående intressen kan vägas mot varandra. Utsökningsförfarandet ska kännetecknas av effektiva och förutsebara rutiner samtidigt som det ska finnas utrymme att identifiera de enstaka fall som måste särbehandlas om konsekvenserna inte ska bli orimliga.

Våra förslag kommer att medföra en rad positiva konsekvenser. Om Kronofogdemyndighetens verksamhet kan bedrivas mer effektivt blir handläggningstiderna kortare. Vi föreslår ett antal lagtekniska ändringar som underlättar förståelsen och tillämpningen av bestämmelserna. Utsök- ningsbalkens kapitel 1–3 och 16 upphävs och ersätts av nya kapitel. Reglerna om avhysning, som i många fall är den åtgärd som för den enskilde är mest ingripande, samlas i ett eget kapitel. Regelförenklingar leder till mer enhetliga bestämmelser. Flera utsökningsrättsliga frågor har tidigare fått sin lösning i rättspraxis. Kronofogdemyndigheten har genom olika ställningstaganden uttalat sig i olika rättsfrågor. Genom kodifiering av

Prop. 2020/21:161 Bilaga 1

en del av denna rättstillämpning blir regelverket tydligare. Utsöknings- förfarandet blir genom dessa förslag mer effektivt, transparent, rättssäkert och förutsägbart, vilket i sin tur sannolikt kommer att leda till minskade kostnader för det allmänna. Vi föreslår också språkliga förändringar som underlättar förståelsen av regelverket och gör lagtexten köns- och teknik- neutral. Begreppet exekutionstitel byts ut mot utsökningstitel.

En rad föreslagna ändringar är positiva för gäldenärskollektivet. Genom förändrade normal- och förbehållsbelopp för den som står under löne- utmätning garanteras gäldenärerna och deras familjer en skälig levnads- nivå, vilket i sin tur kan öka incitamentet till öppet arbete.

Barn till personer som är parter i utsökningsmål kommer också att påverkas av några förslag. Ett exempel är den lagfästa principen om barnets bästa som kommer att tydliggöra att barnrättighetsperspektivet måste beaktas i hela utsökningsförfarandet. Barns rätt till umgänge med sina föräldrar kommer att tillgodoses i större utsträckning eftersom vi föreslår att det ska lagfästas att umgängeskostnader, inbegripet skäliga kostnader för resor och logi som föranleds av umgänget, ska beaktas i löneutmätningsförfarandet.

En del av våra förslag förväntas leda till ett bättre indrivningsresultat med ökad kostnadstäckning av offentlig verksamhet och ett bättre utfall för hela borgenärskollektivet som följd. Andra förslag kan innebära minskade årliga intäkter till staten och andra borgenärer. Vissa förslag förväntas leda till minskade samhällsekonomiska kostnader för ekono- miskt utanförskap vilket gynnar såväl det allmänna som det privata borge- närskollektivet. I konsekvensbeskrivningen redovisar vi såväl ekonomiska som övriga konsekvenser av våra förslag. I denna sammanfattning har vi valt att lyfta fram några konsekvenser. Förslaget om hur normal- och för- behållsbelopp inom löneutmätningsförfarandet ska beräknas kommer att leda till minskad indrivning genom löneutmätning. Vi anser dock att det är en nödvändig förutsättning att enskilda tillförsäkras en skälig levnadsnivå för att löneutmätningsförfarandet ska vara hållbart och därmed effektivt över tid. Det är vår bedömning att det ökade indrivningsresultat och minskade samhällskostnader som vissa förslag kommer att leda till på sikt kommer att överstiga och kompensera de minskade intäkterna till staten som några av förslagen kan innebära. Vi bedömer att våra förslag är kost- nadsneutrala när det gäller de uppskattade ökade årsvisa kostnaderna i förhållande till de uppskattade minskade årsvisa kostnaderna.

I det följande redovisar vi ett urval av våra förslag. Denna sammanfattning finns översatt till engelska i band 3.

Effektivare indrivning av offentligrättsliga fordringar

Dagens utsökningsförfarande skiljer på allmänna mål och enskilda mål. Offentligrättsliga fordringar verkställs enligt regelverket för allmänna mål medan andra anspråk handläggs som enskilda mål. Regelverket som styr uppdelningen är svårtillgängligt. I vissa fall krävs det en genomgång av bestämmelser i utsökningsbalken, utsökningsförordningen och speciallag- stiftning samt förarbeten för att avgöra om ett mål är allmänt eller enskilt. I de allmänna målen har Kronofogdemyndigheten till viss del dubbla roller eftersom Kronofogdemyndigheten har vissa borgenärsuppgifter. De all-

männa målen särbehandlas också positivt bl.a. genom att staten inte tar ut några avgifter för indrivning av offentligrättsliga fordringar. Skillnaderna i handläggningen är emellertid inte så stora att de motiverar en uppdelning i olika måltyper, särskilt inte eftersom det ibland är svårt att avgöra om indrivningen av en fordran ska följa det ena eller det andra regelverket. Vi föreslår därför att begreppen allmänna och enskilda mål tas bort. Mer- parten av de allmänna målen är sådana där lagstiftaren har bestämt att de ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga ford- ringar m.m. (indrivningslagen). Den särreglering som fortfarande behövs för dessa mål förtydligas och anges som uttryckliga undantagsbestäm- melser för mål som handläggs enligt indrivningslagen.

Det är i dag ofta oklart vad som gäller när en förvaltningsmyndighet fattat ett beslut som innebär betalningsskyldighet för en enskild. Beslutet kan innebära att en enskild ska betala en avgift, antingen som betalning för något eller som en sanktion. Det kan också handla om att en enskild förpliktas återbetala något som den enskilde felaktigt utfått. Många gånger har lagstiftaren beslutat att betalningsskyldigheten kan framtvingas enligt indrivningslagen. Det är ett entydigt ställningstagande som innebär att verkställigheten följer på förhand givna regler. I andra fall har lagstiftaren i utsökningsförordningen eller speciallagstiftning uttalat att beslutet får verk- ställas enligt utsökningsbalkens bestämmelser om allmänna mål vilket gett upphov till olika tolkningar. Av än större betydelse är frågan om ett myndighetsbeslut är direkt verkställbart eller om myndigheten måste ansöka om betalningsföreläggande eller stämma den enskilde vid allmän domstol för att få ett utslag eller en dom som kan verkställas. Även denna fråga är många gånger svår att besvara. Enligt ny praxis från Högsta domstolen är det också så, till skillnad från vad som gällde tidigare, att en överprövning i förvaltningsdomstol av ett myndighetsbeslut som inte är direkt verkställbart inte leder till att beslutet får verkställas. Även om den enskilde överklagar beslutet och en förvaltningsdomstol meddelar en dom som innebär att beslutet godtas måste förvaltningsmyndigheten ändå ansöka om betalningsföreläggande eller stämning i allmän domstol för att kunna driva in sin fordran. Samma fordran kan alltså komma att prövas i både förvaltningsdomstol och i allmän domstol och domstolarna kan naturligtvis komma fram till motstridiga avgöranden. Det är varken en rättssäker eller effektiv ordning.

Myndighetsbeslut får verkställas när de har fått laga kraft

Vi föreslår en ny ordning som innebär att förvaltningsmyndigheters beslut alltid ska kunna verkställas när de har fått laga kraft, förutsatt att beslutet utgör myndighetsutövning och avser betalningsskyldighet. Förvaltnings- myndigheter och kommuner kommer inte längre att behöva skaffa en utsökningstitel via den summariska processen eller genom att ansöka om stämning i allmän domstol. I stället räcker det att den förpliktade haft en reell möjlighet att överklaga beslutet och att beslutet har fått laga kraft. Om beslutet överklagas blir förvaltningsdomstolens dom en verkställbar utsökningstitel. Förfarandet blir på det sättet effektivare och billigare utan att rättssäkerheten eftersätts. Besparingen kan beräknas till mellan 2,6 och 2,9 miljoner kronor per år. Genom en effektivare indrivning av offentlig-

Prop. 2020/21:161 Bilaga 1

rättsliga fordringar kan statens kostnadstäckning för avgiftsfinansierad verksamhet också förbättras.

Enligt vårt förslag ska vissa myndighetsbeslut precis som i dag kunna verkställas direkt, oftast enligt reglerna i indrivningslagen men i vissa fall enligt särskilda regler. För att ett beslut ska få verkställas före laga kraft måste lagstiftaren tydligt ange att det är fråga om en offentligrättslig fordran som kräver omedelbar indrivning.

Ett beslut som inte innebär myndighetsutövning, t.ex. ett beslut att utfärda en faktura, får inte laga kraft och kan heller inte bli föremål för överprövning av domstol. En myndighet som vill driva in en sådan fordran på civilrättslig grund är precis som i dag hänvisad till att ansöka om betalningsföreläggande eller väcka talan vid allmän domstol.

Kronofogdemyndigheten ska kunna hjälpa parterna att komma överens och att ingå ett utsökningsavtal

Parter som har hamnat i tvist med varandra har i allmänhet mycket att vinna på att lösa tvisten på frivillig väg. I förhållande till en domstols- process eller ett skiljeförfarande kan det spara både tid och pengar. Parterna kan också känna sig tillfreds med att de själva har haft inflytande över lösningen av sin tvist och en sådan lösning är ofta lättare för dem att acceptera än en dom. Genom att parterna frivilligt når en överens- kommelse ökar också möjligheten för dem att fortsätta ett samarbete eller en affärsrelation efter att tvisten har avslutats. Även samhället har mycket att vinna på att uppmuntra parter att söka en frivillig lösning på sin tvist. Bland annat kan domstolar och andra myndigheter i större utsträckning lägga resurser på mål där förlikning inte är tillåten eller där det saknas förutsättningar för parterna att komma överens. Det är därför numera en självklarhet att allmänna domstolar samt hyres- och arrendenämnder försöker hjälpa parter att nå frivilliga överenskommelser. Det är inte lika självklart att Kronofogdemyndigheten, i egenskap av verkställande myn- dighet, ska medverka till att parterna kommer överens. I domstolen processar borgenären för att få en verkställbar dom. I det skedet är utgången av målet oklar. En domstolsprocess kan ta lång tid och medföra höga kostnader. Detta innebär att det ofta finns klara och tydliga incita- ment för båda parter att ingå en förlikning. Under verkställighetsprocessen har sökanden redan en utsökningstitel som innebär rätt till tvångsvis verkställighet genom Kronofogdemyndighetens försorg. Sökanden kan därför ofta ha ett mindre intresse av att diskutera förlikning under verkställighetsfasen än under en domstolsprocess. Å andra sidan kan svaranden ha ett större intresse av förlikningsdiskussioner när verkställig- het är nära förestående. Och även i ett senare skede av processen är fri- villiga lösningar ofta det bästa för båda parter. Vi föreslår därför att Kronofogdemyndigheten, när det är lämpligt, ska verka för att parterna kommer överens. En förutsättning för att det ska vara lämpligt är att parter- na går med på att föra sådana diskussioner. Kronofogdemyndigheten ska kunna hålla sammanträden för att ge parterna möjlighet att träffa en överenskommelse. Kronofogdemyndigheten ska också kunna hjälpa parter- na att upprätta ett utsökningsavtal som reglerar deras överenskommelse.

Vi bedömer att möjligheterna för parterna att få hjälp av Krono-	Prop. 2020/21:161
fogdemyndigheten att träffa en överenskommelse kommer att ha ett	Bilaga 1
särskilt värde när enskilda riskerar att förlora sin bostad, dvs. i samband
med en ansökan om avhysning eller vid tvångsvis försäljning av bostäder.
En överenskommelse i detta skede kan minska den enskildes lidande och
underlätta för både gäldenären och dennes familj i en svår situation. De
samhällsekonomiska vinsterna av en överenskommelse under verkställig-
hetsfasen är också betydande. Det är vår bedömning att detta förslag, i vart
fall på sikt, kommer att leda till minskade årsvisa personalkostnader för
Kronofogdemyndigheten. Förutom att Kronofogdemyndigheten kan
frigöra resurser för andra mål där överenskommelser inte kan uppnås kan
kommunernas kostnader för jourboenden och andra alternativa boenden
minska om färre personer förlorar sina hem och därmed behöver hjälp med
att hitta en ny bostad.

Ökat indrivningsresultat genom ökad myndighetssamverkan

Vi föreslår en ökad samverkan genom elektroniskt informationsutbyte
mellan Kronofogdemyndigheten och andra myndigheter. Ett systema-
tiserat elektroniskt informationsutbyte mellan Kronofogdemyndigheten
och myndigheter som betalar ut utmätningsbara ersättningar och bidrag
leder till en bättre kontroll av statens pengar, ett effektivare utsöknings-
förfarande och ett bättre ekonomiskt utfall för borgenärskollektivet. Vi
föreslår därför att det ska etableras ett utökat elektroniskt informations-
utbyte mellan Kronofogdemyndigheten och utvalda myndigheter som
betalar eller lämnar ut utmätningsbar egendom.
För att lös egendom ska kunna utmätas krävs att den är tillgänglig för
Kronofogdemyndigheten. Det normala är att Kronofogdemyndigheten tar
egendomen i förvar, antingen från gäldenären själv eller från någon annan.
Kronofogdemyndigheten kan också säkra egendomen genom att försegla
den, märka den eller genom ett s.k. förbudsmeddelande som innebär att en
utmätt fordran eller rättighet bara får infrias till Kronofogdemyndigheten
eller den som Kronofogdemyndigheten anvisar. Om Kronofogdemyndig-
heten inte är på plats och kan ta egendomen i förvar krävs det att egen-
domen är i någon annans besittning för att Kronofogdemyndigheten ska
kunna säkra och utmäta den genom s.k. distansutmätning. När egendomen
innehas av en myndighet innebär besittningskravet att egendomen ska vara
omhändertagen med stöd av den myndighetens regelverk. Vårt förslag om
ökad myndighetssamverkan kommer att leda till att Kronofogdemyndig-
heten kan utmäta pengar och annan egendom som finns hos andra myndig-
heter i större utsträckning än i dag.
Kronofogdemyndigheten har redan i dag goda möjligheter att distans-
utmäta egendom som finns i andra myndigheters besittning. Om
besittningskravet togs bort skulle det kunna leda till att enskilda, inför
risken att deras egendom kan komma att utmätas om de kontaktar en
myndighet, känner ett obehag och en ovilja inför myndighetskontakter och
därför undviker samröre som inte är påtvingat. Vi anser också att en
sammanblandning av olika myndigheters uppdrag och roller i förläng-
ningen kan skada allmänhetens förtroende för statliga myndigheter. Det är	39
	39

Prop. 2020/21:161 Bilaga 1

inte heller en effektiv resursanvändning att myndigheter som påträffar egendom som de inte har i uppdrag att omhänderta, ska kontrollera om personer som egendomen kan kopplas till är gäldenär i ett mål hos Krono- fogdemyndigheten. Vi föreslår därför inte någon ändring av det i dag gällande besittningskravet.

Vassare tillgångsutredningar med tydliga ramar

Kronofogdemyndigheten har redan i dag många verktyg för att utföra en tillgångsutredning. Vi föreslår ändringar som gör att verktygen blir vassare och mer ändamålsenliga. Kronofogdemyndigheten får kalla sökanden, svaranden och andra personer med kännedom om svarandens förhållanden till förhör under tillgångsutredningen. Den som inte kommer kan bli skyldig att betala vite. Vi föreslår att vitesbeloppen höjs så att de anpassas till dagens penningvärde. Vi föreslår också att inte bara svaranden utan också andra personer ska kunna hämtas till förhör samt att upplysningsskyldig- heten utökas och förtydligas. Förslagen kan leda till färre inställda sammanträden samt att Kronofogdemyndigheten får tillgång till mer adekvat information, även om tillgångar utomlands. Sammantaget kommer Kronofogdemyndigheten att få lättare att hitta tillgångar vilket kommer att leda till ett ökat indrivningsresultat.

En grundförutsättning för att Kronofogdemyndigheten ska leta efter tillgångar är att det finns ett utsökningsmål. Kronofogdemyndigheten ska inte ägna sig åt s.k. fishing expeditions som innebär att myndigheten planlöst letar efter tillgångar och därefter undersöker om en viss tillgång tillhör någon gäldenär i ett pågående utsökningsmål. Detta hindrar inte att Kronofogdemyndigheten genomför kontroller mot offentliga register eller samverkar med och tar emot information från andra myndigheter för att leta efter tillgångar. Det hindrar inte heller att andra myndigheter sam- verkar med Kronofogdemyndigheten innan egendom lämnas ut eller pengar utbetalas. Vi föreslår en ny bestämmelse i utsökningsbalken som klargör att Kronofogdemyndigheten får vidta de utrednings- och spaningsåtgärder som är befogade för att utreda gäldenärers tillgångar. Vi föreslår också nya bestämmelser som ger uttryckligt lagstöd för att Kronofogdemyndigheten ska kunna genomföra registerkontroller och utbyta information med andra myndigheter.

Bättre möjligheter för sökanden att påverka tillgångsutredningen

	Av de cirka 500 000 gäldenärer som Kronofogdemyndigheten hanterar
	varje år är cirka 100 000 förstagångsgäldenärer, dvs. gäldenärer som för
	första gången ska betala en skuld genom indrivning via Kronofogde-
	myndigheten. Det är alltså många gäldenärer som Kronofogdemyndigheten
	ska hantera och utreda och många av dem är inte tidigare kända för Krono-
	fogdemyndigheten. I den inledande fasen av utmätningsprocessen ska
	Kronofogdemyndigheten göra en fullständig genomgång av gäldenärens
	inkomster och tillgångar. Det är nödvändigt att Kronofogdemyndigheten
	använder sig av standardiserade arbetsmetoder för att verksamheten ska
40	vara effektiv. Samtidigt måste myndigheten ha ett visst utrymme att vara

kreativ och använda mindre vanliga metoder när omständigheterna kräver	Prop. 2020/21:161
det. Det måste därför vara upp till Kronofogdemyndigheten att avgöra	Bilaga 1
vilka utredningsåtgärder som är lämpligast att vidta i det enskilda fallet. I
denna bedömning måste Kronofogdemyndigheten förutom effektivitets-
skäl och integritetsskäl också beakta om en åtgärd är proportionerlig.
Kronofogdemyndighetens och andra myndigheters resurser ska användas på
bästa sätt. Bedömer Kronofogdemyndigheten att en åtgärd kan antas bli
utan verkan ska en sökande inte kunna framtvinga den utan rättslig pröv-
ning. Å andra sidan ska sökanden kunna begära att Kronofogdemyndig-
heten vidtar en viss åtgärd och få sin begäran prövad. Om Kronofogde-
myndigheten inte tillmötesgår en begäran från sökanden att vidta en viss
åtgärd ska sökanden därför kunna överklaga Kronofogdemyndighetens
beslut att inte vidta en specifik åtgärd.

Effektivare regler för kommunikation av beslut

Vi föreslår att Kronofogdemyndigheten, på samma sätt som andra myndigheter, ska kunna använda förenklad delgivning utomlands i de fall det är lämpligt. Kravet att arbetsgivare till personer som har löneutmätning ska delges vissa beslut slopas. Det innebär resurs- och effektivitetsvinster för Kronofogdemyndigheten som kan översättas till en årlig besparing på mellan 1,4 och 1,8 miljoner kronor.

Ökad partsinsyn genom modern teknik

Ett rättssäkert utsökningsförfarande måste innebära att parterna kan ta del av samtliga beslut som fattas i ett utsökningsmål och att de kan överklaga besluten när de inte godtar Kronofogdemyndighetens bedömningar och ställningstaganden. På grund av den stora mängden utsökningsmål och det stora antalet beslut som fattas i varje ärende skulle det inte vara effektivt för vare sig Kronofogdemyndigheten eller parterna om Kronofogde- myndigheten skickade ut alla dessa beslut. I stället bör Kronofogde- myndigheten utveckla ett webbaserat informationsverktyg så att parterna på ett enkelt sätt och i den omfattning de själva väljer kan följa det som händer i deras utsökningsmål. På så sätt skulle utsökningsförfarandet bli mer transparent, rättssäkert och effektivt. En gäldenär som står under löne- utmätning skulle kunna följa de betalningar som görs och se hur mycket som är kvar att betala på varje skuld. Både sökanden och svaranden skulle kunna få del av varje enskilt beslut om fördelning och utbetalning och härigenom få en reell möjlighet att överklaga besluten.

Kronofogdemyndigheten ska ansvara för att utsökningsmålet blir tillräckligt utrett

Samtidigt som utsökningsförfarandet ska vara snabbt och effektivt får inte enskildas rättssäkerhet eftersättas. Korrekt och tydlig information från myndigheter är en viktig förutsättning för rättssäkerhet. En myndighet måste alltid kunna lämna korrekt information utan att framstå som partisk

så länge informationen är av upplysande och inte rådgivande karaktär.

Prop. 2020/21:161 Bilaga 1

Både gäldenärer och borgenärer tjänar på att alla vet vad som gäller och att besluten blir rätt från början. Utöver den allmänna serviceskyldigheten som följer av förvaltningslagen föreslår vi att Kronofogdemyndigheten får en i utsökningsbalken reglerad skyldighet att processleda parterna så att de kan agera på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Kronofogdemyndig- heten ska avhjälpa otydligheter och ofullständigheter i parternas fram- ställningar genom frågor och påpekanden. Med detta förslag kan andelen materiellt riktiga resultat öka och Kronofogdemyndighetens handläggning i större utsträckning inriktas på det som är väsentligt i målet. En väl avvägd processledning bör i viss utsträckning kunna ersätta en parts behov av att anlita ett juridiskt biträde. Förslaget innebär fördelar för såväl gäldenärs- som borgenärskollektivet samt berörda myndigheter och domstolar.

Kronofogdemyndighetens skyldighet att beakta barnets bästa lagfästs

Barnets bästa ska beaktas vid alla myndighetsbeslut eller andra åtgärder som gäller barn. Kronofogdemyndigheten har redan i dag en skyldighet att beakta barnkonventionens bestämmelser. Med en bestämmelse som uttryckligen anger att barnets bästa ska beaktas blir barnrättsperspektivet ännu tydligare för både Kronofogdemyndigheten och de som berörs av myndighetens beslut. Det innebär självklart att barns situation och behov måste beaktas när Kronofogdemyndigheten kommer i direkt kontakt med barn, t.ex. om myndigheten träffar barn i samband med förrättningar i bo- städer eller vid avhysning. Men barnrättsperspektivet måste också beaktas när Kronofogdemyndigheten avgör vilken egendom som ska utmätas, när Kronofogdemyndigheten avgör om viss egendom ska undantas som bene- ficium samt när Kronofogdemyndigheten beslutar om löneutmätning.

Proportionalitetsprincipen lagfästs

Proportionalitetsprincipen är en allmän rättsgrundsats som gäller utan särskilt lagstöd. Genom en kodifiering av proportionalitetsprincipen i utsökningsbalken får principen ett större genomslag under verkställig- hetsprocessen vilket innebär att Sverige också bättre lever upp till några av sina internationella åtaganden.

Både Europadomstolen och nationella domstolar har lämnat vägledning för innebörden och tillämpningen av proportionalitetsprincipen i flera avgöranden. En lagfäst proportionalitetsprincip i utsökningsbalken inne- bär att skälen för en åtgärd alltid ska ställas i relation till de olägenheter som åtgärden eller beslutet innebär för den enskilde. Vid Kronofogde- myndighetens val av åtgärd ska det eller de alternativ väljas, som med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet uppnår syftet genom minst ingripande åtgärder.

Europakonventionens skydd gäller oavsett om det finns en eller flera utmätningsbara tillgångar. Kronofogdemyndigheten måste således göra en proportionalitetsbedömning även om det bara finns en tillgång som är möjlig att utmäta.

Kronofogdemyndigheten ska kunna upphäva ett beslut om det är uppenbart att beslutet inte är proportionerligt

Enligt nuvarande reglering ska en utmätning hävas om försäljning av den utmätta egendomen inte kan antas ge ett överskott som gör åtgärden försvarlig. Utmätning kan hävas om försäljningen av den utmätta egen- domen inte kan väntas ge så mycket att sökanden kan få betalt med något beaktansvärt belopp. Denna bestämmelse tillåter dock inte att Kronofogde- myndigheten upphäver andra åtgärder och beslut, t.ex. försäljning av en fastighet på auktion.

Eftersom proportionalitetsprincipen ska beaktas under hela utsöknings- förfarandet anser vi att det måste vara möjligt för Kronofogdemyndigheten att upphäva samtliga beslut i utsökningsförfarandet, under förutsättning att dessa inte har fått laga kraft. Det innebär i viss mån en minskad förutse- barhet för sökanden. För att ett beslut ska upphävas måste det därför krävas starka skäl. Vi föreslår därför att ett beslut bara ska kunna upphävas om det är uppebart oproportionerligt. Möjligheten att upphäva ett beslut med stöd av proportionalitetsprincipen ska således bara tillämpas i rena undantagsfall när det skulle leda till orimliga resultat om beslutet blev bestående. Åtgärder som Kronofogdemyndigheten redan har vidtagit ska inte återgå förrän upphävandebeslutet har fått laga kraft.

Hur förhåller sig proportionalitetsprincipen till befintliga regler?

Det finns redan i dag bestämmelser i det utsökningsrättsliga regelverket som behandlar balansen mellan sökandens, svarandens och tredje mans intressen. En lagfäst proportionalitetsprincip ersätter inte de regler om försvarlighetsbedömningar som finns i dag. Om en åtgärd inte är försvarlig ur ett rent ekonomiskt perspektiv ska den underlåtas redan av detta skäl och Kronofogdemyndigheten behöver då inte göra den betydligt mer komplexa bedömningen av om åtgärden är proportionerlig. Även den nuvarande bestämmelsen som föreskriver att skälig hänsyn ska tas till såväl sökandens intressen som svarandens situation när en avhysning verk- ställs finns kvar som ett komplement till den övergripande bestämmelsen om proportionalitetsprincipen.

Prop. 2020/21:161 Bilaga 1

Effektiv löneutmätning och skälig levnadsnivå

Utmätning av lön innebär att Kronofogdemyndigheten beslutar att
gäldenärens arbetsgivare ska hålla inne och redovisa en del av gäldenärens
lön till Kronofogdemyndigheten för att pengarna ska kunna användas till
betalning av gäldenärens skulder. Det är inte bara lön som kan utmätas på
detta sätt utan löneutmätning kan ske även i andra ersättningar som
pension, livränta, sjukpenning, föräldrapenning, arbetslöshetsersättning
och skattepliktiga kostnadsersättningar. Efter en genomgripande reform år
1996 kan löneutmätning pågå utan uppehåll under obegränsad tid. Löne-
utmätning är mycket effektivt. Varje år betalas omkring 3,6 miljarder
kronor genom löneutmätning vilket motsvarar omkring en tredjedel av det
belopp som Kronofogdemyndigheten totalt sett driver in under ett år.
Sammanlagt pågår det för närvarande löneutmätning hos omkring 100 000
gäldenärer. Det genomsnittliga löneutmätningsbeloppet är cirka 3 000
kronor per månad men variationerna är mycket stora. Vi har sett exempel	43

Prop. 2020/21:161 Bilaga 1

på löneutmätningsbelopp mellan 200 kronor och mer än 20 000 kronor per månad. Vår utgångspunkt är att en effektiv löneutmätning förutsätter att den som står under löneutmätning får behålla så mycket av sin inkomst att det räcker till en skälig levnadsnivå. I annat fall är risken uppenbar att gälde- nären förlorar incitamentet till öppet arbete. Risken är också stor att gäldenären och dennes familj drabbas av ohälsa och andra problem. Löneutmätning bör inte heller leda till att gäldenären blir berättigad till försörjningsstöd. Även för borgenärskollektivet är det i längden gynn- sammare att löneutmätningen sker på sådana villkor att gäldenären kan behålla sin betalningsförmåga.

Förbehållsbeloppen höjs för barnfamiljer

Precis som vid annan utmätning gäller att lön bara ska utmätas om det är försvarligt med hänsyn till det ekonomiska utfallet. Vidare får lön bara tas i anspråk till den del lönen överstiger det belopp som gäldenären behöver för sitt och familjens underhåll och för betalning av skulder som har företräde framför utmätningsfordringen. Den del som inte får tas i anspråk genom löneutmätning (förbehållsbeloppet) bestäms efter reformen år 1996 med ledning av ett normalbelopp som ska omfatta alla normala levnads- kostnader utom bostadskostnad. Normalbeloppen fastställs av Krono- fogdemyndigheten efter en årlig omräkning som innebär att beloppen värdesäkras i förhållande till de belopp som gällde när reformen genom- fördes.

Trots att normalbeloppen är värdesäkrade i förhållande till förändringar i penningvärdet har förbehållsbeloppen kommit att minska relativt sett om de jämförs med vad som numera kan lämnas i försörjningsstöd. Det främsta skälet till detta är att riksnormen för försörjningsstöd numera tar stor hänsyn till att kostnader för barn och ungdomar ökar i takt med att barn blir äldre och får större behov av en aktiv fritid och delaktighet och integration i samhället. Efter särskild prövning kan det också utgå försörjningsstöd för särskilda kostnader som inte ryms inom löneutmät- ningsförfarandets normalbelopp. Vi har övervägt om riksnormen för försörjningsstöd borde vara vägledande även för förbehållsbeloppet vid löneutmätning. En mycket viktig aspekt är emellertid att regelsystemet vid löneutmätning måste vara enkelt och förutsebart. Både den som begär verkställighet och den som kan bli föremål för löneutmätning ska på förhand kunna överblicka konsekvenserna av ett beslut om löneutmätning. Kronofogdemyndighetens verksamhet måste vara effektiv och rättssäker. Kronofogdemyndigheten kan inte, på samma sätt som socialtjänsten, ta ställning till enskildas behov på detaljnivå i varje enskilt fall. Det är därför nödvändigt att reglerna för normal- och förbehållsbelopp vid löne- utmätning i viss mån är trubbigare och därmed enklare att förutse och tillämpa än de som gäller vid försörjningsstöd. Behovet av förutsebara regler och ett effektivt förfarande är överordnat behovet av en absolut relativ likabehandling över tid. Även om det kan uppstå behov av att i framtiden åter justera nivåerna för normalbeloppen på grund av ändrade synsätt och regler i samhället bör det inte ske lika ofta och med samma snabba genomslag som när reglerna för försörjningsstöd ändras.

Kronofogdemyndigheten ska även fortsättningsvis fastställa ett normal- belopp som inte får tas i anspråk genom löneutmätning. Vi föreslår att

normalbeloppen för barn justeras så att barnfamiljer får behålla ett högre	Prop. 2020/21:161
belopp än i dag. Det sammanlagda normalbeloppet för de familjer som är	Bilaga 1
föremål för löneutmätning skulle med vårt förslag öka med knappt
300 miljoner kronor per år. Det innebär emellertid inte att löneutmätningen
skulle minska med samma belopp. Många gäldenärer skulle fortfarande
betala hela sin skuld men med den skillnaden att löneutmätningen skulle
pågå under längre tid. Andra gäldenärer skulle ”slå i taket” om normal-
beloppet höjdes. Om en person som i dag har ett löneutmätningsbelopp på
400 kronor får sitt normalbelopp höjt med 1 000 kronor innebär det inte att
borgenärerna går miste om 1000 kronor utan om 400 kronor.
Kostnader för boende ska beräknas särskilt enligt samma principer som
i dag. Vilka kostnader i övrigt som ska kunna beaktas ska regleras i
utsökningsförordningen i stället för som i dag i Kronofogdemyndighetens
meddelande. Hit hör t.ex. kostnader för arbete, umgänge med barn, sjuk-
dom och tandvård.
Anstånd med löneutmätningen
Innan den löneexekutiva reformen kunde löneutmätning pågå under högst
sex månader per kalenderår. Under de betalningsfria månaderna fick
gäldenären viss möjlighet till ekonomisk återhämtning. Numera kan
löneutmätning pågå utan avbrott och under obegränsad tid. Kronofogde-
myndigheten kan dock bevilja anstånd som innebär att löneutmätningen
pausas under viss tid. Möjligheten att få anstånd mer än en gång är i dag
relativt begränsad.
Vi anser att en person som står under löneutmätning ska kunna beviljas
anstånd flera gånger om det behövs för att personen t.ex. kunna köpa ny
beneficieegendom eller betala oförutsedda avgifter på grund av sjukdom
eller olycksfall. Vi föreslår ett tillägg i bestämmelsen om anstånd där vi
klargör att svarandens och dennes familjs personliga och ekonomiska
omständigheter ska beaktas när anståndsfrågan prövas. I detta ligger att
Kronofogdemyndigheten ska väga in hur länge löneutmätningen har på-
gått. Hur ofta anstånd ska kunna beviljas måste avgöras efter en bedöm-
ning av behoven i det enskilda fallet.
Om gäldenären får en paus under löneutmätningen innebär det att
löneutmätningen kan komma att pågå under längre tid. Detta innebär att
borgenärerna får vänta något längre på full betalning. Det är dock vår
bedömning att förslaget är en viktig ventil för personer som står under
löneutmätning utan att det leder till några nämnvärda ekonomiska
konsekvenser för borgenärskollektivet.
Proportioneringsprincipen lagfästs
Om den som har löneutmätning lever tillsammans med en make eller
sambo bestäms förbehållsbeloppet med beaktande av partnerns ekonomiska
förmåga att bidra till familjens försörjning. Denna s.k. proportionerings-
princip är inte lagfäst utan framgår av Kronofogdemyndighetens allmänna
råd. Principen bygger på äktenskapsbalkens bestämmelser om att makar
efter var och ens förmåga ska bidra till det underhåll som behövs för att
deras gemensamma och personliga behov ska tillgodoses. Vi anser att
proportioneringsprincipen fortfarande ska gälla. Eftersom verkställighets-
	45

Prop. 2020/21:161	reglerna ska vara effektiva, förutsebara och rättssäkra bör proportio-
Bilaga 1	neringsprincipen lagfästas.

Ingen omprövning av löneutmätningsbeslut när ändringen är obetydlig

Vi föreslår att Kronofogdemyndigheten inte ska ändra ett beslut om utmätning av lön om resultatet av ändringen skulle sakna betydelse för sökanden och svaranden. I dag skickar Kronofogdemyndigheten ut nya beslut till alla gäldenärer och deras arbetsgivare om normalbeloppet vid löneutmätning ändras till följd av den årliga omräkning som görs för att beloppen ska följa ändringar i prisläget även om ändringen bara är några kronor. Förslaget innebär en årlig besparing om cirka 1 miljon kronor enbart i portokostnader. Till detta kommer minskad administration hos arbetsgivare och utbetalande myndigheter.

Bättre skyddsregler vid avhysning

	Avhysning innebär att en tidigare ägare eller nyttjanderättshavare med
	tvång flyttas från fast egendom, bostadslägenhet eller något annat
	utrymme. Oftast sker avhysning efter att det slagits fast att en nyttjanderätt
	är förverkad. Avhysning kan också ske efter en tvångsvis försäljning av fast
	egendom eller en bostadsrätt om köparen begär handräckning för att
	avlägsna tidigare ägare eller nyttjanderättshavare.
	År 2015 kom det in 6 684 ansökningar om avhysning till Krono-
	fogdemyndigheten. 2 224 av dessa verkställdes. 472 barn berördes av en
	avhysning. Ytterligare 1 581 barn riskerade att bli berörda av en avhysning
	som dock inte verkställdes av olika skäl.
	Att tvingas flytta från en bostad är mycket ingripande. Det är därför
	viktigt att det finns tillräckliga skyddsregler för den som riskerar
	avhysning samtidigt som sökandens rätt att få tillgång till sin egendom
	måste tillgodoses.
	För att en förpliktelse att flytta ska få verkställas krävs att förpliktelsen
	fastställts i en dom som har fått laga kraft eller innehåller ett särskilt
	förordnande om att den får verkställas innan laga kraft. Ett sådant
	förordnande kan sättas ur spel om en högre rätt beslutar om inhibition efter
	att domen överklagats. Den summariska processen vid Kronofogde-
	myndigheten innebär ett förenklat förfarande. Om ansökan bestrids över-
	lämnas målet till domstol, men om svaranden inte svarar inom föreskriven
	tid meddelar Kronofogdemyndigheten ett utslag. Utslaget får verkställas
	innan det har fått laga kraft. Om svaranden ansöker om återvinning kan
	domstol meddela inhibition.
	Vi har övervägt om det bör införas ett krav på att utsökningstiteln ska ha
	fått laga kraft innan en avhysning får verkställas eller om det bör införas
	ökade möjligheter för domstol att meddela inhibition. Vi anser dock att
	gällande regler i kombination med att vi föreslår en lagstadgad skyldighet
	för Kronofogdemyndigheten att tillämpa proportionalitetsprincipen och att
	särskilt beakta om avhysningen avser svarandens eller tredje mans hem
	om det blir aktuellt att överväga anstånd med verkställigheten utgör
46	tillräckliga skyddsregler. Vi anser därför att det inte behöver införas några

fler möjligheter att skjuta upp verkställigheten av en avhysning. Vi anser	Prop. 2020/21:161
också att gällande tidsfrister är ändamålsenliga och väl avvägda.	Bilaga 1
Vid avhysning från en bostad ska Kronofogdemyndigheten alltid
underrätta socialnämnden i förväg för att socialnämnden ska kunna hjälpa
framför allt barnfamiljer som tvingas flytta från sin bostad. Vi föreslår att
Kronofogdemyndigheten också ska kontrollera att socialnämnden mottagit
underrättelsen. Vidare föreslår vi att Kronofogdemyndigheten ska underrätta
socialnämnden så fort en bostad utmätts för att socialnämnden ska kunna
arbeta för att motverka eller underlätta en eventuell framtida försäljning
av bostaden och efterföljande handräckning.

