Regeringens skrivelse 2020/21:102

Riksrevisionens rapport om statliga stöd med Skr.
delat myndighetsansvar 2020/21:102

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 11 mars 2021

Stefan Löfven

Åsa Lindhagen (Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har gjort i rapporten Statliga stöd med delat myndighetsansvar – Effektivitet och förenklingar (RiR 2020:23).

Riksrevisionens övergripande slutsats är att det i de allra flesta fall finns goda motiv till att ha ett delat myndighetsansvar för statliga stöd. Samtidigt finns enligt myndigheten ett antal förbättringsmöjligheter som skulle kunna minska nackdelarna med det delade ansvaret. I rapporten rekommenderar Riksrevisionen regeringen att låta Försäkringskassan disponera vissa anslag som används för utbetalningar av stöd, låta Kammarkollegiet ansvara för alla utbetalningar av stöd som Regeringskansliet beslutar om och att låta en myndighet få dispositionsrätten till anslaget för solcellsstöd och ansvara för utbetalningar av stödet. Myndigheten rekommenderar vidare regeringen att uppdatera förordningen (2004:100) om avhjälpande av föroreningsskador och statligt stöd för sådant avhjälpande så att länsstyrelsernas roll i arbetet med stödet tydliggörs. Slutligen rekommendar Riksrevisionen regeringen att i högre grad samordna statliga myndigheters möjligheter att bygga upp it-baserade ärendehandläggningssystem.

Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och konstaterar att den utgör ett viktigt bidrag i det kontinuerliga förbättringsarbetet när det gäller hanteringen av statliga stöd med delat myndighetsansvar. Regeringen delar delvis myndighetens bedömning av behovet av åtgärder.

I och med denna skrivelse anser regeringen att granskningsrapporten är slutbehandlad.

1

Skr. 2020/21:102 Innehållsförteckning  
1 Ärendet och dess beredning .............................................................. 3
2 Riksrevisionens iakttagelser.............................................................. 3
  2.1 Dispositionsrätten till anslagen för aktivitetsstöd och  
    etableringsersättning........................................................... 3
  2.2 Utbetalningar av vissa stöd som Regeringskansliet  
    fattar beslut om................................................................... 3
  2.3 Dispositionsrätten till anslaget för solcellsstöd .................. 4
  2.4 Stödet för sanering av förorenad mark ............................... 4
  2.5 Digitaliserade ärendehandläggningssystem för  
    statligt stöd ......................................................................... 5
  2.6 Riksrevisionens rekommendationer ................................... 5
3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser ................. 6
  3.1 Dispositionsrätten till anslagen för aktivitetsstöd och  
    etableringsersättning........................................................... 6
  3.2 Utbetalningar av vissa stöd som Regeringskansliet  
    fattar beslut om................................................................... 7
  3.3 Dispositionsrätten till anslaget för solcellsstöd .................. 7
  3.4 Stödet för sanering av förorenad mark ............................... 7
  3.5 Digitaliserade ärendehandläggningssystem för  
    statligt stöd ......................................................................... 8
4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens  
  iakttagelser ...................................................................................... 10
Bilaga Statliga stöd med delat myndighetsansvar –  
    Effektivitet och förenklingar ((RiR 2020:23)................... 11
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 mars 2021......... 68

2

1 Ärendet och dess beredning Skr. 2020/21:102

Riksrevisionen har i enlighet med lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. granskat huruvida ett delat myndighetsansvar för vissa statliga stöd utgör ett effektivitetsproblem. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Statliga stöd med delat myndighetsansvar – Effektivitet och förenklingar (RiR 2020:23), se bilaga.

Riksdagen överlämnade granskningsrapporten till regeringen den 26 november 2020. I denna skrivelse behandlar regeringen de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har redovisat i sin rapport.

2 Riksrevisionens iakttagelser

Riksrevisionen har i sina årliga granskningar av myndigheternas årsredovisningar sett indikationer på problem med ett delat myndighetsansvar för vissa stöd. Enligt Riksrevisionen kan det finnas goda motiv att dela ansvaret för anslag som finansierar olika typer av statliga stöd mellan olika myndigheter. Det delade ansvaret riskerar dock enligt Riksrevisionen att leda till ökad oklarhet i frågan om vem som har det övergripande ansvaret för att följa upp hur medlen använts och för att utveckla verksamheten.

2.1Dispositionsrätten till anslagen för aktivitetsstöd och etableringsersättning

Riksrevisionen konstaterar att Försäkringskassan tar emot ansökningar och fattar beslut om aktivitetsstöd och etableringsersättning. Myndigheten betalar även ut stödet till enskilda. Trots detta är det Arbetsförmedlingen som disponerar anslaget, vilket Riksrevisionen bedömer leder till oklara ansvarsförhållanden och dessutom till onödigt mycket transfereringar av anslagsmedel mellan myndigheterna.

2.2Utbetalningar av vissa stöd som Regeringskansliet fattar beslut om

Riksrevisionen har granskat det delade ansvaret mellan Regeringskansliet och andra statliga myndigheter för vissa stöd, där Kammarkollegiet och Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) disponerar och betalar betalar ut medlen, men Regeringskansliet fattar beslut om utbetalningar. Granskningen visar att Kammarkollegiet och Sida har utvecklat rutiner och ett godtagbart handläggarstöd för att fullgöra sina uppgifter samt att ansvars- och rollfördelningen mellan Regeringskansliet och respektive myndighet är utredd. Riksrevisionen noterar att likheterna mellan Kammarkollegiets och Sidas uppgifter som utbetalare är stora. Enligt Riksrevisionen är det möjligt att genomföra organisatoriska och admi-

3

Skr. 2020/21:102 nistrativa förenklingar som skulle kunna förbättra processen, t.ex. genom att låta en aktör ensam ansvara för utbetalningarna.

2.3Dispositionsrätten till anslaget för solcellsstöd

Riksrevisionen har granskat investeringsstödet för solceller, som är ett statligt stöd för installation av solcellssystem som ansluts till elnätet. Stödet regleras i förordningen (2009:689) om statligt stöd till solceller.

Ansvaret för stödet fördelas mellan Statens energimyndighet (Energimyndigheten), som disponerar anslaget, länsstyrelserna som handlägger ansökningarna och fattar beslut, samt Boverket som levererar systemstöd och betalar ut stödet.

Riksrevisionens iakttagelser visar att handläggningen av stödet är relativt okomplicerad. Fördelarna med det delade ansvaret överväger nackdelarna och den sammantagna bedömningen är att det delade ansvaret går att motivera.

Enligt Riksrevisionen är dock rollfördelningen mellan de tre inblandade myndigheterna när det gäller hanteringen av de anslagna medlen relativt omständlig. Anslaget disponeras av Energimyndigheten, men det är Boverket som betalar ut medlen till stödmottagarna. Riksrevisionen bedömer att det är möjligt att förenkla hanteringen genom att låta en och samma myndighet få i uppgift att disponera anslaget och betala ut medlen.

2.4Stödet för sanering av förorenad mark

Riksrevisionen har granskat hanteringen av stödet för sanering av förorenad mark. Myndighetens sammantagna bedömning är att fördelarna med det delade ansvaret för handläggningen av ärendena överväger nackdelarna. Riksrevisionen anser dock att Naturvårdsverket bör ansvara för utbetalningen av medel i stället för länsstyrelserna. Riksrevisionen konstaterar vidare att handläggningen av stödet för sanering av förorenad mark är komplicerad och görs i flera steg, samt att det styrande regelverket, förordningen (2004:100) om avhjälpande av föroreningsskador och statligt stöd för sådant avhjälpande, ställer krav på innehållet i länsstyrelsernas ansökan om bidrag till Naturvårdsverket, men inte reglerar kommunernas roll i ansökningsförfarandet eller hur en ansökan från en kommun görs till en länsstyrelse. Riksrevisionen anser vidare att länsstyrelsernas roll i och ansvar för handläggningen av stödet är otydliga.

Riksrevisionen anser slutligen att systemet för utbetalningar är omständligt, vilket beror på två problem. Det första är att länsstyrelserna fungerar som en mellanhand mellan Naturvårdsverket och huvudmännen vid utbetalningarna, och det andra är att sådana utbetalningar som inte genomförs till följd av att ett saneringsprojekt blir försenat betraktas som oförbrukade medel. Riksrevisionens uppfattning är att sådana medel inte kan ses som oförbrukade i vanlig mening, eftersom det handlar om medel som redan är uppbundna i beslut.

2.5 Digitaliserade ärendehandläggningssystem för Skr. 2020/21:102
  statligt stöd  

Riksrevisionen har vid sin granskning funnit brister i de digitaliserade systemstöden för ärendehandläggningen. Myndigheten anser att den största bristen är att alltför många moment i handläggningen utförs manuellt, vilket både är tidsödande och kan leda till att länsstyrelsernas handläggning inte blir tillräckligt enhetlig. Riksrevisionen bedömer att de identifierade bristerna inte beror på ointresse eller okunskap hos myndigheterna, som ofta lägger mycket arbete på att utveckla digitaliseringen av olika handläggarprocesser. Riksrevisionen uppfattar i stället att problemet är att statliga myndigheter ofta startar från början, då myndigheterna bygger upp ett nytt ärendehandläggningssystem, trots att det borde vara möjligt att använda de befintliga erfarenheter och den kapacitet som finns inom statsförvaltningen. För en myndighet som redan råkar ha ett digitaliserat handläggarstöd och möjligheter till utbetalningar i större volymer är det tillkommande arbete som uppstår om myndigheten får i uppgift att ansvara för ett nytt stöd begränsat, jämfört med en myndighet som inte har något digitaliserat handläggarstöd alls. Riksrevisionen bedömer därför att det skulle vara värdefullt om staten tog ett myndighetsövergripande initiativ inom detta område.

2.6Riksrevisionens rekommendationer

Riksrevisionens övergripande slutsats är att det finns goda motiv till det delade ansvaret för statliga stöd i de allra flesta fall. Samtidigt finns ett antal förbättringsmöjligheter som skulle kunna minska de identifierade nackdelarna.

Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till regeringen:

1.Låt Försäkringskassan svara för dispositionsrätten för de anslagsposter som finansierar aktivitetsstöd och etableringsersättning.

2.Låt Kammarkollegiet svara för alla utbetalningar när Regeringskansliet fattar beslut om utbetalningar.

3.Låt en myndighet svara för både dispositionsrätten till anslaget för solcellsstöd och utbetalningar av stödet, förutsatt att stödet inte upphör att fördelas ut 2021.

4.Uppdatera förordningen om avhjälpande av föroreningsskador och statligt stöd för sådant avhjälpande på så sätt att länsstyrelsernas roll i arbetet med stödet förtydligas och Naturvårdsverket får i uppgift att betala ut medel direkt till huvudmännen för saneringsprojekt.

5.Överväg att genom ett särskilt beslut tillåta anslagssparande inom anslaget för stöd till förorenad mark, när medel som öronmärkts för enskilda projekt i vissa fall blir försenade över ett årsskifte.

6.Ge någon lämplig myndighet, exempelvis Myndigheten för digital förvaltning, i uppdrag att utreda möjligheten att i högre grad än i dag samordna statliga myndigheters arbete med att utveckla digitaliserade ärendehandläggningssystem för statliga stöd.

5

Skr. 2020/21:102 3 Regeringens bedömning av
  Riksrevisionens iakttagelser

3.1Dispositionsrätten till anslagen för aktivitetsstöd och etableringsersättning

Arbetsförmedlingen har det samlade ansvaret för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och disponerar därför medlen för insatser inom aktivitetsstöd och etableringsersättning. Myndigheten ansvarar vidare för att handlägga ärenden och anvisa sökanden till dessa insatser. Försäkringskassan handlägger i sin tur ärenden om ersättning till individer som omfattas av Arbetsförmedlingens beslut, men avgör inte vilka individer som får delta i de arbetsmarknadspolitiska insatserna.

Bakgrunden till den nuvarande ordningen är att det tidigare tillämpades en s.k. fördelad dispositionsrätt, vilket innebar att en myndighet som disponerade ett anslag helt eller delvis kunde fördela dispositionsrätten av anslaget vidare till en annan myndighet. När statsbudgetsystemet Hermes infördes 2005 var detta inte längre tekniskt möjligt. Ekonomistyrningsverket genomförde därför en utredning vars slutsatser ligger till grund för den nuvarande ordningen (se rapporten Fördelning av dispositionsrätt för anslag inom Näringsdepartementet, ESV 2004:15). När etableringsprogrammet 2018 infördes som ett arbetsmarknadspolitiskt program övergick även ansvaret för handläggning och utbetalningar av etableringsersättning till Försäkringskassan.

Försäkringskassans roll begränsar sig till att bedöma och administrera utbetalning av ersättningar på det arbetsmarknadspolitiska området. Regeringen anser inte att detta motiverar att myndigheten även ska få dispositionsrätt för de anslagsposter som används för utbetalning av stödet. Av dispositionsrätten följer ett ansvar att bl.a. redovisa utgifter mot anslag, följa upp och göra prognoser för anslaget, lämna budgetunderlag och lämna en resultatredovisning som inte bara berör utbetalningarna, utan den arbetsmarknadspolitiska åtgärden i stort. Detta är uppgifter som för närvarande utförs av Arbetsförmedlingen.

Utgifterna för aktivitetsstöd och arbetsmarknadspolitiska program är nära sammankopplade. Ökade programutgifter för anställningsstöd leder allt annat lika till lägre utgifter för aktivitetsstöd och vice versa. För att underlätta för Arbetsförmedlingen att kunna ta ett helhetsansvar, och planera, styra och följa upp verksamheten, behöver myndigheten även fortsättningsvis disponera anslagsmedlen för aktivitetsstödet och etableringsersättningen.

Regeringen anser sammanfattningsvis att den nuvarande ansvarsfördelningen mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan för hanteringen av aktivitetsstöd och etableringsersättning är den mest ändamålsenliga. Regeringen delar dock Riksrevisionens bedömning om vikten av att undvika oklara ansvarsförhållanden och följer löpande frågan.

6

3.2 Utbetalningar av vissa stöd som Skr. 2020/21:102
  Regeringskansliet fattar beslut om  

Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att både Kammarkollegiet och Sida har byggt upp rutiner och moderna handläggarstöd som säkrar en tydlig ansvars- och rollfördelning mellan Regeringskansliet och respektive myndighet.

Regeringen delar dock inte Riksrevisionens bedömning att myndigheterna har byggt upp parallella system för utbetalningarna, och att en övergång till en ordning då en myndighet ansvarar för utbetalningarna därför skulle leda till samordningsvinster. De system som byggts upp är inte utbytbara. Det system som Sida och Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) tillsammans utvecklat över ett antal år är särskilt anpassat för verksamheten inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Regeringen anser inte att det skulle vara en effektiv medelsanvändning att göra motsvarande investering i och utveckling av Kammarkollegiets system.

Regeringen bedömer mot bakgrund av vad som ovan anförts att det inte finns tillräckliga skäl för att låta Kammarkollegiet svara för alla utbetalningar av stöd som Regeringskansliet beslutar om. Regeringen ser dock regelbundet över ansvarsfördelningen mellan myndigheterna i syfte att säkerställa en effektiv hantering.

3.3Dispositionsrätten till anslaget för solcellsstöd

Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att fördelarna med det delade ansvaret överväger och att det delade ansvaret därmed är motiverat.

Regeringen anser vidare att ansvariga myndigheter har tydliggjort rollfördelningen mellan sig, men instämmer i Riksrevisionens bedömning att den kan leda till att frågor om stödet behöver hänvisas mellan dem.

I budgetpropositionen för 2021 framför regeringen att investeringsstödet för solceller är under avveckling och kommer att ersättas med en skattereduktion för installation av grön teknik, som bl.a. innefattar solceller (prop. 2020/21:1 utg.omr. 21 avsnitt 2.7). Med hänsyn till detta, och då de brister som Riksrevisionen identifierat bedöms vara hanterbara, avser regeringen inte att genomföra några förändringar i ansvarsförhållandena när det gäller hanteringen av investeringsstödet för solceller.

3.4Stödet för sanering av förorenad mark

Regeringen anser att både Naturvårdsverket och länsstyrelserna har en viktig roll vid handläggningen av stödet för sanering av förorenad mark, och delar Riksrevisionens bedömning att det delade myndighetsansvaret är motiverat. Det regionala perspektivet och den lokalkännedom som länsstyrelserna bidrar med skulle t.ex. gå förlorad om enbart Naturvårdsverket handlade ärendena. I likhet med Riksrevisionen bedömer regeringen att länsstyrelsernas roll och ansvar inte är helt tydliga i förordningen om avhjälpande av föroreningsskador och statligt stöd för sådant avhjälpande.

7

Skr. 2020/21:102 Regeringen avser att se över och uppdatera den nämnda förordningen, bl.a. i syfte att tydliggöra rollerna och ansvarsfördelningen.