En effektivare hantering av avhysningsgods leder till minskade kostnader för magasinering

När Kronofogdemyndigheten verkställer en avhysning påträffas det ofta egendom som inte tas om hand av den som ska avhysas. Kronofogde- myndighetens hantering av avhysningsgods innebär många gånger praktiska svårigheter och kostar mycket pengar. De senaste två åren har den årliga kostnaden legat mellan 9 och 10 miljoner kronor. Staten har stått för merparten av kostnaden. Vi föreslår att Kronofogdemyndigheten ska kunna kasta egendom som uppenbart saknar värde eller av annat skäl inte bör förvaras. Innan egendomen kastas ska parterna underrättas, om det kan ha betydelse för dem. Förslaget innebär att Kronofogdemyndigheten inte behöver magasinera lika mycket egendom som i dag vilket kommer att leda till lägre magasineringskostnader för staten.

Bostadsrätter ska kunna utmätas på samma sätt som småhusfastigheter

Bostadsrätter kan under vissa förhållanden undantas från utmätning på grund av att svaranden har behov av egendomen, s.k. beneficieegendom. Det bakomliggande syftet är att svaranden och svarandens familj ska vara skyddade av bostadssociala skäl. Det finns emellertid inte något mot- svarande skydd för andra bostadsformer förutom hyreslägenheter som skyddas genom att de inte får överlåtas och därmed inte har något förmögenhetsvärde som kan utmätas. Småhusfastigheter får utmätas så länge det är försvarligt med hänsyn till det ekonomiska utfallet och även i övrigt proportionerligt. Även i dagens samhälle finns det ett starkt socialt skyddsbehov för bostäder. Men skyddsbehovet är det samma för den som äger en småhusfastighet eller något annat boende som för den som äger en bostadsrätt. Vi anser att detta skyddsbehov ska tillgodoses genom att Kronofogdemyndigheten i varje enskilt fall ska göra en försvarlighets- och proportionalitetsbedömning innan en bostad utmäts, inte som i dag genom att bostadsrätter särbehandlas genom beneficiebestämmelser. Vi föreslår därför att bostadsrätter ska kunna utmätas på samma sätt som småhusfastig- heter.

Prop. 2020/21:161 Bilaga 1

Ett modernare förfarande för tvångsvis försäljning av fast egendom

Vi föreslår att reglerna om tvångsvis försäljning av fast egendom moderni- seras och teknikanpassas så att fast egendom kan säljas på offentlig auktion genom både muntligt, skriftligt och elektroniskt budgivnings- förfarande. Den som deltar i en muntlig budgivning ska kunna vara när- varande genom videolänk. Olika budgivningssätt ska kunna kombineras i ett och samma auktionsförfarande. Bevaknings- och fördelningssamman- träden ska inte längre vara obligatoriska utan Kronofogdemyndigheten ska i varje enskilt fall ta ställning till om sammanträde behövs. Vårt förslag innebär att försäljningsprocessen kan behovsanpassas vilket leder till ökad effektivitet och minskade kostnader för såväl Kronofogdemyndigheten som parterna.

Samma regler ska gälla vid tvångsvis försäljning av fast egendom och bostadsrätter

Vi föreslår att reglerna om tvångsvis försäljning av bostadsrätter harmo- niseras med reglerna om tvångsvis försäljning av fast egendom. De tidsfrister och möjligheter att bevilja anstånd som gäller vid försäljning av fast egendom ska även gälla vid försäljning av bostadsrätter. Kronofogde- myndighetens avgifter för försäljning ska också harmoniseras. Förslagen innebär enhetliga och mer lättillämpade regler för tvångsvis försäljning av bostäder. I dag gäller särskilda mini- och maxigränser för Kronofogdens avgifter vid försäljning av fast egendom medan försäljningsavgiften för bostadsrätter, liksom för annan lös egendom, är fyra procent av köpe- skillingen. Säljs en bostadsrätt för 5 000 000 kronor uppgår alltså försälj- ningsavgifterna till 200 000 kronor medan motsvarande avgift för att sälja en småhusfastighet för en lika hög köpeskilling var 66 750 kronor år 2015.

Vi föreslår att reglerna om avgifter vid försäljning av fast egendom ska gälla även vid försäljning av bostadsrätter. Detta kommer att innebära lägre försäljningsavgifter för bostadsrätter vilket gör att det blir ett bättre ekonomiskt utfall av försäljningen för borgenärer och gäldenärer. För- slaget beräknas leda till minskade avgiftsintäkter för staten med omkring 1,7 miljoner kronor årligen. Om bostadsrätter inte längre ska undantas från utmätning som beneficium kan å andra sidan fler bostadsrätter komma att utmätas.

Kronofogdemyndigheten ska kunna uppdra åt fastighetsmäklare att sälja bostadsrätter

	Vi föreslår att tvångsvis försäljning av bostadsrätter, precis som tvångsvis
	försäljning av fast egendom, ska kunna ske genom att Kronofogde-
	myndigheten uppdrar åt en fastighetsmäklare att sälja bostadsrätten under
	hand. Eftersom en fastighetsmäklare ofta kan ha bättre förutsättningar än
	Kronofogdemyndigheten att nå potentiella köpare kan försäljnings-
	förfarandet bli effektivare vilket gagnar både sökanden och svaranden i
	utsökningsförfarandet. Förslaget beräknas också leda till minskade kostna-
48	der för Kronofogdemyndigheten med omkring 1,2 miljoner kronor årligen.

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

Betänkandets lagförslag

Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om utsökningsbalken

dels att 1–3 kap., 4 kap. 36 §, 8 kap. 19 §, 10 kap. 24 §, 12 kap. 69 §, 13 kap. 20 a § och 16 kap. ska upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast före, 4 kap. 36 §, 8 kap. 19 §, 10 kap. 24 § och 12 kap. 69 § ska utgå,

dels att rubriken till 8 kap. ska lyda ”Allmänna bestämmelser om försäljning m.m.”,

dels att rubriken till 13 kap. ska lyda ”Redovisning av pengar”, dels att rubriken till 14 kap. ska lyda ”Verkan av försäljning m.m.”,

dels att 4 kap. 1, 1 a, 3–5, 9–9b, 10–15, 16–25, 27–29 och 33 §§, 5 kap. 1, 2, 4–8, 12, 14 och 15 §§, 6 kap. 8 §, 7 kap. 1, 5–7, 10, 11, 17, 19 och 22–24 §§, 8 kap. 1–4, 8–13, 15, 17 och 18 §§, 9 kap. 2, 6, 8, 10, 11, 15 och

16§§, 10 kap. 3–7, 10, 11, 13, 14, 16 och 18–23 §§, 11 kap. 1 och 3–5 §§,

12kap. 4, 6, 11–13, 16–20, 24–26, 29, 30, 33–46, 48, 49, 51–56, 62–64 och 66–68 §§, 13 kap. 1, 2, 4, 6–14, 15–20 och 21 §§, 14 kap. 1–5 §§,

17kap. 2–5, 7, 8, 10–13 §§, 18 kap. 1, 2, 5–7, 12–16 och 20 §§ samt rubrikerna närmast före 13 kap. 10 och 21 §§ samt 17 kap. 13 § ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas fem nya kapitel, 1–3, 15 och 16,

dels att det i lagen ska införas fyra nya paragrafer, 4 kap. 15 a–15 c §§ och 7 kap. 5 a § samt närmast före 17 kap. 4 och 5 §§ nya rubriker av följande lydelse.

Första avdelningen – Övergripande bestämmelser om utsökning

1 kap. Inledande bestämmelser

1 kap. 1 §

Denna balk reglerar utsökning. Utsökning är utmätning, avhysning, hand- räckning samt verkställighet av kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd. Utsökning utförs av Kronofogdemyndigheten.

Om det i annan lag har meddelats bestämmelse som avviker från denna balk, gäller den bestämmelsen.

1 kap. 2 §

Balken innehåller följande avdelningar och kapitel.

Första avdelningen – Övergripande bestämmelser om utsökning Kap. 1 – Inledande bestämmelser

Kap. 2 – Bestämmelser om utsökningstitlar

Andra avdelningen – Bestämmelser om förfarandet Kap. 3 – Inledande bestämmelser

Kap. 4 – Utmätning

Kap. 5 – Undantag från utmätning

Kap. 6 – Säkerställande av utmätning

Kap. 7 – Utmätning av lön m.m.		Prop. 2020/21:161
Kap. 8 – Allmänna bestämmelser om försäljning m.m.		Bilaga 2
Kap. 9 – Försäljning av lös egendom i allmänhet och indrivning av utmätt
fordran m.m.
Kap. 10 – Försäljning av registrerat skepp
Kap. 11 – Försäljning av registrerat luftfartyg m.m.
Kap. 12 – Försäljning av fast egendom
Kap. 13 – Redovisning av pengar
Kap. 14 – Verkan av försäljning m.m.
Kap. 15	– Avhysning
Kap. 16	– Handräckning samt kvarstad och andra säkerhetsåtgärder
Tredje avdelningen – Bestämmelser om kostnader och överklagande
Kap. 17	– Kostnader
Kap. 18	– Överklagande

1 kap. 3 §

Utsökning ska genomföras snabbt och effektivt och syfta till att tillgodose sökandens rätt med beaktande av svarandens rättigheter enligt vad som föreskrivs i denna balk.

1 kap. 4 §

När barn påverkas av ett beslut eller annan åtgärd enligt denna balk ska barnets bästa särskilt beaktas.

1 kap. 5 §

En åtgärd enligt denna balk får vidtas bara om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den som berörs av åtgärden.

Kronofogdemyndigheten får upphäva ett beslut som inte har fått laga kraft om det är uppenbart att beslutet inte är proportionerligt. Kronofogde- myndigheten ska höra sökanden innan beslutet upphävs om inte särskilda skäl föranleder annat. Vidtagna åtgärder ska inte återgå förrän beslutet om upphävande har fått laga kraft.

När ett beslut enligt andra stycket har fått laga kraft ska Krono- fogdemyndigheten upphäva andra beslut som till följd av beslutet enligt andra stycket inte längre kan verkställas. Detsamma gäller om Kronofogde- myndigheten med stöd av första stycket fattat ett beslut att inte vidta ytterligare åtgärder och det beslutet fått laga kraft.

1 kap. 6 §

Definitioner

1.Utsökningsmål: Mål som handläggs enligt denna balk.

2.Verkställighet: Tvångsvist genomförande av det som framgår av en utsökningstitel.

3.Utmätning: Verkställighet genom ianspråktagande av den betalnings- skyldiges egendom eller fordran (sakutmätning) eller lön eller annan förmån som avses i 7 kap. 1 § (löneutmätning).

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

4.Avhysning: Verkställighet av en skyldighet för tidigare ägare eller nyttjanderättshavare att flytta från fast egendom, en bostadslägenhet eller något annat utrymme i en byggnad.

5.Handräckning: Verkställighet av en skyldighet att fullgöra eller under- låta något som avser annat än betalningsskyldighet, avhysning, kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd.

6.Tvångsvis försäljning: Kronofogdemyndighetens försäljning av ut- mätt egendom som sker genom offentlig auktion eller genom försäljning efter infordran av bud.

7.Offentlig auktion: Försäljning av egendom där intressenter i öppen konkurrens genom bud anger det pris de är beredda att betala för den utbjudna egendomen.

8.Sökande: Den som begär utsökning.

9.Svarande: Sökandens motpart i utsökningsmålet.

10.Tredje man: Annan person än sökanden eller svaranden.

11.Sekundogäldenär: Tredje man hos vilken en svarande har en fordran.

12.Sakägare: Sökanden, svaranden och tredje man som innehar en fordran eller rättighet som berörs av utsökning.

Bestämmelser om utsökningstitlar och under vilka förutsättningar de får verkställas finns i andra kapitlet.

1 kap. 7 §

Bestämmelserna i 4 kap. rättegångsbalken om jäv för domare gäller även för kronofogde eller annan anställd vid Kronofogdemyndigheten (hand- läggare).

Jäv får inte grundas på åtgärd som har vidtagits i tjänsten eller på gärning som har förövats mot handläggaren i eller för tjänsten.

1 kap. 8 §

Handläggaren ska meddela omständigheter som kan antas utgöra jäv mot honom eller henne.

Om fråga om jäv uppkommit mot en handläggare och någon annan inte trätt i dennes ställe, ska Kronofogdemyndigheten snarast besluta i jävs- frågan. Handläggaren får själv pröva jävsfrågan endast om annan hand- läggare inte kan träda i hans eller hennes ställe utan olägligt uppskov.

Även om handläggaren är jävig får denne vidta åtgärd som inte kan skjutas upp utan olägenhet.

2 kap. Bestämmelser om utsökningstitlar

2 kap. 1 §

Utsökning får ske på grund av en utsökningstitel. Utmätning, avhysning eller handräckning får endast ske på grund av en utsökningstitel som innefattar en skyldighet för svaranden att fullgöra en betalningsskyldighet eller annan förpliktelse eller att underlåta något.

Utsökningstitel är

1)domstols dom, utslag eller beslut,

2)medlingsöverenskommelse som har förklarats verkställbar av dom-

stol,

3) Kronofogdemyndighetens utslag eller beslut i mål om betalnings-	Prop. 2020/21:161
föreläggande eller handräckning samt europeiskt betalningsföreläggande	Bilaga 2
som har förklarats verkställbart av Kronofogdemyndigheten,

4)förvaltningsmyndighets beslut som inte anges i 3,

5)strafföreläggande, föreläggande av ordningsbot eller avgifts- och sanktionsföreläggande som har godkänts,

6)skriftligt avtal om underhållsbidrag enligt äktenskapsbalken eller föräldrabalken, och

7)skiljedom.

Det som i balken sägs om dom gäller, om inte annat föreskrivs, i tillämpliga delar även domstols utslag eller beslut, Kronofogdemyndig- hetens utslag eller beslut i mål om betalningsföreläggande eller handräckning och europeiskt betalningsföreläggande som har förklarats verkställbart av Kronofogdemyndigheten.

2 kap. 2 §

En utsökningstitel får verkställas under de förutsättningar som anges i 3– 19 §§.

Utländsk utsökningstitel får verkställas enligt denna balk om det är särskilt föreskrivet.

Domstols dom 2 kap. 3 §

Domstols dom får verkställas när den har fått laga kraft.

2 kap. 4 §

En dom om betalningsskyldighet som inte innebär att någon har dömts att utge böter eller vite eller har ålagts sådan rättsverkan av brott som inne- fattar betalningsskyldighet får verkställas även om den inte har fått laga kraft om inte annat beslutas med anledning av ansökan om återvinning.

Om domen inte har fått laga kraft kan svaranden hindra verkställighet genom att säkerställa betalningsskyldigheten genom att

1.nedsätta pengar till ett belopp som svarar mot betalningsskyldigheten den dag nedsättningen sker jämte förrättningskostnader, eller

2.som pant ställa ett motsvarande tillgodohavande hos bank eller kredit- marknadsföretag jämte den ränta som belöper på tillgodohavandet för tiden därefter, eller

3.när domen har meddelats av underrätt ställa annan säkerhet för betalningsskyldigheten jämte förrättningskostnader.

Fullgör svaranden vad som nu nämnts först sedan åtgärd har vidtagits för verkställighet av domen, ska åtgärden återgå om det är möjligt.

Bestämmelser om försäljning av egendom finns i 8 kap. 4 § och bestäm- melser om när utbetalning av pengar får ske i 13 kap. 14 §.

2 kap. 5 §
Om högre rätt har förklarat talan mot dom om betalningsskyldighet
förfallen, får domen verkställas innan den har fått laga kraft, om inte annat
beslutas med anledning av ansökan om målets återupptagande.	53

Förvaltningsmyndighets beslut	Prop. 2020/21:161
2 kap. 12 §	Bilaga 2
Förvaltningsmyndighets beslut får verkställas när beslutet har fått laga
kraft. Om det framgår av särskild föreskrift i lag eller förordning får
beslutet verkställas innan det har fått laga kraft.
Om inte annat är särskilt föreskrivet beträffande verkställigheten tilläm-
pas vad som gäller om dom.
Godkända strafförelägganden, förelägganden av ordningsbot och
avgifts- och sanktionsförelägganden
2 kap. 13 §
Godkänt strafföreläggande, föreläggande av ordningsbot och avgifts- och
sanktionsföreläggande får verkställas på samma sätt som en dom som har
fått laga kraft.
Avtal om underhållsbidrag
2 kap. 14 §
Skriftligt, av två personer bevittnat, avtal om underhållsbidrag enligt
äktenskapsbalken eller föräldrabalken som ska utges till svarandens make
för makens egen del eller för makarnas barn, får bara verkställas om
makarna under den tid som bidraget avser inte varaktigt bodde tillsammans
och fortfarande inte bor tillsammans.
Verkställighet får ske på samma sätt som en dom som har fått laga kraft.
Om talan om avtalet har väckts vid domstol kan domstolen besluta att
verkställighet inte får ske tills vidare.
Skiljedom
2 kap. 15 §

Skiljedom som grundas på skiljeavtal får verkställas, om

1.skiljeavtalet inte innehåller något förbehåll om rätt för part att föra talan mot domen eller, när ett sådant förbehåll finns, tiden för parts talan har gått ut utan att talan har förts, och

2.domen uppfyller föreskrifterna om skriftlighet och undertecknande i 31 § första stycket lagen (1999:116) om skiljeförfarande.

I fråga om ersättning till skiljeman får skiljedomen verkställas, om

1.tiden för parts talan mot domen i denna del har gått ut utan att talan har väckts och

2.domen uppfyller föreskrifterna om skriftlighet och undertecknande i 31 § första stycket lagen (1999:116) om skiljeförfarande.

Svaranden ska alltid ges tillfälle att yttra sig innan verkställighet sker. Om verkställighet av en skiljedom som omfattas av en sådan överens-

kommelse om inskränkning i parternas rätt att föra talan mot domen som anges i 51 § lagen (1999:116) om skiljeförfarande gäller vad som före- skrivs där.

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

3 kap. 3 §

Ett barns ansökan om verkställighet av skadestånd på grund av brott får göras av endast en vårdnadshavare, om den andra vårdnadshavaren har begått brottet eller om det annars finns särskilda skäl.

3 kap. 4 §

Kronofogdemyndigheten ska se till att utsökningsmålet blir så utrett som dess beskaffenhet kräver och att inget onödigt dras in i målet. Genom frågor och påpekanden ska Kronofogdemyndigheten försöka avhjälpa otydligheter och ofullständigheter i parternas framställningar.

Om en ansökan om verkställighet är bristfällig ska sökanden föreläggas att avhjälpa bristen. Av föreläggandet ska det framgå att ansökan avvisas om föreläggandet inte följs. Föreläggandet behöver inte delges.

En ansökan om verkställighet ska avvisas om den är så bristfällig att den inte kan läggas till grund för prövning i sak och sökanden inte har följt ett föreläggande att avhjälpa bristen.

3 kap. 5 §

Beträffande parts behörighet samt ställföreträdare eller ombud för och biträde åt part tillämpas 11 och 12 kap. rättegångsbalken, om inte annat föreskrivs i denna paragraf.

Ombud ska styrka sin behörighet genom fullmakt om Kronofogde- myndigheten anser att det behövs.

Om ombud eller biträde visar på oskicklighet eller oförstånd eller annars är olämplig, får Kronofogdemyndigheten avvisa honom eller henne som ombud eller biträde i målet.

3 kap. 6 §

I fråga om handling som kommer in till Kronofogdemyndigheten tillämpas 33 kap. 3 § rättegångsbalken.

Handling, som avser anmälan eller annan åtgärd som ska ske innan utmätt egendom säljs, sammanträde avslutas eller beslut meddelas, anses dock inkommen i rätt tid endast om innehållet i handlingen har hunnit bli känt för Kronofogdemyndigheten före nämnda tidpunkt.

3 kap. 7 §

Kronofogdemyndigheten får anlita tolk när det behövs. Tolk som inte fullgör uppdraget i tjänsten har rätt till ersättning av allmänna medel.

I fråga om översättning av ansökan eller annan handling som inte är

	skriven på svenska tillämpas 33 kap. 9 § rättegångsbalken.
	3 kap. 8 §
	Om en part eller tredje man inte fullgör något som åligger honom eller
	henne i ett utsökningsmål och det finns anledning att anta att han eller hon
	har laga förfall, ska underlåtenheten inte leda till påföljd eller annars
	läggas honom eller henne till last i målet. Auktion eller bevaknings-
58	sammanträde ska dock ställas in endast om det finns synnerliga skäl.
58

Om någon har förelagts att väcka talan inom viss tid och före utgången	Prop. 2020/21:161
av den tiden visar att han eller hon har laga förfall, ska Kronofogde-	Bilaga 2
myndigheten sätta ut ny tid.
I fråga om vad som ska räknas som laga förfall tillämpas 32 kap. 8 §
rättegångsbalken.
3 kap. 9 §
Om det framgår av ansökan eller annan tillgänglig utredning att förut-
sättningarna för verkställighet inte är uppfyllda, ska ansökan avslås.
Detsamma gäller om annan av sökanden eller svaranden begärd åtgärd inte
ska bifallas.
Frivillig överenskommelse
3 kap. 10 §
Kronofogdemyndigheten kan medverka till att parterna träffar en frivillig
överenskommelse om det är lämpligt med hänsyn till målets beskaffenhet
och övriga omständigheter.
Kronofogdemyndigheten kan hålla sammanträde i syfte att uppnå en
överenskommelse enligt första stycket. Sammanträdet ska hållas på tid och
plats som Kronofogdemyndigheten bestämmer. Kronofogdemyndigheten
kan besluta att en part får delta i sammanträdet genom ljudöverföring eller
ljud- och bildöverföring.
Vardera parten svarar för sin kostnad under förfarandet för att träffa en
frivillig överenskommelse.
Om det är lämpligt får Kronofogdemyndigheten hålla sina samman-
träden i domstolsbyggnad eller annan allmän byggnad. Om det upp-
kommer särskilda kostnader ska de ersättas av Kronofogdemyndigheten.
Om det behövs för att Kronofogdemyndigheten ska kunna verka för att
parterna träffar en överenskommelse får Kronofogdemyndigheten medge
anstånd med försäljning enligt vad som föreskrivs i 12 kap. 11 § och
anstånd med avhysning enligt vad som föreskrivs i 15 kap. 3 §.
Förhör
3 kap. 11 §
Kronofogdemyndigheten får hålla förhör med svaranden, om det behövs.
Svaranden får föreläggas att inställa sig personligen vid vite av högst
tretusen kronor.
Till sådant förhör ska vid behov även sökanden kallas. Sökanden får
föreläggas att inställa sig vid påföljd av att ansökan annars förfaller. Bör
sökanden inställa sig personligen, får vite av högst tretusen kronor före-
läggas honom eller henne.
3 kap. 12 §
Vid behov får förhör hållas med tredje man som är sakägare eller som
enligt denna balk är skyldig lämna upplysningar. Tredje man får föreläggas
att inställa sig personligen vid vite av högst tretusen kronor.
	59

Rätten ska med högst två veckors mellanrum hålla förhandling för att	Prop. 2020/21:161
pröva om den som är intagen i häkte fortfarande ska vara häktad.	Bilaga 2
Föreligger inte längre skäl för häktning, ska rätten omedelbart besluta att
den häktade ska friges. Ingen får hållas häktad längre tid än tre månader i
målet. Beträffande behandlingen i övrigt av frågor om häktning enligt
denna paragraf tillämpas vad som gäller enligt rättegångsbalken om häkt-
ning av misstänkt.
3 kap. 18 §
Vid förrättning får hus, rum eller förvaringsställe genomsökas, om det
behövs för att verkställighet ska kunna ske.
Om handläggaren behöver ha tillträde till utrymme som är tillslutet, får
handläggaren låta öppna lås eller bereda sig tillträde på annat sätt. Hand-
läggaren får dock inte bereda sig tillträde till bostad i innehavarens
frånvaro annat än om underrättelse om tiden för förrättningen har sänts till
innehavaren med posten eller lämnats på annat lämpligt sätt och det kan
antas att denne håller sig undan eller om det annars föreligger särskilda
skäl.
Handläggaren får i övrigt använda tvång i den mån det kan anses befogat
med hänsyn till omständigheterna för att genomföra förrättning. Våld mot
person får dock bara brukas om handläggaren möter motstånd och i den
mån det med hänsyn till förrättningens ändamål kan anses försvarligt.
Beslut
3 kap. 19 §
Beslut ska ange de skäl på vilka det grundas i den utsträckning det behövs.
Beslut som får överklagas ska innehålla upplysning om vad den som vill
föra talan mot beslutet ska iaktta. Sådan upplysning får dock utelämnas
när den är uppenbart obehövlig.
3 kap. 20 §
Kronofogdemyndighetens beslut gäller omedelbart. Vite får dock inte utsö-
kas innan det beslut, genom vilket Kronofogdemyndigheten har dömt ut
vitet, har fått laga kraft.
Verkställigheten fortsätter även om Kronofogdemyndighetens beslut
överklagas, om inte något annat föreskrivs i denna balk eller beslutas av
en domstol.
3 kap. 21 §
Ett beslut, som till följd av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbiseende
innehåller uppenbar oriktighet, får rättas av Kronofogdemyndigheten. Om
det inte är obehövligt, ska part och annan sakägare ges tillfälle att yttra sig
innan rättelse sker.

Ställande av säkerhet m.m.	Prop. 2020/21:161
3 kap. 26 §	Bilaga 2
Säkerhet som ska ställas enligt denna balk ska bestå av pant, borgen eller
företagshypotek. Borgen ska ställas såsom för egen skuld och, om den in-
gås av två eller flera personer gemensamt, vara solidarisk. Om säkerheten
inte är godkänd av den till vars förmån säkerheten ska gälla, ska den prövas
av Kronofogdemyndigheten.
Om bank eller annan jämförbar penninginrättning ska ställa säkerhet, får
utfästelse av penninginrättningen att infria den förpliktelse som säkerheten
ska avse godtas.
Säkerheten ska tas i förvar av Kronofogdemyndigheten.
3 kap. 27 §
När säkerhet ska tas i anspråk av Kronofogdemyndigheten enligt 2 kap.
21 § andra stycket, eller 13 kap. 3 eller 20 §, får pant tillgodogöras i den
ordning som gäller för utmätt egendom. Borgen får genast utsökas. Om
säkerheten utgörs av företagshypotek, får utmätning genast ske i den egen-
dom som omfattas av företagshypoteket. Detta gäller även när företags-
hypoteket gäller i annan näringsverksamhet än svarandens.
3 kap. 28 §
Staten, kommun, landsting och kommunalförbund behöver inte ställa
säkerhet.
Staten får inte föreläggas vite.
Fordran som inte är förfallen samt ränta
3 kap. 29 §
En fordran som inte är förfallen till betalning och inte löper med ränta före
förfallodagen ska beräknas till det belopp som efter fem procents årlig
ränta utgör fordringens värde. Motsvarande gäller, om utfäst ränta är lägre
än fem procent.
3 kap. 30 §
När pengar som sökanden eller annan sakägare har fått utbetalt ska betalas
tillbaka, utgår ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) från den dag pengarna
utbetalades till och med den dag återbetalning ska ske och enligt 6 §
räntelagen för tiden därefter.
Ränta utgår dock inte i den mån det beror på den som är berättigad till
pengarna att de inte har betalats tillbaka.
Första stycket gäller inte mål som handläggs enligt lagen (1993:891) om
indrivning av statliga fordringar m.m. om utsökningstiteln upphävs.

4 kap. Utmätning
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
4 kap.
1 §
Utmätning får äga rum när	Utmätning får ske när verk-
verkställighet som avser betal-	ställighet som avser betalnings-
ningsskyldighet är medgiven en-	skyldighet är medgiven	enligt
ligt 3 kap. Utmätning får också ske	2 kap. Utmätning får också ske när
när Kronofogdemyndigheten enligt	Kronofogdemyndigheten	enligt
särskild bestämmelse i denna balk	särskild bestämmelse i denna balk
får utsöka fordran eller kostnad.	får utsöka fordran eller kostnad.

4kap.

1 a §1

Utmätning på grund av att				Utmätning på grund av att
gäldenären enligt lag på särskilda				svaranden enligt lag på särskilda
tider	skall	betala	underhållsbidrag	tider	ska	betala	underhållsbidrag
till make, förutvarande make, eget				till make, förutvarande make, eget
barn eller annans barn skall avse				barn eller annans barn ska avse
samtliga bidrag som är förfallna				samtliga bidrag som är förfallna
vid	verkställighetstillfället. Sö-			vid	verkställighetstillfället. Sö-
kanden kan dock begära att				kanden kan dock begära att
verkställigheten skall begränsas till				verkställigheten ska begränsas till
vissa bidragsbelopp.				vissa bidragsbelopp.
Utmätning får inte ske för				Utmätning får inte ske för
preskriberade underhållsbidrag en-				preskriberade			underhållsbidrag
ligt äktenskapsbalken och för-				enligt äktenskapsbalken och för-
äldrabalken.				äldrabalken.
			4 kap.
			3 §2
Utmätning skall ske endast om				Utmätning ska ske endast om
det belopp som kan beräknas flyta				det belopp som kan beräknas flyta
in, efter avdrag för kostnader som				in, efter avdrag för kostnader som
uppkommer efter utmätningen, ger				uppkommer efter utmätningen, ger
ett överskott som gör åtgärden för-				ett överskott som gör åtgärden för-
svarlig.				svarlig.
Av utmätningsbar egendom bör				Av utmätningsbar egendom bör
i första hand tagas i anspråk sådan				i första hand tas i anspråk sådan
tillgång som kan användas till				tillgång som kan användas till
fordringens betalning med minsta				fordringens betalning med minsta
kostnad,		förlust	eller annan	kostnad,		förlust eller annan
olägenhet för gäldenären, om ej				olägenhet för svaranden, om inte
annat följer av 4–6 §§.				annat följer av 4–6 §§.

1SFS senaste lydelse 1995:298.

2SFS senaste lydelse 1993:1650.

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

4kap. 4 §

Sökande, vars fordran är för-				Om särskild förmånsrätt gäller i
enad med särskild förmånsrätt,				viss egendom ska den egendomen
har rätt att i första hand få ut-				utmätas för den förmånsberättigade
mätning av egendom vari för-				fordran om det kan ske.
månsrätten gäller. Annan tillgång
får ej utmätas för fordringen, om
det är till skada för annan sök-
ande, såvida ej utmätning sker på
villkor att betalning i första hand
skall utgå ur den egendom vari
förmånsrätten gäller.
			4 kap.
			5 §
Registrerat	skepp,	registrerat		Registrerat			skepp,		registrerat
luftfartyg, intecknade		reservdelar		luftfartyg,		intecknade			reservdelar
till luftfartyg eller fast egendom får				till luftfartyg, fast egendom eller
endast om sökanden begär det				bostadsrätt eller annan jämförbar
utmätas för fordran som ej är				andel	som	medför nyttjanderätt
förenad med särskild förmånsrätt i				till bostad får endast om sökanden
egendomen.				begär det utmätas för fordran som
				inte är förenad med särskild
				förmånsrätt i egendomen.
			4 kap.
			9 §3
Kronofogdemyndigheten			skall i	Kronofogdemyndigheten ska i
den utsträckning som behövs med				den utsträckning som behövs med
hänsyn till	ansökans innehåll,			hänsyn	till		ansökans		innehåll,
tillkommande	uppgifter,		gälde-	tillkommande			uppgifter, svaran-
närens förhållanden och omständig-				dens förhållanden och omständig-
heterna i övrigt utreda gäldenä-				heterna i övrigt utreda svarandens
rens anställnings- och inkomst-				anställnings- och inkomstför-
förhållanden samt undersöka om				hållanden		samt		undersöka om
gäldenären	har utmätningsbar			svaranden		har		utmätningsbar
egendom.				egendom.

		4 kap.
		9 a §4
	Om gäldenären enligt utred-		Om svaranden enligt utred-
	ningen saknar tillgångar till full		ningen saknar tillgångar till full
	betalning av utmätningsfordringen,		betalning	av utmätningsford-
	skall	Kronofogdemyndigheten	ringen, ska	Kronofogdemyndig-
	snarast	underrätta sökanden och	heten snarast underrätta sökanden
	gäldenären om detta. Sökanden		och svaranden om detta. Sökan-
66	3 SFS senaste lydelse 2007:277.
	4 SFS senaste lydelse 2007:277.

Utmätning ska ske så snart som möjligt efter det att de handlingar som behövs har kommit in till Kronofogdemyndigheten.

Om sökanden medger uppskov med utmätningen och uppskovet varar över två månader, förfaller ansökan. Detsamma gäller om sökanden medger uppskov fler än två gånger under ett år. För mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statli- ga fordringar m.m. gäller i stället bestämmelserna om uppskov i den lagens 7–9 §§.

skall också underrättas om vilka utredningsåtgärder som myndig- heten avser att vidta senare under målets handläggning.

den ska också underrättas om vilka	Prop. 2020/21:161
utredningsåtgärder som myndig-	Bilaga 2
heten avser att vidta senare under
målets handläggning.

4kap.

9 b §5

Om gäldenären under hand-	Om svaranden under hand-
läggningstiden försätts i konkurs,	läggningstiden försätts		i konkurs,
skall målets handläggning avbrytas.	ska målets handläggning avbrytas.
Gäller målet en fordran med panträtt	Gäller målet en fordran med panträtt
i viss egendom, följer det av 3 kap.	i viss egendom, följer det av 3 kap.
7 § konkurslagen (1987:672) att det	7 § konkurslagen (1987:672) att det
skall handläggas vidare i den del	ska handläggas vidare i den del som
som avser utmätning i egendomen.	avser	utmätning i	egendomen.
Pågår löneutmätning gäller 7 kap.	Pågår	löneutmätning gäller 7 kap.
19 §.	19 §.
Egendom som har utmätts före	Egendom som har utmätts före
konkursen får säljas och influtna	konkursen får säljas och pengar
medel redovisas i den utsträckning	redovisas i den utsträckning som
som följer av 3 kap. 8 § konkurs-	följer av 3 kap. 8 § konkurslagen.
lagen. Detsamma gäller för åtgärder	Detsamma gäller för åtgärder mot
mot arbetsgivare enligt 7 kap. 21 §.	arbetsgivare enligt 7 kap. 21 §.

4kap. 10 §6

Utmätning skall ske så snart som möjligt efter det att de hand- lingar som behövs har kommit in till Kronofogdemyndigheten.

Om sökanden medger uppskov med utmätningen och uppskovet varar över två månader, förfaller ansökan. Detsamma gäller om sökanden medger uppskov fler än två gånger under ett år.

4kap. 11 §7

Har två eller flera sökt utmät-	Har två eller flera sökt utmät-
ning mot samma gäldenär, skall	ning mot samma svarande, ska

5SFS senaste lydelse 2007:277.

6SFS senaste lydelse 2007:277.

7 SFS senaste lydelse 1995:298.

Utmäts lös egendom enligt 17, 18 eller 19 § trots att tredje man har påstått bättre rätt till egen- domen, ska Kronofogdemyndig- heten, om skäl föreligger, förelägga tredje mannen att inom en månad från det att föreläggandet delgavs honom eller henne väcka talan i saken mot sökanden och svaran- den. Detsamma gäller, om tredje man påstår bättre rätt först sedan utmätning har skett.