Regeringen instämmer också i bedömningen att handläggningen av stödet är komplex. Detta beror dock bl.a. på ärendenas svårighetsgrad. Naturvårdsverket genomförde 2018 utvärderingar av arbetet med stödet för att identifiera vilka utvecklingsområden som finns för att effektivisera arbetet. Myndigheten arbetar för närvarande bl.a. med att utveckla ett digitalt handläggarstöd, vilket förväntas leda till en mer effektiv och enhetlig handläggning.

Inom ramen för översynen av förordningen avser regeringen också att analysera behovet av andra ändringar som kan bidra till en enklare, tydligare och mer effektiv handläggning. Handläggningen av dessa ärenden är komplex även efter det att stöden blivit beviljade. Att som Riksrevisionen föreslagit låta Naturvårdsverket ansvara för utbetalningen av stödet i stället för länsstyrelserna kräver därför ytterligare överväganden. Regeringen bedömer att länsstyrelserna även fortsatt behöver ha en roll före och efter utbetalningarna av stödet.

Det är problematiskt att det uppstår oförbrukade medel på grund av förseningar av beviljade projekt över årsskiftet. Förseningarna beror ofta på omständigheter som myndigheterna inte kan påverka, t.ex. överprövningar av upphandlingar eller på att nya eller större föroreningsskador upptäcks allt eftersom saneringen pågår. Oavsett om länsstyrelserna betalar tillbaka de oförbrukade medlen till Naturvårdsverket eller inte, så redovisas beviljade, men ännu inte utbetalda belopp, som utestående åtaganden mot aktuellt beställningsbemyndigande och infrianden av dessa åtaganden belastar berört anslag det år då utbetalning sker. Oförbrukade medel hos myndigheterna är således inte uppbundna i beslut på det sätt som Riksrevisionen beskriver. Beslut om disposition av eventuellt anslagssparande fattas årligen av regeringen efter en prövning i varje enskilt fall. Regeringen anser dock att det är viktigt att säkerställa att anvisade medel används. Naturvårdsverket och länsstyrelserna har redan påbörjat ett sådant arbete, genom att bl.a. göra flera utbetalningar under året och däremellan följa upp hur projekten och deras kostnader utvecklats. Regeringen har vidare i länsstyrelsernas regleringsbrev för 2021 infört ett återrapporteringskrav enligt vilket länsstyrelserna bl.a. ska redovisa hur de under 2021 arbetat för att minska oförbrukade bidrag.

Regeringen avser följa hur myndigheternas arbete utvecklas och kommer att genomföra de ändringar som bedöms nödvändiga i samband med översynen av förordningen om avhjälpande av föroreningsskador och statligt stöd för sådant avhjälpande.

3.5Digitaliserade ärendehandläggningssystem för statligt stöd

Regeringen delar Riksrevisionens bedömning om vikten av digitaliserade systemstöd för en effektiv ärendehandläggning. Rätt utformade systemstöd kan underlätta handläggarnas arbete samt bidra till en enhetlig och snabb process, och därmed ökad nytta för såväl myndigheterna som de som ansöker om stöd. Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens

bedömning om behovet av att i högre grad samordna statliga myndigheters möjligheter att bygga upp it-baserade ärendehandläggningssystem.

Den svenska förvaltningsmodellen innebär ett långtgående delegerat ansvar till och stort förtroende för de statliga myndigheterna. Enligt myndighetsförordningen (2007:515) ansvarar myndighetens ledning inför regeringen för verksamheten och ska enligt 3 § samma förordning bl.a. se till att den bedrivs effektivt och enligt gällande rätt. Enligt 6 § ska varje myndighet fortlöpande utveckla verksamheten och verka för att genom samarbete med myndigheter och andra ta till vara de fördelar som kan vinnas för enskilda samt för staten som helhet. Denna reglering lägger grunden för att myndigheterna ska kunna fullgöra sina uppgifter effektivt och rättssäkert.

Frågan om vilket systemstöd som behövs för en viss verksamhet är i enlighet med vad som ovan beskrivits i första hand en fråga för den myndighet som ansvarar för verksamheten att besluta om. Varje system behöver vidare utformas för att möta de specifika krav som lagstiftningen kräver, t.ex. vad gäller kontroll för att förhindra felaktiga utbetalningar. Varje myndighet som behöver tillgång till ett it-baserat stödsystem måste därför bedöma hur detta behov bäst kan tillgodoses: genom samverkan med en annan myndighet, egen utveckling eller anskaffning genom offentlig upphandling eller avrop från ett statligt ramavtal. I vissa fall kan regeringen styra myndigheters samverkan och ge en myndighet i uppdrag att administrera stöd även inom andra myndigheters områden.

Genom avrop från de samordnade ramavtal som Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet upphandlar kan ett välfungerande system som en leverantör redan tillhandahåller till en viss myndighet även användas av andra.

Även vid egen utveckling av it-stöd kan det finnas behov av samordning, bl.a. för att säkerställa en effektiv informationsförsörjning inom den offentliga förvaltningen. Utan samordning riskerar de myndighetsspecifika lösningarna att resultera i en ineffektiv ordning för den offentliga sektorn som helhet. I syfte att öka samordningen genomför regeringen en långsiktig satsning på att bygga upp en förvaltningsgemensam digital infrastruktur för informationsutbyte. Bolagsverket, Domstolsverket, E- hälsomyndigheten, Försäkringskassan, Lantmäteriet, Myndigheten för digital förvaltning, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Riksarkivet och Skatteverket har fått i uppdrag att tillsammans etablera en sådan infrastruktur. Denna ska understödja och möjliggöra ett säkrare och mer effektivt elektroniskt informationsutbyte inom och med den offentliga förvaltningen. När uppdraget slutredovisas ska det finnas dels en struktur på plats där myndigheterna tillsammans hanterar analys, kravställning, utveckling och förvaltning av den förvaltningsgemensamma digitala infrastrukturen för informationsutbyte, dels organisatoriska förutsättningar att fortsätta bedriva arbetet i myndigheternas ordinarie verksamhet. I statens budget för 2021 har också ca 57 miljoner kronor avsatts till en gemensam pott som får användas för bidrag till statliga myndigheter, kommuner och regioner för att utveckla och förvalta förvaltningsgemensam digital infrastruktur (prop. 2020/21:1 utg.omr. 22 avsnitt 4.6.7, bet. 2020/21:TU1, rskr. 2020/21:131). Regeringen bedömer att dessa åtgärder innebär en ökad samordning av de statliga myndigheternas möjligheter att bygga upp

Skr. 2020/21:102

9

Skr. 2020/21:102 it-baserade ärendehandläggningssystem, som bidrar till att uppnå de effekter som Riksrevisionen efterfrågar.

4Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser

Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och konstaterar att den utgör ett viktigt bidrag i det kontinuerliga förbättringsarbete som bedrivs när det gäller att hantera statliga stöd med delat myndighetsansvar.

Som Riksrevisionen konstaterar finns i de allra flesta fall goda motiv till det delade ansvaret. Riksrevisionens granskning visar också att regeringen och de berörda myndigheterna i många fall säkerställt ändamålsenliga verksamhetsprocesser vad gäller handläggning, systemstöd, informationsöverföring och utbetalning av stöd.

Regeringen gör i enlighet med vad som anförts i avsnitt 3.1 och 3.2 en annan bedömning än Riksrevisionen när det gäller behovet av en ändrad ansvarsfördelning för aktivitetsstöd och etableringsersättning samt utbetalningar av vissa stöd som Regeringskansliet beslutar om. Regeringen avser därför inte att vidta några åtgärder med anledning av Riksrevisionens rekommendationer i dessa delar. Regeringen ser inte heller behov av några åtgärder med anledning av Riksrevisionens rekommendation när det gäller solcellstödet.

Vad gäller stödet för sanering av förorenad mark instämmer regeringen delvis i Riksrevisionens bedömning och avser, i enlighet med vad som anförts i avsnitt 3.4, att se över och uppdatera förordningen om avhjälpande av föroreningsskador och statligt stöd för sådant avhjälpande, bl.a. för att tydliggöra rollerna och ansvarsfördelningen.

Vidare instämmer regeringen delvis i Riksrevisionens bedömning av behovet av att i högre grad samordna statliga myndigheters möjligheter att bygga upp it-baserade ärendehandläggningssystem. Som beskrivits i avsnitt 3.5 pågår ett arbete med att bygga upp en förvaltningsgemensam digital infrastruktur för informationsutbyte.

I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad.