Följer tredje man inte före- läggandet, har han eller hon för- lorat sin rätt mot sökanden, om inte denne inom den angivna tiden har väckt talan i saken mot tredje mannen.

ven som ägare och det ej framgår att egendomen tillhör annan.

som ägare och det inte framgår att	Prop. 2020/21:161
egendomen tillhör annan.	Bilaga 2

4kap. 19 §

Om gäldenären är gift och var-			Om svaranden är gift och var-
aktigt sammanbor med sin make			aktigt sammanbor med sin make
och de har lös egendom i sin			och de har lös egendom i sin
gemensamma	besittning,	anses	gemensamma	besittning,	anses
gäldenären som ägare till egen-			svaranden som ägare till egen-
domen, om det ej görs sannolikt att			domen, om det inte görs sannolikt
de är samägare till egendomen			att de är samägare till egendomen
enligt lagen	(1904:48 s. 1) om		enligt lagen	(1904:48 s. 1) om
samäganderätt och det ej heller			samäganderätt och det inte heller
framgår att egendomen tillhör den			framgår att egendomen tillhör den
andre eller någon annan. Detsam-			andre eller någon annan. Detsam-
ma gäller, när gäldenären varak-			ma gäller, när svaranden varaktigt
tigt sammanbor med annan under			sammanbor	med annan	under
äktenskapsliknande förhållanden.			äktenskapsliknande förhållanden.
Om gäldenären och annan än			Om svaranden och annan än
som avses i första stycket har lös			som avses i första stycket har lös
egendom i sin gemensamma be-			egendom i sin gemensamma be-
sittning, får	egendomen	eller	sittning, får egendomen eller andel
andel däri utmätas endast om det			däri utmätas endast om det fram-
framgår att egendomen eller ande-			går att egendomen eller andelen
len tillhör gäldenären.			tillhör svaranden.
Första och andra styckena gäller			Första och andra styckena gäller
ej i fråga om registrerat skepp eller			inte i fråga om registrerat skepp
registrerat luftfartyg.			eller registrerat luftfartyg.

4kap. 20 §

Utmäts lös egendom enligt 17, 18 eller 19 § trots att tredje man har påstått bättre rätt till egen- domen, skall Kronofogdemyndig- heten, om skäl föreligger, före- lägga tredje mannen att inom en månad från det att föreläggandet delgavs honom väcka talan i saken mot sökanden och gäldenären. Detsamma gäller, om tredje man påstår bättre rätt först sedan utmätning har skett.

Efterkommer tredje man ej före- läggandet, har han förlorat sin rätt mot sökanden, om ej denne inom den angivna tiden har väckt talan i saken mot tredje mannen.

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

4kap. 21 §

Sedan utmätt lös egendom har	Sedan utmätt lös egendom har
sålts eller utmätt fordran har	sålts eller utmätt fordran har
drivits in, gäller 20 § beträffande	drivits in, gäller 20 § beträffande
rätten till influtna medel, om ej	rätten till pengarna, om inte tredje
tredje mannen efter föreläggande	mannen efter föreläggande har
har förlorat sin rätt mot sökanden.	förlorat sin rätt mot sökanden.

4kap. 22 §

Kan viss lös egendom ej ut-		Kan viss lös egendom inte ut-
mätas enligt 17–19 §§ men före-		mätas enligt 17–19 §§ men före-
ligger sannolika skäl att egen-		ligger sannolika skäl att egen-
domen tillhör gäldenären, får		domen tillhör svaranden, får
egendomen utmätas med förbehåll		egendomen utmätas med förbehåll
för tredje mans rätt.		för tredje mans rätt.
Kronofogdemyndigheten	skall,	Kronofogdemyndigheten ska, om
om det ej av särskilda skäl är		det inte av särskilda skäl är
obehövligt, förelägga sökanden att		obehövligt, förelägga sökanden att
inom en månad från det att		inom en månad från det att
föreläggandet delgavs	honom	föreläggandet delgavs honom eller
väcka talan i saken mot tredje		henne väcka talan i saken mot
mannen. Efterkommer sökanden		tredje mannen. Följer sökanden
ej föreläggandet, skall utmät-		inte föreläggandet, ska utmätningen
ningen hävas, om ej tredje mannen		hävas, om inte tredje mannen inom
inom den angivna tiden har väckt		den angivna tiden har väckt talan i
talan i saken mot sökanden.		saken mot sökanden.
Första och andra styckena gäller		Första och andra styckena gäller
ej i fråga om registrerat skepp eller		inte i fråga om registrerat skepp
registrerat luftfartyg.		eller registrerat luftfartyg.

4kap. 23 §

Har fordran eller annan rättighet				Har fordran eller annan rättighet
blivit utmätt och råder ovisshet om				blivit utmätt och råder ovisshet om
fordringens		eller	rättighetens	fordringens	eller rättighetens
bestånd, skall Kronofogdemyndig-				bestånd, ska	Kronofogdemyndig-
heten, om skäl föreligger, förelägga				heten, om skäl föreligger, förelägga
sökanden att inom en månad från				sökanden att inom en månad från
det att	föreläggandet delgavs			det att föreläggandet delgavs
honom väcka talan i saken mot				honom eller henne väcka talan i
tredje	mannen.		Efterkommer	saken mot tredje mannen. Följer
sökanden ej		föreläggandet, skall		sökanden inte föreläggandet, ska
utmätningen hävas, om ej tredje				utmätningen hävas, om inte tredje
mannen inom den angivna tiden				mannen inom den angivna tiden
har väckt talan i saken mot sökan-				har väckt talan i saken mot sökan-
den.				den.
Första stycket gäller även när				Första stycket gäller även när
ovissheten i fall som avses i 2 §				ovissheten i fall som avses i 2 §

andra stycket rör i vad mån utmätt pantbrev eller annan intecknings- handling utgör säkerhet för fordran.

andra stycket rör i vad mån utmätt	Prop. 2020/21:161
pantbrev eller annan intecknings-	Bilaga 2
handling utgör säkerhet för fordran.

4kap. 24 §

Fast egendom får utmätas, om	Fast egendom får utmätas, om
det framgår att egendomen tillhör	det framgår att egendomen tillhör
gäldenären. Har gäldenären	svaranden. Har svaranden lagfart
lagfart på egendomen, får utmät-	på egendomen, får utmätning ske,
ning ske, om det ej framgår att	om det inte framgår att egen-
egendomen tillhör annan.	domen tillhör annan.

4kap. 25 §


När överlåtelse av fast egendom		När överlåtelse av fast egendom
beror av villkor som ännu ej är		beror av villkor som ännu inte är
uppfyllt, hindrar ej överlåtelsen att		uppfyllt,		hindrar inte överlåtelsen
egendomen utmäts för fordran hos		att egendomen utmäts för fordran
överlåtaren. Utmätningen om-		hos	överlåtaren.		Utmätningen
fattar i sådant fall även över-		omfattar i sådant fall även över-
låtarens rätt mot den som har		låtarens rätt mot den som har
förvärvat	egendomen. Uppfylls	förvärvat		egendomen. Uppfylls
villkoret, gäller utmätningen där-		villkoret, gäller utmätningen där-
efter endast överlåtarens rätt mot		efter endast överlåtarens rätt mot
förvärvaren.		förvärvaren.
Utmätning av fast egendom får		Utmätning av fast egendom får
även äga rum för fordran hos den		även ske för fordran hos den som
som har	förvärvat egendomen,	har	förvärvat egendomen, fastän
fastän hans förvärv beror av		hans eller hennes förvärv beror av
villkor. Återgår hans förvärv, om-		villkor. Återgår hans eller hennes
fattar utmätningen därefter endast		förvärv,		omfattar	utmätningen
den rätt som han i sådant fall har		därefter endast den rätt som han
mot den som överlät egendomen.		eller hon i sådant fall har mot den
		som överlät egendomen.

4kap. 27 §8

Har domstol eller Kronofogde-		Har domstol eller Kronofogde-
myndigheten fastställt att förfallen		myndigheten fastställt att förfallen
fordran skall utgå med särskild		fordran ska utgå med särskild
förmånsrätt	i registrerat skepp,	förmånsrätt	i registrerat skepp,
registrerat	luftfartyg, intecknade	registrerat	luftfartyg, intecknade
reservdelar till luftfartyg eller fast		reservdelar till luftfartyg eller fast
egendom anses egendomen ome-		egendom anses egendomen ome-
delbart utmätt.		delbart utmätt.
Denna verkan förfaller, om inte		Denna verkan förfaller, om inte
försäljning begärs hos Kronofogde-		försäljning begärs hos Kronofogde-
8 SFS senaste lydelse 2006:672.			73

Pengar som svaranden betalar till Kronofogdemyndigheten i an- hängigt mål anses omedelbart utmätta i målet, om betalningen inte har skett med villkor som strider häremot.

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

myndigheten inom två månader från det att beslutet eller utslaget vann laga kraft. Utmätningsverkan förfaller dessutom om borgenären hos Kronofogdemyndigheten an- mäler att han inte kommer att begära försäljning.

myndigheten inom två månader från det att beslutet eller utslaget fick laga kraft. Utmätningsverkan förfaller dessutom om sökanden hos Kronofogdemyndigheten an- mäler att han eller hon inte kommer att begära försäljning.

4 kap.

28 §

Medel vilka gäldenären betalar till Kronofogdemyndigheten i anhängigt mål anses omedelbart utmätta i målet, om betalningen ej har skett med villkor som strider häremot.

				4 kap.
				29 §
När utmätning har beslutats, får					När utmätning har beslutats, får
gäldenären ej till skada för sökan-					svaranden inte till skada för sö-
den	förfoga	över	egendomen		kanden förfoga över egendomen
genom överlåtelse eller på annat					genom överlåtelse eller på annat
sätt, om ej Kronofogdemyndig-					sätt, om inte Kronofogdemyndig-
heten efter hörande av sökanden					heten efter hörande av sökanden
medger det av särskilda skäl.					medger det av särskilda skäl.
Första stycket utgör ej hinder					Första stycket utgör inte hinder
mot pantsättning av pantbrev eller					mot pantsättning av pantbrev eller
annan	inteckningshandling			som	annan	inteckningshandling		som
gäller i egendomen. Om förbud					gäller i egendomen. Om förbud
mot	pantsättning		av	sådan	mot	pantsättning	av sådan
handling när den har tagits i förvar					handling när den har tagits i förvar
av kronofogdemyndigheten				finns	av Kronofogdemyndigheten finns
bestämmelser i 6 kap. 5 § och					bestämmelser i 6 kap. 5 § och
12 kap. 5 §.					12 kap. 5 §.
Om nyttjandet av utmätt egen-					Om nyttjandet av utmätt egen-
dom m.m. finns bestämmelser i					dom m.m. finns bestämmelser i
6 kap. 4 §		andra	stycket och		6 kap.	4 § andra	stycket	och
12 kap. 6–10 §§.					12 kap. 6–10 §§.

			4 kap.
			33 §9
	Om det genom rättegång eller			Om det genom rättegång eller
	på annat sätt blir utrett att utmätt			på annat sätt blir utrett att utmätt
	egendom tillhörde	tredje	man,	egendom tillhörde tredje man, ska
	skall utmätningen	hävas,	såvida	utmätningen hävas, såvida inte
	inte tredje mannen efter före-			tredje mannen efter föreläggande
	läggande har förlorat sin rätt mot			har förlorat sin rätt mot sökanden.
74	9 SFS senaste lydelse 2007:277.

sökanden. Har egendomen sålts, gäller hävandet av utmätningen endast rätten till influtna medel.

Utmätningen skall också hävas, om försäljning av egendomen eller indrivning av utmätt fordran inte kan antas ge ett överskott som gör åtgärden försvarlig.

5 kap. Undantag från utmätning

Har	egendomen		sålts,	gäller	Prop. 2020/21:161
hävandet av utmätningen				endast	Bilaga 2
rätten till inbetalda pengar.
Utmätningen		ska	också hävas,
om	försäljning	av	egendomen

eller indrivning av utmätt fordran inte kan antas ge ett överskott som gör åtgärden försvarlig.

5kap. 1 §

Från utmätning undantas

1. kläder och andra föremål som

tjänar uteslutande till gäldenärens

tjänar uteslutande till svarandens

personliga bruk, till skäligt värde,

2. möbler,

husgeråd

och annan

2. möbler, husgeråd

och

annan

utrustning, i den mån egendomen är

utrustning som är vanligt före-

nödvändig för ett hem och dess

kommande i ett hem,

skötsel,

3. arbetsredskap

och

annan ut-

3. arbetsredskap

och

annan

rustning som behövs för gälde-

utrustning som behövs för svar-

närens förvärvsverksamhet

eller

andens

förvärvsverksamhet

eller

yrkesutbildning samt

djur,

foder

yrkesutbildning samt

djur,

foder

och sådant som i övrigt behövs för

hans försörjning, allt till skäligt

hans eller hennes försörjning, allt

värde,

till skäligt värde,

4. föremål

med

sådant

över-

4. föremål

med

sådant

över-

vägande personligt

värde

för

vägande

personligt

värde

för

gäldenären att det måste anses

svaranden att det måste anses

uppenbart obilligt att taga egen-

uppenbart obilligt att ta egen-

domen i anspråk,

5. hyresrätt

till

lägenhet

som

5. hyresrätt

till

lägenhet

som

tjänar gäldenären till stadigvar-

behövs för svarandens förvärvs-

ande bostad eller behövs för hans

verksamhet, även om hyresrätten

förvärvsverksamhet,

även

får överlåtas,

hyresrätten får överlåtas,

6. bostadsrätt till lägenhet som

tjänar gäldenären till stadigvar-

ande bostad, såvida ej gäldenären

vid förvärv av bostadsrätten har

åsidosatt tillbörlig hänsyn mot sina

borgenärer eller det med hänsyn

till gäldenärens behov och bostads-

rättens värde är oskäligt att bo-

stadsrätten undantas från utmät-

ning,

7. pengar, banktillgodohavande,

annan fordran och förnödenheter,

annan fordran eller liknande till-

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

i den mån annat ej är föreskrivet och tillgången skäligen fordras för underhåll åt gäldenären till dess inkomst som täcker behovet är att vänta, dock ej utan synnerliga skäl för längre tid än en månad.

gång som enkelt kan realiseras eller omvandlas till pengar om inte annat är föreskrivet och tillgången varit avsedd och behövs för under- håll åt svaranden, dock inte utan särskilda skäl för längre tid än en månad.

	5 kap.
	2 §
	När gäldenären har familj, be-	När svaranden har familj, be-
	stäms vad som får undantagas	stäms vad som får undantas enligt
	enligt 1 § med skälig hänsyn till	1 § med skälig hänsyn till vad
	vad familjen brukar eller behöver.	familjen använder eller behöver.
	Om gäldenären eller någon som	Om svaranden eller någon som
	tillhör hans familj lider av lyte	tillhör hans eller hennes familj
	eller allvarlig sjukdom, skall det	lider av allvarlig funktionsnedsätt-
	också beaktas.	ning eller allvarlig sjukdom, ska
		det också beaktas.
	Undantag enligt 1 § 7 bestäms	Undantag enligt 1 § 7 bestäms
	med skälig hänsyn även till gälde-	med skälig hänsyn även till svar-
	närens skuldbörda.	andens skuldbörda.
	5 kap.
	4 §
	Om egendom som avses i 1 § 1–	Om egendom som avses i 1 § 1–
	3 har sådant värde att den ej kan	3 har sådant värde att den inte kan
	undantagas enligt vad som sägs	undantas enligt vad som sägs där,
	där, får utmätning ske med för-	får utmätning ske med förbehåll
	behåll att gäldenären efter egen-	att svaranden efter egendomens
	domens försäljning skall av den	försäljning ska av den behållna
	behållna köpeskillingen få ut visst	köpeskillingen få ut visst skäligt
	skäligt belopp för att kunna an-	belopp för att kunna anskaffa vad
	skaffa vad han behöver i den sålda	han eller hon behöver i den sålda
	egendomens ställe.	egendomens ställe.
	5 kap.
	5 §
	Egendom, som till följd av sin	Egendom, som till följd av sin
	beskaffenhet, enligt föreskrift vid	beskaffenhet, enligt föreskrift vid
	gåva eller i testamente eller på	gåva eller i testamente eller på
	annan grund som gäller mot envar	annan grund som gäller mot envar
	ej får överlåtas, får ej heller utmä-	inte får överlåtas, får inte heller ut-
	tas, om ej annat följer av andra	mätas, om inte annat följer av andra
	stycket eller av särskild föreskrift.	stycket eller av särskild föreskrift.
	Egendom, som gäldenären har	Egendom, som svaranden har
	förvärvat på kredit under förbehåll	förvärvat på kredit under förbehåll
	om återtaganderätt för kreditgiva-	om återtaganderätt för kreditgiva-
	ren, får utmätas utan hinder av att	ren, får utmätas utan hinder av att
76	egendomen ej får överlåtas.	egendomen inte får överlåtas.
76

5kap. 6 §10

Medel, som för särskilt angivet				Pengar, som för särskilt angivet
ändamål har anvisats gäldenären				ändamål	har	anvisats	svaranden
av staten, kommun eller annan				av staten, kommun eller annan
menighet eller av samfund, stiftel-				menighet eller av samfund, stiftel-
se eller inrättning med allmän-				se eller inrättning med allmän-
nyttigt syfte eller har samlats in				nyttigt syfte eller har samlats in
bland allmänheten, får ej utmätas,				bland allmänheten, får inte utmä-
om det strider mot det angivna				tas, om det strider mot det angivna
ändamålet.				ändamålet.
Sedan medlen har betalats ut,				När pengarna har betalats ut,
gäller förbudet mot utmätning så				gäller förbudet mot utmätning så
länge de hålls avskilda.				länge de hålls avskilda.
Första och andra styckena gäller				Första och andra styckena gäller
också medel för begravning som				också pengar för begravning som
tillfaller ett dödsbo på grund av en				tillfaller ett dödsbo på grund av en
försäkring eller en utfästelse av en				försäkring eller en utfästelse av en
arbetsgivare, i den mån beloppet				arbetsgivare, i den mån beloppet
inte överstiger det för dödsåret				inte överstiger det för dödsåret
gällande	prisbasbeloppet		enligt	gällande	prisbasbeloppet			enligt
lagen (1962:381) om allmän för-				socialförsäkringsbalken.
säkring.
			5 kap.
			7 §
Skadestånd,		som tillkommer		Skadestånd,		som	tillkommer
gäldenären med anledning av per-				svaranden med anledning av per-
sonskada,	frihetsberövande,		falskt	sonskada,	frihetsberövande,				falskt
åtal, ärekränkning eller annat så-				åtal, ärekränkning eller				annan
dant, får ej utmätas medan skade-				kränkning av den personliga inte-
ståndet innestår hos den som skall				griteten, får inte utmätas medan
utge det. Har skadeståndet bestämts				skadeståndet innestår hos den som
att utgå som livränta, gäller vad som				ska utge det. Har skadeståndet
har sagts nu rätten till livräntan.				bestämts att utgå som livränta,
				gäller vad som har sagts nu rätten till
				livräntan.
Sedan skadeståndet har betalats				När skadeståndet har betalats ut,
ut, får vad som hålls avskilt ej				får vad som hålls avskilt inte
utmätas,	om	skadeståndet	skall	utmätas,	om	skadeståndet			ska
tillgodose	försörjningsbehov		som	tillgodose	försörjningsbehov				som
alltjämt kvarstår eller, i annat fall,				alltjämt kvarstår eller, i annat fall,
om mindre än två år har förflutit				om mindre än två år har förflutit
från det att medlen betalades ut.				från det att pengarna betalades ut.

10SFS senaste lydelse 2005:108.

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

hänsyn till gäldenärens eller hans	hänsyn till svarandens eller hans
familjs behov.	eller hennes familjs behov.

6 kap. Säkerställande av utmätning

6kap. 8 §

Handling, som ej är nämnd i	Handling, som inte är nämnd i
2 eller 5 § men som visar gälde-	2 eller 5 § men som visar svaran-
närens rätt till utmätt egendom	dens rätt till utmätt egendom eller
eller vars omhändertagande är	vars omhändertagande är påkallat
påkallat för att hindra förfogande	för att hindra förfogande över
över egendomen eller som behövs	egendomen eller som behövs vid
vid nyttjande av denna, får tagas i	nyttjande av denna, får tas i för-
förvar. Detta gäller även om hand-	var. Detta gäller även om hand-
lingen innehas av tredje man.	lingen innehas av tredje man.

7 kap. Utmätning av lön m.m.

7kap. 1 §11

Bestämmelserna i detta kapitel						Bestämmelserna i detta kapitel
gäller i fråga om utmätning av						gäller i fråga om utmätning av
1. arbetstagares			lön,	vare	sig	1. arbetstagares			lön,	vare	sig
den utgår som tidlön, ackordslön,						den utgår som tidlön, ackordslön,
provision eller annan gottgörelse,						provision eller annan gottgörelse,
2. annan ersättning för arbets-						2. annan ersättning för arbets-
insats av gäldenären, om dennes						insats av svaranden, om dennes
ställning är jämförlig med en						ställning är jämförlig med en
arbetstagares,						arbetstagares,
3. periodiskt vederlag				för	ut-	3. periodiskt vederlag				för	ut-
nyttjande av patent, rätt till litte-						nyttjande av patent, rätt till litte-
rärt eller konstnärligt verk eller						rärt eller konstnärligt verk eller
annan sådan rättighet eller för						annan sådan rättighet eller för
överlåtelse av rörelse,						överlåtelse av rörelse,
4. belopp som utgår som pension						4. belopp som utgår som pension
eller livränta,						eller livränta,
5. föräldrapenningsförmåner,						5. föräldrapenningsförmåner,
sjukpenning,			rehabiliterings-			sjukpenning,			rehabiliterings-
penning	och	närståendepenning				penning	och	närståendepenning
enligt	socialförsäkringsbalken					enligt	socialförsäkringsbalken
samt annan ersättning som lämnas						samt annan ersättning som lämnas
på grund av sjukdom, smitta,						på grund av sjukdom, smitta,
olycksfall, utbildning, arbetslöshet,						olycksfall, utbildning, arbetslöshet,
värnpliktstjänstgöring eller annan						värnpliktstjänstgöring eller annan
tjänstgöring		som	ersätts		med	tjänstgöring		som	ersätts		med
samma	eller	liknande		förmåner		samma	eller	liknande		förmåner

11SFS senaste lydelse 2010:1229.

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

7 kap.

5 a §

Om svaranden lever tillsam- mans med make eller sambo och maken eller sambon har inkomst, ska dennes förmåga att bidra till familjens gemensamma kostnader inklusive bostadskostnad beaktas vid beräkningen av svarandens för- behållsbelopp. Respektive make eller sambo ska svara för den del av de gemensamma kostnaderna som motsvarar dennes inkomst i förhållande till parets samman- lagda inkomster.

7kap. 6 §13

Utmätning av lön för under-	Utmätning av lön för under-
hållsbidrag som avses i 4 kap.	hållsbidrag som avses i 4 kap.
1 a § första stycket får ske endast	1 a § första stycket får ske endast
om bidragsbeloppet utestår obetalt	om bidragsbeloppet utestår obetalt
eller om gäldenären vid två eller	eller om svaranden vid två eller
flera tillfällen under de senaste två	flera tillfällen under de senaste två
åren före utmätningsbeslutet har	åren före utmätningsbeslutet har
underlåtit att betala i rätt tid och	underlåtit att betala i rätt tid och
det finns anledning att anta att	det finns anledning att anta att
detta skall upprepas.	detta ska upprepas.
Utmätning får bara ske för	Utmätning får bara ske för
bidragsbelopp som är förfallet när	bidragsbelopp som är förfallet när
verkställighet skall ske eller som	verkställighet ska ske eller som
förfaller näst därefter.	förfaller näst därefter.

7kap. 7 §14

Innan ett beslut om utmätning	Innan ett beslut om utmätning
meddelas, skall gäldenären ges	meddelas, ska svaranden ges
tillfälle att yttra sig, om det inte	tillfälle att yttra sig, om det inte
avsevärt skulle fördröja hand-	avsevärt skulle fördröja hand-
läggningen. Om det inte finns	läggningen. Om det inte finns
särskilda skäl för det, behöver	särskilda skäl för det, behöver
gäldenären dock inte höras när	svaranden dock inte höras när han
han byter anställning och beslut	eller hon byter anställning och
skall meddelas om utmätning hos	beslut ska meddelas om utmätning
den nye arbetsgivaren.	hos den nye arbetsgivaren.

13SFS senaste lydelse 2004:479.

14SFS senaste lydelse 1995:298.

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

Ett beslut om utmätning ska ändras, om det finns anledning till det. Beslutet behöver dock inte ändras om ändringen skulle vara obetydlig. Innan en ändring som är till nackdel för svaranden beslu- tas, ska denne ges tillfälle att yttra sig, om det inte är uppenbart obehövligt. Sådant tillfälle behöver inte heller ges, om beslutet inte kan uppskjutas.

Ett beslut om utmätning för underhållsbidrag som avses i 4 kap. 1 a § första stycket ska hävas, om svaranden betalar för- fallna bidrag och uppkomna för- rättningskostnader och det finns anledning att anta att svaranden även i framtiden fullgör bidrags- skyldigheten.

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

7 kap.

10 §15

Ett beslut om utmätning skall ändras, om det finns anledning till det. Innan en ändring som är till nackdel för gäldenären beslutas, skall denne ges tillfälle att yttra sig, om det inte är uppenbart obe- hövligt. Sådant tillfälle behöver inte heller ges, om beslutet inte kan uppskjutas.

Ett beslut om utmätning för underhållsbidrag som avses i 4 kap. 1 a § första stycket skall hävas, om gäldenären betalar för- fallna bidrag och uppkomna för- rättningskostnader och det finns anledning att anta att gäldenären även i framtiden fullgör bidrags- skyldigheten.

7 kap.
11 §16
Kronofogdemyndigheten får på	Kronofogdemyndigheten får på
begäran av sökanden eller gälde-	begäran av sökanden eller svaran-
nären bevilja anstånd under på-	den bevilja anstånd under på-
gående utmätning av lön. På begä-	gående utmätning av lön. På begä-
ran av gäldenären får anstånd	ran av svaranden får anstånd dock
dock beviljas endast om sökanden	beviljas endast om sökanden
medger det eller om det finns sär-	medger det eller om det finns
skilda skäl.	särskilda skäl på grund av svaran-
	dens och dennes familjs personliga
	och ekonomiska omständigheter.

		7 kap.
		17 §17
		Bor gäldenären varaktigt till-	Bor svaranden varaktigt till-
		sammans med sin make och över-	sammans med sin make och över-
		stiger underhållsbidrag till maken	stiger underhållsbidrag till maken
		eller till makarnas barn vad som	eller till makarnas barn vad som
		skäligen bör tillkomma den under-	skäligen bör tillkomma den under-
		hållsberättigade, får bidraget vid	hållsberättigade, får bidraget vid
		tillämpningen av 14 och 16 §§	tillämpningen	av 14	och	16 §§
		jämkas med hänsyn till annan	jämkas med	hänsyn	till	annan
	15	SFS senaste lydelse 1995:298.
82	16	SFS senaste lydelse 1995:298.
82	17	SFS senaste lydelse (2015:756).

fordran för vilken utmätning sker samtidigt. Om det finns särskilda skäl, får sådan jämkning ske även av annat underhållsbidrag, om detta överstiger vad som skäligen be- hövs för den underhållsberättiga- des försörjning.

Har gäldenären rätt till avdrag enligt 7 kap. 4 § föräldrabalken, får belopp som på denna grund till- godoräknas honom eller henne inte tas i anspråk genom utmätning för fordran, som tillkommer annan än den underhållsberättigade eller någon som har inträtt i dennes rätt, eller för fordran som avser under- hållsstöd till samma barn.

fordran för vilken utmätning sker	Prop. 2020/21:161
samtidigt. Om det finns särskilda	Bilaga 2
skäl, får sådan jämkning ske även
av annat underhållsbidrag, om detta
överstiger vad som skäligen be-
hövs för den underhållsberättiga-
des försörjning.
Har svaranden rätt till avdrag
enligt 7 kap. 4 § föräldrabalken,
får belopp som på denna grund till-
godoräknas honom eller henne inte
tas i anspråk genom utmätning för
fordran, som tillkommer annan än
den underhållsberättigade eller
någon som har inträtt i dennes rätt,
eller för fordran som avser under-
hållsstöd till samma barn.

7kap. 19 §18

Även om gäldenären är i kon-	Även om svaranden är i kon-
kurs får utmätning enligt detta	kurs får utmätning enligt detta
kapitel ske för fordran med	kapitel ske för fordran med
företrädesrätt enligt 14 § första	företrädesrätt enligt 14 § första
stycket 1. Utmätning får också ske	stycket 1. Utmätning får också ske
för konkursboets räkning.	för konkursboets räkning.
Försätts gäldenären i konkurs	Försätts svaranden i konkurs
under pågående utmätning av lön	under pågående utmätning av lön
för någon annan fordran än sådan	för någon annan fordran än sådan
som har företrädesrätt enligt 14 §	som har företrädesrätt enligt 14 §
första stycket 1, skall utmätningen	första stycket 1, ska utmätningen
fortsätta för konkursboets räkning,	fortsätta för konkursboets räkning,
om inte konkursförvaltaren begär	om inte konkursförvaltaren begär
att verkställigheten skall upphöra.	att verkställigheten skall upphöra.

7kap. 22 §19

Arbetar gäldenären	i annans	Arbetar	svaranden	i annans
förvärvsverksamhet utan	lön eller	förvärvsverksamhet utan		lön eller
mot uppenbart för låg ersättning		mot uppenbart för låg ersättning
och kan utmätning därför inte ske		och kan utmätning därför inte ske
eller ske endast med för lågt		eller ske endast med för lågt
belopp, får Kronofogdemyndig-		belopp, får	Kronofogdemyndig-
heten ålägga arbetsgivaren att, för		heten ålägga arbetsgivaren att, för
tid efter det att beslut därom har		tid efter det att beslut därom har
meddelats och till dess annat		meddelats och till dess annat
beslutas, till myndigheten utge så		beslutas, till myndigheten utge så

18SFS senaste lydelse 1996:1032.

19 SFS senaste lydelse 1995:298.

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

mycket som hade kunnat tas ut genom utmätning, om skälig lön hade betalats för arbetet. Innan ett sådant beslut meddelas skall gäldenären och arbetsgivaren ges tillfälle att yttra sig.

En åtgärd som avses i första stycket räknas som utmätning av lön. Underlåter arbetsgivaren att utge belopp som har bestämts genom beslutet, gäller vad som sägs i 21 §.

mycket som hade kunnat tas ut genom utmätning, om skälig lön hade betalats för arbetet. Innan ett sådant beslut meddelas ska svaranden och arbetsgivaren ges tillfälle att yttra sig.

En åtgärd som avses i första stycket räknas som utmätning av lön. Underlåter arbetsgivaren att utge belopp som har bestämts genom beslutet, gäller vad som sägs i 21 §.

7kap. 23 §20

Har arbetsgivaren		innehållit	Har	arbetsgivaren	innehållit
medel vid utmätning av lön i all-			pengar vid utmätning av lön i mål
mänt mål för fordran som avses i			som ska handläggas enligt lagen
2 § lagen (1993:891) om indriv-			(1993:891) om indrivning av stat-
ning av statliga fordringar m.m.,			liga fordringar m.m. för fordran
är gäldenären inte längre betal-			som avses i den lagens 2 §, är
ningsskyldig för den del av ford-			svaranden inte längre betal-
ringen som motsvaras av det inne-			ningsskyldig för den del av ford-
hållna beloppet, även om det inte			ringen som motsvaras av det inne-
kan tas ut hos arbetsgivaren.			hållna beloppet, även om det inte
Detsamma gäller när medel har			kan tas ut hos arbetsgivaren.
innehållits för fordran som avser			Detsamma gäller när pengar har
underhållsbidrag, om		fordringen	innehållits för fordran som avser
tillkommer	Försäkringskassan		underhållsbidrag, om		fordringen
enligt 19 kap. 29 § socialförsäk-			tillkommer Försäkringskassan enligt
ringsbalken.			19 kap.	29 § socialförsäkringsbal-
			ken.

7kap. 24 §21

Sedan lön har betalats ut, kan	Sedan lön har betalats ut, kan
medlen utmätas endast i enlighet	pengarna utmätas endast i enlig-
med vad som sägs i 5 kap.	het med vad som sägs i 5 kap.
8 kap. Allmänna bestämmelser	8 kap. Allmänna bestämmelser
om exekutiv försäljning m.m.	om försäljning m.m.

		8 kap.
		1 §
		Utmätt egendom säljs genom	Utmätt egendom säljs	genom
		Kronofogdemyndighetens försorg.	Kronofogdemyndighetens	för-
			sorg.
84	20	SFS senaste lydelse 2010:1229.
84	21	SFS senaste lydelse 1995:298.

I 9 kap. finns bestämmelser om indrivning av utmätt fordran och om åtgärder efter utmätning av pantbrev eller intecknat skuldebrev.

Bestämmelser om försäljning av utmätt egendom gäller i tillämp- liga delar även när egendom skall säljas exekutivt under konkurs.

I 9 kap. finns bestämmelser om	Prop. 2020/21:161
indrivning av utmätt fordran och	Bilaga 2
om åtgärder efter utmätning av
pantbrev eller intecknat skuldebrev.
Bestämmelser om försäljning av
utmätt egendom gäller i tillämp-
liga delar även när Kronofogde-
myndigheten ska sälja egendom
under konkurs.

8kap. 2 §

Om sökanden beträffande egen-					Om sökanden beträffande egen-
dom för vilken enligt 10–12 kap.					dom för vilken enligt 10–12 kap.
skyddsbelopp		skall	bestämmas		skyddsbelopp ska bestämmas visar
visar att hans fordran är förenad					att hans eller hennes fordran är före-
med bättre särskild förmånsrätt än					nad med bättre särskild förmånsrätt
som följer av utmätningen, kan han					än som följer av utmätningen, kan
begära	att	försäljningsvillkoren			han eller hon begära att försälj-
bestäms med hänsyn till först-					ningsvillkoren bestäms med hänsyn
nämnda förmånsrätt. Härvid tilläm-					till	förstnämnda		förmånsrätt. Vad
pas vad som föreskrivs om borge-					som föreskrivs om borgenärs an-
närs anslutningsrätt.					slutningsrätt ska då tillämpas.
				8 kap.
				3 §
Försäljning av utmätt egendom					Försäljning av utmätt egendom
skall ske utan dröjsmål, om ej					ska ske utan dröjsmål, om inte hin-
hinder möter. I 10–12 kap. före-					der möter. I 10–12 kap. föreskrivs
skrivs särskilda tidsfrister beträffan-					särskilda		tidsfrister		beträffande
de egendom som avses där.					registrerat		skepp,		registrerat
					luftfartyg m.m. och fast egendom.
					Vid	försäljning		av	bostadsrätt
					eller annan jämförbar andel som
					medför nyttjanderätt				till bostad
					gäller vad som föreskrivs om tids-
					frister och anstånd i 12 kap. 11 §.
Kronofogdemyndigheten				får	Kronofogdemyndigheten					får
bevilja	anstånd med		försäljningen		bevilja anstånd med				försäljningen
på begäran av utmätningssökan-					på begäran av sökanden, svar-
den eller gäldenären. På begäran					anden eller tredje man som berörs
av gäldenären får anstånd beviljas					av försäljningen. På begäran av
endast	om	utmätningssökanden			svaranden eller tredje man får
medger det eller särskilda skäl					anstånd beviljas endast om sökan-
föreligger.					den medger det eller särskilda skäl
					föreligger. När en begäran om
					anstånd prövas ska Kronofogde-
					myndigheten särskilt beakta om för-
					säljningen avser			svarandens		eller
					tredje mans hem.					85

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

Om det behövs för att Krono- fogdemyndigheten ska kunna verka för att parterna träffar en frivillig överenskommelse får Kronofogde- myndigheten även utan begäran besluta om anstånd med försälj- ningen.

8 kap.

				4 §22
	När utmätning har skett med				När utmätning har skett med
	stöd av 3 kap. 6 §, får egendomen				stöd av 2 kap. 4 §, får egendomen
	ej	säljas	utan	gäldenärens	inte	säljas		utan svarandens
	samtycke förrän exekutionstiteln				samtycke		förrän utsökningstiteln
	har vunnit laga kraft. Detsamma				har fått laga kraft. Detsamma
	gäller, när utmätning har skett på				gäller, när utmätning har skett på
	grund av utslag eller beslut i mål				grund av utslag eller beslut i mål
	om	betalningsföreläggande eller			om	betalningsföreläggande eller
	handräckning och gäldenären har				handräckning och svaranden har
	sökt återvinning eller överklagat.				sökt återvinning eller överklagat.
	Lös egendom som har bety-				Lös egendom som har bety-
	dande värde eller fast egendom får				dande värde, bostadsrätt eller
	ej heller i annat fall säljas utan				annan jämförbar andel som med-
	gäldenärens		samtycke, om ej		för nyttjanderätt till bostad eller
	exekutionstiteln har			vunnit laga	fast egendom får inte heller i annat
	kraft eller får verkställas såsom				fall säljas utan svarandens sam-
	lagakraftägande dom.				tycke, om inte utsökningstiteln har
					fått laga kraft eller får verkställas
					såsom lagakraftägande dom.
	Lös egendom som hastigt faller				Lös egendom som hastigt faller
	i värde eller kräver alltför kostsam				i värde eller kräver alltför kostsam
	vård skall utan hinder av första				vård ska utan hinder av första eller
	eller andra stycket säljas så snart				andra stycket säljas så snart som
	som möjligt.				möjligt.
					Första och andra stycket gäller
					inte i mål som ska handläggas en-
					ligt lagen (1993:891) om indriv-
					ning av statliga fordringar m.m. I
					sådant mål ska försäljning av ut-
					mätt egendom ske utan dröjsmål,
					om inte hinder möter eller anstånd
					lämnas		av	Kronofogdemyndig-
					heten.
				8 kap.
				8 §
	Har utmätning skett av andel i				Har utmätning skett av andel i
	viss egendom som tillhör två eller				viss egendom som tillhör två eller
86	22 SFS senaste lydelse 1990:748.

flera och är lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt tillämplig, kan Kronofogdemyndigheten på yrkan- de av sökanden, gäldenären eller annan delägare förordna att hela egendomen skall säljas. När någon av nämnda sakägare har framställt sådant yrkande, skall de övriga beredas tillfälle att yttra sig över yrkandet. I fråga om hinder mot försäljningen gäller 6 och 7 §§ lagen om samäganderätt.

Första stycket gäller ej andel i fordran, om andelen utan olägen- het kan drivas in för sig. Är så ej fallet, gäller första stycket i fråga om såväl indrivning som försälj- ning av hela fordringen.

flera och är lagen (1904:48 s. 1)	Prop. 2020/21:161
om samäganderätt tillämplig, kan	Bilaga 2
Kronofogdemyndigheten på yrkan-
de av sökanden, svaranden eller
annan delägare besluta att hela
egendomen ska säljas. När någon
av nämnda sakägare har framställt
sådant yrkande, ska de övriga
beredas tillfälle att yttra sig över
yrkandet. I fråga om hinder mot
försäljningen gäller 6 och 7 §§
lagen om samäganderätt.
Första stycket gäller inte andel i
fordran, om andelen utan olägen-
het kan drivas in för sig. Är så inte
fallet, gäller första stycket i fråga
om såväl indrivning som försälj-
ning av hela fordringen.

8kap. 9 §

Bifalls yrkande om försäljning						Bifalls yrkande om försäljning
som avses i 8 §, anses hela egen-						som avses i 8 §, anses hela egen-
domen utmätt. Försäljning får ej						domen utmätt. Försäljning får inte
äga rum innan beslutet har vunnit						ske innan beslutet har fått laga
laga kraft, såvida ej egendomen är						kraft, såvida inte egendomen är
sådan	som	avses		i 4 §	tredje	sådan som	avses	i 4 §		tredje
stycket.						stycket.
Framställs ej yrkande som avses						Framställs	inte	yrkande		som
i 8 § eller vinner sådant yrkande ej						avses i 8 § eller får sådant yrkande
bifall, skall den utmätta andelen						inte bifall, ska den utmätta
bjudas ut till försäljning i den						andelen bjudas ut till försäljning i
ordning som gäller för exekutiv						den ordning som gäller för
försäljning		av	utmätt rättighet			tvångsvis försäljning av			utmätt
eller, i fråga om andel i fordran,						rättighet eller, i fråga om andel i
drivas in när det kan ske. Det-						fordran, drivas in när det kan ske.
samma gäller, om yrkande som						Detsamma	gäller,	om	yrkande
avses	i 8 § har			bifallits	men	som avses i 8 § har bifallits men
försäljning		av	hela egendomen			försäljning	av hela egendomen
eller indrivning av hela fordringen						eller indrivning av hela fordringen
ej kommer till stånd.						inte kommer till stånd.

8kap. 10 §

När utmätning har skett av annat	När utmätning har skett av annat
fartyg än registrerat skepp eller	fartyg än registrerat skepp eller
gods i fartyg eller av luftfartyg	gods i fartyg eller av luftfartyg
som ej är registrerat eller gods i	som inte är registrerat eller gods i
luftfartyg, har borgenär, vars ford-	luftfartyg, har borgenär, vars ford-
ran är förenad med sjöpanträtt	ran är förenad med sjöpanträtt
	87

Borgenär, vars fordran är för- enad med förmånsrätt i utmätt egendom på grund av registrering av båtbyggnadsförskott, har rätt att få betalning ur egendomen, om han eller hon anmäler sin fordran enligt vad som sägs i 10 § första stycket.

Borgenär, vars fordran är för- enad med handpanträtt eller retentionsrätt i utmätt egendom, är skyldig att ta emot betalning i förtid i den ordning som anges i 13 kap. Han eller hon måste dock inte avstå från sin pant- eller reten- tionsrätt utan att hans eller hennes fordran blir betald, om inte försälj- ning eller, i fråga om utmätt ford- ran, indrivning sker för fordran med lika eller bättre rätt.

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

eller luftpanträtt i egendomen, rätt att få betalning ur egendomen, om han anmäler sin fordran hos

Kronofogdemyndigheten innan egendomen säljs eller, om för- säljning sker under hand, senast när fördelning skall äga rum.

Borgenär, som har gjort anmä- lan som avses i första stycket, kan, om hans rätt till betalning är ostri- dig eller styrks, begära att egen- domen säljs för hans fordran. Har sådan begäran framställts, får för- farandet ej läggas ned därför att frågan om försäljning för utmät- ningssökandens fordran förfaller.

eller luftpanträtt i egendomen, rätt att få betalning ur egendomen, om han eller hon anmäler sin fordran

hos Kronofogdemyndigheten innan egendomen säljs eller, om försäljning sker under hand, senast när fördelning ska ske.

Borgenär, som har gjort anmä- lan som avses i första stycket, kan, om hans eller hennes rätt till betal- ning är ostridig eller styrks, begära att egendomen säljs för hans eller hennes fordran. Har sådan begäran framställts, får förfarandet inte läggas ned därför att frågan om för- säljning för sökandens fordran förfaller.

8 kap.

11 §

Borgenär, vars fordran är för- enad med handpanträtt eller retentionsrätt i utmätt egendom, är skyldig att taga betalning i förtid i den ordning som anges i 13 kap. Han är dock ej pliktig att avstå från sin pant- eller retentionsrätt utan att hans fordran blir betald, om ej försäljning eller, i fråga om utmätt fordran, indrivning sker för fordran med lika eller bättre rätt.

8 kap.

12 §

Borgenär, vars fordran är för- enad med förmånsrätt i utmätt egendom på grund av registrering av båtbyggnadsförskott, har rätt att få betalning ur egendomen, om han anmäler sin fordran enligt vad som sägs i 10 § första stycket.

8 kap.

13 §23

En borgenär, vars fordran är En borgenär, vars fordran är förenad med företagshypotek i förenad med företagshypotek i

88	23 SFS senaste lydelse 2008:991.

När Kronofogdemyndigheten säl- jer egendom under konkurs, ska betalning utgå för de konkursboets kostnader som enligt 14 kap. 18 § konkurslagen (1987:672) får tas ut ur egendomen, om kostnaderna anmäls enligt vad som sägs i 10 § första stycket.

När Kronofogdemyndigheten säljer egendom under konkurs eller utmätt fordran drivs in under konkurs, har även borgenär, vars fordran är förenad med för- månsrätt enligt 10 § förmåns- rättslagen (1970:979), rätt att få betalning ur egendomen, om han eller hon anmäler sin fordran hos Kronofogdemyndigheten innan egendomen säljs eller, om försälj- ning sker under hand eller utmätt fordran drivs in eller försäljning i annat fall inte behövs, senast när fördelning ska ske.

utmätt egendom, har rätt att få betalning ur egendomen, om borgenären anmäler sin fordran

hos Kronofogdemyndigheten innan egendomen säljs. Om för- säljning sker under hand eller utmätt fordran drivs in eller för- säljning i annat fall inte behövs, görs anmälan senast när fördel- ning ska äga rum.

Sökanden har dock företräde i den mån betalning till en borgenär som avses i första stycket är obe- hövlig för att trygga borgenären och dem som har sämre förmåns- rätt i egendomen på grund av före- tagshypotek. Vid prövningen ska hänsyn tas även till säkerhet som borgenären på annan grund har i egendom som tillhör gäldenären.


utmätt egendom, har rätt att få			Prop. 2020/21:161
betalning		ur egendomen, om	Bilaga 2
borgenären		anmäler sin fordran
hos	Kronofogdemyndigheten

innan egendomen säljs. Om för- säljning sker under hand eller utmätt fordran drivs in eller för- säljning i annat fall inte behövs, görs anmälan senast när fördel- ning ska ske.

8kap. 15 §24

Säljs egendom exekutivt under konkurs, skall betalning utgå för de konkursboets kostnader som enligt 14 kap. 18 § konkurslagen (1987:672) får tas ut ur egen- domen, om kostnaderna anmäls enligt vad som sägs i 10 § första stycket.

När egendom säljs exekutivt under konkurs eller utmätt fordran drivs in under konkurs, har även borgenär, vars fordran är förenad med förmånsrätt enligt 10 § för- månsrättslagen (1970:979), rätt att få betalning ur egendomen, om han anmäler sin fordran hos Kronofogdemyndigheten innan egendomen säljs eller, om försälj- ning sker under hand eller utmätt fordran drivs in eller försäljning i annat fall inte behövs, senast när fördelning skall äga rum.

24 SFS senaste lydelse 2003:531.

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

8kap. 17 §

Verkställigheten	skall	avbrytas,	Verkställigheten	ska avbrytas,
om influtna medel förslår att täcka			om inbetalda pengar räcker till att
sökandens fordran och fordringar			täcka sökandens	fordran och
med lika eller bättre rätt till			fordringar med lika eller bättre rätt
betalning ur medlen samt kostnad			till betalning ur pengarna samt
som skall tagas ut i målet.			kostnad som ska tas ut i målet.
Undantag från	första	stycket	Undantag från	första stycket
följer av 10 § andra stycket samt			följer av 10 § andra stycket samt
av 10 kap. 5 §, 11 kap. 1 och 2 §§			av 10 kap. 5 §, 11 kap. 1 och 2 §§
och 12 kap. 13 §.			och 12 kap. 13 §.

8kap. 18 §

När utmätt egendom har sålts, har	När utmätt egendom har sålts, har
köparen rätt att vid behov få hand-	köparen rätt att vid behov få hand-
räckning av Kronofogdemyndig-	räckning av Kronofogdemyndig-
heten för att komma i besittning av	heten för att komma i besittning av
vad han har förvärvat. Därvid	vad han eller hon har förvärvat.
gäller i tillämpliga delar vad som	Därvid gäller i tillämpliga delar
sägs i 16 kap. 2–9, 11 och 12 §§.	vad som sägs i 15 kap. 1–8 och
	16 kap. 1 och 2 §§.

9 kap. Försäljning av lös egendom i allmänhet och indrivning av utmätt fordran m.m.

9kap. 2 §25

		För förhandling om försälj-
		ningen får Kronofogdemyndigheten
		besluta att bevakningssamman-
		träde ska hållas antingen samma
		dag som auktionen eller lämplig
		dag före denna.
En auktion ska kungöras i god		En auktion ska kungöras i god tid
tid och på lämpligt sätt. Om det		och på lämpligt sätt. Om det ska
kan förutses att ett sammanträde		hållas ett bevakningssammanträde
behöver hållas för fördelning av		eller om det kan förutses att ett
köpeskillingen,	ska kungörelsen	sammanträde behöver hållas för för-
innehålla uppgift om samman-		delning av köpeskillingen, ska kun-
trädet.		görelsen innehålla uppgift om det.
Sökanden,	gäldenären och	Sökanden, svaranden och annan
annan känd sakägare vars rätt		känd sakägare vars rätt berörs av
berörs av försäljningen ska i god		försäljningen ska i god tid under-
tid underrättas särskilt, om inte en		rättas särskilt, om inte en under-
underrättelse är uppenbart obe-		rättelse är uppenbart obehövlig.
hövlig.

25SFS senaste lydelse 2014:151.

9kap. 6 §26

Om det inte lämnas något bud				Om det inte lämnas något bud
som godtas och fullföljs genom att				som godtas och fullföljs genom att
köpeskillingen eller handpenning				köpeskillingen eller handpenning
betalas genast, ska ett nytt försälj-				betalas genast, ska ett nytt försälj-
ningsförsök göras, om inte sökan-				ningsförsök göras, om inte sökan-
den avstår från det. Detsamma				den avstår från det. Detsamma
gäller, om ett bud har blivit ogiltigt				gäller, om ett bud har blivit ogiltigt
enligt 5 § tredje stycket.				enligt 5 § tredje stycket.
Om två auktioner har hållits				Om två auktioner har hållits
utan att egendomen har blivit såld				utan att egendomen har blivit såld
och det saknas anledning att anta				och det saknas anledning att anta
att egendomen kan säljas inom				att egendomen kan säljas inom
rimlig tid, ska ett nytt försäljnings-				rimlig tid, ska ett nytt försäljnings-
försök inte göras.				försök inte göras.
Om en ny auktion ska hållas,				Om en ny auktion ska hållas,
gäller 2–5 §§. Anmälan av en ford-				gäller 2–5 §§. Anmälan av en ford-
ran som har skett för en auktion				ran som har skett för en auktion
gäller även för ett senare försälj-				gäller även för ett senare försälj-
ningsförsök.				ningsförsök.
Om ett	nytt försäljningsförsök			Om ett	nytt försäljningsförsök
inte ska göras, ska utmätningen				inte ska göras, ska utmätningen
hävas. Detta gäller dock inte				hävas. Detta gäller dock inte
medel som har influtit eller inflyter				pengar som har kommit in eller
med anledning av redan vidtagna				kommer in i målet med anledning
åtgärder.				av redan vidtagna åtgärder.
			9 kap.
			8 §
Utmätt	egendom	bör	säljas	Utmätt	egendom	bör	säljas
under hand, om det är sannolikt att				under hand, om det är sannolikt att
högre köpeskilling		kan	uppnås	högre köpeskilling		kan	uppnås
därigenom och sådan försäljning				därigenom och sådan försäljning
även i övrigt är ändamålsenlig.				även i övrigt är ändamålsenlig.
Sökanden, gäldenären och annan				Sökanden, svaranden och annan
känd sakägare vars rätt beror av				känd sakägare vars rätt beror av
försäljningen skall beredas tillfälle				försäljningen ska ges tillfälle att
att yttra sig i frågan, om anledning				yttra sig i frågan, om det finns
föreligger därtill.				anledning.
Försäljning får dock ej ske				Försäljning får dock inte ske
under hand, om egendomen häftar				under hand, om egendomen häftar
för sjö- eller luftpanträtt eller				för sjö- eller luftpanträtt eller
ovisshet råder härom samt det ej är				ovisshet råder härom samt det inte
känt vem som gör anspråk på				är känt vem som gör anspråk på
sådan panträtt eller var han uppe-				sådan panträtt eller var han eller
håller sig.				hon uppehåller sig.

26SFS senaste lydelse 2014:151.

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

9kap. 10 §27

Har utmätning skett av egendom			Har utmätning skett av egendom
som gäldenären har förvärvat på			som svaranden har förvärvat på
kredit under förbehåll om åter-			kredit under förbehåll om åter-
taganderätt	för kreditgivaren, får		taganderätt	för kreditgivaren,	får
egendomen säljas endast om köpe-			egendomen	säljas endast	om
skillingen förslår till betalning av			köpeskillingen förslår till betal-
kreditgivarens fordran eller för-			ning av kreditgivarens fordran
säljningen	med	kreditgivarens	eller försäljningen med kredit-
samtycke i målet sker med för-			givarens samtycke i målet sker
behåll för hans eller hennes rätt			med förbehåll för hans eller
enligt avtalet.			hennes rätt enligt avtalet.
Kreditgivarens		fordran bestäms	Kreditgivarens fordran bestäms
enligt 36 § konsumentkreditlagen			enligt 36 § konsumentkreditlagen
(2010:1846) eller enligt 5 § lagen			(2010:1846) eller enligt 5 § lagen
(1978:599)	om	avbetalningsköp	(1978:599)	om avbetalningsköp
mellan näringsidkare m.fl. Är inte			mellan näringsidkare m.fl. Är inte
någon av dessa lagar tillämplig på			någon av dessa lagar tillämplig på
avtalet, bestäms fordringen likväl			avtalet, bestäms fordringen likväl
enligt sistnämnda paragraf, varvid			enligt sistnämnda paragraf, varvid
jämkning får ske efter vad som är			jämkning får ske efter vad som är
skäligt.			skäligt.
Sker försäljningen med förbe-			Sker försäljningen med förbe-
håll för kreditgivarens rätt, svarar			håll för kreditgivarens rätt, svarar
därefter den som förvärvar egen-			därefter den som förvärvar egen-
domen i stället för gäldenären för			domen i stället för svaranden för
dennes skyldigheter enligt avtalet.			dennes skyldigheter enligt avtalet.

9kap. 11 §

Om utmätt fordran är förfallen				Om utmätt fordran är förfallen
till betalning, skall Kronofogde-				till betalning, ska Kronofogde-
myndigheten utan dröjsmål an-				myndigheten utan dröjsmål upp-
moda	sekundogäldenären		att	mana sekundogäldenären att betala
betala sin skuld till myndigheten.				sin skuld till myndigheten.
Betalar sekundogäldenären			ej	Betalar	inte	sekundogäldenären
frivilligt,	skall	Kronofogdemyn-		frivilligt,	ska	Kronofogdemyn-
digheten	utsöka	fordringen,	om	digheten	utsöka fordringen, om
exekutionstitel finns.				utsökningstitel finns.
Vad som föreskrivs i 4 kap. 23 §				Vad som föreskrivs i 4 kap. 23 §
första stycket får tillämpas även				första stycket får tillämpas även
när sekundogäldenären underlåter				när sekundogäldenären underlåter
att betala utmätt fordran utan att				att betala utmätt fordran utan att
ovisshet	råder	om fordringens		ovisshet	råder	om fordringens
bestånd.				bestånd.

27SFS senaste lydelse 2010:1848.

9kap. 15 §

Har sökanden ej inom tid som					Har sökanden inte inom tid som
anges i 14 § första stycket yrkat att					anges i 14 § första stycket yrkat att
den intecknade egendomen skall					den intecknade egendomen ska tas
tagas i anspråk, skall pantbrevet					i anspråk, ska pantbrevet pant-
pantförskrivas till honom.					förskrivas till honom eller henne.
Pantförskrivning sker genom att					Pantförskrivning sker genom att
Kronofogdemyndigheten				till sö-	Kronofogdemyndigheten				till sö-
kanden utfärdar bevis att pantbrevet					kanden utfärdar bevis att pantbrevet
utgör pant för hans fordran och					utgör pant för sökandens fordran
överlämnar pantbrevet eller, om					och överlämnar		pantbrevet eller,
annan än den intecknade egen-					om annan än den intecknade egen-
domens	ägare	innehar		detta,	domens	ägare	innehar		detta,
underrättar innehavaren om pant-					underrättar innehavaren om pant-
förskrivningen.		I underrättelsen			förskrivningen.		I underrättelsen
skall anges att innehavaren ej får					ska anges att innehavaren inte får
lämna ut handlingen till skada för					lämna ut handlingen till skada för
sökanden. Andel i pantbrev som					sökanden. Andel i pantbrev som
tillkommer delägare			i intecknad		tillkommer delägare			i intecknad
egendom får ej pantförskrivas för					egendom får inte pantförskrivas för
sig.					sig.
Bestämmelsen		i	14 §	andra	Bestämmelsen		i	14 §	andra
stycket	gäller även		beträffande		stycket	gäller även		beträffande
pantförskrivning av pantbrevet.					pantförskrivning av pantbrevet.

9kap. 16 §

Bestämmelserna i 14 och 15 §§			Bestämmelserna i 14 och 15 §§
gäller även när skuldebrev som är			gäller även när skuldebrev som är
intecknat i luftfartyg eller reserv-			intecknat i luftfartyg eller reserv-
delar till luftfartyg har utmätts hos			delar till luftfartyg har utmätts hos
den	intecknade	egendomens	den	intecknade	egendomens
ägare.			ägare.
Pantförskrivning		av inteck-	Pantförskrivning		av inteck-
ningshandlingen omfattar ej per-			ningshandlingen		omfattar	inte
sonligt betalningsansvar som en-			personligt betalningsansvar			som
ligt handlingen åvilar utmätnings-			enligt handlingen åvilar svaranden.
gäldenären.

10 kap. Försäljning av registrerat skepp

10kap. 3 §

Utmätt skepp bör säljas inom fyra	Utmätt skepp bör säljas inom fyra
månader från utmätningen eller, i	månader från utmätningen eller, i
fall som avses i 4 kap. 27 § eller	fall som avses i 4 kap. 27 § eller
8 kap. 1 § tredje stycket, från det att	8 kap. 1 § tredje stycket, från det att
begäran om försäljning kom in till	begäran om försäljning kom in till
Kronofogdemyndigheten, om ej	Kronofogdemyndigheten, om inte

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

Borgenär, vars fordran är för- enad med sjöpanträtt i skeppet, kan begära att detta säljs för hans eller hennes fordran, om hans eller hennes rätt till betalning är ostri- dig eller styrks. Hör skeppet till konkursbo, har även borgenär, vars fordran är förenad med panträtt på grund av inteckning, reten- tionsrätt eller förmånsrätt enligt 10 § förmånsrättslagen (1970:979), sådan befogenhet.

Ska arvode eller annan kostnad för skeppets förvaltning under konkurs utgå ur skeppet, kan förvaltaren begära att det säljs för den fordringen.

Om borgenär, vars fordran är förenad med sjöpanträtt i skeppet, har begärt att det säljs för hans fordran, får förfarandet inte läggas ned därför att frågan om försäljning för annan borgenärs eller konkurs- boets räkning förfaller.

I fråga om rätt att utlösa borge- när eller konkursbo som har anslu- tit sig enligt första eller andra stycket tillämpas bestämmelserna i 4 §.

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

hinder möter eller anstånd beviljas	hinder uppstår eller anstånd bevil-
enligt 8 kap. 3 §.	jas enligt 8 kap. 3 §.

10kap. 4 §

Borgenär eller annan vars rätt			Borgenär eller annan vars rätt
kan vara beroende av skeppets			kan vara beroende av skeppets
försäljning får utlösa	sökanden.		försäljning får utlösa	sökanden.
Han träder därigenom i sökandens			Han eller hon träder därigenom i
ställe.			sökandens ställe.
Den som vill utlösa sökanden			Den som vill utlösa sökanden
skall, innan skeppet har sålts, till			ska, innan skeppet har sålts, till
Kronofogdemyndigheten		betala	Kronofogdemyndigheten		betala
exekutionsfordringen	och	upp-	utsökningsfordringen	och	upp-
komna förrättningskostnader.			komna förrättningskostnader.

10kap. 5 §

Borgenär, vars fordran är för- enad med sjöpanträtt i skeppet, kan begära att detta säljs för hans fordran, om hans rätt till betalning är ostridig eller styrks. Hör skeppet till konkursbo, har även borgenär, vars fordran är förenad med panträtt på grund av inteck- ning, retentionsrätt eller förmåns- rätt enligt 10 § förmånsrättslagen (1970:979), sådan befogenhet.

Skall arvode eller annan kostnad för skeppets förvaltning under konkurs utgå ur skeppet, kan förvaltaren begära att det säljs för den fordringen.

Om borgenär, vars fordran är förenad med sjöpanträtt i skeppet, har begärt att det säljs för hans fordran, får förfarandet ej läggas ned därför att frågan om försäljning för annan borgenärs eller konkursboets räkning förfaller.

I fråga om rätt att utlösa borge- när eller konkursbo som har anslu- tit sig enligt första eller andra stycket tillämpas bestämmelserna i 4 §.

10kap. 6 §

Auktion skall kungöras i god tid	Auktion ska kungöras i god tid
och på lämpligt sätt. Kungörelsen	och på lämpligt sätt. Kungörelsen
skall innehålla uppgift om sam-	ska innehålla uppgift om sam-
manträde för fördelning av köpe-	manträde för fördelning av köpe-
skillingen.	skillingen om sådant sammanträde
	ska hållas.
Innehavare av fordran som bör	Innehavare av fordran som bör
iakttagas vid auktionen skall i	beaktas vid auktionen ska i kun-
kungörelsen uppmanas att anmäla	görelsen uppmanas att anmäla sin
sin rätt till Kronofogdemyndig-	rätt till Kronofogdemyndigheten
heten senast vid auktionen.	senast vid auktionen.

10kap.

7 §28

Minst trettio dagar före auk-			Minst trettio dagar före auk-
tionen	skall	underrättelser om	tionen	ska	underrättelser	om
försäljningen sändas till sökanden			försäljningen sändas till sökanden
och ägaren samt till kända borge-			och ägaren samt till kända borge-
närer som har sjöpanträtt, panträtt			närer som har sjöpanträtt, panträtt
på grund av inteckning eller reten-			på grund av inteckning eller reten-
tionsrätt. Blir sådan borgenär känd			tionsrätt. Blir sådan borgenär känd
senare,	skall	underrättelse genast	senare,	ska	underrättelse genast
sändas till honom. Har register-			sändas till honom eller henne. Har
myndigheten		uppgift om adress,	registermyndigheten uppgift			om
skall den användas. Underrättelse			adress, ska den användas.
till utrikes ort skall om möjligt
sändas med flygpost.

10kap. 10 §29

I sakägarförteckningen				upptas,	I sakägarförteckningen				upptas,
förutom		exekutionsfordringen,			förutom	utsökningsfordringen,
fordran som är förenad med sjö-					fordran som är förenad med sjö-
panträtt, panträtt på grund av					panträtt, panträtt på grund av
inteckning		eller	retentionsrätt		inteckning		eller	retentionsrätt
samt förrättningskostnaderna.					samt förrättningskostnaderna.
Om skeppet hör till konkursbo,					Om skeppet hör till konkursbo,
upptas även arvode och annan					upptas även arvode och annan
kostnad	för	skeppets förvaltning			kostnad	för	skeppets förvaltning
under	konkursen.		Är	skeppet	under	konkursen.		Är	skeppet
därjämte utmätt, upptas				fordran	därjämte utmätt, upptas				fordran
som skall utgå med förmånsrätt					som ska utgå med förmånsrätt
enligt	10 §	förmånsrättslagen			enligt	10 §	förmånsrättslagen
(1970:979).					(1970:979).

28SFS senaste lydelse 1994:480.

29SFS senaste lydelse 1994:480.

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

Med fordran som är förenad	Med fordran som är förenad
med panträtt på grund av inteck-	med panträtt på grund av inteck-
ning avses även fordran för vilken	ning avses även fordran för vilken
skepp har tagits i anspråk enligt	skepp har tagits i anspråk enligt
9 kap. 14 § samt rätt till betalning	9 kap. 14 § samt rätt till betalning
på grund av ägarhypotek.	på grund av ägarhypotek.

10kap. 11 §

10kap. 13 §

I övrigt anges i sakägarförteck-		I övrigt anges i sakägarförteck-
ningen		ningen
1. sammanlagda	beloppet av	1. sammanlagda	beloppet av
fordringar med bättre rätt än		fordringar med bättre rätt än
exekutionsfordringen och förrätt-		utsökningsfordringen och förrätt-
ningskostnaderna (skyddsbeloppet)		ningskostnaderna	(skyddsbelop-
samt vilka fordringar som är		pet) samt vilka fordringar som är
skyddade,		skyddade,
2. det lägsta bud	som måste	2. det lägsta bud som måste
avges för att skeppet enligt 14 §		avges för att skeppet enligt 14 §
skall få säljas,		ska få säljas,
3. betalningsvillkoren.		3. betalningsvillkoren.

10kap. 14 §

Vid försäljningen skall skydds-	Vid försäljningen ska skydds-
beloppet täckas av köpeskillingen	beloppet täckas av köpeskillingen

för skeppet och andra medel som	för skeppet och andra tillgängliga
finns att tillgå.	pengar.

10kap. 16 §30

Den som ropar in skeppet är			Den som vinner budgivningen av
skyldig att efter inropet lämna			skeppet är därefter skyldig att
handpenning som	motsvarar	en	lämna handpenning som motsvarar
sjättedel av köpeskillingen, dock			en sjättedel av köpeskillingen, dock
ej mindre än de förrättningskost-			inte mindre än de förrättnings-
nader som skall utgå ur skeppet.			kostnader som ska utgå ur skeppet.
Handpenningen	skall betalas		Handpenningen	ska betalas
kontant, om ej inroparen ställer			kontant, om inte den som vinner
säkerhet för beloppet. Som säkerhet			budgivningen ställer säkerhet		för
får godtagas även fordran som är			beloppet. Som säkerhet får godtas
förenad med panträtt på grund av			även fordran som är förenad med
inteckning i skeppet, om den täcks			panträtt på grund av inteckning i
av köpeskillingen och kan anses			skeppet, om den täcks av köpe-
betryggande.			skillingen och kan anses betrygg-
			ande.
Staten, kommun, landsting och			Staten, kommun, landsting och
kommunalförbund	behöver	ej	kommunalförbund	behöver	inte
lämna handpenning men blir i fall			lämna handpenning men blir i fall
som avses i 22 § ersättningsskyl-			som avses i 22 § ersättningsskyl-
diga intill motsvarande belopp.			diga intill motsvarande belopp.
Obetald del av den kontanta			Obetald del av den kontanta
köpeskillingen skall betalas senast			köpeskillingen ska betalas senast
vid det sammanträde som enligt 6 §			vid den tidpunkt Kronofogde-
har kungjorts för	köpeskillingens		myndigheten bestämmer.
fördelning.
När köpeskillingen har till fullo			När köpeskillingen har till fullo
betalats, får köparen komma i be-			betalats, får köparen komma i be-
sittning av skeppet.			sittning av skeppet.
Köparen blir personligen be-			Köparen blir personligen be-
talningsskyldig för vad som enligt			talningsskyldig för vad som enligt
överenskommelse har avräknats på			överenskommelse har avräknats på
köpeskillingen och den förre ägaren			köpeskillingen och den förre ägaren
blir fri från ansvar härför.			blir fri från ansvar härför.

10kap. 18 §

Innan skeppet ropas ut skall	Innan skeppet bjuds ut ska
redogörelse lämnas för innehållet	redogörelse lämnas för innehållet
i sakägarförteckningen. Upplys-	i sakägarförteckningen. Upplys-
ning skall lämnas om att skeppet	ning ska lämnas om att skeppet
ropas ut med förbehåll att inrop	bjuds ut med förbehåll att bud ska
skall prövas enligt 19 §.	prövas enligt 19 §.

30SFS senaste lydelse 2007:277.

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

10kap. 19 §

Innan inrop godtas skall Krono-		Innan bud godtas ska Krono-
fogdemyndigheten pröva, om det i		fogdemyndigheten pröva, om det i
14 § angivna villkoret för försälj-		14 § angivna villkoret för försälj-
ning är uppfyllt. Även om detta är		ning är uppfyllt. Även om detta är
förhållandet får inropet ej godtagas,		förhållandet får budet inte godtas,
om det är sannolikt att avsevärt		om det är sannolikt att avsevärt
högre köpeskilling kan uppnås.		högre köpeskilling kan uppnås.
Utan hinder av första stycket		Utan hinder av första stycket
skall inrop godtagas, om samtliga		ska bud godtas, om samtliga
berörda	sakägare medger det.	berörda sakägare medger det.
Sökanden kan medge att inrop		Sökanden kan medge att bud god-
godtas	fastän förrättningskost-	tas fastän förrättningskostnaderna
naderna ej har blivit täckta.		inte har blivit täckta.
Inrop får ej mot sökandens		Bud får inte mot sökandens
bestridande godtagas, om exeku-		bestridande godtas, om utsök-
tionsfordringen ej täcks.		ningsfordringen inte täcks.

10kap. 20 §

Sedan inrop har godtagits skall		Sedan bud har godtagits ska den
inroparen omedelbart lämna före-		som vunnit budgivningen omedel-
skriven handpenning. Kronofogde-		bart lämna föreskriven hand-
myndigheten kan dock på begäran		penning. Kronofogdemyndigheten
göra ett kort uppehåll i handlägg-		kan dock på begäran göra ett kort
ningen för att bereda inroparen		uppehåll i handläggningen för att
tillfälle att anskaffa handpenning,		bereda denne tillfälle att anskaffa
om uppehållet ej kan antagas		handpenning, om uppehållet inte
medföra beaktansvärd olägenhet.		kan antas medföra beaktansvärd
Lämnas ej handpenning,	skall	olägenhet. Lämnas inte hand-
skeppet ropas ut på nytt.		penning, ska skeppet bjudas ut på
		nytt.
Fullgör ej inroparen sin be-		Fullgör inte den som vunnit
talningsskyldighet enligt	16 §	budgivningen sin betalningsskyl-
fjärde stycket, är inropet ogiltigt.		dighet enligt 16 § fjärde stycket, är
		budet ogiltigt.

10kap. 21 §

Sker ej inrop som godtas och	Lämnas inte bud som godtas
fullföljs genom att handpenning	och fullföljs genom att hand-
lämnas, skall nytt försäljnings-	penning lämnas, ska nytt försälj-
försök göras, om sökanden begär	ningsförsök göras, om sökanden
det inom en vecka från auktionen.	begär det inom en vecka från
Har inrop blivit ogiltigt enligt 20 §	auktionen. Har bud blivit ogiltigt
andra stycket, skall nytt försälj-	enligt 20 § andra stycket, ska nytt
ningsförsök göras, om ej sökanden	försäljningsförsök göras, om inte
avstår därifrån.	sökanden avstår därifrån.

Har två auktioner hållits utan att skeppet har blivit sålt och saknas anledning antaga att skeppet kan säljas inom rimlig tid, får Krono- fogdemyndigheten avvisa begäran om nytt försäljningsförsök.

Om ny auktion skall hållas, gäller vad som sägs i 6–20 §§. Anmälan av fordran som har skett för en auktion gäller även för senare auktion.

Skall nytt försäljningsförsök ej göras, skall utmätningen hävas. Detta gäller dock ej medel som har influtit eller inflyter med anled- ning av redan vidtagna åtgärder.

Har två auktioner hållits utan att	Prop. 2020/21:161
skeppet har blivit sålt och saknas	Bilaga 2
anledning anta att skeppet kan
säljas inom rimlig tid, får Krono-
fogdemyndigheten avvisa begäran
om nytt försäljningsförsök.
Om ny auktion ska hållas, gäller
vad som sägs i 6–20 §§. Anmälan
av fordran som har skett för en
auktion gäller även för senare
auktion.
Ska nytt försäljningsförsök inte
göras, ska utmätningen hävas. Detta
gäller dock inte pengar som har
betalats in eller som betalas in
med anledning av redan vidtagna
åtgärder.

10kap. 22 §

När ny auktion hålls sedan inrop				När ny auktion hålls sedan bud
har blivit ogiltigt enligt 20 § andra				har blivit ogiltigt enligt 20 § andra
stycket,	skall	handpenningen		stycket, ska handpenningen tas i
tagas i anspråk i den mån det				anspråk i den mån det behövs för
behövs för att sammanlagt samma				att sammanlagt samma belopp ska
belopp skall uppnås som vid den				uppnås som vid den förra auktio-
förra auktionen jämte ränta därå,				nen jämte ränta därå, beräknad
beräknad	enligt	5 §	räntelagen	enligt 5 § räntelagen (1975:635),
(1975:635), från utsatt dag för				från utsatt dag för köpeskillingens
köpeskillingens fördelning till och				fördelning till och med den nya
med den nya dagen för sådan				dagen för sådan fördelning och för
fördelning och för att även förrätt-				att	även förrättningskostnaderna
ningskostnaderna		med	anledning	med anledning av den nya auktio-
av den nya auktionen skall täckas.				nen ska täckas. Detta gäller även
Detta gäller även om ändrade				om	ändrade	förhållanden har
förhållanden har inträtt. Vad som				inträtt. Vad som inte behöver tas i
ej behöver tagas i anspråk skall				anspråk ska återlämnas när den
återlämnas när den nye inroparen				nye vinnaren av budgivningen har
har fullgjort sin betalningsskyl-				fullgjort sin		betalningsskyldighet.
dighet. Blir skeppet ej sålt vid den				Blir skeppet inte sålt vid den nya
nya auktionen, är hela hand-				auktionen, är		hela handpenningen
penningen förverkad.				förverkad.
Hålls ej ny auktion, skall hand-				Hålls inte ny auktion, ska hand-
penningen användas till betalning				penningen användas till betalning
av förrättningskostnader som har				av förrättningskostnader som har
blivit onyttiga. Vad som ej behöver				blivit onyttiga. Vad som inte behö-
tagas i anspråk skall återlämnas.				ver tas i anspråk ska återlämnas.