Skr. 2020/21:102

Bilaga

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

Innehåll

Sammanfattning och rekommendationer 4
1 Inledning 7
1.1 Motiv till granskning 7
1.2 Revisionsfrågor 7
1.3 Avgränsningar och preciseringar av begrepp 8
1.4 Bedömningsgrunder 9
1.5 Metod och genomförande 10
2 Allmänt om regeringens styrning av statliga stöd 12
2.1 Generella förordningar 12
2.2 Förordningar som reglerar specifika stöd 15
2.3 Myndighetsinstruktioner och regleringsbrev 15
3 Delat ansvar mellan länsstyrelser och andra statliga myndigheter 16
3.1 Investeringsstöd för hyres- och studentbostäder 16
3.2 Investeringsstöd för solceller 20
3.3 EU-styrt jordbruksstöd 24
3.4 Stöd till sanering av förorenade områden 28
3.5 Riksrevisionens samlade bedömning 34
4 Delat ansvar mellan statliga myndigheter 36
4.1 Aktivitetsstöd och etableringsersättning 36
4.2 Nystartsjobb 40
4.3 Riksrevisionens samlade bedömning 43
5 Delat ansvar mellan Regeringskansliet och statliga myndigheter 44
5.1 Regeringskansliets beslut om utbetalningar 44
5.2 Utbetalningar från Kammarkollegiet 46
5.3 Utbetalningar från Sida 47
5.4 Riksrevisionens samlade bedömning 49
6 Slutsatser och rekommendationer 51
6.1 Övergripande slutsatser 51
6.2 Möjliga förbättringar 51
6.3 Rekommendationer 55
Referenslista 57

R I K S R E V I S I O N E N

113

Skr. 2020/21:102

Bilaga

STATLIGA STÖD MED DELAT MYNDIGHETSANSVAR – EFFEKTIVITET OCH FÖRENKLIN GA R

R I K S R E V I S I O N E N

12

Skr. 2020/21:102

Bilaga

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

Innehåll

Sammanfattning och rekommendationer 4
1 Inledning 7
1.1 Motiv till granskning 7
1.2 Revisionsfrågor 7
1.3 Avgränsningar och preciseringar av begrepp 8
1.4 Bedömningsgrunder 9
1.5 Metod och genomförande 10
2 Allmänt om regeringens styrning av statliga stöd 12
2.1 Generella förordningar 12
2.2 Förordningar som reglerar specifika stöd 15
2.3 Myndighetsinstruktioner och regleringsbrev 15
3 Delat ansvar mellan länsstyrelser och andra statliga myndigheter 16
3.1 Investeringsstöd för hyres- och studentbostäder 16
3.2 Investeringsstöd för solceller 20
3.3 EU-styrt jordbruksstöd 24
3.4 Stöd till sanering av förorenade områden 28
3.5 Riksrevisionens samlade bedömning 34
4 Delat ansvar mellan statliga myndigheter 36
4.1 Aktivitetsstöd och etableringsersättning 36
4.2 Nystartsjobb 40
4.3 Riksrevisionens samlade bedömning 43
5 Delat ansvar mellan Regeringskansliet och statliga myndigheter 44
5.1 Regeringskansliets beslut om utbetalningar 44
5.2 Utbetalningar från Kammarkollegiet 46
5.3 Utbetalningar från Sida 47
5.4 Riksrevisionens samlade bedömning 49
6 Slutsatser och rekommendationer 51
6.1 Övergripande slutsatser 51
6.2 Möjliga förbättringar 51
6.3 Rekommendationer 55
Referenslista 57

R I K S R E V I S I O N E N

13

Skr. 2020/21:102

Bilaga

STATLIGA STÖD MED DELAT MYNDIGHETSANSVAR – EFFEKTIVITET OCH FÖRENKLIN GA R

Sammanfattning och rekommendationer

Vi har granskat om det delade myndighetsansvaret för anslagsposter som finansierar statliga stöd är välmotiverat och om verksamheten, givet dessa förutsättningar, har organiserats på ett effektivt sätt. Ett exempel på delat ansvar att en myndighet disponerar anslaget och betalar ut stödet, medan en annan myndighet svarar för handläggning och beslutsfattande. Vi har granskat ett tiotal statliga stöd som lämnas till enskilda, företag, kommuner eller andra organisationer. Vår övergripande slutsats är att det finns goda motiv till det delade ansvaret

i de allra flesta fall, dock inte alla. Vi finner samtidigt att det finns ett antal förbättringsmöjligheter som skulle kunna minska de problem som ändå uppstår med delat ansvar.

Granskningens resultat

Av de statliga stöd vi har granskat har vi funnit att det delade ansvaret kan motiveras väl i de flesta fall. För aktivitetsstöd och etableringsersättning gör vi dock bedömningen att det finns skäl att pröva möjligheten att låta Försäkringskassan överta dispositionsrätten, vilket i så fall skulle innebära att Försäkringskassan får hela ansvaret för de anslagsposter som finansierar dessa två stöd. Nuvarande ordning med delat ansvar leder i detta fall både till att ansvarsförhållandena blir mer oklara och till onödigt många transfereringar av anslagsmedel mellan myndigheterna.

Även om det delade ansvaret oftast är motiverat, har vi funnit att det är möjligt att genom olika typer av åtgärder minska de problem som ändå uppstår med delat ansvar. I två fall gör vi bedömningen att antalet involverade statliga myndigheter kan minskas. Det gäller investeringsstödet för solceller, där i dag både Statens energimyndighet, Boverket och länsstyrelserna är involverade. Det gäller även Regeringskansliets beslut om utbetalningar, där i dag både Kammarkollegiet och Sida utför utbetalningarna parallellt.

Vi har även funnit flera fall av brister i myndigheters digitala handläggarstöd. Detta tycks vara ett särskilt stort problem i de EU-styrda jordbruksstöden, och när det gäller stödet till sanering av förorenad mark finns inget IT-baserat handläggarstöd överhuvudtaget. Det största problemet är att många moment i handläggningen i dag görs manuellt, vilket är tidsödande och kan leda till att länsstyrelsernas handläggning inte blir tillräckligt enhetlig. Detta problem finns oavsett om ansvaret är delat eller inte, men problemen förstärks när det är

en myndighet som utvecklar handläggarstödet och en annan myndighet som ska handlägga ärendena.

4R I K S R E V I S I O N E N

14

Skr. 2020/21:102

Bilaga

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

Innehåll      
fyra av de granskade fallen gäller att den myndighet som disponerar anslaget inte
betalar ut stödet direkt till slutlig mottagare, utan skickar medel vidare till    
ytterligare en statlig myndighet som i sin tur betalar ut medlen. Detta leder både  
Sammanfattningtill ett krångligt flödeochavrekommendatianslagna medelonerch till en ökad svårighet i att bedöma hur   4
stor del av anslagsposten som verkligen har förbrukats. Ett exempel är stödet till   7
1 Inledning    
förorenad mark, där Naturvårdsverket betalar ut medlen till länsstyrelserna som i  
1.1 Motiv till granskning     7
sin tur betalar ut medlen till kommuner som slutlig stödmottagare. Här finns   7
1.2 Revisionsfrågor    
enligt vår mening möjligheter till förenklingar.     8
1.3 Avgränsningar och preciseringar av begrepp    
1.4 Bedömningsgru der     9
Vid delat ansvar finns en risk för att det uppkommer oklarheter i rollfördelningen
1.5 Metod och genomförande   10
och att det finns frågor som faller mellan stolarna. Vi har funnit att de inblandade
myndigheterna i stort har klarat av att hantera denna risk och att 12
2 Allmänt om regeringens styrning av statliga stöd
ansvarsfördelningen i de flesta fall är tydlig. Det statliga stödet till sanering av 12
2.1 Generella förordningar  
förorenad mark utgör här ett undantag där vi bedömer att stödförordningen på 15
2.2 Förordningar som reglerar specifika stöd  
2ett.3 otillräckligtMyndighetsinstrusätt besktionerriver handläggningsprocessenoch re leri gsbrev och ansvarsförhållanden. 15