Köparen ska fullgöra sin be- talningsskyldighet enligt 16 § fjärde stycket även om auktionen över- klagas.

Utan hinder av att auktionen överklagas får köparen komma i besittning av skeppet, om inte annat har beslutats enligt 18 kap. 12 eller 19 § innan han eller hon har blivit berättigad därtill. Får han eller hon på grund av sådant beslut inte komma i besittning av skeppet och är hindret inte hävt inom tre månader från utsatt dag för köpeskillingens fördelning, får han eller hon frånträda köpet och återfå vad han eller hon har betalat jämte upplupen ränta, om han eller hon gör anmälan därom hos Kronofogdemyndigheten medan hindret fortfarande består.

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

100

10kap. 23 §

Köparen skall fullgöra sin be- talningsskyldighet enligt 16 § fjärde stycket även om auktionen över- klagas.

Utan hinder av att auktionen överklagas får köparen komma i besittning av skeppet, om ej annat har förordnats enligt 18 kap. 12 eller 19 § innan han har blivit berättigad därtill. Får han på grund av sådant förordnande ej komma i besittning av skeppet och är hindret ej hävt inom tre månader från utsatt dag för köpeskillingens fördelning, får han frånträda köpet och återfå vad han har betalat jämte upplupen ränta, om han gör anmälan därom hos Kronofogde- myndigheten medan hindret allt- jämt består.

11 kap. Försäljning av registrerat luftfartyg m.m.

11kap. 1 §

Beträffande exekutiv försäljning	Beträffande tvångsvis försälj-
av registrerat luftfartyg och in-	ning av registrerat luftfartyg och
tecknade reservdelar till luftfartyg	intecknade reservdelar till luft-
tillämpas 10 kap., om ej annat	fartyg tillämpas 10 kap., om inte
föreskrivs nedan.	annat föreskrivs nedan.
I fråga om vissa främmande	I fråga om vissa främmande
luftfartyg eller intecknade reserv-	luftfartyg eller intecknade reserv-
delar till sådana luftfartyg skall	delar till sådana luftfartyg skall
även tillämpas lagen (1955:229) i	även tillämpas lagen (1955:229) i
anledning av Sveriges tillträde till	anledning av Sveriges tillträde till
1948 års konvention rörande inter-	1948 års konvention rörande inter-
nationellt erkännande av rätt till	nationellt erkännande av rätt till
luftfartyg.	luftfartyg.
Bestämmelserna i detta kapitel	Bestämmelserna i detta kapitel
gäller ej försäljning av andel i eller	gäller inte försäljning av andel i
villkorlig rätt till luftfartyg eller	eller villkorlig rätt till luftfartyg
reservdelar.	eller reservdelar.

11kap. 3 §

Vad som sägs om pantbrev och	Vad som sägs om pantbrev och
tillägg i 10 kap. 12 och 15 §§ skall	tillägg i 10 kap. 12 och 15 §§ ska

i stället gälla intecknat skuldebrev och ränta som anges i 19 a § lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg. I fall som avses i 10 kap. 12 § andra stycket upptas, i stället för tio procents tillägg, ett belopp motsvarande ett års ränta enligt det intecknade skuldebrevet.

Om reservdelar skall säljas på begäran av borgenär som ej har inteckning för sin fordran, får skyddsbelopp enligt 10 kap. 13 § 1 ej i något fall bestämmas högre än till två tredjedelar av det värde som i målet har åsatts reservdelarna av sakkunniga som Kronofogdemyn- digheten har anlitat.

I fall som avses i andra stycket får, vid fördelning av influtna medel, den som har inteckning i reservdelarna ej till skada för borgenär som ej har inteckning göra sin rätt gällande till högre belopp än som svarar mot två tredjedelar av köpeskillingen minskad med förrättningskostna- derna. Därvid skall i fall som avses i 10 kap. 22 § handpenning för reservdelarna läggas till köpe- skillingen, i den mån den ej skall tillkomma inroparen.

i stället gälla intecknat skuldebrev			Prop. 2020/21:161
och ränta som anges i 19 a § lagen			Bilaga 2
(1955:227) om inskrivning av rätt
till luftfartyg. I fall som avses i
10 kap. 12 § andra stycket upptas,
i stället för tio procents tillägg, ett
belopp motsvarande ett års ränta
enligt det intecknade skuldebrevet.
Om reservdelar ska säljas på
begäran av borgenär som inte har
inteckning för sin fordran, får
skyddsbelopp	enligt	10 kap.
13 § 1 inte i något fall bestämmas
högre än till två tredjedelar av det
värde som i målet har åsatts reserv-
delarna av sakkunniga som Krono-
fogdemyndigheten har anlitat.
I fall som avses i andra stycket
får, vid fördelning av pengar, den
som har inteckning i reservdelarna
inte till skada för borgenär som
inte har inteckning göra sin rätt
gällande till högre belopp än som
svarar mot två tredjedelar av köpe-
skillingen minskad med förrätt-
ningskostnaderna. Därvid		ska i
fall som avses i 10 kap. 22 § hand-
penning för	reservdelarna	läggas
till köpeskillingen, i den mån den

inte ska tillkomma den som vunnit budgivningen.

11kap. 3 a §31

Nyttjanderätt		är	skyddad utan		Nyttjanderätt är skyddad utan
särskilt	förbehåll,		om	rättigheten	särskilt förbehåll, om rättigheten har
har bättre rätt än exekutionsford-					bättre rätt än utsökningsford-
ringen.					ringen.
Om sakägarförteckningen upp-					Om sakägarförteckningen upp-
tar en rättighet som inte enligt					tar en rättighet som inte enligt
första stycket är skyddad utan					första stycket är skyddad utan
särskilt förbehåll, skall luft-					särskilt förbehåll, ska luftfartyget
fartyget först ropas ut utan för-					först bjudas ut utan förbehåll för
behåll för rättighetens bestånd och					rättighetens bestånd och därefter
därefter	med	sådant		förbehåll.	med sådant förbehåll. Uppnås vid
Uppnås vid det senare utropet bud					den senare budgivningen bud som
som täcker fordringar med bättre					täcker fordringar med bättre rätt
rätt än rättigheten eller som, utan					än rättigheten eller som, utan att
31 SFS senaste lydelse 2004:84.					101

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

102

att täcka dem, är lika högt som eller högre än budet vid det före- gående utropet, har budet vid det senare utropet företräde. Att ägar- hypotek inte täcks, utgör inte hinder mot att bud med förbehåll för rättigheten godtas.

Upptar sakägarförteckningen två eller flera sådana rättigheter som avses i andra stycket, skall luftfartyget först ropas ut utan förbehåll för någon av rättig- heterna och därefter med förbehåll först endast för den rättighet som har bästa rätt och efter hand för ökat antal rättigheter enligt deras inbördes ordning. Ett bud som skyddar fler rättigheter än ett annat bud har företräde framför detta, om det inte leder till sämre täckning av fordran som har bättre rätt än någon av rättigheterna.

När ett bud med förbehåll för en rättighet inte täcker fordringar med bättre rätt, kan rättighetshavaren skydda sin rättighet genom att betala skillnaden mellan det budet och bud utan förbehåll för rättig- heten eller så stor del av skillnaden som behövs för att täcka fordringar med bättre rätt.

Om rättighetshavaren i fall som avses i tredje stycket är villig att betala enligt vad som sägs i fjärde stycket men det sålunda erbjudna beloppet, till följd av att flera tillskott behövs, inte ensamt eller i förening med annat tillskott som bjuds är tillräckligt för att hans rättighet skall skyddas, skall luftfartyget ropas ut med förbehåll för rättigheten och den eller de rättigheter som är skyddade ge- nom tidigare bud och annat till- skott som bjuds.

Om en borgenär vars fordran inte har blivit täckt genom ett visst bud godtar budet, skall fordringen vid tillämpningen av andra–femte styckena anses täckt.

täcka dem, är lika högt som eller högre än budet vid den föregående budgivningen, har budet vid den senare budgivningen företräde. Att ägarhypotek inte täcks, utgör inte hinder mot att bud med för- behåll för rättigheten godtas.

Upptar sakägarförteckningen två eller flera sådana rättigheter som avses i andra stycket, ska luftfartyget först bjudas ut utan förbehåll för någon av rättig- heterna och därefter med förbehåll först endast för den rättighet som har bästa rätt och efter hand för ökat antal rättigheter enligt deras inbördes ordning. Ett bud som skyddar fler rättigheter än ett annat bud har företräde framför detta, om det inte leder till sämre täckning av fordran som har bättre rätt än någon av rättigheterna.

Om rättighetshavaren i fall som avses i tredje stycket är villig att betala enligt vad som sägs i fjärde stycket men det sålunda erbjudna beloppet, till följd av att flera tillskott behövs, inte ensamt eller i förening med annat tillskott som bjuds är tillräckligt för att hans eller hennes rättighet ska skyddas, ska luftfartyget bjudas ut med förbehåll för rättigheten och den eller de rättigheter som är skydda- de genom tidigare bud och annat tillskott som bjuds.

Om en borgenär vars fordran inte har blivit täckt genom ett visst bud godtar budet, ska fordringen vid tillämpningen av andra–femte styckena anses täckt.

Om en rättighetshavare i stället för att betala ställer säkerhet, skall det gälla.

Om en rättighetshavare i stället för	Prop. 2020/21:161
att betala ställer säkerhet, ska det	Bilaga 2
gälla.

11kap. 4 §

Vid försäljning av flera luft-				Vid försäljning av flera luft-
fartyg skall varje luftfartyg ropas				fartyg ska varje luftfartyg bjudas
ut för sig. Luftfartyg som är i				ut för sig. Luftfartyg som är i
samma ägares hand och svarar för				samma ägares hand och svarar för
samma	fordringar		skall dock	samma fordringar ska dock bjudas
ropas ut gemensamt, om ägaren				ut gemensamt, om ägaren eller
eller borgenär ej begär särskild				borgenär	inte	begär	särskild
försäljning av visst eller vissa				försäljning av visst eller vissa
luftfartyg. Särskild			sakägarför-	luftfartyg.	Särskild sakägarför-
teckning skall upprättas för egen-				teckning ska upprättas för egen-
dom som ropas ut för sig. Be-				dom som bjuds ut för sig. Be-
träffande fordran för vilken flera				träffande fordran för vilken flera
luftfartyg svarar skall i förteck-				luftfartyg svarar ska i förteck-
ningen anmärkas att mindre be-				ningen anmärkas att mindre be-
lopp än som anges i förteckningen				lopp än som anges i förteckningen
kan komma att falla på egendomen				kan komma att falla på egendomen
till följd av att köpeskillingen för				till följd av att köpeskillingen för
annan	egendom	lämnar tillgång		annan egendom		lämnar	tillgång
till betalning av fordringen eller				till betalning av fordringen eller
del därav.				del därav.
Bestämmelserna i första stycket				Bestämmelserna i första stycket
gäller också i fråga om försäljning				gäller också i fråga om försäljning
av luftfartyg		och	intecknade	av luftfartyg och intecknade reserv-
reservdelar. Luftfartyg och reserv-				delar. Luftfartyg och reservdelar får
delar får dock ej ropas ut gemen-				dock inte bjudas ut gemensamt, om
samt, om fordran har bevakats av				fordran har bevakats av borgenär
borgenär som ej har inteckning i				som inte har inteckning i reserv-
reservdelarna.				delarna.
Reservdelar som ej ropas ut				Reservdelar som inte bjuds ut
gemensamt med luftfartyg kan på				gemensamt med luftfartyg kan på
begäran av ägaren eller borgenär				begäran av ägaren eller borgenär
ropas ut i skilda poster, med				bjudas ut i skilda poster, med
förbehåll att försäljning av sådan				förbehåll att försäljning av sådan
post sker endast om försäljningen				post sker endast om försäljningen
med hänsyn även till de bud som				med hänsyn även till de bud som
avges för andra poster kan god-				avges för andra poster kan godtas
tagas enligt 10 kap. 19 §.				enligt 10 kap. 19 §.

11kap. 5 §

Omfattar inteckning flera luft-	Omfattar inteckning flera luft-
fartyg eller luftfartyg och reserv-	fartyg eller luftfartyg och reserv-
delar, får fordringen innestå enligt	delar, får fordringen innestå enligt
10 kap. 15 § endast om all den	10 kap. 15 § endast om all den
	103

Fastighetens ägare ska efter uppmaning tillhandahålla de handlingar som visar hans eller hennes äganderätt eller tjänar till upplysning om rättigheter som be- svärar fastigheten eller om till- behör till denna och uppge vilka som har fordran eller rättighet som bör iakttagas vid egendomens för- säljning. Kronofogdemyndigheten ska även på annat sätt söka inför- skaffa utredning i dessa hänseen- den samt om den belastning som rättighet utgör och det vederlag som utgår.

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

intecknade egendomen har blivit utmätt och säljs vid gemensamt utrop.

I stället för 10 kap. 16 § sjätte stycket gäller 33 § lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg.

intecknade egendomen har blivit utmätt och säljs vid gemensamt budgivningsförfarande.

I stället för 10 kap. 16 § sjätte stycket gäller 33 § lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luft- fartyg.

12 kap. Försäljning av fast egendom

12 kap.

4 §

Fastighetens ägare skall på anmodan tillhandahålla de hand- lingar som visar hans äganderätt eller tjänar till upplysning om rättigheter som besvärar fastig- heten eller om tillbehör till denna och uppge vilka som har fordran eller rättighet som bör iakttagas vid egendomens försäljning.

Kronofogdemyndigheten skall även på annat sätt söka införskaffa utredning i dessa hänseenden samt om den belastning som rättighet utgör och det vederlag som utgår.

	12 kap.
	6 §
	Ägare till utmätt fastighet får ej	Ägare till utmätt fastighet får
	minska dess värde genom att	inte minska dess värde genom att
	överlåta tillbehör eller genom att	överlåta tillbehör eller genom att
	annat än till husbehov avverka	annat än till husbehov avverka
	skog, bedriva grus- eller stentäkt	skog, bedriva grus- eller stentäkt
	eller på annat sätt utnyttja natur-	eller på annat sätt utnyttja natur-
	tillgångarna eller förändra fastig-	tillgångarna eller förändra fastig-
	heten. Om ej annat följer av 8 eller	heten. Om	inte	annat	följer av
	9 §, får han i övrigt tillgodogöra	8 eller 9 §,	får han eller hon i
	sig vanlig avkastning till dess	övrigt tillgodogöra sig vanlig av-
	fastigheten har sålts och skall till-	kastning till dess fastigheten har
	trädas av köparen. Sådan rätt	sålts och ska tillträdas av köparen.
	föreligger dock ej i fråga om	Sådan rätt föreligger dock inte i
	växande gröda eller annan avkast-	fråga om växande gröda eller
	ning som har förklarats ingå i	annan avkastning som har förklarats
	försäljningen.	ingå i försäljningen.
	Ägaren får ej upplåta rättighet	Ägaren får inte upplåta rättighet
	som går utöver vad som är med-	som går utöver vad som är med-
	givet enligt första stycket. Krono-	givet enligt första stycket. Krono-
104	fogdemyndigheten kan förbjuda	fogdemyndigheten		kan	förbjuda
104

Utmätt fastighet bör säljas inom fyra månader från utmätningen eller, i fall som avses i 4 kap. 27 § eller 8 kap. 1 § tredje stycket, från det att begäran om försäljning kom in till Kronofogdemyn- digheten, om inte hinder möter eller anstånd beviljas enligt 8 kap. 3 §. Anstånd får inte utan synner- liga skäl medges utöver ett år från nämnda tidpunkt.

honom att upplåta rättighet som kan försvåra fastighetens försäljning.

På begäran av ägaren kan Kronofogdemyndigheten medge undantag från första eller andra stycket i den mån det kan ske utan intrång i utmätningssökandens rätt och i övrigt är lämpligt.

honom	eller	henne att	upplåta	Prop. 2020/21:161
rättighet	som	kan försvåra	fastig-	Bilaga 2
hetens försäljning.
På begäran av ägaren kan
Kronofogdemyndigheten			medge

undantag från första eller andra stycket i den mån det kan ske utan intrång i sökandens rätt och i övrigt är lämpligt.

12kap. 11 §

Utmätt fastighet bör säljas inom fyra månader från utmätningen eller, i fall som avses i 4 kap. 27 § eller 8 kap. 1 § tredje stycket, från det att begäran om försäljning kom in till kronofogdemyn- digheten, om ej hinder möter eller anstånd beviljas enligt 8 kap. 3 §. Anstånd får ej utan synnerliga skäl medges utöver ett år från nämnda tidpunkt.

12kap. 12 §

Borgenär eller annan vars rätt	Borgenär eller annan vars rätt
kan vara beroende av fastighetens	kan vara beroende av fastighetens
försäljning får utlösa sökanden.	försäljning får utlösa	sökanden.
Han träder därigenom i sökandens	Han eller hon träder därigenom i
ställe.	sökandens ställe.
Den som vill utlösa sökanden	Den som vill utlösa sökanden
skall, innan fastigheten har sålts,	ska, innan fastigheten har sålts, till
till Kronofogdemyndigheten be-	Kronofogdemyndigheten		betala
tala exekutionsfordringen och upp-	utsökningsfordringen	och	upp-
komna förrättningskostnader.	komna förrättningskostnader.

12kap. 13 §32

Borgenär, vars fordran är för-		Borgenär, vars fordran är för-
enad med förmånsrätt i fastigheten		enad med förmånsrätt i fastigheten
enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2 för-		enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2 för-
månsrättslagen	(1970:979), kan	månsrättslagen (1970:979), kan
begära att fastigheten säljs för		begära att fastigheten säljs för
hans fordran, om hans rätt till		hans eller hennes fordran, om
betalning är ostridig eller styrks.		hans eller hennes rätt till betalning
Hör fastigheten till konkursbo, har		är ostridig eller styrks. Hör fastig-
även borgenär,	vars fordran är	heten till konkursbo, har även
32 SFS senaste lydelse 1994:444.		105

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

förenad med panträtt i fastigheten, sådan befogenhet.

Förvaltaren i en konkurs kan begära att fastigheten säljs för den rätt till betalning som följer med ett ägarhypotek i fastigheten. För- valtaren kan också begära att fastigheten säljs för hans fordran avseende arvode och sådana kostnader för fastighetens vård under konkursen som skall utgå ur fastigheten, om konkursgäldenären är en juridisk person.

Vill borgenär ansluta sig enligt första stycket, skall han anmäla det hos Kronofogdemyndigheten senast två veckor före bevaknings- sammanträdet.

Om borgenär, vars fordran är förenad med förmånsrätt i fastig- heten enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2 förmånsrättslagen, har begärt att fastigheten säljs för hans fordran, får förfarandet ej läggas ned därför att frågan om försäljning för annan borgenärs eller konkursboets räk- ning förfaller.

I fråga om rätt att lösa ut den som har anslutit sig enligt första eller andra stycket tillämpas be- stämmelserna i 12 §.

borgenär, vars fordran är förenad med panträtt i fastigheten, sådan befogenhet.

Förvaltaren i en konkurs kan begära att fastigheten säljs för den rätt till betalning som följer med ett ägarhypotek i fastigheten. För- valtaren kan också begära att fastigheten säljs för hans eller hennes fordran avseende arvode och sådana kostnader för fastig- hetens vård under konkursen som ska utgå ur fastigheten, om kon- kursgäldenären är en juridisk person.

Vill borgenär ansluta sig enligt första stycket, ska han eller hon anmäla det hos Kronofogdemyn- digheten senast två veckor före bevakningssammanträdet.

Om borgenär, vars fordran är förenad med förmånsrätt i fastig- heten enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2 förmånsrättslagen, har begärt att fastigheten säljs för hans eller hennes fordran, får förfarandet inte läggas ned därför att frågan om försäljning för annan borge- närs eller konkursboets räkning förfaller.

I fråga om rätt att lösa ut den som har anslutit sig enligt första eller andra stycket tillämpas be- stämmelserna i 12 §.

12 kap.

16 §

Vad som har influtit genom	Inkommen betalning efter sär-
särskild försäljning av tillbehör	skild försäljning av tillbehör till-
tillkommer dem som har ford-	kommer dem som har fordringar
ringar med rätt i fastigheten med	med rätt i fastigheten med det
det företräde mellan dem som	företräde mellan dem som gäller
gäller enligt lag. Den som har	enligt lag. Den som har fordran
fordran med panträtt i fastigheten	med panträtt i fastigheten kan
kan avstå från betalning utan att	avstå från betalning utan att det
det minskar hans rätt i fastigheten	minskar hans eller hennes rätt i
i övrigt. Innehavare av fordran	fastigheten i övrigt. Innehavare av
med panträtt på grund av gemen-	fordran med panträtt på grund av
sam inteckning får dock ej avstå	gemensam inteckning får dock inte
från betalning ur tillbehörsmedel	avstå från betalning med anled-

106

under annan förutsättning än att	ning av genomförd försäljning av
samtycke till avståendet har	tillbehör under annan förut-
lämnats av såväl ägare till övriga	sättning än att samtycke till
av inteckningen besvärade fastig-	avståendet har lämnats av såväl
heter som innehavare av panträtt	ägare till övriga av inteckningen
vilken gäller i en eller flera av	besvärade fastigheter som inne-
fastigheterna med lika rätt som	havare av panträtt vilken gäller i en
eller sämre rätt än inteckningen.	eller flera av fastigheterna med
	lika rätt som eller sämre rätt än
	inteckningen.
Avstående som inverkar på vill-	Avstående som inverkar	på
koren vid fastighetens försäljning	villkoren vid fastighetens försälj-
på auktion skall ske senast vid	ning på auktion ska ske senast vid
bevakningssammanträdet och kan	bevakningssammanträdet eller, om
därefter ej återkallas.	bevakningssammanträde inte	ska
	hållas, vid den tidpunkt Krono-
	fogdemyndigheten bestämmer. Av-
	stående kan därefter inte åter-
	kallas.

12kap. 17 §

Om medel som har influtit	Om	betalning	efter särskild
genom särskild försäljning av	försäljning av tillbehör räcker att
tillbehör förslår att förnöja sök-	förnöja sökanden samt dem som
anden samt dem som har bättre	har bättre rätt och inte har avstått
rätt och ej har avstått från betal-	från	betalning,	ska förfarandet
ning, skall förfarandet avbrytas,	avbrytas, om inte egendom är av-
såvida ej egendom är avträdd till	trädd till konkurs och förvaltaren
konkurs och förvaltaren begär att	begär att förfarandet ska fortsätta.
förfarandet skall fortgå.

12kap. 18 §

Senast när sakägarförteckning har upprättats ska sökanden, svar- anden och annan känd sakägare

	vars rätt berörs av försäljningen
	ges tillfälle att yttra sig om bud-
	givningsförfarandet.
Tid och plats för auktion på	Tid och plats för auktionen samt
fastighet bestäms av Kronofogde-	hur bud ska lämnas bestäms av
myndigheten.	Kronofogdemyndigheten.
Fastighetens ägare och inne-	Fastighetens ägare och inne-
havare av nyttjanderätt till fastig-	havare av nyttjanderätt till fastig-
heten är skyldiga att låta fastig-	heten är skyldiga att låta fastig-
heten visas på lämplig tid.	heten visas på lämplig tid.

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

107

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

108

12kap. 19 §

För förhandling om försälj-	För förhandling om försälj-
ningen skall bevakningssamman-	ningen får Kronofogdemyndigheten
träde hållas antingen samma dag	besluta att bevakningssamman-
som auktionen eller lämplig dag	träde ska hållas antingen samma
före denna.	dag som auktionen eller lämplig
	dag före denna.
	Om det inte ska hållas ett be-
	vakningssammanträde ska Krono-
	fogdemyndigheten bestämma en
	senaste dag när fordran eller rättig-
	heter senast ska anmälas.

12kap. 20 §

Auktionen skall kungöras i god				Auktionen ska kungöras i god tid
tid och på lämpligt sätt. Kungörel-				och på lämpligt sätt. Kungörelsen
sen skall innehålla uppgift om				ska innehålla uppgift om tillträdes-
bevakningssammanträde och sam-				dag samt om bevakningssamman-
manträde för fördelning av köpe-				träde och sammanträde för fördel-
skillingen.				ning av köpeskillingen om sådana
				sammanträden ska hållas.
Innehavare		av fordran	eller	Innehavare		av fordran	eller
rättighet som bör iakttagas vid				rättighet som bör beaktas vid auk-
auktionen skall i kungörelsen upp-				tionen ska i kungörelsen uppmanas
manas att anmäla sin rätt till				att anmäla sin rätt till Kronofogde-
Kronofogdemyndigheten			senast	myndigheten senast vid den tid-
vid bevakningssammanträdet.				punkt som Kronofogdemyndigheten
				bestämmer.
Har	Kronofogdemyndigheten			Har	Kronofogdemyndigheten
förordnat om särskild försäljning				beslutat om särskild försäljning av
av tillbehör, får kungörelsen ej				tillbehör,	får	kungörelsen	inte
utfärdas	förrän	försäljningen har		utfärdas	förrän	försäljningen	har
vunnit laga kraft och köpe-				fått laga kraft och köpeskillingen
skillingen har betalats eller frågan				har betalats eller frågan om sådan
om sådan försäljning har förfallit.				försäljning har förfallit.

12kap. 24 §


När förhandlingen vid bevak-	Kronofogdemyndigheten		ska
ningssammanträdet har avslutats,	upprätta en	sakägarförteckning
upprättas sakägarförteckning.	när en förhandling vid ett bevak-
	ningssammanträde har avslutats
	eller, om bevakningssammanträde
	inte ska hållas, vid en annan tid-
	punkt som	Kronofogdemyndig-
	heten bestämmer.

12kap. 25 §33

I sakägarförteckningen upptas					I sakägarförteckningen upptas
förutom exekutionsfordringen					förutom utsökningsfordringen
1. fordran som skall utgå med					1. fordran som	ska utgå	med
förmånsrätt enligt 6 § 1 eller 7 § 1					förmånsrätt enligt 6 § 1 eller 7 § 1
eller 2 förmånsrättslagen (1970:979)					eller 2 förmånsrättslagen (1970:979)
och som förfaller till betalning					och som förfaller till betalning
senast den tillträdesdag som anges					senast den tillträdesdag som anges
i 36 §,					i 36 §,
2. fordran	som	är	förenad	med	2. fordran som	är förenad	med
panträtt i fastigheten,					panträtt i fastigheten,
3. nyttjanderätt,		servitut		eller	3. nyttjanderätt,	servitut	eller
rätt till elektrisk kraft som be-					rätt till elektrisk kraft som be-
svärar fastigheten, om rättigheten					svärar fastigheten, om rättigheten
är inskriven eller grundar sig på					är inskriven eller grundar sig på
skriftlig handling som är tillgäng-					skriftlig handling som är tillgäng-
lig eller avser hyra av en bostads-					lig eller avser hyra av en bostads-
lägenhet i en fastighet, som är					lägenhet i en fastighet, som är
taxerad som hyreshusenhet,				om	taxerad som hyreshusenhet,		om
hyresgästen har tillträtt lägen-					hyresgästen har tillträtt lägen-
heten, dock ej sådan rättighet som					heten, dock inte sådan rättighet
skall bestå	oavsett		fastighetens		som ska bestå oavsett fastighetens
försäljning,					försäljning,
4. förrättningskostnaderna.					4. förrättningskostnaderna.
Om fastigheten tillhör konkurs-					Om fastigheten tillhör konkurs-
bo, upptas även arvode och annan					bo, upptas även arvode och annan
kostnad för fastighetens förvalt-					kostnad för fastighetens förval-
ning under konkursen.					tning under konkursen.

12kap. 26 §

Fordringar och rättigheter upptas				Fordringar och rättigheter upptas
efter det företräde som gäller enligt				efter det företräde som gäller enligt
lag. Ränta och annan biförpliktelse				lag. Ränta och annan biförpliktelse
upptas före fordringens kapital-				upptas före fordringens kapital-
belopp, om ej borgenären yrkar				belopp, om inte borgenären yrkar
annat.				annat.
Förrättningskostnaderna			upptas	Förrättningskostnaderna	upptas
närmast	före	exekutionsford-		närmast före utsökningsfordringen.
ringen.
Fordran	eller	rättighet	upptas	Fordran eller rättighet	upptas
även om den är beroende av vill-				även om den är beroende av vill-
kor eller tvistig. Är panträtt för				kor eller tvistig. Är panträtt för
fordran beroende av att sökt				fordran beroende av att sökt
inteckning beviljas eller är in-				inteckning beviljas eller är in-
skrivning av rättighet sökt men				skrivning av rättighet sökt men
ännu ej	beviljad, upptas		ford-	ännu inte beviljad, upptas ford-

33SFS senaste lydelse 1994:480.

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

109

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

110

ringen eller rättigheten med det	ringen eller rättigheten med det
företräde som tillkommer den om	företräde som tillkommer den om
inteckningen eller inskrivningen	inteckningen eller inskrivningen
beviljas.	beviljas.
När försäljning har begärts av	När försäljning har begärts av
förvaltaren i konkurs, anses kon-	förvaltaren i konkurs, anses kon-
kursboet som sökande utan för-	kursboet som sökande utan för-
månsrätt, om ej anslutning har	månsrätt, om inte anslutning har
skett enligt 13 §.	skett enligt 13 §.

12kap. 29 §

I övrigt anges i sakägarför-

teckningen

1. sammanlagda beloppet

1. sammanlagda

beloppet

fordringar med bättre rätt än

exekutionsfordringen och förrätt-

utsökningsfordringen och förrätt-

ningskostnaderna (skyddsbeloppet)

ningskostnaderna

(skyddsbelop-

samt vilka fordringar som är

pet) samt vilka fordringar som är

skyddade,

2. i vad

mån behållen

köpe-

2. i vad

mån behållen köpe-

skilling för tillbehör skall an-

skilling för tillbehör ska användas

vändas för betalning av fordringar

för betalning av fordringar som

som har upptagits i förteckningen,

har upptagits i förteckningen,

3. det

lägsta

bud

som

måste

3. det

lägsta

bud

som måste

avges för att fastigheten enligt

32 § skall få säljas,

32 § ska få säljas,

4. vilka rättigheter

som

enligt

4. vilka rättigheter

som enligt

33 § första stycket är skyddade

utan förbehåll

eller

enligt

33 §

utan förbehåll

eller

enligt

33 §

andra stycket skall förbehållas vid

andra stycket ska förbehållas vid

försäljningen,

5. betalningsvillkoren

och

till-

5. betalningsvillkoren

och

till-

trädesdag.

Av fordran som gäller endast

andel i fastigheten skall vid

andel i fastigheten ska vid

tillämpning

första

stycket 1

tillämpning

första

stycket 1

medräknas så mycket som med

hänsyn till andelens storlek och

fordringens läge täcks, när övriga

fordringar med bättre rätt än

exekutionsfordringen

samt

för-

utsökningsfordringen

samt

för-

rättningskostnaderna är fullt täckta.

Köpeskilling för tillbehör får ej

Köpeskilling

för

tillbehör

får

tagas i anspråk för betalning av

inte tas i anspråk för betalning av

fordran

inom

skyddsbeloppet i

fordran

inom

skyddsbeloppet i

vidare mån än som har angivits i

vidare mån än som har angetts i

sakägarförteckningen.

12kap. 30 §

I	sakägarförteckningen skall i	I	sakägarförteckningen		ska i
förekommande fall erinras om		förekommande fall erinras om
1. verkan av underlåten upp-		1. verkan av		underlåten	upp-
sägning av arrende- eller hyres-		sägning av arrende- eller hyres-
avtal i fall som avses i 46 § andra		avtal i fall som avses i 46 § andra
stycket samt rätt till förlängt avtal		stycket samt rätt till förlängt avtal
eller skadestånd som enligt lag		eller skadestånd som enligt lag
tillkommer arrendator eller hyres-		tillkommer arrendator eller hyres-
gäst om han blir uppsagd med		gäst om han eller hon blir uppsagd
anledning av fastighetens försälj-		med	anledning	av fastighetens
ning,		försäljning,
2. rätt att bo kvar såsom hyresgäst		2. rätt att bo kvar såsom hyresgäst
som enligt lag tillkommer bostads-		som enligt lag tillkommer bostads-
rättshavare,		rättshavare,
3. rätt att bo kvar på fastigheten		3. rätt att bo kvar på fastigheten
som	Kronofogdemyndigheten	som	Kronofogdemyndigheten
enligt 36 § tredje stycket har med-		enligt 36 § tredje stycket har med-
givit ägaren.		gett ägaren.
		4. egendomen är försäkrad.

12kap. 33 §

Tomträtt som har inskrivits är					Tomträtt som har inskrivits är
vid	försäljningen	skyddad		utan	vid försäljningen	skyddad		utan
särskilt förbehåll. Annan nytt-					särskilt förbehåll. Annan nytt-
janderätt samt servitut och rätt till					janderätt samt servitut och rätt till
elektrisk kraft är skyddade utan					elektrisk kraft är skyddade utan
särskilt förbehåll,		om	rättigheten		särskilt förbehåll, om rättigheten har
har bättre rätt än exekutionsford-					bättre rätt än utsökningsford-
ringen.					ringen.
I andra fall än som avses i första					I andra fall än som avses i första
stycket skall nyttjanderätt, servitut					stycket ska nyttjanderätt, servitut
och rätt till elektrisk kraft särskilt					och rätt till elektrisk kraft särskilt
förbehållas, om det saknas anled-					förbehållas, om det saknas anled-
ning antaga att rättigheten belas-					ning anta att rättigheten belastar
tar	fastigheten till beaktansvärd				fastigheten till beaktansvärd skada
skada för innehavare av fordran					för innehavare av fordran med
med bättre rätt. Härvid skall rätt till					bättre rätt. Härvid ska rätt till
betalning på grund av ägarhypotek					betalning på grund av ägarhypotek
ej anses som fordran.					inte anses som fordran.
Bestämmelser		om	inskränk-		Bestämmelser	om	inskränk-
ningar i rätten att föra talan mot					ningar i rätten att föra talan mot
beslut angående förbehåll som av-					beslut angående förbehåll som av-
ses i andra stycket finns i 18 kap.					ses i andra stycket finns i 18 kap.
Rättighet som ej enligt första					Rättigheten som inte enligt första
stycket är skyddad utan särskilt					stycket är skyddad utan särskilt
förbehåll och ej heller har för-					förbehåll och inte heller har för-
behållits enligt andra			stycket	kan	behållits enligt andra		stycket	kan

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

111

Prop. 2020/21:161	skyddas genom förbehåll vid auk-
Bilaga 2	tionen enligt 39 §.

skyddas genom förbehåll vid auk- tionen enligt 39 §.

12 kap.

34 §

I avräkning

på köpeskillingen

avräkning på köpeskillingen

för fastigheten skall innestå kapi-

för fastigheten ska innestå kapi-

talbeloppet av sådan fordran inom

skyddsbeloppet som

är förenad

skyddsbeloppet

som

är

förenad

med panträtt och ej enligt sakägar-

med panträtt och inte enligt sak-

förteckningen

skall

betalas

med

ägarförteckningen

ska

betalas

köpeskilling för tillbehör. Detta

med

köpeskilling

för

tillbehör.

gäller dock ej om,

Detta gäller dock inte om,

1. fordringen

är

förfallen

till

1. fordringen

är

förfallen

till

betalning senast på tillträdesdagen

och borgenären har yrkat kontant

betalning,

2. fordringen

är

sådan

som

2. fordringen

är

sådan

som

avses i 26 § tredje stycket eller

3. fordringen

är

förenad

med

3. fordringen

är

förenad

med

panträtt endast i andel i fastig-

heten.

För ägarhypotek skall, även om

För ägarhypotek ska, även om

det faller inom skyddsbeloppet,

det

faller inom

skyddsbeloppet,

kontant betalning alltid erläggas.

I den mån avräkning ej skall ske

I den mån avräkning inte ska ske

enligt första stycket skall köpe-

enligt första stycket ska köpe-

skillingen för

fastigheten betalas

skillingen för fastigheten betalas

kontant, om ej inroparen visar att

kontant, om inte den som vunnit

han har avtalat annat med den som

budgivningen visar att han eller

enligt sakägarförteckningen

är

hon har avtalat annat med den som

betalningsberättigad.

det

enligt

sakägarförteckningen

är

enligt förteckningen är ovisst vem

betalningsberättigad.

det

ett belopp tillkommer, får det ej

enligt förteckningen är ovisst vem

avräknas.

ett belopp tillkommer, får det inte

avräknas.

12 kap.

35 §34

Den som ropar in fastigheten är

Den som vinner budgivningen är

skyldig att efter inropet lämna

skyldig att efter auktionen lämna

handpenning som

motsvarar en

handpenning som

motsvarar en

tiondel av köpeskillingen, dock ej

tiondel

av köpeskillingen, dock

mer än som enligt 34 § skall

inte mer än som enligt 34 § ska

betalas kontant eller mindre än de

förrättningskostnader som skall utgå

förrättningskostnader som ska utgå

ur fastigheten.

112

34 SFS senaste lydelse 2007:277.

Handpenningen	skall betalas	Handpenningen	ska	betalas
kontant, om ej inroparen ställer		kontant, om inte säkerhet ställs för
säkerhet för beloppet. Som säkerhet		beloppet. Som säkerhet får godtas
får godtas även fordran som är		även fordran som är förenad med
förenad med panträtt i fastigheten,		panträtt i fastigheten, om den täcks
om den täcks av köpeskillingen och		av köpeskillingen och kan anses
kan anses betryggande.		betryggande.
Staten, kommun, landsting och		Staten, kommun, landsting och
kommunalförbund	behöver ej	kommunalförbund	behöver inte
lämna handpenning men blir i fall		lämna handpenning men blir i fall
som avses i 43 § ersättningsskyl-		som avses i 43 § ersättningsskyl-
diga intill motsvarande belopp.		diga intill motsvarande belopp.
Obetald del av den kontanta		Obetald del av den kontanta
köpeskillingen skall betalas senast		köpeskillingen ska betalas senast
vid det sammanträde som enligt		vid den tidpunkt som Krono-
20 § har kungjorts för köpeskill-		fogdemyndigheten bestämmer, dock
ingens fördelning.		senast på den tillträdesdag som
		Kronofogdemyndigheten		bestäm-
		mer enligt 12 kap. 36 §.

12kap. 36 §

Som	tillträdesdag räknas	den	Kronofogdemyndigheten ska be-
dag då enligt kungörelse fördel-			sluta om tillträdesdag. Krono-
ningssammanträdet skall äga rum.			fogdemyndigheten kan medge den
Kronofogdemyndigheten kan dock			som vunnit budgivningen att ta
medge inroparen att taga vård om			vård om fastigheten eller del av
fastigheten eller del därav före			den före tillträdesdagen.
tillträdesdagen.
Kronofogdemyndigheten		får	Kronofogdemyndigheten		får
förordna att obetald avkastning av			besluta att obetald avkastning av
fastigheten, som enligt 8 eller 9 §			fastigheten, som enligt 8 eller 9 §
har skolat betalas till myndigheten			skulle ha betalats till myndigheten
eller syssloman och som har för-			eller syssloman och som har
fallit under tiden till och med den			förfallit under tiden till och med
dag köparen har tillträtt fastig-			den dag köparen har tillträtt
heten, skall tillkomma denne. Om			fastigheten, ska tillkomma denne.
sådan avkastning i annat fall			Om sådan avkastning i annat fall
betalas till köparen, skall denne			betalas till köparen, ska denne
redovisa därför till Kronofogde-			redovisa därför till Kronofogde-
myndigheten.			myndigheten.
Har förre ägaren ej annan			Om förre ägaren inte har annan
bostad,	kan Kronofogdemyndig-		bostad, kan Kronofogdemyndig-
heten tillåta honom att bo kvar på			heten tillåta honom eller henne att
fastigheten högst tre månader efter			bo kvar på fastigheten högst tre
tillträdesdagen.			månader efter	tillträdesdagen. Vid
			denna bedömning ska Kronofogde-
			myndigheten	särskilt beakta	om
			fastigheten är försäkrad.

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

113

På begäran av de sakägare vars rätt beror därav kan försäljningen, såvitt avser annat än erläggande av handpenning och den återstående kontanta köpeskillingen samt tiden för tillträde, ske på andra villkor än som anges i detta kapitel. Skydds- beloppet får höjas även om borge- när som inte själv har begärt försälj- ning motsätter sig det.

Begäran som avses i första stycket ska framställas senast vid bevakningssammanträdet. Om be- vakningssammanträde inte ska hållas ska begäran framställas

innan Kronofogdemyndigheten fastställer sakägarförteckningen.

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

114

12kap. 37 §

På begäran av de sakägare vilkas rätt beror därav kan försäljningen, såvitt avser annat än erläggande av handpenning och den återstående kontanta köpeskillingen samt tiden för tillträde, ske på andra villkor än som anges i detta kapitel. Skydds- beloppet får höjas även om borge- när som inte själv har begärt försälj- ning motsätter sig det.

Begäran som avses i första stycket skall framställas senast vid bevakningssammanträdet.

12kap. 38 §

Vid auktionen skall, i den mån	Vid auktionen ska, i den mån
det är påkallat med hänsyn till	det är påkallat med hänsyn till
värdet av fastighetens tillbehör eller	värdet av fastighetens tillbehör
av annan orsak, anges vilken	eller av annan orsak, anges vilken
egendom som framstår som till-	egendom som framstår som till-
behör ej skall följa den. Vad så-	behör inte ska följa den. Vad så-
lunda angivits är avgörande för	lunda angivits är avgörande för
vad försäljningen omfattar i den	vad försäljningen omfattar i den
delen. I övrigt ingår i försälj-	delen. I övrigt ingår i försälj-
ningen vad som enligt lag utgör	ningen vad som enligt lag utgör
tillbehör till fastigheten. Råder	tillbehör	till	fastigheten. Råder
tvist om tillbehör, skall det an-	tvist om tillbehör, ska det anmälas.
mälas.
Redogörelse skall lämnas för	Redogörelse		ska lämnas för
innehållet i sakägarförteckningen.	innehållet	i sakägarförteckningen.
Upplysning skall lämnas om att	Upplysning ska lämnas om att
fastigheten ropas ut med förbehåll	fastigheten bjuds ut med förbehåll
att inrop skall prövas enligt 40 §.	att bud ska prövas enligt 40 §.

12kap. 39 §

Om sakägarförteckningen upp-			Om sakägarförteckningen upp-
tager rättighet som ej enligt 33 §			tar rättighet som inte enligt 33 §
första stycket är skyddad utan			första stycket är skyddad utan
särskilt förbehåll och ej heller har			särskilt förbehåll och inte heller
förbehållits enligt 33 § andra			har förbehållits enligt 33 § andra
stycket,	skall fastigheten	först	stycket,	ska fastigheten	först
ropas	ut utan förbehåll	om	bjudas	ut utan förbehåll	om

rättighetens bestånd och därefter med sådant förbehåll. Uppnås vid det senare utropet bud som täcker fordringar med bättre rätt än rättigheten eller som, utan att täcka dem, är lika högt som eller högre än budet vid det föregående utropet, har budet vid det senare utropet företräde. Att ägarhypotek ej täcks utgör ej hinder mot att bud med förbehåll för rättigheten godtas.

Upptager sakägarförteckningen två eller flera sådana rättigheter som avses i första stycket, skall fastigheten först ropas ut utan förbehåll för någon av rättig- heterna och därefter med förbehåll först endast för den rättighet som har bästa rätt och efter hand för ökat antal rättigheter enligt deras inbördes ordning. Bud som skyddar flera rättigheter än annat bud har företräde framför detta, om det ej leder till sämre täckning av fordran som har bättre rätt än någon av rättigheterna.

När bud med förbehåll för rättighet ej täcker fordringar med bättre rätt, kan rättighetshavaren skydda sin rättighet genom att betala skillnaden mellan det budet och bud utan förbehåll för rättig- heten eller så stor del av skillna- den som behövs för att täcka fordringar med bättre rätt.

Om rättighetshavare i fall som avses i andra stycket är villig att betala enligt vad som sägs i tredje stycket men det sålunda erbjudna beloppet, till följd av att flera tillskott behövs, ej ensamt eller i förening med annat tillskott som bjuds är tillräckligt för att hans rättighet skall skyddas, skall fastigheten ropas ut med förbehåll för rättigheten och den eller de rättigheter som är skyddade genom tidigare bud och annat till- skott som bjuds.

rättighetens bestånd och därefter med sådant förbehåll. Uppnås vid det senare budgivningsförfarandet bud som täcker fordringar med bättre rätt än rättigheten eller som, utan att täcka dem, är lika högt som eller högre än budet vid det före- gående budgivningsförfarandet, har det senare budet företräde. Att ägarhypotek inte täcks utgör inte hinder mot att bud med förbehåll för rättigheten godtas.

Upptar sakägarförteckningen två eller flera sådana rättigheter som avses i första stycket, ska fastigheten först bjudas ut utan förbehåll för någon av rättig- heterna och därefter med förbehåll först endast för den rättighet som har bästa rätt och efter hand för ökat antal rättigheter enligt deras inbördes ordning. Bud som skyddar flera rättigheter än annat bud har företräde framför detta, om det inte leder till sämre täck- ning av fordran som har bättre rätt än någon av rättigheterna.

När bud med förbehåll för rättighet inte täcker fordringar med bättre rätt, kan rättighetshavaren skydda sin rättighet genom att betala skillnaden mellan det budet och bud utan förbehåll för rättigheten eller så stor del av skillnaden som behövs för att täcka fordringar med bättre rätt.

Om rättighetshavare i fall som avses i andra stycket är villig att betala enligt vad som sägs i tredje stycket men det sålunda erbjudna beloppet, till följd av att flera tillskott behövs, inte ensamt eller i förening med annat tillskott som bjuds är tillräckligt för att hans eller hennes rättighet ska skyddas, ska fastigheten bjudas ut med förbehåll för rättigheten och den eller de rättigheter som är skyddade genom tidigare bud och annat till- skott som bjuds.

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

115

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

116

Om borgenär vars fordran ej har	Om borgenär vars fordran inte
blivit täckt genom visst bud	har blivit täckt genom visst bud
godtager budet, skall fordringen	godtar budet, ska fordringen vid
vid tillämpning av första–fjärde	tillämpning	av	första–fjärde
styckena anses täckt.	styckena anses täckt.
Om rättighetshavare i stället för	Om rättighetshavare i stället för
att betala ställer säkerhet, skall det	att betala ställer säkerhet, ska det
gälla.	gälla.

12kap. 40 §

Innan inrop godtas skall Krono-				Innan bud godtas ska Krono-
fogdemyndigheten pröva, om det i				fogdemyndigheten pröva, om det i
32 § angivna villkoret för försälj-				32 § angivna villkoret för försälj-
ning är uppfyllt. Även om detta är				ning är uppfyllt. Även om detta är
förhållandet får inropet ej god-				förhållandet får budet inte godtas,
tagas, om det är sannolikt att				om det är sannolikt att avsevärt
avsevärt	högre	köpeskilling	kan	högre köpeskilling kan uppnås.
uppnås.
Utan hinder av första stycket				Utan hinder av första stycket
skall inrop godtagas, om samtliga				ska bud godtas, om samtliga
berörda	sakägare medger		det.	berörda sakägare medger det.
Sökanden kan medge att inrop				Sökanden kan medge att bud god-
godtas	fastän	förrättningskost-		tas fastän förrättningskostnaderna
naderna ej har blivit täckta.				inte har blivit täckta.
Inrop får ej mot sökandens				Bud får inte mot sökandens
bestridande godtagas, om exeku-				bestridande godtas, om utsök-
tionsfordringen ej täcks.				ningsfordringen inte täcks.

12kap. 41 §

Sedan inrop har godtagits skall	Sedan bud har godtagits ska den
inroparen omedelbart lämna före-	som vunnit budgivningen omedel-
skriven handpenning. Kronofogde-	bart lämna föreskriven hand-
myndigheten kan dock på begäran	penning.	Kronofogdemyndig-
göra ett kort uppehåll i hand-	heten kan dock på begäran göra ett
läggningen för att bereda inropa-	kort uppehåll i handläggningen för
ren tillfälle att anskaffa hand-	att bereda den som vunnit bud-
penning, om uppehållet ej kan	givningen	tillfälle	att anskaffa
antagas medföra beaktansvärd	handpenning, om uppehållet inte
olägenhet. Lämnas ej hand-	kan antas	medföra	beaktansvärd
penning, skall fastigheten ropas ut	olägenhet. Lämnas inte hand-
på nytt.	penning, ska fastigheten bjudas ut
	på nytt.
I fall som avses i 39 § skall	I fall som avses i 39 § ska
handpenning lämnas för varje	handpenning lämnas för varje bud,
inrop, även om fastigheten skall	även om fastigheten ska bjudas ut
ropas ut på nytt. Om inropet ej	på nytt. Om budet inte ska bestå,
skall bestå, återlämnas hand-	återlämnas handpenningen.
penningen.

Fullgör ej inroparen sin betal- ningsskyldighet enligt 35 § fjärde stycket, är inropet ogiltigt.

Fullgör inte den som vunnit	Prop. 2020/21:161
budgivningen sin betalningsskyl-	Bilaga 2
dighet enligt 35 § fjärde stycket, är
budet ogiltigt.

12kap. 42 §

Sker ej inrop som godtas och			Lämnas inte bud som godtas
fullföljs	genom att	handpenning	och fullföljs genom att hand-
lämnas, skall nytt försäljnings-			penning lämnas, ska nytt försälj-
försök göras, om sökanden begär			ningsförsök göras, om sökanden
det inom en vecka från auktionen.			begär det inom en vecka från
Har inrop blivit ogiltigt enligt 41 §			auktionen. Har bud blivit ogiltigt
tredje stycket, skall nytt försälj-			enligt 41 § tredje stycket, ska nytt
ningsförsök göras, om ej sökanden			försäljningsförsök göras, om inte
avstår därifrån.			sökanden avstår därifrån.
Har två auktioner hållits utan att			Har två auktioner hållits utan att
fastigheten har blivit såld och			fastigheten har blivit såld och
saknas	anledning	antaga att	saknas anledning anta att fastig-
fastigheten kan säljas inom rimlig			heten kan säljas inom rimlig tid,
tid, får	Kronofogdemyndigheten		får Kronofogdemyndigheten av-
avvisa begäran om nytt försälj-			visa begäran om nytt försäljnings-
ningsförsök.			försök.
Om ny auktion skall hållas,			Om ny auktion ska hållas, gäller
gäller vad som sägs i 18–41 §§.			vad som sägs i 18–41 §§. Anmälan
Anmälan av fordran eller rättighet			av fordran eller rättighet som har
som har skett för en auktion gäller			skett för en auktion gäller även för
även för senare auktion.			senare auktion.
Skall nytt försäljningsförsök ej			Ska nytt försäljningsförsök inte
göras, skall utmätningen hävas.			göras, ska utmätningen hävas. Detta
Detta gäller dock ej medel som			gäller dock inte pengar som beta-
har influtit eller inflyter med an-			lats in med anledning av redan
ledning av redan vidtagna åtgär-			vidtagna åtgärder.
der.

12kap. 43 §

När ny auktion hålls sedan inrop				När ny auktion hålls sedan bud
har blivit ogiltigt enligt 41 § tredje				har blivit ogiltigt enligt 41 § tredje
stycket, skall handpenningen tagas				stycket, ska handpenningen tas i
i anspråk i den mån det behövs för				anspråk i den mån det behövs för
att sammanlagt		samma	belopp	att sammanlagt samma belopp ska
skall uppnås som vid den förra				uppnås som vid den förra auktio-
auktionen	jämte	ränta	därå,	nen jämte ränta därå, beräknad
beräknad enligt 5 § räntelagen				enligt 5 § räntelagen (1975:635),
(1975:635),	från	tillträdesdagen		från tillträdesdagen till och med
till och med den nya tillträdes-				den nya tillträdesdagen och för att
dagen och för att även förrätt-				även förrättningskostnaderna med
ningskostnaderna med anledning				anledning av den nya auktionen
av den nya auktionen skall täckas.				ska täckas. Detta gäller även om
				117

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

118

Detta gäller även om fastigheten	fastigheten säljs med förbehåll för
säljs med förbehåll för rättighet	rättighet som inte har förbehållits
som ej har förbehållits vid den	vid den förra auktionen eller
förra auktionen eller ändrade	ändrade	förhållanden har inträtt.
förhållanden har inträtt. Vad som	Vad som inte behöver tas i an-
ej behöver tagas i anspråk skall	språk ska återlämnas när den nye
återlämnas när den nye inroparen	vinnaren		av budgivningen har
har fullgjort sin betalningsskyl-	fullgjort sin betalningsskyldighet.
dighet. Blir fastigheten ej såld vid	Blir fastigheten inte såld vid den
den nya auktionen, är hela hand-	nya auktionen, är hela hand-
penningen förverkad.	penningen förverkad.
Hålls ej ny auktion, skall hand-	Hålls inte ny auktion, ska
penningen användas till betalning	handpenningen användas till be-
av förrättningskostnader som har	talning	av	förrättningskostnader
blivit onyttiga. Vad som ej behöver	som har blivit onyttiga. Vad som
tagas i anspråk skall återlämnas.	inte behöver tas i anspråk ska
	återlämnas.

12kap. 44 §

Sedan auktion som har lett till		Sedan auktion som har lett till
försäljning	av fastigheten har	försäljning	av fastigheten har
vunnit laga kraft och köparen har		vunnit laga kraft och köparen har
fullgjort sin	betalningsskyldighet	fullgjort sin	betalningsskyldighet
enligt 35 § fjärde stycket, utfärdar		enligt 35 § fjärde stycket, utfärdar
Kronofogdemyndigheten köpe-		Kronofogdemyndigheten köpe-
brev.		brev.
Visar inroparen att han har bju-		Visar den som vunnit budgiv-
dit för annans räkning, skall köpe-		ningen att han eller hon har bjudit
brev utfärdas till denne.		för annans räkning, ska köpebrev
		utfärdas till denne.

12kap. 45 §

Sedan		fastigheten		har	sålts	Sedan		fastigheten		har	sålts
svarar den ej för fordran som						svarar den inte för fordran som
avses i 25 § första stycket 1.						avses i 25 § första stycket 1.
Borgenär som har pantbrev kan						Borgenär som har pantbrev kan
ej efter fastighetens				försäljning		inte	efter	fastighetens		försäljning
mot	köparen		göra	gällande		mot	köparen		göra	gällande
panträtt i fastigheten för större						panträtt i fastigheten för större
fordran än som har avräknats på						fordran än som har avräknats på
köpeskillingen			jämte utfäst		ränta	köpeskillingen jämte utfäst					ränta
därå	från	tillträdesdagen			samt	därå	från	tillträdesdagen			samt
framtida skadestånd och kostnad						framtida skadestånd och kostnad
som föranleds av fordringsför-						som föranleds av fordringsför-
hållandet.						hållandet.
Köparen blir personligen betal-						Köparen blir personligen betal-
ningsskyldig för vad som enligt						ningsskyldig för vad som enligt
överenskommelse har				avräknats		överenskommelse			har	avräknats

på den kontanta köpeskillingen och den förre ägaren blir fri från ansvar härför. I fall som avses i 44 § andra stycket blir även den som har gjort inropet betalnings- skyldig.

på den kontanta	köpeskillingen	Prop. 2020/21:161
och den förre ägaren blir fri från		Bilaga 2
ansvar härför. I fall som avses i
44 § andra stycket blir även den
som har vunnit	budgivningen
betalningsskyldig.

12kap. 46 §

Köpare som har fullgjort sin						Köpare som har fullgjort sin
betalningsskyldighet			enligt		35 §	betalningsskyldighet		enligt	35 §
fjärde stycket får tillträda fastig-						fjärde stycket får tillträda fastig-
heten på den dag som har bestämts						heten på den dag som har bestämts
för köpeskillingens			fördelning.			för köpeskillingens		fördelning.
Han svarar därefter för ägares						Han eller hon svarar därefter för
skyldigheter i den mån de skall						ägares skyldigheter i den mån de
fullgöras efter tillträdesdagen.						ska fullgöras efter tillträdesdagen.
Vill köparen att i sakägar-						Vill köparen att i sakägar-
förteckningen upptagen				arrende-		förteckningen upptagen arrende-
eller hyresrätt, som ej är skyddad						eller hyresrätt, som inte är skyddad
enligt 33 § första stycket eller har						enligt 33 § första stycket eller har
förbehållits	enligt		33 §		andra	förbehållits	enligt	33 §	andra
stycket eller vid auktionen, skall						stycket eller vid auktionen, ska
upphöra, åligger det honom att						upphöra, åligger det honom eller
inom en månad från tillträdes-						henne att inom en månad från
dagen säga upp avtalet. I annat fall						tillträdesdagen säga upp avtalet. I
gäller avtalet		mot		honom.		annat fall gäller avtalet mot
Beträffande	den	tidpunkt			vid	honom eller henne. Beträffande
vilken arrende- eller hyresavtal						den tidpunkt vid vilken arrende-
skall upphöra med anledning av						eller hyresavtal ska upphöra med
uppsägning gäller vad som är före-						anledning av uppsägning gäller vad
skrivet i fråga om uppsägning						som är föreskrivet i fråga om upp-
efter frivillig överlåtelse av fastig-						sägning efter frivillig överlåtelse av
het.						fastighet.
Om rätt i vissa fall för arren-						Om rätt i vissa fall för arren-
dator eller hyresgäst att begära						dator eller hyresgäst att begära
förlängning av avtalet eller att få						förlängning av avtalet eller att få
ersättning vid uppsägning					finns	ersättning	vid uppsägning		finns
särskilda föreskrifter.						särskilda föreskrifter.

12kap. 48 §

Köparen skall fullgöra sin be-			Köparen ska fullgöra sin be-
talningsskyldighet		enligt 35 §	talningsskyldighet		enligt 35 §
fjärde stycket även om auktionen			fjärde stycket även om auktionen
överklagas.			överklagas.
Utan hinder av att auktionen			Utan hinder av att auktionen
överklagas	får köparen tillträda		överklagas	får köparen tillträda
fastigheten	på	den bestämda	fastigheten	på	den bestämda
dagen, om ej dessförinnan annat			dagen, om inte dessförinnan annat
					119

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

120

har förordnats enligt 18 kap. 12		har beslutats enligt 18 kap. 12
eller 19 §. Får han på grund av		eller 19 §. Får han eller hon på
sådant förordnande ej	tillträda	grund av sådant beslut inte till-
fastigheten och är hindret ej hävt		träda fastigheten och är hindret
inom tre månader från den		inte hävt inom tre månader från
bestämda tillträdesdagen,	får han	den bestämda tillträdesdagen, får
frånträda köpet och återfå vad han		han eller hon frånträda köpet och
har betalat jämte upplupen ränta,		återfå vad han eller hon har betalat
om han gör anmälan därom hos		jämte upplupen ränta, om han eller
Kronofogdemyndigheten	medan	hon gör anmälan därom hos
hindret alltjämt består.		Kronofogdemyndigheten medan
		hindret alltjämt består.

12kap. 49 §

När någon av flera gemensamt						När någon av flera gemensamt
intecknade fastigheter skall säljas						intecknade	fastigheter		ska säljas
på auktion har den som har						på auktion har den som har
fordran med panträtt på grund av						fordran med panträtt på grund av
den	gemensamma			inteckningen		den gemensamma inteckningen
rätt att indraga annan av de						rätt att dra in annan av de inteck-
intecknade fastigheterna i försälj-						nade fastigheterna i försäljningen,
ningen, om den svarar för det						om den svarar för det intecknade
intecknade beloppet eller av detta						beloppet eller av detta före den
före den fastighet som skall säljas.						fastighet som ska säljas. Ska
Ska denna säljas för panträtts-						denna säljas för panträttshavarens
havarens fordran eller för fordran						fordran eller för fordran som har
som har lika eller bättre rätt, får						lika eller bättre rätt, får han eller
han även indraga fastighet som						hon även dra in fastighet som
svarar för inteckningen först efter						svarar för inteckningen först efter
den fastighet som skall säljas.						den fastighet som ska säljas.
Yrkande		om	indragning		skall	Yrkande	om	indragning		ska
framställas		hos	Kronofogdemyn-			framställas	hos	Kronofogdemyn-
digheten senast vid bevaknings-						digheten senast vid den tidpunkt
sammanträdet. Fastighetens ägare						Kronofogdemyndigheten bestäm-
skall beredas tillfälle att yttra sig						mer. Fastighetens ägare ska ges
över	yrkandet.		Bevakningssam-			tillfälle att yttra sig över yrkandet.
manträde och auktion skall in-						Auktion och i förekommande fall
ställas och nya tider sättas ut, om						bevakningssammanträde				ska
det behövs för att yrkandet ska						ställas in och sättas ut på nytt, om
hinna prövas.						det behövs för att yrkandet ska
						hinna prövas.
Bifalls		yrkandet,		anses	den	Bifalls	yrkandet,		anses	den
indragna fastigheten utmätt					när	indragna fastigheten			utmätt	när
beslutet meddelas. Den får ej						beslutet meddelas. Den får inte
säljas innan beslutet har vunnit						säljas innan beslutet har fått laga
laga kraft.						kraft.

	12 kap.			Prop. 2020/21:161
	51 §			Bilaga 2
Om	samtliga fastigheter som	Om samtliga fastigheter		som
besväras av gemensam inteckning		besväras av gemensam inteckning
skall säljas på auktion och för-		ska säljas på auktion och för-
hållande som anges i 52 § andra		hållande som anges i 52 § andra
stycket	ej föreligger, upprättas	stycket inte	föreligger, upprättas
gemensam sakägarförteckning för		gemensam sakägarförteckning för
fastigheterna. Rättighet i någon av		fastigheterna. Rättighet i någon av
fastigheterna skall härvid anses		fastigheterna	ska härvid	anses
upplåten i dem alla. Vid auktionen		upplåten i dem alla. Vid auktionen
ropas fastigheterna ut gemensamt.		bjuds fastigheterna ut gemensamt.

12kap. 52 §

Skall flera av gemensamt in-					Ska flera av gemensamt in-
tecknade fastigheter men inte alla					tecknade fastigheter men inte alla
säljas på auktion, gäller 53–55 §§.					säljas på auktion, gäller 53–55 §§.
När	samtliga fastigheter			som	När	samtliga fastigheter			som
besväras av gemensam inteckning					besväras av gemensam inteckning
skall säljas, gäller likaledes 53–					ska säljas, gäller likaledes 53–
55 §§, om					55 §§, om
1. fastigheterna har olika ägare,					1. fastigheterna har olika ägare,
2. någon		av fastigheterna		med	2. någon		av fastigheterna		med
stöd av 49 § har indragits i för-					stöd av 49 § har dragits in i för-
säljningen,					säljningen,
3. någon av fastigheterna endast					3. någon av fastigheterna endast
i andra hand svarar för gemensam					i andra hand svarar för gemensam
inteckning,					inteckning,
4. någon		av fastigheterna		be-	4. någon		av fastigheterna		be-
sväras av särskild inteckning,					sväras av särskild inteckning,
5. någon		fastighets	ansvar	för	5. någon		fastighets	ansvar	för
gemensam		inteckning	inte avser		gemensam		inteckning inte avser
inteckningens hela belopp,					inteckningens hela belopp,
6. det yrkas av innehavare av					6. det yrkas av innehavare av
sådan rättighet i någon av fastig-					sådan rättighet i någon av fastig-
heterna som ej skall bestå oavsett					heterna som inte ska bestå oavsett
om fastigheten säljs, eller					om fastigheten säljs, eller
7. det i annat fall yrkas av ägare					7. det i annat fall yrkas av ägare
eller borgenär vars rätt kan bero					eller borgenär vars rätt kan bero
därav.					därav.
Yrkande som avses i andra					Yrkande som avses i andra
stycket 6 eller 7 skall framställas					stycket 6 eller 7 ska framställas
senast	vid	bevakningssamman-			senast	vid	bevakningssamman-
trädet.					trädet.	Om	bevakningssamman-
					träde inte ska hållas ska yrkandet
					framställas		innan	Kronofogde-
					myndigheten fastställer sakägar-
					förteckningen.

121

Vid auktionen ska fastigheterna bjudas ut var för sig. Därefter ska de bjudas ut gemensamt, om de har samma ägare. Efterföljande gemen- samt budgivningsförfarande ska även annars ske, om full betalning inte har uppnåtts för fordran för vilken samtliga fastigheter svarar eller fastigheternas ägare är ense om att de ska bjudas ut gemen- samt.

Uppnås vid gemensamt bud- givningsförfarande högre bud än summan av buden vid de särskilda budgivningsförfarandena, ska bu- det vid det gemensamma bud- givningsförfarandet ha företräde. Den köpeskilling som har bjudits vid det gemensamma budgivnings- förfarandet ska fördelas på fastig-

Särskild sakägarförteckning ska upprättas för varje fastighet som ska säljas. Förteckningen upp- rättas som om försäljningen hade begärts på grund av den bästa gemensamma inteckningen, om inte utsökningsfordringen har bättre rätt. Fordran med panträtt på grund av gemensam inteckning upptas för varje fastighet med det belopp för vilket fastigheten svarar i förhållande till de andra

fastigheterna. Kan ansvaret komma att vid försäljningen vid- gas härutöver, ska det anmärkas. Beträffande fastighet som svarar endast i andra hand anges om sådant ansvar kan ifrågakomma.

När fastighet har dragits in i försäljningen enligt 49 §, ska vid beräkning av tillägg enligt 6 kap. 3 § jordabalken anses som om fastigheten hade utmätts samtidigt med den ursprungligen utmätta fastigheten.

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

122

12 kap.

53 §

Särskild sakägarförteckning skall upprättas för varje fastighet som skall säljas. Förteckningen upprättas som om försäljningen hade begärts på grund av den bästa gemensamma inteckningen, om ej exekutionsfordringen har bättre rätt. Fordran med panträtt på grund av gemensam inteckning upptas för varje fastighet med det belopp för vilket fastigheten svarar i förhållande till de andra

fastigheterna. Kan ansvaret komma att vid försäljningen vidgas härutöver, skall det anmär- kas. Beträffande fastighet som sva- rar endast i andra hand anges om sådant ansvar kan ifrågakomma.

När fastighet har indragits i försäljningen enligt 49 §, skall vid beräkning av tillägg enligt 6 kap.

3 § jordabalken anses som om fastigheten hade utmätts samtidigt med den ursprungligen utmätta fastigheten.

12 kap.

54 §

Vid auktionen skall fastighe- terna ropas ut var för sig. Därefter skall de ropas ut gemensamt, om de har samma ägare. Efterföljande gemensamt utrop skall även eljest äga rum, om full betalning ej har uppnåtts för fordran för vilken samtliga fastigheter svarar eller fastigheternas ägare är ense om att de skall ropas ut gemensamt.

Uppnås vid gemensamt utrop högre bud än summan av buden vid de särskilda utropen, skall bu- det vid det gemensamma utropet ha företräde. Den köpeskilling som har bjudits vid det gemen- samma utropet skall fördelas på fastigheterna efter de värden som har åsatts dem i målet. Fastighets


andel	i	den	gemensamma		heterna efter de värden som har
köpeskillingen utgör				dock minst	åsatts dem i målet. Fastighets an-
vad som har bjudits för den					del i den gemensamma köpeskil-
fastigheten vid särskilt utrop. Har					lingen utgör dock minst vad som
någon av fastigheterna ropats ut					har bjudits för den fastigheten vid
med tillbehör som ej ingick i det					särskilt	budgivningsförfarande.
värde efter vilket dess andel i					Har någon av fastigheterna bjudits
köpeskillingen			skall	beräknas	ut med tillbehör som inte ingick i
eller ropats ut utan tillbehör som					det värde efter vilket dess andel i
omfattades av nämnda värde, skall					köpeskillingen ska beräknas eller
den fastighetens värde vid tillämp-					bjudits ut utan tillbehör som om-
ningen av det sagda jämkas efter					fattades av nämnda värde, ska den
vad som påkallas av nämnda					fastighetens värde vid tillämp-
förhållande. Uppgår i fråga om					ningen av det sagda jämkas efter
någon av fastigheterna dess andel					vad som påkallas av nämnda för-
i köpeskillingen och andra till-					hållande. Uppgår i fråga om någon
gängliga medel ej till skydds-					av fastigheterna dess andel i köpe-
beloppet och skall därför frågan					skillingen	och andra		tillgängliga
om den fastighetens				försäljning	pengar inte till skyddsbeloppet och
förfalla, skall de övriga fastig-					ska därför frågan om den fastig-
heterna ropas ut gemensamt.					hetens försäljning förfalla, ska de
					övriga fastigheterna			bjudas ut
					gemensamt.
Uppnås ej bud som förslår till					Uppnås inte bud som förslår till
betalning av någon del av exeku-					betalning av någon del av utsök-
tionsfordringen, får ej någon av					ningsfordringen, får inte någon av
fastigheterna säljas.					fastigheterna säljas.
Har fastighet indragits i för-					Har fastighet dragits in i för-
säljningen med stöd av 49 §, skall					säljningen med stöd av 49 §, ska
den ursprungligen utmätta fastig-					den ursprungligen utmätta fastig-
heten ropas ut först. Om därvid ej					heten bjudas ut först. Om därvid
uppnås bud som förslår till betal-					inte uppnås bud som förslår till
ning av någon del av exekutions-					betalning av någon del av utsök-
fordringen, får fastigheten ej					ningsfordringen,		får	fastigheten
säljas. Blir den ej såld, skall ej					inte säljas. Blir den inte såld, ska
heller	den	indragna		fastigheten	inte heller den indragna fastig-
säljas.					heten säljas.
Fastighet som endast i andra					Fastighet som endast i andra
hand svarar för fordran med					hand svarar för fordran med
panträtt på grund av gemensam					panträtt på grund av gemensam
inteckning får ej säljas för den					inteckning får inte säljas för den
fordringen innan det har visat sig					fordringen innan det har visat sig
att betalning ej kan utgå ur den					att betalning inte kan utgå ur den
fastighet som svarar i första hand.					fastighet som svarar i första hand.
I andra hand ansvarig fastighet får					I andra hand ansvarig fastighet får
ej heller säljas, om dess ägare eller					inte heller säljas, om dess ägare
annan sakägare betalar den brist					eller annan sakägare betalar den
för vilken fastigheten skall svara					brist för vilken fastigheten ska
eller ställer säkerhet för beloppet.					svara eller ställer säkerhet för
Gemensamt utrop av fastigheterna					beloppet.	Gemensamt budgiv-
behöver ej ske annat än om sär-					ningsförfarande		av fastigheterna

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

123

Om rättighet har förbehållits vid särskilt budgivningsförfarande, ska förbehållet gälla även vid efter- följande gemensamt budgivnings- förfarande. Har rättigheten inte förbehållits vid det särskilda bud- givningsförfarandet, tillämpas 39 § även vid det gemensamma budgiv- ningsförfarandet.

Vid tillämpning av 40 § ska prövningen om avsevärt högre köpeskilling kan uppnås avse den sammanlagda köpeskillingen för samtliga fastigheter där bud har avgetts.

Handpenning ska lämnas efter varje vunnet budgivningsförfar- ande, även om fastighet ska bjudas ut på nytt. Om budet inte ska bestå, återlämnas handpenningen.

Fordran som på grund av gemensam inteckning är förenad med panträtt i såld fastighet betalas kontant, om inte köparen och den som enligt sakägarförteckningen är betalningsberättigad avtalar annat.

Prop. 2020/21:161	skilda skäl föreligger.	behöver inte ske annat än om
Bilaga 2		särskilda skäl föreligger.

12 kap.

55 §

Om rättighet har förbehållits vid särskilt utrop, skall förbehållet gälla även vid efterföljande gemensamt utrop. Har rättigheten ej förbehållits vid det särskilda ut- ropet, tillämpas 39 § även vid det gemensamma utropet.

Vid tillämpning av 40 § skall prövningen huruvida avsevärt högre köpeskilling kan uppnås avse den sammanlagda köpeskillingen för samtliga fastigheter som har ropats in vid auktionen.

Handpenning skall lämnas efter varje inrop, även om inropad fas- tighet skall ropas ut på nytt. Om inropet ej skall bestå, återlämnas handpenningen.

Fordran som på grund av gemensam inteckning är förenad med panträtt i såld fastighet be- talas kontant, om ej köparen och den som enligt sakägarförteck- ningen är betalningsberättigad avtalar annat.

		12 kap.
		56 §35
	Sådant förordnande av Krono-		Beslut	av	Kronofogdemyn-
	fogdemyndigheten om fortsatt in-		digheten om fortsatt intecknings-
	teckningsansvar som	avses i	ansvar som avses i 6 kap. 12 §
	6 kap. 12 § jordabalken får med-		jordabalken får meddelas på begä-
	delas på begäran av köparen.		ran av köparen.
	Har fastighet sålts i fall som		Har fastighet sålts i fall som
	avses i 6 kap. 12 § andra stycket		avses i 6 kap. 12 § andra stycket
	andra eller tredje meningen jorda-		andra eller tredje meningen jorda-
	balken, får förordnande om fort-		balken, får beslut om fortsatt
	satt inteckningsansvar	meddelas	inteckningsansvar meddelas be-
	beträffande gemensam inteckning		träffande	gemensam inteckning
	som besvärar fastigheten endast		som besvärar		fastigheten endast
	om fastigheten i förhållande till de		om fastigheten i förhållande till de
124	35 SFS senaste lydelse 1994:444.

andra gemensamt intecknade fastigheterna svarar för hela in- teckningen och den fordran som är förenad med panträtt på grund av inteckningen blivit täckt. Om medel som har influtit genom särskild försäljning av tillbehör utfaller på pantbrevets belopp, får förordnande ej meddelas beträf- fande motsvarande del av inteck- ningen.