3Vi finnDelatr äveansvaratt ansvaretmellanförlänsstyrelseratt utvecklaochverksamheternaandra statligaharmyndighetertagits de fall vi har16

undersökt. Vi har också genomgående funnit att det tagits initiativ till att utveckla
3.1 Investeringsstöd för hyres- och stu ntbostäder 16
3de.2 aktuellaInvesteringsstödverksamheterna,för solcellerav regeringen eller myndigheterna. 20
3.3 EU-styrt jordbruksstöd 24
3.4 Stöd till sa ering av förorenade områden 28
Rekommendationer 34
3.5 Riksrevisionens samlade bedömning
Vi lämnar följande rekommendationer till regeringen: 36
4   Delat ansvar mellan statliga myndigheter
4.1 AkLåtivitetFörsäkringskassanstöd och etableringsersättningsvara för dispositionsrätten för de anslagsposter som36
4.2 Nystartsjobb 40
    finansierar aktivitetsstöd och etableringsersättning.  
4.3 Riksrevisionens samlade bedömning 43
  Låt Kammarkollegiet svara för alla utbetalningar när Regeringskansliet fattar
5   beslut om utbetalningar. 44
Delat ansvar mellan Regeringskansliet och statliga myndigheter
  Låt en myndighet svara för både dispositionsrätten till anslaget för solcellsstöd 44
5.1 Regeringskansliets beslut om utbetalningar
5.2 och utbetalningar av stödet, förutsatt att stödet inte upphör att gälla 2021. 46
Utbetalningar från Kammarkollegiet
5.3 UtbetalningarRevidera förordningenån Sida för sanering av förorenad mark så att länsstyrelsernas47

5.4Riksrevisionensroll arbetet medsamladestödetbedömningförtydligas, samt att Naturvårdsverket får uppgiften49

6   att betala ut medel direkt till huvudmännen för saneringsprojekt. 51
Slutsatser och rekommendationer
  Överväg att ta ett särskilt beslut om att tillåta anslagssparande inom anslaget
6.1 Övergripande slutsatser   51
6.2 för stöd till förorenad mark, när medel som öronmärkt för enskilda projekt 51
Möjliga förbättringar  
6.3 i vissa fall blir försenade över ett årsskifte.   55
Rekommendationer  
  Ge en lämplig myndighet, exempelvis Myndigheten för digital förvaltning,    
Referenslista 57

uppdraget att utreda möjligheten att i högre grad än i dag samordna statliga myndigheters arbete med att utveckla digitaliserade ärendehandläggningssystem för statlig stödgivning.

R I K S R E V I S I O N E N 5

R I K S R E V I S I O N E N

153

Skr. 2020/21:102

Bilaga

STATLIGA STÖD MED DELAT MYNDIGHETSANSVAR – EFFEKTIVITET OCH FÖRENKLIN GA R

6R I K S R E V I S I O N E N

16

Skr. 2020/21:102

Bilaga

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

Innehåll1 Inledning

SammanfattningDen statliga budgetenochinnehållerrekommendationerett stort antal olika stöd som lämnas till   4
individer, företag, kommuner och andra organisationer. Stöden finansieras via   7
1 Inledning 1  
sakanslag på den årliga statliga budgeten. I många fall är det en och samma    
1.1 Motiv till granskni g   7
myndighet som disponerar anslaget, prövar ärenden och beslutar och betalar ut    
1.2 Revisionsfrågor     7
stödet. I vissa fall är dock ansvaret för ett statligt stöd delat mellan flera   8
1.3 Avgränsningar och preciseringar av begrepp  
myndigheter. Ett exempel kan vara att en myndighet disponerar anslaget och   9
1.4 Bedömningsgrunder  
betalar ut stödet, medan en annan myndighet svarar för handläggning och   10
1.5 Metod och genomförande  
beslutsfattande. I denna granskning ställs frågan om denna form av delat ansvar  
leder2 Allmänttill effektivitetsproblemom regeringens. styrning av statliga stöd 12
2.1 Generella förordningar   12
1.1 Motiv till granskning    
2.2 Förordn ngar som eglerar specifika stöd   15
2.3 Myndighetsinstruktioner och regleringsbrev   15
Bakgrunden till granskningen är att Riksrevisionen i sina årliga granskningar av 16
3 Delat ansvar mellan länsstyrelser och andra statliga myndigheter
myndigheternas årsredovisningar sett indikationer på problem med att det råder ett
3.1 Investeringsstöd för hyres- och studentbo äder   16
delat myndighetsansvar för vissa anslagsposter på statens budget. Anslagsposterna
3.2 I vesteringsstöd för olceller   20
rör genomgående sakanslag som finansierar olika typer av statliga stöd. Det delade
3.3 EU-styrt jordbruksstöd   24
ansvaret riskerar leda till ökad oklarhet i frågan om vem som har det övergripande   28
3.4 Stöd till sanering av förorenade områden  
ansvaret för att följa upp hur medlen använts och för att utveckla verksamheten. Det
3.5 Riksrevisionens samlade bedömning   34
delade ansvaret leder ibland till överdragna bemyndiganderamar, och i två fall har    

4det ocksåDelatlettansvartill modifierademellan statligarevisionsberättelsermyndigheter. I riksrevisorernas årliga rapport 36 sägs4.1 attAktivitetsstöddet kan finnasoch etableringsersättninggoda motiv att dela ansvar mellan myndigheter, men att detta36

medför4.2 Nystartsjobbrisker för att ansvarsfördelningen blir oklar. 40
4.3 Riksrevisionens samlade bedömning 43
1.2 Revisionsfrågor 44
5   Delat ansvar mellan Regeringskansliet och statliga myndigheter
5.1 Regeringskansli ts beslut om utbetalningar 44
Den övergripande revisionsfrågan är om fördelar med det delade 46
5.2 Utbetalningar från Kammarkollegiet
myndighetsansvaret uppväger eventuella nackdelar, och om det finns möjligheter
5.3 Utbetalningar från Sida 47
att förenkla och effektivisera verksamheten för att minska eventuella nackdelar. 49
5.4 Riksrevisionens samlade bedömning
Den övergripande frågan besvaras med hjälp av tre delfrågor:  
6 Slutsatser och rekommendationer 51
  Delfråga 1: Går det delade ansvaret att motivera, med hänsyn till fördelar 51
6.1 Övergripande slutsatser
6.2 och nackdelar? 51
Möjliga förbättringar
  Delfråga 2: Har regeringen och de berörda myndigheterna säkerställt 55
6.3 Rekommendationer
    ändamålsenliga verksamhetsprocesser vad gäller handläggning, systemstöd,
Referenslistainformationsöverföring och utbetalning av stöd? 57

Delfråga 3: Har regeringen och de inblandade myndigheterna säkerställt en tydlig rollfördelning och att ett utvecklingsansvar har tagits?

1Anslag brukar av praktiska skäl delas upp i förvaltningsanslag och sakanslag, även om det saknas en enhetlig definition av begreppen. Förvaltningsanslag ska finansiera en myndighets förvaltning, exempelvis löner och lokalkostnader. Sakanslag ska finansiera direkta utgifter för bland annat statliga stöd, bidrag och transfereringar. Källa ESV Basbok – hur finansierar myndigheter sin verksamhet? ESV 2016:30.

R I K S R E V I S I O N E N 7

R I K S R E V I S I O N E N

173

Skr. 2020/21:102

Bilaga

S T A T L I GA S T Ö D M E D D E L A T MYN D I G H E T S A NS V A R – E F F E K TI V I T E T O C H F ÖR E N K L IN GA R

Den sammanvägda analysen av svaren på dessa frågor kan då – för var och en av stöden – resultera i tre olika möjliga slutsatser:

Det delade ansvaret kan motiveras på ett bra sätt och de inblandade aktörerna har vidtagit de åtgärder som är rimliga för att eliminera eventuella nackdelar.

Det delade ansvaret är motiverat, men det finns en förbättringspotential när det gäller roll- och ansvarsfördelning och i verksamhetsprocesserna.

Det delade ansvaret är inte motiverat, och det finns därför skäl att låta en aktör ha både dispositionsrätten till anslaget och ansvaret för beslut, utbetalningar och uppföljning.

1.3 Avgränsningar och preciseringar av begrepp

Det finns några avgränsningar och preciseringar av begrepp i granskningen som är av betydelse:

Begreppet delat ansvar: Det är vanligt att flera olika statliga myndigheter har ett delat ansvar för en viss verksamhet av förvaltningskaraktär som ska utföras. Sådant delat ansvar kan exempelvis ske genom samverkan, där de olika myndigheterna vanligen representerar olika kompetenser. Denna granskning handlar dock om de situationer när det råder ett delat ansvar för en anslagspost som används för att ge stöd till individer, företag, kommuner eller organisationer utanför staten. Det delade ansvaret består då vanligtvis i att en myndighet svarar för ärendehandläggning och beslutsfattande, medan en annan disponerar anslaget och svarar för själva utbetalningen.

Begreppet statligt stöd: I vissa förordningar används uttrycket statligt stöd, i andra kan uttrycket statligt bidrag och ersättning användas. I denna granskning likställer vi dessa begrepp, och använder oss genomgående av uttrycket statligt stöd.

Avgränsning av anslagsposter: Granskningen har avgränsats till att omfatta ett antal statliga stöd som kan delas in i tre huvudkategorier. Dessa tre kategorier kan i sin tur sägas representera tre olika typer av styrnings- och ansvarsrelationer.