Begäran om förordnande enligt denna paragraf skall framställas senast vid sammanträdet för köpe- skillingens fördelning eller, vid försäljning under hand, innan Kronofogdemyndigheten utfärdar köpebrev. Därvid skall pantbrevet ges in, om det inte redan är till- gängligt för Kronofogdemyndig- heten eller om Kronofogdemyndig- heten i annat fall finner skäl att medge undantag.

andra gemensamt		intecknade		Prop. 2020/21:161
fastigheterna	svarar	för hela	in-	Bilaga 2
teckningen och den fordran som är
förenad med panträtt på grund av
inteckningen	blivit	täckt.	Om

inbetalade pengar efter särskild försäljning av tillbehör utfaller på pantbrevets belopp, får beslut inte meddelas beträffande motsvaran- de del av inteckningen.

Begäran om beslut enligt denna paragraf ska framställas senast vid sammanträdet för köpeskillingens fördelning eller, vid försäljning under hand, innan Kronofogde- myndigheten utfärdar köpebrev. Därvid ska pantbrevet ges in, om det inte redan är tillgängligt för Kronofogdemyndigheten eller om Kronofogdemyndigheten i annat fall finner skäl att medge undan- tag.

12kap. 62 §

Bestämmelserna i 3–61 §§	Bestämmelserna i 3–61 §§
gäller i tillämpliga delar även när	gäller i tillämpliga delar även när
utmätning av fast egendom har	utmätning av fast egendom har
skett medan gäldenärens rätt är	skett medan svarandens rätt är
villkorlig och när utmätning av	villkorlig och när utmätning av
fast egendom ej har avsett hel	fast egendom inte har avsett hel
fastighet, om ej annat följer av 63–	fastighet, om inte annat följer av
68 §§.	63–68 §§.

12kap. 63 §

Har, i fall då överlåtelse av	Har, i fall då överlåtelse av
fastighet är beroende av villkor,	fastighet är beroende av villkor,
fastigheten blivit utmätt för fordran	fastigheten blivit utmätt för fordran
hos överlåtaren, får försäljning ej	hos överlåtaren, får försäljning
ske förrän det visar sig om	inte ske förrän det visar sig om
villkoret uppfylls.	villkoret uppfylls.
Vad som sägs i första stycket	Vad som sägs i första stycket
gäller också om del av fastighet	gäller också om del av fastighet
genom överlåtelse har kommit i	genom överlåtelse har kommit i
särskild ägares hand och fastig-	särskild ägares hand och fastig-
heten har blivit utmätt för fordran	heten har blivit utmätt för fordran
hos överlåtaren innan fastig-	hos överlåtaren innan fastig-
hetsbildning som enligt lag utgör	hetsbildning som enligt lag utgör
	125

Har, i fall då förvärv av fastighet eller del av fastighet är beroende av villkor, egendomen blivit ut- mätt för fordran hos förvärvaren,

ska Kronofogdemyndigheten bjuda ut svarandens rätt till egendomen till försäljning i den ordning som gäller för tvångsvis försäljning av utmätt rättighet. Kommer försäljning till stånd, svarar köparen för svarandens skyldigheter mot sin fångesman, Ansökan om inteckning, som har gjorts samma dag som utmät- ningen eller senare, förfaller genom försäljningen, om inte Kronofogdemyndigheten på begä- ran av köparen beslutar annat.

Kan det inte utan betydande dröjsmål avvaktas om det för förvärvet gällande villkoret upp- fylls, kan anstånd med försälj- ningen medges tills det visar sig om så blir fallet. Uppfylls vill- koret, sker försäljning i den ord- ning som i allmänhet gäller för tvångsvis försäljning av fast egen- dom.

När försäljning som har skett enligt första stycket har fått laga kraft och köparen har fullgjort sin betalningsskyldighet, utfärdar

Kronofogdemyndigheten köpe- handling.

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

villkor för överlåtelsens giltighet har kommit till stånd. Skulle det medföra betydande tidsutdräkt att avvakta huruvida fastighetsbild- ningen kommer till stånd, får dock fastigheten säljas med förbehåll för den rätt som tillkommer förvärvaren. Försäljningen om- fattar då även gäldenärens rätt mot förvärvaren. Köparen svarar för gäldenärens skyldigheter mot för- värvaren.

villkor för överlåtelsens giltighet har kommit till stånd. Skulle det medföra betydande dröjsmål att avvakta om fastighetsbildningen kommer till stånd, får dock fastig- heten säljas med förbehåll för den rätt som tillkommer förvärvaren. Försäljningen omfattar då även svarandens rätt mot förvärvaren. Köparen svarar för svarandens skyldigheter mot förvärvaren.

12 kap.

64 §

Har, i fall då förvärv av fastighet eller del av fastighet är beroende av villkor, egendomen blivit ut- mätt för fordran hos förvärvaren,

skall Kronofogdemyndigheten bjuda ut gäldenärens rätt till egendomen till försäljning i den ordning som gäller för exekutiv försäljning av utmätt rättighet. Kommer försäljning till stånd, svarar köparen för gäldenärens skyldigheter mot sin fångesman, Ansökan om inteckning, som har gjorts samma dag som utmät- ningen eller senare, förfaller genom försäljningen, om ej Kronofogdemyndigheten på begä- ran av köparen förordnar annat.

Kan det inte utan betydande tidsutdräkt avvaktas om det för förvärvet gällande villkoret upp- fylls, kan anstånd med försälj- ningen medges tills det visar sig om så blir fallet. Uppfylls vill- koret, sker försäljning i den ord- ning som i allmänhet gäller för exekutiv försäljning av fast egen- dom.

När försäljning som har skett enligt första stycket har vunnit laga kraft och köparen har fullgjort sin betalningsskyldighet, utfärdar

Kronofogdemyndigheten köpe- handling.

126

När andel i fastighet har sålts enligt 8 kap. 9 § andra stycket och försäljningen har fått laga kraft samt köparen har fullgjort sin

betalningsskyldighet, utfärdar Kronofogdemyndigheten köpe- brev.

12kap. 66 §

Om villkoret uppfylls i fall som	Om villkoret uppfylls i fall som
avses i 63 § eller om förvärvet går	avses i 63 § eller om förvärvet går
åter i fall som avses i 64 § andra	åter i fall som avses i 64 § andra
stycket, skall Kronofogdemyndig-	stycket, ska Kronofogdemyndig-
heten driva in eller bjuda ut till	heten driva in eller bjuda ut till
försäljning vad som därefter till-	försäljning vad som därefter till-
kommer gäldenären och omfattas	kommer svaranden och omfattas
av utmätningen. Härvid tillämpas	av utmätningen. Härvid tillämpas
den ordning som enligt 8 och	den ordning som enligt 8 och
9 kap. gäller i fråga om utmätt	9 kap. gäller i fråga om utmätt
fordran eller rättighet.	fordran eller rättighet.

12kap. 67 §

Har endast andel i fastighet	Har endast andel i fastighet
blivit utmätt men skall enligt	blivit utmätt men ska enligt 8 kap.
8 kap. 8 § hela fastigheten säljas	8 § hela fastigheten säljas på
på auktion, skall av sakägarför-	auktion, ska av sakägarförteck-
teckningen framgå vilka ford-	ningen framgå vilka	fordringar
ringar och rättigheter som belastar	och rättigheter som belastar varje
varje särskild andel. Skydds-	särskild andel. Skyddsbeloppet ska
beloppet skall bestämmas så att	bestämmas så att fordringar, som
fordringar, som gäller i den först	gäller i den först utmätta andelen
utmätta andelen enbart eller i	enbart eller i nämnda andel jämte
nämnda andel jämte annan andel	annan andel och som har bättre rätt
och som har bättre rätt än exe-	än utsökningsfordringen,		samt
kutionsfordringen, samt förrätt-	förrättningskostnaderna	blir	fullt
ningskostnaderna blir fullt täckta.	täckta.
Är någon av delägarna i kon-	Är någon av delägarna i kon-
kurs, får borgenär utöva anslut-	kurs, får borgenär utöva anslut-
ningsrätt enligt 13 § även om han	ningsrätt enligt 13 § även om han
har förmånsrätt endast i andel av	eller hon har förmånsrätt endast i
fastigheten.	andel av fastigheten.

12kap. 68 §

När andel i fastighet har sålts enligt 8 kap. 9 § andra stycket och försäljningen har vunnit laga kraft samt köparen har fullgjort sin

betalningsskyldighet, utfärdar Kronofogdemyndigheten köpebrev.

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

127

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

13 kap. Redovisning av influtna 13 kap. Redovisning av pengar medel

Allmänna bestämmelser om redovisning

13kap.

1 §36

Medel som har flutit in till	Pengar som ska fördelas ska
Kronofogdemyndigheten i mål om	redovisas så snart som möjligt.
utmätning skall redovisas så snart
som möjligt. Är influtet belopp
ringa och kan det antas att ytter-
ligare medel kommer att flyta in i
målet, får myndigheten avvakta
med redovisningen.

Vid utmätning för ej förfallet underhållsbidrag enligt 7 kap. 6 § andra stycket får redovisning ske tidigast i nära anslutning till den tidpunkt då bidraget förfaller till betalning.

Om det sammanlagda belopp som tillkommer en borgenär un- derstiger 100 kronor ska beloppet bara betalas ut om det finns sär- skilda skäl.

Pengar som inte kan betalas ut till den betalningsberättigade borge- nären ska i första hand fördelas mellan övriga mål där fordringen inte har fått full täckning. Kan betalning inte ske till någon annan borgenär ska pengarna återbetalas till svaranden. Om utbetalning eller återbetalning inte är möjlig inom tio år tillfaller pengarna staten. Om pengar ska tillfalla staten, gäller det även inlåningsräntan.

Om utmätning har skett för underhållsbidrag innan det har förfallit till betalning ska redo- visning ske i nära anslutning till den tidpunkt då bidraget förfaller till betalning.

	13 kap.
	2 §
	Vad som sägs i detta kapitel om	Vad som sägs i detta kapitel om
	influtna medel gäller även ränta	pengar som ska fördelas gäller
	som utgår på medlen till och med	även ränta som enligt utsök-
	den i 6 § angivna fördelnings-	ningstiteln utgår på pengarna till
	dagen. Ränta på belopp som	och med den i 6 § angivna för-
	innestår därefter tillkommer den	delningsdagen.
	som är berättigad till beloppet.
128	36 SFS senaste lydelse 1995:298.

Om fördelat belopp inte kan betalas ut i samband med fördel- ningsdagen ska utbetalningen inne- fatta upplupen inlåningsränta från fördelningsdagen fram till dess ut- betalning sker.

13kap. 4 §

För	fördelning av influtna		Kronofogdemyndigheten	ska
medel	skall	Kronofogdemyndig-	hålla ett fördelningssammanträde
heten	hålla	fördelningssamman-	när det är oklart hur pengar ska
träde, när det är föreskrivet i			fördelas eller om Kronofogdemyn-
balken eller när det i annat fall är			digheten i annat fall anser att det
oklart hur medlen skall fördelas.			behövs. Sådant sammanträde	får
			inte hållas senare än tillträdesdag
			som bestämts enligt 12 kap. 36 §.
Sammanträde som ej har blivit			Sammanträde som inte har blivit
utsatt i samband med kungörande			utsatt i samband med kungörande
av auktion skall kungöras särskilt,			av auktion ska kungöras särskilt,
om det är behövligt med hänsyn			om det behövs med hänsyn till
till okända sakägare eller av annat			okända sakägare eller av annat
skäl. Kungörande skall ske i god			skäl. Kungörande ska ske i god tid
tid och på lämpligt sätt. Sökanden,			och på lämpligt sätt. Sökanden,
gäldenären och andra kända sak-			svaranden och andra kända sak-
ägare skall kallas till samman-			ägare ska kallas till sammanträdet.
trädet.

13kap.

6 §37

En fordran som skall beaktas		En fordran som ska beaktas ska
skall tas upp med det belopp som		tas upp med det belopp som den
den uppgår till på fördelnings-		uppgår till på fördelningsdagen.
dagen.
Vid bedömningen av om en		Vid bedömningen av om en
fordran är förenad med särskild		fordran är förenad med särskild
förmånsrätt i en fastighet skall ett		förmånsrätt i en fastighet ska ett
pantbrev vars belopp är bestämt i		pantbrev vars belopp är bestämt i
utländsk valuta räknas om till		utländsk valuta räknas om till
svenska kronor enligt den kurs		svenska kronor enligt den kurs
som gäller på	fördelningsdagen.	som gäller på	fördelningsdagen.
Pantbrevets belopp får dock inte		Pantbrevets belopp får dock inte
sättas högre än det belopp som har		sättas högre än det belopp som har
bestämts vid	omräkning enligt	bestämts vid	omräkning enligt
12 kap. 27 § fjärde stycket.		12 kap. 27 § fjärde stycket.
Som fördelningsdag anses den		Som fördelningsdag anses den
dag till vilken fördelningssam-		dag till vilken fördelningssam-
manträde är utsatt, även om det då		manträde är utsatt, även om det då

37SFS senaste lydelse 2004:448.

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

129

Är fordran eller därmed förenad förmånsrätt beroende av villkor eller tvistig eller är förmånsrätt beroende av att sökt inteckning beviljas, ska Kronofogdemyndig- heten avsätta det som belöper på fordringen i avvaktan på att vill- koret uppfylls eller förfaller eller att tvisten eller frågan om inteck- ning blir slutligt avgjord. Avsätt- ning ska dock inte ske om tvist ska prövas enligt tredje stycket.

Borgenär vars fordran eller förmånsrätt är tvistig ska, om det inte av särskilda skäl är obe- hövligt, föreläggas att inom en månad från det att föreläggandet delgavs honom eller henne väcka talan om rätten till pengarna mot sakägare som pengarna ska till- komma om borgenärens anspråk faller bort. Följer inte borgenären föreläggandet, har han eller hon förlorat sin rätt till pengarna, om inte motparten inom den angivna tiden har väckt talan mot borge- nären.

Kan fördelningen inte utan be- tydande olägenhet för parterna avslutas utan att tvisten har blivit avgjord, ska Kronofogdemyndig-

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

finns något hinder mot att verk- ställa fördelningen. Om det inte hålls något sammanträde, anses den dag då Kronofogdemyndig- hetens beslut meddelas som fördel- ningsdag.

Vid fördelning räknas som fordran i ett mål även sådan för- rättningskostnad som avser endast det målet.

Begär borgenär betalning för fordran som ej har anmälts i tid, skall utdelning utgå av överskott, om sådant uppkommer.

finns något hinder mot att verk- ställa fördelningen. Om det inte hålls något sammanträde, anses den dag Kronofogdemyndigheten meddelar beslut som fördelnings- dag.

Vid fördelning räknas som fordran i ett mål även sådan för- rättningskostnad som avser endast det målet.

Begär borgenär betalning för fordran som inte har anmälts i tid, ska utdelning utgå av överskott, om sådant uppkommer.

13 kap.

7 §38

Är fordran eller därmed förenad förmånsrätt beroende av villkor eller tvistig eller är förmånsrätt beroende av att sökt inteckning beviljas, skall Kronofogdemyndig- heten avsätta vad som belöper på fordringen i avvaktan på att vill- koret uppfylls eller förfaller eller att tvisten eller frågan om inteck- ning blir slutligt avgjord. Avsätt- ning skall dock ej ske i fall då tvist skall prövas enligt tredje stycket.

Borgenär vars fordran eller förmånsrätt är tvistig skall, om det ej av särskilda skäl är obehövligt, föreläggas att inom en månad från det att föreläggandet delgavs honom väcka talan om rätten till medlen mot sakägare som medlen skall tillkomma om borgenärens anspråk faller bort. Efterkommer borgenären ej föreläggandet, har han förlorat sin rätt till medlen, om ej motparten inom den angivna tiden har väckt talan mot borge- nären.

Kan fördelningen ej utan be- tydande olägenhet för parterna avslutas utan att tvisten har blivit avgjord, skall Kronofogdemyndig-

130	38 SFS senaste lydelse 1994:480.

heten själv pröva tvisten, om det är	heten själv pröva tvisten, om det är	Prop. 2020/21:161
ändamålsenligt. Därvid gäller vad	ändamålsenligt. Då gäller vad som	Bilaga 2
som sägs i 2 kap. 22 och 23 §§.	sägs i 3 kap. 23 och 24 §§.

13kap. 8 §

När medel avsätts enligt 7 §,		När pengar avsätts enligt 7 §,
skall	Kronofogdemyndigheten	ska Kronofogdemyndigheten ange
ange	hur det skall förfaras med	hur de ska fördelas om fordringen
dem om fordringen faller bort helt		helt eller delvis faller bort.
eller delvis.

13kap. 9 §

Om alla berörda sakägare är	Om alla berörda sakägare är
ense om hur medlen skall fördelas,	överens om hur pengarna ska
skall fördelningen ske i enlighet	fördelas, ska fördelningen göras
därmed.	enligt överenskommelsen.
Särskilda bestämmelser	Särskilda bestämmelser för
beträffande registrerat skepp,	registrerat skepp, registrerat
registrerat luftfartyg m.m. och	luftfartyg m.m. och fast
fast egendom	egendom

13kap. 10 §

När registrerat skepp, registrerat					När registrerat skepp, registrerat
luftfartyg,	intecknade		reservdelar		luftfartyg,		intecknade reservdelar
till luftfartyg eller fastighet har sålts					till luftfartyg eller fastighet har
på auktion, skall behållen avkast-					sålts på auktion, ska behållen av-
ning av egendomen, ersättning som					kastning av egendomen, ersätt-
har influtit med anledning av miss-					ning som har betalats in med
lyckat försök att sälja egendomen					anledning av misslyckat försök att
och tillskott som någon har betalat					sälja egendomen och tillskott som
för att bevara sin rätt vid försälj-					någon har betalat för att bevara sin
ningen fördelas		tillsammans		med	rätt	vid	försäljningen fördelas
köpeskillingen		för	egendomen.		tillsammans med köpeskillingen
Medel som har influtit genom					för egendomen. Pengar från sär-
särskild försäljning av tillbehör till					skild försäljning av tillbehör till
fastighet	skall	fördelas samtidigt			fastighet ska fördelas samtidigt som
som köpeskillingen för fastigheten.					köpeskillingen för fastigheten.
Fördelningen skall ske i enlighet					Fördelningen ska ske i enlighet
med sakägarförteckningen, om det					med sakägarförteckningen, om det
ej framgår att fordran understiger					inte framgår att fordran under-
vad som anges i förteckningen.					stiger det som anges i förteck-
Angående begränsning av inteck-					ningen. Angående begränsning av
ningshavares rätt vid			försäljning		inteckningshavares rätt vid för-
av intecknade		reservdelar		till	säljning av intecknade reservdelar
luftfartyg finns föreskrift i 11 kap.					till	luftfartyg finns föreskrift i
3 § tredje stycket.					11 kap. 3 § tredje stycket.			131

Avbryts förfarandet i fråga om egendom som avses i 10 § utan att egendomen har blivit såld, ska pengarna fördelas enligt vad som sägs där, om sakägarförteckning har upprättats, och i annat fall enligt de grunder som gäller för upprättande av sådan förteckning. Annan borgenär än sökanden har dock inte rätt att få betalning för annat än ränta och kostnader, om hans eller hennes fordran är förenad med panträtt på grund av inteckning.

När tillbehör till fastighet har sålts för sig, ska borgenär, som inte har avstått från betalning, få utdelning med tillämpning av 12 kap. 16 §, även om fastigheten inte säljs.

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

Utdelning för fordran som ej har tagits upp i förteckningen utgår endast av överskott, om sådant uppkommer.

Utdelning för fordran som inte har tagits upp i förteckningen utgår endast av överskott, om sådant uppkommer.

13 kap.

11 §

Bestämmelserna i 10 § första	Bestämmelserna i 10 § första
stycket gäller också när fastighet	stycket gäller också när fastighet
har sålts under hand. Medlen skall	har sålts under hand. Pengarna
fördelas i första hand enligt	ska fördelas i första hand enligt
köpevillkoren och i övrigt enligt	köpevillkoren och i övrigt enligt
de grunder som gäller för upp-	de grunder som gäller för upp-
rättande av sakägarförteckning.	rättande av sakägarförteckning.

13 kap.

12 §

Avbryts förfarandet i fråga om egendom som avses i 10 § utan att egendomen har blivit såld, skall influtna medel fördelas enligt vad som sägs där, om sakägarförteck- ning har upprättats, och i annat fall enligt de grunder som gäller för upprättande av sådan förteckning. Annan borgenär än sökanden har dock ej rätt att få betalning ur medlen för annat än ränta och kostnader, om hans fordran är förenad med panträtt på grund av inteckning.

När tillbehör till fastighet har sålts för sig, skall borgenär, som ej har avstått från betalning, få utdel- ning med tillämpning av 12 kap.

16 §, även om fastigheten ej säljs.

			13 kap.
			13 §
	Medel som tillkommer borgenär			Pengar som en borgenär har
	skall avräknas på ränta och annan			rätt till ska avräknas på ränta och
	biförpliktelse före fordrans kapi-			annan biförpliktelse före fordrans
	talbelopp, om ej borgenären har			kapitalbelopp, om inte borgenären
	yrkat annat	före	fördelningen	har yrkat annat före fördelningen
	eller, om fördelning ej äger rum,			eller, om fördelning inte sker, före
	före utbetalningen.			utbetalningen.
	Om ordningen mellan fordrans			Om ordningen mellan fordrans
	kapitalbelopp	och	biförpliktelser	kapitalbelopp	och biförpliktelser
132	när registrerat	skepp, registrerat		när registrerat	skepp, registrerat

luftfartyg, intecknade reservdelar till luftfartyg eller fastighet har ut- mätts finns bestämmelser i 10 kap.

11§ första stycket, 11 kap. 1 § och

12kap. 26 § första stycket.

luftfartyg, intecknade reservdelar	Prop. 2020/21:161
till luftfartyg eller fastighet har ut-	Bilaga 2
mätts finns bestämmelser i 10 kap.
11 § första stycket, 11 kap. 1 § och
12 kap. 26 § första stycket.

13kap. 14 §39

Medel får ej betalas ut utan att		Pengar får inte betalas ut utan
säkerhet ställs, om		att säkerhet ställs, om
1. utmätning har skett med stöd		1. utmätning har skett med stöd
av 3 kap. 5 § 1 eller 6 § och exe-		av 2 kap. 4 § och utsökningstiteln
kutionstiteln ej har vunnit laga		inte har fått laga kraft eller utmät-
kraft eller utmätning har skett på		ning har skett på grund av utslag
grund av utslag eller beslut i mål		eller beslut i mål om betalnings-
om betalningsföreläggande	eller	föreläggande eller handräckning
handräckning och gäldenären har		och svaranden har sökt åter-
sökt återvinning eller överklagat,		vinning eller överklagat,
2. utmätning har skett hos döds-		2. utmätning har skett hos döds-
bo för fordran som ej var förenad		bo för fordran som inte var för-
med särskild förmånsrätt i egen-		enad med särskild förmånsrätt i
domen och den tid som anges i		egendomen och den tid som anges
8 kap. 6 § första stycket ej har gått		i 8 kap. 6 § första stycket inte har
till ända,		löpt ut,
3. rätten till medlen är beroende		3. rätten till pengarna är beroende
av ett överklagande av utmät-		av ett överklagande av utmät-
ningen eller den utmätta egen-		ningen eller den utmätta egen-
domens försäljning eller av talan		domens försäljning eller av talan
som avses i 4 kap. 20–22 eller		som avses i 4 kap. 20–22 eller
26 §,		26 §,
4. fördelning som har skett vid		4. fördelning som har skett vid
fördelningssammanträde ej	har	fördelningssammanträde inte har
vunnit laga kraft,		fått laga kraft,
5. i annat fall tvist råder om vem		5. i annat fall tvist råder om vem
som är betalningsberättigad.		som är betalningsberättigad.

13kap. 15 §

Har medel	avsatts	enligt 7 §	Har pengar avsatts enligt 7 §
första stycket på grund av tvist och			första stycket på grund av tvist och
har tvisten prövats av domstol, får			har tvisten prövats av domstol, får
den vinnande parten mot säkerhet			pengarna betalas ut till den
lyfta medlen utan hinder av att			vinnande parten även om avgöran-
avgörandet ej har vunnit laga			det inte har fått laga kraft om
kraft. I annat fall får medel som			säkerhet ställs. I annat fall får
har avsatts	enligt	7 § första	pengar som har avsatts enligt 7 §
stycket, om skäl föreligger, mot			första stycket, om skäl föreligger,
säkerhet betalas ut till den borge-			mot säkerhet betalas ut till den
39 SFS senaste lydelse 1994:1038.			133

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

när för vilken de har avsatts eller, om denne ej vill lyfta medlen, till den som i andra hand är berätti- gad till dem.

borgenär för vilken de har avsatts eller, om denne inte vill ha peng- arna utbetalda, till den som i andra hand har rätt till dem.

13 kap.
16 §40
Att en verkställd fördelning	Om en verkställd fördelning
överklagas hindrar inte att belopp	överklagas får belopp som inte
som inte berörs av överklagandet	berörs av överklagandet betalas ut.
betalas ut.

			13 kap.
			17 §41
När medel betalas ut, skall				När pengar betalas ut, ska
iakttagas vad som i allmänhet				iakttas vad som i allmänhet gäller
gäller om skyldighet för borgenär				om skyldighet för borgenär att
att förete eller återställa ford-				uppvisa	eller lämna tillbaka
ringsbevis eller säkerhet som har				fordringsbevis eller säkerhet som
lämnats för fordran.				har lämnats för fordran.
Pantbrev i skepp eller fastighet				Pantbrev i skepp eller fastighet
eller företagsinteckningsbrev, vil-				eller företagsinteckningsbrev, vil-
ket utgör säkerhet för fordran på				ket utgör säkerhet för fordran på
vilken betalning har utfallit, skall				vilken betalning har utfallit, ska
företes även om borgenären ej är				uppvisas även om borgenären inte
skyldig att återställa handlingen,				är skyldig att lämna tillbaka hand-
om	ej Kronofogdemyndigheten			lingen, om inte Kronofogde-
finner skäl att medge undantag.				myndigheten anser att det finns
Detsamma gäller skuldebrev som				skäl att medge undantag. Det-
är intecknat i annan egendom, när				samma gäller skuldebrev som är
skyldighet att förete eller åter-				intecknat i annan egendom, när
ställa skuldebrevet ej följer redan				skyldighet att uppvisa eller lämna
av första stycket.				tillbaka	skuldebrevet inte följer
				redan av första stycket.
När köparen åberopar att den som				När köparen åberopar att den som
enligt	sakägarförteckning		är	enligt sakägarförteckning har rätt
berättigad till betalning har med-				till betalning har medgett honom
givit honom avräkning på köpe-				eller henne avräkning på köpe-
skillingen, gäller vid Kronofogde-				skillingen, gäller vid Kronofogde-
myndighetens		prövning	av	myndighetens prövning av överens-
överenskommelsen vad som före-				kommelsen vad som föreskrivs i
skrivs i första och andra styckena.				första och andra styckena.

		13 kap.
		18 §
		Om borgenär för vilken ut-	Om borgenär för vilken ut-
		delning har beräknats ej inom ett	delning har beräknats inte inom ett
134	40	SFS senaste lydelse 1994:1038.
134	41	SFS senaste lydelse 2003:531.

Ändras beslut om fördelning eller utbetalning, ska Krono- fogdemyndigheten på begäran ut- mäta vad som ska betalas tillbaka. I sådana fall får ställd säkerhet tas i anspråk. Motsvarande gäller, om pengar som någon har fått utbe- talda enligt 14 eller 15 § ska till- komma annan sakägare eller om borgenär har fått pengar utbetalda enligt 18 § och den som har bättre rätt till pengarna anmäler sig och fullgör vad som krävs för betalning till honom eller henne.

Om återbetalningsskyldigheten avser en fordran som handläggs enligt lagen (1993:891) om indriv- ning av statliga fordringar m.m. ska den myndighet för vilken ut- mätning skett omedelbart betala tillbaka pengarna till Kronofogde- myndigheten.

Särskilda bestämmelser för mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

år från det att fördelningen har vunnit laga kraft företer ford- ringsbevis eller i övrigt fullgör vad som krävs enligt 17 § för att han skall få lyfta medlen, får dessa mot säkerhet betalas ut till den som i andra hand är berättigad till dem, om ej särskilda skäl föreligger.

år från det att fördelningen har fått	Prop. 2020/21:161
laga kraft uppvisar fordringsbevis	Bilaga 2
eller i övrigt fullgör vad som krävs
enligt 17 § för att han eller hon ska
få pengarna utbetalda, får dessa
betalas ut mot säkerhet till den
som i andra hand har rätt till dem,
om det inte finns särskilda skäl.

13kap. 19 §

Om alla berörda sakägare med-	Om säkerhet krävs får belopp
ger att belopp betalas ut utan	betalas ut utan säkerhet om alla
säkerhet när sådan annars krävs,	berörda sakägare medger det.
skall det ske.

13kap. 20 §

Ändras beslut om fördelning eller utbetalning, skall Krono- fogdemyndigheten på begäran utsöka vad som skall betalas till- baka. Härvid får ställd säkerhet tagas i anspråk. Motsvarande gäller, om medel som någon har fått lyfta enligt 14 eller 15 § skall tillkomma annan sakägare eller om borgenär har fått lyfta medel enligt 18 § och den som har bättre rätt till medlen anmäler sig och fullgör vad som krävs för betal- ning till honom.

Särskilda bestämmelser beträffande allmänna mål

13kap. 21 §

Bestämmelserna i 1, 13, 14 och	Bestämmelserna i 1 § första och
20 §§ gäller ej i fråga om sökan-	fjärde stycket, 13 och 14 §§ och	135
		135

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

den i allmänt mål. I sådant mål gäller ej heller 4–6 §§, 7 § första– tredje styckena, 8 och 9 §§ annat än om fördelning skall ske med enskild borgenär eller om det är särskilt föreskrivet att fördel- ningssammanträde skall hållas. Bestämmelsen i 7 § tredje stycket får ej tillämpas i allmänt mål, om sökandens fordran berörs av tvisten.

20 § första stycket gäller inte sökanden i mål som ska hand- läggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar

m.m.För sådana mål gäller inte heller 4–9 §§ annat än om fördel- ning ska ske med enskild borgenär eller om det hålls ett fördelnings- sammanträde. Bestämmelsen i 7 § tredje stycket får inte tillämpas för mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m., om sö- kandens fordran berörs av tvisten.

14 kap. Verkan av exekutiv	14 kap. Verkan av försäljning
försäljning m.m.	m.m.

14 kap.
1 §
Exekutiv försäljning ger köp-	Tvångsvis försäljning ger köp-
aren samma rätt till den sålda	aren samma rätt till den sålda
egendomen som frivillig försälj-	egendomen som frivillig försälj-
ning, om ej annat följer av vad	ning, om inte annat följer av vad
som sägs i detta kapitel.	som sägs i detta kapitel.

			14 kap.
			2 §
När utmätning av viss egendom				När utmätning av viss egendom
ger företräde		framför överlåtelse		ger företräde	framför överlåtelse
av egendomen, gäller det till				av egendomen, gäller det till
förmån även för den som för-				förmån även för den som för-
värvar	egendomen		vid exekutiv	värvar egendomen vid tvångsvis
försäljning. Detsamma gäller, när				försäljning. Detsamma gäller, när
tredje	man	efter	föreläggande	tredje man	efter föreläggande
enligt 4 kap. 20 § eller 26 § jäm-				enligt 4 kap. 20 § eller 26 § jäm-
förd med 20 § har förlorat sin rätt				förd med 20 § har förlorat sin rätt
mot sökanden.				mot sökanden.

		14 kap.
		3 §42
	Har exekutiv	försäljning av	Har tvångsvis	försäljning av
	registrerat skepp	eller luftfartyg	registrerat skepp	eller luftfartyg
	som registrerats i luftfartygs-		som registrerats i luftfartygs-
	registret vunnit laga kraft och		registret fått laga kraft och
	köpeskillingen betalats skall, om		köpeskillingen betalats ska, om
	gäldenären inte var rätt ägare,		svaranden inte var rätt ägare,
	köparens förvärv dock gälla, om		köparens förvärv dock gälla, om
136	42 SFS senaste lydelse 2004:84.

Om den av Kronofogde- myndigheten sålda egendomen frångår köparen därför att svar- anden inte var rätt ägare, är svar- anden skyldig att ersätta köparen dennes skada med sammanlagda beloppet av vad som har gått till betalning av fordran mot svaran- den och har betalats ut till denne. Har svaranden uppsåtligen eller av vårdslöshet vållat köparens skada, är han eller hon skyldig att ersätta skadan utan sådan begräns- ning.

Borgenär, som inte var i god tro när han eller hon mottog betal- ning, är skyldig att solidariskt med svaranden ersätta köparen dennes skada med det belopp som han eller hon har erhållit i betalning. Har borgenären uppsåtligen eller av vårdslöshet vållat köparens skada, är han eller hon skyldig att ersätta skadan utan sådan begräns- ning.

gäldenärens åtkomst var inskriven när försäljningen ägde rum.

När exekutiv försäljning av fast egendom har vunnit laga kraft och köpeskillingen har erlagts, har den som åberopar annat förvärv av egendomen från gäldenären eller någon hans företrädare förlorat sin rätt mot köparen. Även den som åberopar att gäldenärens eller någon hans företrädares åtkomst var ogiltig eller av annat skäl ej gällde mot rätte ägaren har förlorat sin rätt mot köparen, om lagfart var beviljad för gäldenären när den exekutiva försäljningen ägde rum.

svarandens åtkomst var inskriven	Prop. 2020/21:161
när försäljningen skedde.	Bilaga 2
När tvångsvis försäljning av fast
egendom har fått laga kraft och
köpeskillingen har erlagts, har den
som åberopar annat förvärv av
egendomen från svaranden eller
någon hans eller hennes före-
trädare förlorat sin rätt mot
köparen. Även den som åberopar
att svarandens eller någon hans
eller hennes företrädares åtkomst
var ogiltig eller av annat skäl inte
gällde mot rätte ägaren har förlorat
sin rätt mot köparen, om lagfart
var beviljad för svaranden när den
tvångsvisa försäljningen skedde.

14kap. 4 §

Om exekutivt såld egendom frångår köparen därför att gälde- nären ej var rätt ägare, är gälde- nären skyldig att ersätta köparen dennes skada med sammanlagda beloppet av vad som har gått till betalning av fordran mot gälde- nären och har betalats ut till denne. Har gäldenären uppsåt- ligen eller av vårdslöshet vållat köparens skada, är han skyldig att ersätta skadan utan sådan be- gränsning.

Borgenär, som ej var i god tro när han mottog betalning, är skyldig att solidariskt med gäldenären ersätta köparen dennes skada med det belopp som han har erhållit i betal- ning. Har borgenären uppsåtligen eller av vårdslöshet vållat köparens skada, är han skyldig att ersätta skadan utan sådan begränsning.

14kap. 5 §

När tvångsvis försäljning medför	När tvångsvis försäljning medför
att tredje man förlorar sin ägande-	att tredje man förlorar sin ägande-
	137

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

rätt till den sålda egendomen, gäller i fråga om tredje mans rätt till ersättning för liden skada vad som sägs i 4 § om köpares rätt till ersättning av svaranden och borgenär. Motsvarande gäller, när indrivning av utmätt fordran med- för att tredje man förlorar sin rätt till fordringen.

15 kap. Avhysning

15 kap. 1 §

Avhysning ska genomföras så att skälig hänsyn tas till såväl sökandens intresse som svarandens situation.

Innan avhysning sker ska svaranden ges tillfälle att yttra sig. Om svaranden saknar känd hemvist och det inte kan klarläggas var han eller hon uppehåller sig, får avhysning ske även om svaranden inte har fått tillfälle att yttra sig.

I fråga om delgivning av handling varigenom svaranden har fått tillfälle att yttra sig gäller delgivningslagen (2010:1932). Om delgivningsmot- tagaren har känd hemvist inom riket men varken denne eller någon som handlingen kan lämnas till enligt 34–37 §§ delgivningslagen påträffas och det inte kan klarläggas var delgivningsmottagaren uppehåller sig, får kungörelsedelgivning användas eller handlingen lämnas i delgivnings- mottagarens hemvist eller på lämplig plats i anslutning till dennes hemvist. Om svaranden är bosatt utomlands får handlingen sändas till honom eller henne med posten under svarandens utländska adress.

15 kap. 2 §

Om det är möjligt ska avhysning ske inom fyra veckor från det att de handlingar som behövs har kommit in till Kronofogdemyndigheten.