Delat ansvar mellan länsstyrelser och andra statliga myndigheter

Här har vi granskat fyra olika stöd, nämligen investeringsstöd för solceller, stöd till sanering av förorenade områden, investeringsstöd för hyres- och studentbostäder och det EU-styrda bidraget för jordbruksstöd.

Delat ansvar mellan två statliga myndigheter

Här har vi granskat aktivitetsstöd, etableringsersättning och nystartsjobb.

Delat ansvar mellan Regeringskansliet och statliga myndigheter

Här rör det sig om många och små stöd och anslagsposter, varför granskningen koncentrerats på utbetalningar från Kammarkollegiet och Sida i sin helhet, snarare än på enstaka anslagsposter.

8R I K S R E V I S I O N E N

18

Skr. 2020/21:102

Bilaga

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

InnehållGranskningsobjekt: Granskningen har en tvärsektoriell karaktär, där relativt många myndigheter är berörda. Granskningen har därför omfattat regeringen, Regeringskansliet, Statens energimyndighet, Boverket, Naturvårdsverket, Statens

jordbruksverk, Arbetsförmedlingen, Försäk ingskassan, Skatteverket, Sida, 4
Sammanfattning och rekommendationer
Kammarkollegiet och länsstyrelserna. Av praktiska skäl har granskningen i det  

1sistnämnInledninga fallet riktats in på de tre största, nämligen Länsstyrelsen i Stockholms7

1.1län, LänsstyrelseMotiv till granskningVästra Götalands län och Länsstyrelsen i Skåne län. 7
1.2 Revisionsfrågor 7
.3 Avgränsningar och preciseringar av begrepp 8
1.4 Bedömningsgrunder 9
1.4 Bedömningsgrunder
1.5 Metod och genomförande 10
Granskningen har främst rört den inre effektiviteten inom statsförvaltningen,  
alltså hushållning och resursutnyttjande. Den yttersta utgångspunkten är vad som
2 Allmänt om regeringens styrning av statliga stöd 12
sägs i budgetlagen och dess förarbeten nämligen att ”god hushållning innebär att
2.1 Generella förordningar 12
onödiga utgifter undviks och att verksamheten bedrivs med hög produktivitet”2. 15
2.2 Förordningar som reglerar specifika stöd
En naturlig utgångspunkt är också förvaltningslagens krav om att ärenden ska 15
2.3 Myndighetsinstruktioner och regleringsbrev
handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att  
rättssäkerheten3 Delat ansvareftersättsmellan. länsstyrelser och andra statliga myndigheter 16
  3  
3.1 Investeringsstöd för hyres- och studentbostäder 16
En utgångspunkt är även myndighetsförordningens krav på att verksamheten 20
3.2 Investeringsstöd för solceller
bedrivs effektivt, att verksamheten redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt,
3.3 EU-styrt jordbruksstöd 24
att myndigheten hushållar väl med statens medel och att ledningen ansvarar för 28
3.4 Stöd till sanering av förorenade områden
3.5att myndighetenRiksrevisio ensfortlöpandesamlade bedömningutvecklar verksamheten och samarbetar med 34
myndigheter och andra för att ta till vara de fördelar som kan vinnas för enskilda
4 Delat ansvar mellan4 statliga myndigheter 36
och för staten som helhet.    

4.1 Aktivitetsstöd och etableringsersättning

Härlett4.2 Nystartsjobbfrån dessa utgångspunkter har de konkreta bedömningsgrunderna formulerats4.3 Riksrevisionenspå följandesamladesätt:bedömning

36

40

43

Delfråga5 Delat1: ansvar mellan Regeringskansliet och statliga myndigheter

RegeringskanslietsDelat ansvar mellanbeslutmyndigheterom utb alningarska enbart förekomma där regeringen

5.2Utbetalningar från Kammarkollegiet

och berörda myndigheter kan visa att fördelarna för delat ansvar

5.3Utbetalningar från Sida

överväger nackdelarna.

5.4Riksrevisionens samlade bedömning5.1

44

44

46

47

49

Delfråga 2: 51
6 Slutsatser och rekommendationer
Regeringen och de berörda myndigheterna ska kunna visa att de säkerställt  
6.1 Överg pande slutsatser   51
6.2 Möjligaeffektivaförbättringarverksamhetsprocesser, det vill säga att processerna för att ta emot 51

6.3 Rekommendationeransökningar, handlägga ärenden och betala ut stöd har ordnats på ett tydligt55

sätt. I detta ligger också att det bör ha ordnats systemstöd som underlättar

Referenslista57 en snabb och likvärdig handläggning av ärenden. Denna bedömningsgrund

är av särskild vikt för de stöd som handläggs av länsstyrelserna (kapitel 3 i rapporten).

21 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) och En reformerad budgetlag (prop. 2010/11:40, bet. 2010/11:KU14, rskr. 2010/11:177 och 178).

39 § förvaltningslagen (2017:900).

43 och 4 §§ myndighetsförordningen (2007:515).

R I K S R E V I S I O N E N 9

R I K S R E V I S I O N E N

193

Skr. 2020/21:102

Bilaga

S T A T L I GA S T Ö D M E D D E L A T MY N D I G H E T S A NS V A R – E F F E K TI V I T E T O C H F ÖR E N K L IN GA R

Regeringen och de berörda myndigheterna ska kunna visa att de säkerställt att det finns god vägledning för beslutsfattandet i ärenden. Denna bedömningsgrund är av särskild vikt för stöd som handläggs av länsstyrelserna (se kapitel 3), eftersom det annars finns en risk för att dessa utvecklar olika praxis i beslutsfattandet.

Regeringen och de berörda myndigheterna ska kunna visa att de säkerställt att den information som behöver överföras mellan myndigheterna kan överföras på ett bra sätt och att överföringen inte försvåras av det delade ansvaret. Denna bedömningsgrund är mest aktuell för aktivitetsstöd, etableringsersättning och nystartsjobb (kapitel 4) och Regeringskansliets beslut om utbetalningar (kapitel 5).

Regeringen och de berörda myndigheterna ska kunna visa att flödet av anslagsmedel fram till utbetalningar av stöden inte är mer omständligt än vad som nödvändigt följer av det delade ansvaret.

Delfråga 3:

Regeringen och de berörda myndigheterna ska kunna visa att rollfördelningen mellan myndigheterna är klarlagd, så att det är tydligt vilket ansvar som var och en av de berörda myndigheterna har.

Regeringen och de berörda myndigheterna ska kunna visa att ansvaret för att utveckla och samordna verksamheten har tagits. Det bör därför finnas utvecklade rutiner för samordning mellan myndigheterna och det ska ha tagits olika initiativ för att utveckla och förnya verksamheten.

1.5 Metod och genomförande

Granskningen har avgränsats till att omfatta ett urval av stöd som representerar olika typer av styrnings- och ansvarsrelationer. Valen av stöd har skett från fyra olika utgångspunkter:

Antalet stöd ska vara tillräckligt stort för att det ska gå att säga något om fenomenet delat myndighetsansvar för anslagsposter. Däremot har det inte funnits någon ambition att kunna uttala sig generellt om alla anslag och anslagsposter där ansvaret är delat.

Urvalet omfattar stöd och anslagsposter där Riksrevisionen i de årliga granskningarna av resultatredovisningarna har funnit indikationer på risker med delat ansvar.

Stöden ska vara finansierade genom särskilda anslagsposter i den statliga budgeten.

Stöden ska representera betydande verksamhet med viss storlek beloppsmässigt. De flesta av de stöd som omfattas i granskningen har därför årliga anslagsmedel som överstiger en miljard kronor.

10 R I K S R E V I S I O N E N

20

Skr. 2020/21:102

Bilaga

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

InnehållGranskningen har genomförts på följande sätt:

En systematisk kartläggning av de stöd som undersöks. Syftet har varit att reda ut

  vem som ansvarar för beslut och riktlinjer för hur beslutsfattandet ska gå till,
Sammanfattning och rekommendationer 4
  vem som ansvarar för att stöden betalas ut och vem som har ansvaret för  
1 uppföljn   och redovisning. 7
Inledni ing  
Intervjuer med alla berörda myndigheter, inklusive Regeringskansliet. Här har 7
1.1 Motiv till granskning
1.2 ställts som syftar till att besvara våra frågor. Vi har även ställt 7
Revisionsfrågor
1.3 Avgränsningaranalytiska frågoroch sompreciseringarrör förklaringarav be reppoch orsaker till den rådande 8
1.4 Be ömningsgrunder 9
  ordningen, särskilt om vi funnit att kriterierna inte är uppfyllda. De som  
1.5 Metod och genomförande 10
  intervjuas har varit ansvariga chefer för de aktuella verksamheterna samt  
2     vid de aktuella myndigheterna, men också personer som 12
Allmäntekonomicheferregeringens styrning av statliga stöd
2.1 ansvarar för beslutsfattande, uppföljning och resultatredovisning. 12
Generella förordningar
  med Ekonomistyrningsverket (ESV) och Myndigheten för digital 15
2.2 FöroIntervjuerdningar som reglerar specifika stöd

2.3Myndighetsinstruktionerförvaltning (DIGG). Dessaoch reglerinmyndighetsbrevr har roller i statsförvaltningen inom15

3   ekonomistyrning och förvaltningspolitik. 16
Delat ansvar mellan länsstyrelser och andra statliga myndigheter
  Studier av myndighetsinterna dokument. Hit hör exempelvis budgetunderlag  
3.1 Investeringsstöd för hyres- och studentbostäder 16
3.2 och riskanalyser. 20
Investeringsstöd för solceller
3.3 EU-styrt jordbruksstöd 24
3.4 Stöd till sanering av förorenade områden 28
3.5 Riksrevisionens samlade bedömning 34
4   Delat ansvar mellan statliga myndigheter 36
4.1 Aktivitetsstöd och etableringsersättning 36
4.2 Nystartsjobb 40
4.3 Riksrevisionens samlade bedömning 43
5   Delat ansvar mellan Regeringskansliet och statliga myndigheter 44
5.1 Regeringskansliets beslut om utbetalningar 44
5.2 Utbetalningar från Kammarkollegiet 46
5.3 Utbetalningar från Sida 47
5.4 Riksrevisionens samlade bedömning 49
6   Slutsatser och rekommendationer 51
6.1 Övergripande slutsatser 51
6.2 Möjliga förbättringar 51
6.3 Rekommendationer 55
Referenslista 57

R I K S R E V I S I O N E N 11

R I K S R E V I S I O N E N

2113

Skr. 2020/21:102

Bilaga

S T A T L I GA S T Ö D M E D D E L A T MY N D I G H E T S A NS V A R – E F F E K TI V I T E T O C H F ÖR E N K L IN GA R

2Allmänt om regeringens styrning av statliga stöd

I detta bakgrundskapitel beskriver vi hur regeringen styr statliga stöd. Den årliga statliga budgeten som beslutas av riksdagen innehåller 27 utgiftsområden och totalt cirka 650 anslag. Riksdagen beslutar om både anslagens storlek och för vilket ändamål anslagen ska användas. Regeringens styrning av myndigheterna och hur de får använda anslagna medel sker på olika sätt. Genom generella förordningar ställs allmänna krav på myndigheterna och deras ledning. Genom specifika förordningar kan det enskilda statliga stödet regleras, exempelvis hur handläggningen och utbetalningarna ska genomföras och hur ansvaret fördelas mellan olika statliga myndigheter. Genom myndighetsinstruktioner redovisas vilka uppgifter som respektive myndighet har. Slutligen används regleringsbrev till myndigheterna för att bryta ner de av riksdagen beslutade anslagen till ett stort antal anslagsposter, med specifika villkor för hur posterna ska och kan användas.

2.1 Generella förordningar

2.1.1 Myndighetsförordningen

I myndighetsförordningen (2007:515) finns vissa grundläggande krav på myndighetsledningen. Ledningen ska se till att verksamheten bedrivs effektivt, att verksamheten redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt, att myndigheten hushållar väl med statens medel och att det säkerställs att det finns en intern styrning och kontroll som fungerar på ett betryggande sätt. Förordningen gäller alla myndigheter under regeringen.5

Av förordningen framgår också att ledningen ansvarar för att myndigheten fortlöpande utvecklar verksamheten och samarbetar med myndigheter och andra för att ta till vara de fördelar som kan vinnas för enskilda och för staten som helhet.6

När ansvaret för ett statligt stöd är delat på det sätt som är aktuellt inom ramen för denna granskning gäller myndighetsförordningen både för den myndighet som disponerar anslaget och för den som beslutar om utbetalningar. Båda myndigheterna har alltså ett ansvar för att respektive verksamhet bedrivs effektivt, att verksamheten fortlöpande utvecklas, och att intern styrning och kontroll fungerar. Vidare finns ett ansvar hos båda myndigheterna för att ett sådant samarbete, som bidrar till en effektivare verksamhet för staten och för enskilda, kommer till stånd.

53 och 4 §§ myndighetsförordningen (2007:515).

66 § myndighetsförordningen (2007:515).

12 R I K S R E V I S I O N E N

22

Skr. 2020/21:102

Bilaga

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

Innehåll2.1.2 Anslagsförordningen

Regeringen har i anslagsförordningen (2011:223) formulerat grundläggande

föreskrifter för hur anslag får utnyttjas och hur de ska redovisas. Reglerna     4
Sammanfattning och rekommendationer        
i förordningen gäller i första hand den myndighet som disponerar anslaget.      
Dispositionsrätt till anslag innebär att myndigheten får använda anslaget för det     7
1 Inledning        
eller de ändamål som regeringen beslutat i regleringsbrev. I anslagsförordningen 7
1.1 Motiv till granskning        
stipuleras även att utbetalning av bidrag från anslag ska ske i nära anslutning till   7
1.2 Revisionsfrågor        
  7         8
1.3att bidragetAvgränsningarska användasoch preciseringarav mottagarenav begrepp.        
1.4 Bedömningsgrunder         9
I förordningen sägs att anslagen ska redovisas för det budgetår då betalning sker,  
1.5 Metod och genomförande Här sägs också att anslagssparande   10
eller det budgetår som utgifterna hänför sig till.8      
på2 ettAllmäntanslag somhuvudsakligenregeringens styrningavser förvaltningsutgifterav statliga stöd får disponeras med 12
tre2.1 procentGenerellaav detförordningartilldelade beloppet. Sparande på övriga anslag (sakanslag) får   12
2.2 Förordningar som reglerar specifika stöd 9 .   15
endast disponeras efter särskilt beslut av regeringen      
2.3 Myndighetsinstruktioner och regleringsbrev       15
I förordningen finns vidare regler för beställningsbemyndiganden. Med sådana      
3 Delat ansvar mellan länsstyrelser och andra statliga myndigheter 16
menas att en myndighet får beställa varor eller tjänster samt besluta om bidrag,      
3.1 I vesteri gsstöd för hyres- och stud ntbostäder     16
ersättning, lån eller liknande, som medför utgifter under kommande budgetår.      
3.2 Investeringsstöd för solceller       20
Regeringen beslutar om belopp för dessa beställningsbemyndiganden, och dessa  
3.3 EU-styrt jordbruksstöd       24
belopp får inte överskridas.10       28
3.4 Stöd till sanering av förorenade områden      
3.5 samlade bedömning       34
ESV harRiksrevisionenshandledning beskrivit problemet med att det ibland är svårt att      
prognostisera när ett åtagande ska infrias, och att förseningar kan inträffa. För att
4 Delat ansvar mellan statliga myndigheter   36
en myndighet ska kunna göra en utbetalning behöver i många fall en rekvisition 36
4.1 Aktivitetsstöd och etableringsersättning  
eller motsvarande ha inkommit. Senarelagd verksamhet leder både till att 40
4.2 Nystartsjobb  
4utbetalning.3 Riksrevisionensav bidragsamladeförsenas,bedömningvilket kan få till följd att ett anslagssparande 43
uppkommer, och till att utestående åtaganden ökar. ESV påtalar därför vikten av 44
5 Delat ansvar mellan Regeringskansliet och statliga myndigheter
att löpande kunna följa upp infrianden av gjorda åtaganden och att informera  
5.1 Regeringskansliets beslut om utbetalningar 11 44
bidragsmottagaren om vikten av att göra bra prognoser.   46
5.2 Utbetalningar från Kammarkollegiet  
5.3 Utbetalningar från Sida   47
2.1.3 Förordningen om intern styrning och kontroll 49
5.4 Riksrevisionens samlade bedömning  
I förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll finns vissa grundläggande
6 Slutsatser och rekommendationer 51
föreskrifter för en myndighets övergripande interna styrning och kontroll. 51
6.1 Övergripande slutsatser
Förordningen gäller alla större myndigheter som lyder under regeringen, för 51
6.2 Möjliga förbättringar
närvarande ett 70-tal. Samtliga myndigheter som berörs av granskningen hör hit.
6.3 Rekommendationer 55
Referenslista 57

710, 11 och 14 §§ anslagsförordningen (2011:223).