Avhysning får ske tidigast en vecka från det att svaranden fick tillfälle att yttra sig eller, om svaranden är bosatt utomlands, två veckor från det att underrättelse skickades till honom eller henne.

15 kap. 3 §

Om det behövs av hänsyn till svaranden eller för att Kronofogdemyndig- heten ska kunna verka för att parterna träffar en frivillig överenskommelse får Kronofogdemyndigheten medge anstånd med avhysningen under högst sex veckor från det att de handlingar som behövs kom in till myndigheten. Om det finns synnerliga skäl får anståndet förlängas till högst åtta veckor, om skälig ersättning betalas för hela den anståndstid som har medgetts av myndigheten. När en begäran om anstånd prövas ska Kronofogdemyndig- heten särskilt beakta om svaranden eller tredje man ska avhysas från sitt hem.

Om det på grund av 2 § andra stycket finns hinder mot att genomföra avhysningen inom den tid som anges i 2 § första stycket, ska anståndstiden

räknas från den dag då förrättningen tidigast hade kunnat ske.

138

15 kap. 4 §

Om sökanden medger uppskov med avhysningen och uppskovet varar över sex månader från dagen för ansökan, är ansökan förfallen, om det inte finns särskilda skäl att godta ytterligare uppskov.

15 kap. 5 §

Kronofogdemyndigheten ska vid behov ordna transport av egendom som ska bortföras, hyra utrymme för förvaring av egendomen och vidta andra liknande åtgärder som föranleds av avhysningen.

Egendom som uppenbart saknar värde eller av annat skäl inte bör för- varas får kastas i samband med avhysningsförrättningen.

Innan åtgärd enligt första eller andra stycket vidtas, ska parterna under- rättas, om det kan ha betydelse för dem.

Den som har mottagit egendom för förvaring i fall som avses i första stycket har rätt till skälig ersättning av svaranden för förvaringen. Har egendomen inte hämtats tre månader efter avhysningen, får den som har mottagit egendomen sälja den och ta ut sin fordran ur köpeskillingen eller, om egendomen uppenbarligen saknar försäljningsvärde, kasta den. Innan egendomen säljs eller kastas ska svaranden uppmanas att hämta egen- domen genom rekommenderat brev till svarandens kända adress. I övrigt tillämpas 5–7 §§ samt 10 § första och andra styckena lagen (1985:982) om näringsidkares rätt att sälja saker som inte har hämtats. Vid tillämpningen av dessa bestämmelser ska vad som sägs om beställaren avse svaranden och vad som sägs om näringsidkaren avse den som har mottagit egen- domen för förvaring.

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

15 kap. 6 §

Om avhysning ska ske från annat än bostad och svaranden underlåter att ta hand om egendomen, får Kronofogdemyndigheten besluta att egen- domen ska säljas om lämpligt förvaringsutrymme inte kan ordnas. Om egendomen kan antas sakna försäljningsvärde, får det i stället beslutas att egendomen ska förstöras. Egendom som tillhör tredje man får säljas eller förstöras endast om denne underlåter att själv ta hand om egendomen.

Innan ett beslut enligt första stycket meddelas ska svaranden och, om egendomen tillhör tredje man, denne få tillfälle att yttra sig enligt vad som föreskrivs i 2 §.

Försäljning ska ske i den ordning som gäller för utmätt lös egendom i allmänhet. Bestämmelsen i 9 kap. 4 § första stycket gäller dock inte.

15 kap. 7 §

Avhysning får genomföras även mot inneboende eller annan tredje man som hindrar sökanden i utövningen av dennes rätt, om det är uppenbart att tredje mannen saknar fog att motsätta sig verkställigheten. När det finns anledning ska Kronofogdemyndigheten om möjligt i förväg underrätta tredje mannen om avhysningen.

Anstånd får meddelas enligt 3 §, om det behövs av hänsyn till tredje mannen.

139

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

15 kap. 8 §

Kronofogdemyndigheten får förelägga svaranden att själv fullgöra sin skyldighet att flytta om det anses lämpligt och sökanden medger det. Då tillämpas 1 §, 2 § andra stycket samt 4 och 7 §§.

16 kap. Handräckning samt kvarstad och andra säkerhetsåtgärder

Verkställighet av handräckning och andra säkerhetsåtgärder än kvarstad

16 kap. 1 §

Innan verkställighet av handräckning sker ska svaranden underrättas. Kronofogdemyndigheten får dock genast vidta behövlig åtgärd om saken är brådskande. Kronofogdemyndigheten ska så snart som möjligt pröva om åtgärden ska bestå.

16 kap. 2 §

Verkställighet av handräckning eller annan säkerhetsåtgärd än kvarstad sker genom att Kronofogdemyndigheten förelägger svaranden att fullgöra vad han eller hon är skyldig att göra eller att iaktta förbud eller annan föreskrift eller genom att myndigheten själv vidtar behövlig åtgärd. Om sökanden begär det och det är lämpligt kan Kronofogdemyndigheten över- lämna åt sökanden att efter myndighetens anvisning utföra behövlig åtgärd.

Beträffande genomförandet av verkställigheten tillämpas 15 kap. 5 och

6§§.

En föreskrift i utsökningstiteln som avser verkställigheten hindrar inte att

verkställigheten genomförs på annat sätt, om det behövs.

16 kap. 3 §

Om sökanden medger uppskov med verkställighet och varar uppskovet över sex månader från dagen för ansökan, är ansökan förfallen. Detsamma gäller om sökanden medger uppskov fler än två gånger.

Kronofogdemyndigheten får bevilja anstånd med handräckning för återtagande av en vara, om det finns särskilda skäl med hänsyn till köparens förhållanden och övriga omständigheter. Anstånd får dock inte beviljas för mer än fyra månader från dagen för ansökan om handräckning.

Kronofogdemyndigheten får besluta om villkor för anståndet och för- klara att anståndet ska upphöra att gälla om det finns anledning till det.

Verkställighet av beslut om kvarstad 16 kap. 4 §

Vid verkställighet av beslut om kvarstad för fordran tillämpas vad som föreskrivs om utmätning i 4 kap. 2–7, 9 och 13–19 §§, 22 § första och tredje styckena, 24, 25 och 33–35 §§, 5 och 6 kap. samt 12 kap. 3–5 §§.

Kvarstad för fordran får inte läggas på lön eller annan förmån som avses i 7 kap. innan den har betalats ut och kan utmätas.

140

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

I fråga om kostnader för en åtgärd som har begärts av någon annan än sökanden i målet skall den som har begärt åtgärden anses som sökande. När en fastighet enligt 12 kap. 49 § har indragits i försäljning av en gemensamt in- tecknad fastighet, skall dock sökanden i målet ansvara även för kostnader som föranleds av in- dragningen, om han har sämre rätt än den som har begärt indragning.

I fråga om kostnader för en åtgärd som har begärts av någon annan än sökanden i målet ska den som har begärt åtgärden anses som sökande. När en fastighet enligt 12 kap. 49 § har dragits in i försälj- ning av en gemensamt intecknad fastighet, ska dock sökanden i målet ansvara även för kostnader som föranleds av indragningen, om han eller hon har sämre rätt än den som har begärt indragning.

					17 kap.
					3 §44
	Sökanden	ansvarar	inte		för	Sökanden	ansvarar		inte		för
	förrättningskostnaderna för utmät-					förrättningskostnaderna			för		ut-
	ning enligt 7 kap. 21 § eller för					mätning enligt 7 kap. 21 § eller för
	sådan handräckning enligt 8 kap.					sådan handräckning enligt 8 kap.
	18 § som behövs för att komma i					18 § som behövs för att komma i
	besittning av lös egendom eller					besittning av lös egendom eller
	bostad.					bostad.
	Sökanden	ansvarar	inte	heller		Sökanden	ansvarar	inte		heller
	för förrättningskostnaderna			i	mål	för förrättningskostnaderna				i	mål
	om utmätning för fordran som vid					om utmätning för fordran som vid
	utmätning av lön har företrädesrätt					utmätning av lön har företrädesrätt
	enligt 7 kap. 14 §.					enligt 7 kap. 14 §.
	Vid avhysning ansvarar sök-					Vid avhysning ansvarar sök-
	anden inte för kostnader för för-					anden inte för kostnader för för-
	varing av	svarandens	egendom			varing av	svarandens		egendom
	eller för andra åtgärder som					eller för andra åtgärder som
	väsentligen	avser att		skydda		väsentligen	avser	att		skydda
	svaranden mot förlust. Detsamma					svaranden mot förlust. Detsamma
	gäller kostnader för		försäljning			gäller kostnader för		försäljning
	enligt 16 kap. 7 §.					enligt 15 kap. 6 §.
						Undantag från skyldigheten att
						betala förrättningskostnader
					17 kap.
					4 §45
	Kronofogdemyndigheten				får	Om det finns särskilda skäl får
	medge befrielse helt eller delvis					Kronofogdemyndigheten			besluta
	från skyldigheten att betala för-					att sökanden eller svaranden inte
	rättningskostnaderna, om det finns					ska betala förrättningskostnaderna
	särskilda skäl.					eller bara en del av dessa.
142	44 SFS senaste lydelse 2007:277.
	45 SFS senaste lydelse 2008:216.

Återstår endast ett obetydligt belopp att betala i ett allmänt eller enskilt mål om utmätning, får Kronofogdemyndigheten betala beloppet till sökanden genom att jämka förrättningskostnaderna i motsvarande mån.

Återstår endast ett obetydligt belopp att betala i ett mål om

utmätning, får Kronofogde- myndigheten betala beloppet till sökanden genom att jämka för- rättningskostnaderna i motsvar- ande mån.

Sökandens skyldighet att betala förrättningskostnader i förskott

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

17kap.

5 §46

Förrättningskostnader för		vilka	Om	Kronofogdemyndigheten
sökanden ansvarar skall för-			begär det ska förrättningskost-
skotteras av honom, om Krono-			nader för vilka sökanden an-
fogdemyndigheten begär det. Stat-			svarar, betalas i förskott. Staten,
en, kommun, landsting och kom-			kommun, landsting och kom-
munalförbund är dock inte skyldiga			munalförbund är dock inte skyl-
att lämna sådant förskott.			diga att lämna sådant förskott.
Betalas	inte förskott	inom	Betalas	inte förskott	inom
förelagd tid, får Kronofogde-			förelagd tid, får Kronofogde-
myndigheten inställa verkställig-			myndigheten ställa in verkställig-
heten och häva vidtagna åtgärder.			heten och häva vidtagna åtgärder.
Om förskottet avser en grund-			Om förskottet avser en grund-
avgift, får	myndigheten i stället		avgift, får myndigheten		i stället
avskriva målet.			skriva av målet.

17kap.

7 §47

Förrättningskostnader i mål om				Förrättningskostnader i mål om
utmätning tas ut ur köpeskillingen				utmätning tas ut ur köpeskillingen
för såld	egendom,	behållen		för såld	egendom,	behållen
avkastning och andra tillgängliga				avkastning och andra tillgängliga
medel. De får vid behov genast				pengar. De får vid behov genast
utsökas hos gäldenären.				utsökas hos svaranden.
Förrättningskostnader		som	är	Förrättningskostnader		som	är
gemensamma för flera mål har				gemensamma för flera mål har
företräde	framför kostnader		som	företräde	framför kostnader		som
endast avser ett mål.				endast avser ett mål.
Förrättningskostnad		för hand-		Förrättningskostnad		för hand-
räckning enligt 8 kap. 18 § får				räckning enligt 8 kap. 18 § får
genast utsökas hos den mot vilken				genast utsökas hos den mot vilken
åtgärden har vidtagits.				åtgärden har vidtagits.

46SFS senaste lydelse 2007:277.

47SFS senaste lydelse 1996:130.

143

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

144

17kap.

8 §48

Förrättningskostnader i mål om		Förrättningskostnader i mål om
verkställighet enligt 16 kap. får		verkställighet enligt 15		och
genast utsökas hos svaranden, om		16 kap.	får genast utsökas	hos
ej annat följer av exekutionstiteln.		svaranden, om inte annat följer av
Detta gäller dock ej verkställighet		utsökningstiteln. Detta gäller dock
av beslut om kvarstad eller annan		inte verkställighet av beslut om
säkerhetsåtgärd.		kvarstad eller annan säkerhets-
		åtgärd.
Om egendom i samband med		Om egendom i samband med
avhysning säljs enligt 16 kap. 7 §,		avhysning säljs enligt 15 kap. 6 §,
tas förrättningskostnad för för-		tas förrättningskostnad för för-
säljningen ut ur köpeskillingen.		säljningen ut ur köpeskillingen.
När	förrättningskostnader för	När	förrättningskostnader	för
avhysning tas ut hos svaranden,		avhysning tas ut hos svaranden,
har kostnad som avses i 3 § tredje		har kostnad som avses i 3 § tredje
stycket	företräde framför annan	stycket	företräde framför annan
förrättningskostnad.		förrättningskostnad.

17kap. 10 §

Om lös egendom som har				Om lös egendom som har
belagts med kvarstad säljs enligt				belagts med kvarstad säljs enligt
16 kap. 14 § tredje stycket eller				16 kap. 5 § tredje stycket eller 7 §
16 § andra stycket,		tas	förrätt-	andra stycket, tas förrättnings-
ningskostnad för försäljningen ut				kostnad för försäljningen ut ur
ur köpeskillingen.				köpeskillingen.
Har	Kronofogdemyndigheten			Har	Kronofogdemyndigheten
med anledning av kvarstad på fast				med anledning av kvarstad på fast
egendom	förordnat	om	åtgärd	egendom beslutat om åtgärd som
som avses i 12 kap. 8 eller 9 §, tas				avses i 12 kap. 8 eller 9 §, tas
kostnad för åtgärden ut ur behållen				kostnad för åtgärden ut ur behållen
avkastning.				avkastning.

17kap. 11 §

Vad som sägs i 7–10 §§ om	Vad som sägs i 7–10 §§ om
uttagande av förrättningskostnad	uttagande	av förrättningskostnad
hos svaranden gäller ej kostnad	hos svaranden gäller inte kostnad
som till följd av exekutionstitelns	som till följd av utsökningstitelns
upphävande, ansökningens åter-	upphävande, ansökningens		åter-
kallande eller annan särskild an-	kallande eller annan särskild an-
ledning bör betalas av sökanden.	ledning bör betalas av sökanden.
Om sökanden ej har förskotterat	Om sökanden inte har för-
förrättningskostnad för vilken han	skotterat	förrättningskostnad	för
ansvarar och kostnaden ej får eller	vilken han ansvarar och kostnaden
har kunnat i målet tagas ut hos	inte får eller har kunnat i målet tas

48SFS senaste lydelse 1996:130.

Bestämmelserna i 2 och 3 §§ samt 4 § första stycket gäller inte för sökandens ansvar för förrätt- ningskostnader i mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga ford- ringar m.m.

svaranden, får den genast utsökas hos sökanden.

ut hos svaranden, får den genast	Prop. 2020/21:161
utsökas hos sökanden.	Bilaga 2

17kap. 12 §

I fråga om kostnader i tvist vid				I fråga om kostnader i tvist vid
fördelning av medel som enligt				fördelning av pengar som enligt
13 kap. 7 § tredje stycket prövas				13 kap. 7 § tredje stycket prövas
av	Kronofogdemyndigheten			av	Kronofogdemyndigheten
tillämpas		18 kap.	rättegångsbal-	tillämpas		18 kap.	rättegångsbal-
ken.				ken.
Beslut,		varigenom Kronofogde-		Beslut, varigenom Kronofogde-
myndigheten har ålagt ersättnings-				myndigheten har ålagt ersättnings-
skyldighet		enligt	första stycket,	skyldighet		enligt	första stycket,
verkställs såsom dom som avses i				verkställs såsom dom som avses i
3 kap. 6 §.				2 kap. 4 §.
Särskild bestämmelse beträffande				Särskilda bestämmelser för mål
allmänna mål				som ska handläggas enligt lagen
				(1993:891) om indrivning av
				statliga fordringar m.m.

17kap. 13 §49

Bestämmelserna i 2 och 3 §§,

4 § första stycket och 5 § om sökandens ansvar för förrätt- ningskostnader gäller inte i all- mänt mål.

18 kap. Överklagande

18kap.

1 §50

Kronofogdemyndighetens beslut	Kronofogdemyndighetens beslut
överklagas skriftligen hos en	överklagas skriftligen hos en
tingsrätt som regeringen före-	tingsrätt som regeringen före-
skriver med hänsyn till var svar-	skriver med hänsyn till var svar-
anden har sitt hemvist.	anden har sin hemvist.
Med svarandens hemvist förstås	Med svarandens hemvist förstås
den ort där svaranden är bosatt.	den ort där svaranden är bosatt.
Beträffande dödsbo förstås den ort	Beträffande dödsbo förstås den ort
där den döde senast var bosatt och	där den döde senast var bosatt och
beträffande annan juridisk person	beträffande annan juridisk person
49 SFS senaste lydelse 2008:216.	145
50 SFS senaste lydelse 2006:672.	145

Kronofogdemyndighetens beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot. Sökanden eller svaranden får klaga även över att beslut gör intrång i tredje mans rätt.

Ett beslut, genom vilket en rättighet har förbehållits enligt 12 kap. 33 § andra stycket, får överklagas endast av den som har bestritt att sådant förbehåll görs.

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

förstås den ort som enligt 10 kap.		förstås den ort som enligt 10 kap.
rättegångsbalken grundar dom-		rättegångsbalken grundar dom-
stols behörighet i tvistemål i		stols behörighet i tvistemål i
allmänhet.		allmänhet.
I den mån det inte föreskrivs		I den mån det inte föreskrivs
något annat i detta kapitel gäller		något annat i detta kapitel gäller
lagen (1996:242) om domstols-		lagen (1996:242) om domstols-
ärenden vid överklagande i utsök-		ärenden vid överklagande i utsök-
ningsmål.	Kronofogdemyndig-	ningsmål.	Kronofogdemyndig-
heten skall dock inte vara part i		heten ska dock inte vara part i
domstolen.		domstolen utom i den del över-
		klagandet avser förrättningskost-
		naderna.

18 kap.

2 §51

Kronofogdemyndighetens beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom emot. Sökanden eller svaranden får klaga även över att beslut gör intrång i tredje mans rätt.

Ett beslut, genom vilket en rättighet har förbehållits enligt 12 kap. 33 § andra stycket, får överklagas endast av den som har bestritt att sådant förbehåll görs.

18 kap.

5 §52

Följande beslut får inte över-	Följande beslut får inte över-
klagas:	klagas:
1. ett beslut genom vilket be-	1. ett beslut genom vilket be-
gäran om rättelse av utmätning	gäran om rättelse av utmätning
enligt 4 kap. 33 eller 34 § eller av	enligt 4 kap. 33 eller 34 § eller av
kvarstad för fordran enligt 16 kap.	kvarstad för fordran enligt 16 kap.
13 § har lämnats utan bifall,	4 § har lämnats utan bifall,
2. ett beslut genom vilket en	2. ett beslut genom vilket en
rättighet inte har förbehållits enligt	rättighet inte har förbehållits enligt
12 kap. 33 § andra stycket,	12 kap. 33 § andra stycket,
3. ett beslut genom vilket en	3. ett beslut genom vilket en
förrättningsman har förklarats jävig,	handläggare har förklarats jävig,
4. ett beslut i en fråga som avses	4. ett beslut i en fråga som avses
i 17 kap. 4 § första stycket,	i 17 kap. 4 § första stycket,

146	51	SFS senaste lydelse 1993:516.
146	52	SFS senaste lydelse 1999:118.

Ett beslut i en fråga som avses i

3 kap. 11 eller 12 § får inte över- klagas. I samband med att ett beslut överklagas, genom vilket föreläggande av vite eller annan påföljd har tillämpats, får dock prövning av föreläggandets giltig- het påkallas.

Ett beslut som innefattar endast förberedelse till senare beslut och inte rör tredje man eller som innebär att Kronofogdemyndig- heten avvaktar med verkställig- hetsåtgärder enligt 2 kap. 20 § tredje stycket får överklagas endast i samband med överklagande av det senare beslutet. Beslutet får dock överklagas särskilt på den grund att målet onödigt uppehålls genom beslutet.

En sakägarförteckning får överklagas endast i samband med att Kronofogdemyndighetens för- säljning eller beslutet om fördel- ningen av pengar överklagas.

5.ett beslut i en sådan fråga om verkställighet av en skiljedom som avses i 3 kap. 16 §.

5. ett beslut i en sådan fråga om	Prop. 2020/21:161
verkställighet av en skiljedom	Bilaga 2
som avses i 2 kap. 16 §.

18kap.

6 §53

Ett beslut i en fråga som avses i

2 kap. 10 eller 11 § får inte över- klagas. I samband med att ett beslut överklagas, genom vilket föreläggande av vite eller annan påföljd har tillämpats, får dock prövning av föreläggandets giltig- het påkallas.

Ett beslut som innefattar endast förberedelse till senare beslut och inte rör tredje man får överklagas endast i samband med över- klagande av det senare beslutet. Beslutet får dock överklagas särskilt på den grund att målet onödigt uppehålls genom beslutet.

En sakägarförteckning får överklagas endast i samband med att den exekutiva försäljningen eller beslutet om fördelningen av influtna medel överklagas.

18kap.

7 §54

Ett beslut om utmätning som			Ett beslut om utmätning som
avses i 7 kap. får överklagas utan			avses i 7 kap. får överklagas utan
inskränkning till viss tid.			inskränkning till viss tid.
Ett beslut om annan utmätning			Ett beslut om annan utmätning
ska överklagas av sökanden eller			ska överklagas av sökanden eller
svaranden inom tre veckor från det			svaranden inom tre veckor från det
att beslutet delgavs den klagande.			att beslutet delgavs den klagande.
Tredje man får överklaga en sådan			Tredje man får överklaga en sådan
utmätning	utan inskränkning till		utmätning	utan inskränkning till
viss tid. Ett beslut		som avses i	viss tid. Ett beslut		som avses i
8 kap. 9 §	första	stycket eller	8 kap. 9 §	första	stycket eller
12 kap. 49 § tredje stycket ska			12 kap. 49 § tredje stycket ska
dock överklagas inom tre veckor			dock överklagas inom tre veckor
53 SFS senaste lydelse 1994:444.					147
54 SFS senaste lydelse 2015:683.

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

från det att beslutet delgavs den klagande.

En exekutiv försäljning ska överklagas inom tre veckor från försäljningen. Ett beslut om för- delning eller utbetalning av medel ska överklagas inom tre veckor från beslutet. Svaranden får dock överklaga ett sådant beslut inom den tid inom vilken utmätnings- beslutet enligt andra stycket första meningen ska överklagas, om den tiden löper ut senare.

Ett sådant överklagande som avses i 6 § andra stycket andra meningen får göras utan inskränk- ning till viss tid.

Kronofogdemyndighetens beslut i andra fall ska överklagas inom tre veckor från det att beslutet delgavs den klagande.

från det att beslutet delgavs den klagande.

En tvångsvis försäljning ska överklagas inom tre veckor från försäljningen. Ett beslut om för- delning eller utbetalning av pengar ska överklagas inom tre veckor från beslutet. Svaranden får dock överklaga ett sådant beslut inom den tid inom vilken utmätnings- beslutet enligt andra stycket första meningen ska överklagas, om den tiden löper ut senare.

Ett sådant överklagande som avses i 6 § andra stycket andra meningen får göras utan in- skränkning till viss tid.

Ett beslut enligt 1 kap. 5 § andra stycket första meningen eller tredje stycket får överklagas inom tre veckor från beslutet.

Kronofogdemyndighetens beslut i andra fall ska överklagas inom tre veckor från det att beslutet delgavs den klagande.

18 kap.

12 §55

Tingsrätten får, utan att mot-	Tingsrätten får, utan att mot-
parten dessförinnan har getts till-	parten dessförinnan har getts till-
fälle att yttra sig över överklag-	fälle att yttra sig över överklag-
andet, förordna att någon åtgärd	andet, besluta att någon åtgärd för
för verkställighet tills vidare inte	verkställighet tills vidare inte ska
skall vidtas eller, om det finns	vidtas eller, om det finns synner-
synnerliga skäl, att en redan vid-	liga skäl, att en redan vidtagen
tagen åtgärd skall hävas. Vid ut-	åtgärd ska hävas. Vid utmätning
mätning av lön för underhålls-	av lön för underhållsbidrag får
bidrag får förordnandet inskränkas	beslutet inskränkas till att avse att
till att avse att influtna medel inte	utmätta pengar inte ska betalas ut.
skall betalas ut.
Tingsrätten får också omedelbart	Tingsrätten får också omedelbart
förordna att åtgärd för verkställig-	besluta att åtgärd för verkställig-
het skall genomföras och bestå till	het ska genomföras och bestå till
dess annat förordnas.	dess annat beslutas.

148	55 SFS senaste lydelse 1995:298.

18 kap.		Prop. 2020/21:161
13 §56		Bilaga 2
Den omständigheten att ett	Den	omständigheten att ett
beslut har meddelats av en jävig	beslut har meddelats av en jävig
förrättningsman skall inte föran-	handläggare ska inte föranleda att
leda att beslutet hävs, om jävet	beslutet hävs, om jävet uppen-
uppenbarligen inte har inverkat på	barligen inte har inverkat på be-
beslutet.	slutet.

18kap. 14 §57

Vid bifall till ett överklagande	Vid bifall till ett överklagande
av ett visst beslut får även ett	av ett visst beslut får även ett
senare beslut i målet hävas när det	senare beslut i målet hävas när det
kan ske, om detta beslut har	kan ske, om detta beslut har
samband med det förra beslutet	samband med det förra beslutet
och inte hade vunnit laga kraft mot	och inte hade fått laga kraft mot
klaganden när han överklagade	klaganden när han eller hon
det första beslutet.	överklagade det första beslutet.

18kap. 15 §58

Om ett överklagande av ett		Om ett överklagande av ett
beslut	om fördelning av medel	beslut om fördelning av pengar
bifalls,	gäller det till förmån även	bifalls, gäller det till förmån även
för den som inte själv har över-		för den som inte själv har över-
klagat beslutet.		klagat beslutet.

18kap. 16 §59

Tingsrättens beslut i en fråga	Tingsrättens beslut i en fråga
som överklagats dit gäller på det	som överklagats dit gäller på det
sätt som i 2 kap. 19 § sägs om	sätt som i 3 kap. 20 § sägs om
Kronofogdemyndighetens beslut.	Kronofogdemyndighetens beslut.
I mål om utmätning skall dock en	I mål om utmätning ska dock en
vidtagen åtgärd inte utan särskilt	vidtagen åtgärd inte utan särskilt
förordnande återgå innan tings-	beslut återgå innan tingsrättens
rättens beslut har vunnit laga kraft.	beslut har fått laga kraft.

18kap. 20 §60

	Bestämmelserna om särskilda	Bestämmelserna om särskilda
	rättsmedel i 58 och 59 kap. rätte-	rättsmedel i 58 och 59 kap. rätte-
	gångsbalken tillämpas i fråga om	gångsbalken tillämpas i fråga om
56	SFS senaste lydelse 1993:516.
57	SFS senaste lydelse 1993:516.
58	SFS senaste lydelse 1993:516.
59	SFS senaste lydelse 1995:298.	149
60	SFS senaste lydelse 1988:1454.	149

Promemorians lagförslag

Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)

Härigenom föreskrivs i fråga om konkurslagen (1987:672)1

dels att 2 kap. 26 §, 7 kap. 7, 14 a och 29 §§, 9 kap. 14, 17 och 18 §§, 11 kap. 17 §, 12 kap. 9, 12, 16 och 18 §§, 14 kap. 10 och 15 §§ och 16 kap. ska upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast före 2 kap. 26 §, 6 kap. 3 § och 7 kap. 7 § ska utgå,

dels att 1 kap. 3 och 6 §§, 2 kap. 1–4, 23 och 24 §§, 3 kap. 2, 4 och 6 §§,

4kap. 20 §, 6 kap. 2–7, 9–11 och 14 §§, 7 kap. 3, 5, 9, 10, 12–15, 19–22, 27, 28 och 30 §§, 8 kap. 2, 7, 9 och 10 §§, 9 kap. 1–11, 13, 15, 16 och 19–

21§§, 10 kap. 1–4 §§, 11 kap. 2, 5–9, 12, 13 a, 15, 18, 20 och 21 §§,

12kap. 1, 3, 4, 6–8, 10, 17, 20, 26 och 27 §§, 13 kap. 3–7 §§, 14 kap. 1, 3, 4, 6–9, 11, 12, 14, 17 och 18 §§, 15 kap. 1, 2 och 4 §§, 17 kap. 3 och 6 §§ och rubrikerna närmast före 6 kap. 2 § och 13 kap. 5 § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken till 6 kap. ska lyda ”Gäldenärens skyldigheter under boutredningen”,

dels att det ska införas ett nytt kapitel, 16 kap., tolv nya paragrafer,

6 kap. 2 a, 2 b, 5 a, och 6 a §§, 7 kap. 13 a, 15 a och 31 §§, 9 kap. 6 a och 6 b §§, 11 kap. 7 a §, 12 kap. 26 a § och 14 kap. 9 a §, och närmast före 6 kap. 2 a § en ny rubrik av följande lydelse.

----------------------------------------------------------------------------------------

Prop. 2020/21:161 Bilaga 5

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3kap. 4 §2

För att ta i anspråk gäldenärens			För att ta i anspråk gäldenärens
lön och därmed jämställda för-			lön och därmed jämställda för-
måner som överstiger förbe-			måner som överstiger förbe-
hållsbeloppet	får	förvaltaren för	hållsbeloppet	får förvaltaren	för
konkursboets räkning hos krono-			konkursboets	räkning ansöka	om
fogdemyndigheten		begära utmä-	utmätning enligt 7 kap. utsöknings-
tning enligt	7 kap. utsöknings-		balken.

balken.

Att utmätning av lön som pågår vid konkursens början kan fortsätta för konkursboets räkning följer av 7 kap. 19 § andra stycket utsöknings- balken.

1Senaste lydelse av


7 kap. 14 a § 1995:308
9 kap. 14	§ 1995:793
12 kap. 16		§ 1990:1072
14 kap. 10		§ 2005:190
16 kap. 8	§ 2006:706
16 kap. 9	§ 1994:1050.		153
2 Senaste lydelse 1995:308.

Prop. 2020/21:161 Bilaga 5

154

6 §3
Tvister mellan förvaltaren och	En tvist mellan förvaltaren och
gäldenären eller annan i frågor som	gäldenären eller någon annan i en
avses i 4 och 5 §§ skall prövas av	fråga som avses i 5 § ska prövas av
tillsynsmyndigheten på ansökan av	tillsynsmyndigheten på ansökan av
förvaltaren, en borgenär, gäldenä-	förvaltaren, en borgenär, gäldenä-
ren eller en underhållsberättigad.	ren eller en underhållsberättigad.
Myndigheten skall inhämta yttran-
den i den omfattning som behövs för
prövningen. Myndighetens beslut
gäller omedelbart, även om det
överklagas. Beslutet skall efter an-
sökan ändras, om senare upplysta
omständigheter eller ändrade för-
hållanden motiverar det.
Tillsynsmyndighetens beslut i ett	Tillsynsmyndighetens	beslut
ärende som avses i första stycket får	enligt första stycket ska efter
överklagas av den vars rätt berörs	ansökan ändras, om det är moti-
av beslutet. I fråga om ett sådant	verat med hänsyn till senare anför-
överklagande tillämpas bestämmel-	da omständigheter eller	ändrade
serna i utsökningsbalken om över-	förhållanden.
klagande av beslut om utmätning av
lön.

----------------------------------------------------------------------------------------

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

2.Bestämmelserna i 2 kap. 23 och 24 §§, 6 kap. 2–5 §§, 11 kap. 12, 13 a och 21 §§, 14 kap. 3 § och 17 kap. 3 § gäller i deras äldre lydelser, om konkursen har beslutats före ikraftträdandet.

3.Bestämmelserna i 9 kap. gäller i deras äldre lydelser, om ett bevak- ningsförfarande har inletts före ikraftträdandet.

4.Äldre bestämmelserna i 7 kap. 7 § samt 14 kap. 1 och 15 §§ gäller, om en rådgivare eller förlikningsman har utsetts före ikraftträdandet.

5.Äldre bestämmelser gäller om en framställan om en åtgärd har getts in till tingsrätten före ikraftträdandet.

6.Om tingsrätten vid ikraftträdandet inte handlägger någon fråga som avses i 2–5, ska konkursärendet avskrivas från vidare handläggning. Detsamma gäller när tingsrätten efter ikraftträdandet avslutat hand- läggningen av de frågor som avses i 2–5.

7.När en fråga i en konkurs som har inletts före ikraftträdandet ska anhängiggöras i tingsrätten, ska den tingsrätt som skulle ha beslutat om konkursen enligt de nya bestämmelserna vara behörig.

3Senaste lydelse 1995:793.

1	Förslag till riksdagsbeslut .................................................................		3
2	Lagtext	..............................................................................................	4
	2.1	Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken ..................	4

	(1987:672) ........................................................................	32
Bilaga 1	Sammanfattning av betänkandet Ett modernare
	utsökningsförfarande (SOU 2016:81) ..............................	34
Bilaga 2	Betänkandets lagförslag ...................................................	50
Bilaga 3	Förteckning över remissinstanserna (SOU 2016:81)......	151
Bilaga 4	Sammanfattning av departementspromemorian
	Konkursförfarandet (Ds 2019:31) ..................................	152
Bilaga 5	Promemorians lagförslag................................................	153
Bilaga 6	Förteckning över remissinstanserna (Ds 2019:31) .........	155
Bilaga 7	Lagrådets yttrande ..........................................................	156
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 mars 2021 .......		157

Bestämmelser om förhör med	Bestämmelser om förhör med
gäldenären eller tredje man och	svaranden eller tredje man och om
om tvångsmedel i samband med	tvångsmedel i samband med att
att upplysningar begärs av gälde-	upplysningar begärs av svaranden
nären eller tredje man finns i	eller tredje man finns i 3 kap. 11–
2 kap. 10–16 §§.	17 §§.

Löneutmätning och digitala ansökningar i	Prop.
utsökningsförfarandet	2020/21:161

		(1987:672) ..........................................................................	7
3	Ärendet och dess beredning ..............................................................		8
4	Digitala verkställighetsansökningar ..................................................		8
5	Höjda förbehållsbelopp för barnfamiljer.........................................		13
6	Anstånd vid löneutmätning .............................................................		17
7	Frivilliga överenskommelser...........................................................		19
8	Omprövning av löneutmätningsbeslut ............................................		22
9	Tvist om löneutmätning i en konkurs..............................................		23
10	Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser...................................		24
11	Konsekvenser..................................................................................		25
12	Författningskommentar...................................................................		29
	12.1	Förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken..............	29

Kronofogdemyndighetens beslut med anledning av invändning som	Prop. 2020/21:161
avses i första eller andra stycket hindrar inte att saken prövas i rättegång.	Bilaga 2

Anvisar gäldenären viss egen-	Anvisar svaranden viss egen-
dom till utmätning, hindrar be-	dom till utmätning, hindrar be-
stämmelserna om förbud mot	stämmelserna om förbud mot
utmätning i 1–12 §§ ej att egen-	utmätning i 1–12 §§ inte att egen-
domen utmäts, om den kan över-	domen utmäts, om den kan över-
låtas och utmätning ej uppenbart	låtas och utmätning inte uppenbart
strider mot vad som är påkallat av	strider mot vad som är påkallat av

Fordringarna upptas efter det	Fordringarna upptas efter det
företräde som gäller enligt lag.	företräde som gäller enligt lag.
Ränta och annan biförpliktelse	Ränta och annan biförpliktelse
upptas före fordringens kapital-	upptas före fordringens kapital-
belopp, om ej borgenären yrkar	belopp, om inte sökanden yrkar
annat.	annat.
Förrättningskostnaderna upptas	Förrättningskostnaderna upptas
närmast före exekutionsfordringen.	närmast före utsökningsfordringen.
Fordran upptas även om den är	Fordran upptas även om den är
beroende av villkor eller tvistig. Är	beroende av villkor eller tvistig. Är
panträtt för fordran beroende av	panträtt för fordran beroende av
att sökt inteckning beviljas, upptas	att sökt inteckning beviljas, upptas
fordringen med det företräde som	fordringen med det företräde som
tillkommer den om inteckningen	tillkommer den om inteckningen
beviljas.	beviljas.
När försäljning har begärts av	När försäljning har begärts av
förvaltaren i konkurs, anses kon-	förvaltaren i konkurs, anses kon-
kursboet som sökande utan för-	kursboet som sökande utan för-
månsrätt, om ej annat följer av 5 §.	månsrätt, om inte annat följer av
	5 §.