812 § anslagsförordningen (2011:223).

97 § anslagsförordningen (2011:223)

1017 § anslagsförordningen (2011:223).

11Ekonomistyrningsverket Handledning Beställningsbemyndiganden och åtaganden i den löpande verksamheten (ESV 2013:52).

R I K S R E V I S I O N E N 13

R I K S R E V I S I O N E N

213

Skr. 2020/21:102

Bilaga

S T A T L I GA S T Ö D M E D D E L A T MY N D I G H E T S A NS V A R – E F F E K TI V I T E T O C H F ÖR E N K L IN GA R

Av förordningen framgår att myndighetsledningen ansvarar för att det finns en process för intern styrning och kontroll vid myndigheten som fungerar på ett betryggande sätt. Processen ska säkerställa att myndigheten med rimlig säkerhet fullgör sina uppgifter, uppnår verksamhetens mål och uppfyller kraven

i 3 § myndighetsförordningen.12 Det framgår att en riskanalys ska göras i syfte att identifiera omständigheter som utgör en väsentlig risk samt att man med ledning av riskanalysen ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att myndigheten med rimlig säkerhet ska kunna fullgöra sina uppgifter och uppnå verksamhetens mål.

2.1.4 Förordningen om årsredovisning och budgetunderlag

I förordningen om årsredovisning och budgetunderlag (2000:605) finns föreskrifter för myndigheternas årsredovisningar och budgetunderlag.13

Här framgår att myndigheten i anslagsredovisningen ska redovisa utfallet av de anslag som myndigheten disponerar och de inkomsttitlar som myndigheten redovisar mot, i enlighet med den indelning som framgår av regleringsbrev eller annat regeringsbeslut. Utfallet ska ställas mot tilldelade belopp per anslag eller anslagspost respektive beräknade belopp per inkomsttitel.

I denna förordning sägs vidare att det i anslagsredovisningen ska framgå i vilken utsträckning myndigheten beställt varor eller tjänster eller beslutat om bidrag, ersättning, lån eller liknande som medför utgifter under följande budgetår, så kallade beställningsbemyndiganden. Anslagsredovisningen ska också omfatta utestående åtaganden av detta slag som ingåtts med stöd av bemyndiganden som beslutats tidigare år.

2.1.5 Kapitalförsörjningsförordningen

Kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) reglerar frågor om anslagsmedel, hur investeringar ska finansieras och på vilket sätt eventuella intäkter kan disponeras. Anslagsmedel placeras i normalfallet på myndighetens räntekonto

i Riksgäldskontoret, och det är Riksgäldskontoret som verkställer överföringar till eller från en myndighets räntekonto. Normalt sker detta varje månad. Här framgår även att en myndighet som har tilldelats anslagsbelopp som inte får disponeras följande budgetår ska återföra beloppet från årsskiftet till dagen för återbetalning.

122 § förordningen (2007:603).om intern styrning och kontroll.

13Förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

14 R I K S R E V I S I O N E N

24

Skr. 2020/21:102

Bilaga

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

2Innehåll.2 Förordningar som reglerar specifika stöd

Vissa förordningar reglerar ansvarsförhållanden och arbetsfördelningen mellan

statliga myndigheter för arbetet med att handlägga, besluta och betala ut ett specifikt

Sammanfattning och rekommendationer4 statligt stöd. Det är vanligt att sådana förordningar benämns stödförordningar.

1 Inledning   7
Dessa stödförordningar kan i vissa fall meddelas med stöd av bemyndigande   7
1.1 Motiv till granskning  
i lagar, i andra fall inte. Ibland är det bara en enda statlig myndighet som är   7
1.2 Revisionsfrågor  
berörd av stödgivningen och därför är nämnd i förordningen. Ibland kan det vara 8
1.3 Avgränsningar och preciseringar av begrepp  
1.4flera Bedömningsgrunderolika statliga myndigheter som är berörda.   9
1.5 Metod och genomförande 10
Ett flertal sådana stödförordningar har betydelse i denna granskning, vilka    
2redovisasAllmäi nedanståendeom regeringenstablå: styrning av statliga stöd 12
2.1 Generella förordningar 12
Förordning (2016:881) om statligt investeringsstöd för hyresbostäder och 15
2.2 Förordningar som reglerar specifika stöd
2.3 bostäder för studerande 15
Myndighetsinstruktioner och regleringsbrev
Förordning (2009:689) om statligt stöd till solceller    

3DelatFörordningansvar(2014:1101)mellan länsstyrelserom EU:s direktstödoch andraför statligajordbrukaremyndigheteroch förordning16

3.1 Investeringsstöd(2015:406) om stödför hyresför -landsbygdsutvecklingsåtgärderoch studentbostäder 16
3.2 Investeringsstöd för solceller 20
Förordning (2004:100) om avhjälpande av föroreningsskador och statligt stöd
3.3 EU-styrt jordbruksstöd 24
3.4 för sådant avhjälpande 28
Stöd till sanering av förorenade områden
Förordning (2017:819) om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska
3.5 Riksrevisionens samlade bedömning 34
  insatser  
4 DelatFörordningansvar(2018:43)mellan omstatligastöd myför nystartsjobbdigheter 36
4.1 Aktivitetsstöd och etableringsersättning 36
2.3 Myndighetsinstruktioner och regleringsbrev  
4.2 Nystartsjobb 40
4.3 Riksrevisionens samlade bedömning 43
En myndighetsinstruktion är en av regeringen beslutad förordning, som reglerar
5 Delat ansvar mellan Regeringskansliet och statliga myndigheter 44
myndighetens stadigvarande uppgifter och ansvarsområden, hur myndigheten ska
5.1 Regeringskansliets beslut om utbetalningar 44
ledas och andra för myndigheten specifika förhållanden. Myndighetsinstruktionen
5.2 Utbetalningar från Kammarkollegiet 46
är det huvudsakliga dokumentet som reglerar myndighetens uppgifter och 47
5.3 Utbetalningar från Sida
styrningen av myndigheten.  
5.4 Riksrevisione s samlade bedömning 49
Regleringsbreven är årliga och har som grundläggande funktion att precisera den 51
6 Slutsatser och rekommendationer
av riksdagen beslutade statsbudgeten mer i detalj för varje myndighet. 51
6.1 Övergripande slutsatser
I ett regleringsbrev redovisas till exempel anslag och anslagsposter som myndigheten
6.2 Möjliga förbättringar 51
disponerar6.3 R kommendationerunder året, vad medlen får användas till och olika villkor som kan vara 55
kopplade till anslagens utnyttjande. Ett anslagsvillkor kan också ange att en myndighet
Referenslista 57
ska betala ut medel efter beslut av regeringen eller Regeringskansliet.  

I regleringsbrev kan också beslutas särskilda uppdrag till myndigheten under året, som typiskt inte är att se som en permanent uppgift för myndigheten. Regleringsbrev kan även användas för att formulera mål för olika verksamheter och prestationer samt återrapporteringskrav.

R I K S R E V I S I O N E N 15

R I K S R E V I S I O N E N

2513

Skr. 2020/21:102

Bilaga

S T A T L I GA S T Ö D M E D D E L A T MY N D I G H E T S A NS V A R – E F F E K TI V I T E T O C H F ÖR E N K L IN GA R

3Delat ansvar mellan länsstyrelser och andra statliga myndigheter

I detta kapitel redovisar vi våra iakttagelser där ansvaret för statliga stöd fördelas mellan länsstyrelser och andra statliga myndigheter. De stöd som granskats är investeringsstöd för student- och hyresbostäder, investeringsstöd för solceller, EU-bidrag för jordbruk och stöd till sanering av förorenad mark. Vår granskning visar att det delade myndighetsansvaret för dessa fyra stöd i stort sett är motiverat. Samtidigt finner vi att det finns potential att både förbättra och förenkla handläggningsprocessen, särskilt vad gäller IT-baserat handläggarstöd och

hur anslagsmedel slussas vidare i systemet.

3.1 Investeringsstöd för hyres- och studentbostäder

Investeringsstödet för hyres- och studentbostäder introducerades 2016 och syftar till att minska bostadsbristen, särskilt vad gäller utbudet av mindre lägenheter och studentbostäder, och att bidra till lägre boendekostnader i nybyggda bostadshus. Stödet ska också öka incitamenten att bygga energisnålt samt ge kommuner möjlighet att hyra en viss andel av lägenheterna som sociala kontrakt. Regeringen har reglerat stödet i en förordning.14 Boverket disponerar anslagsposten som beloppsmässigt uppgår till 2,1 miljarder kronor för år 2020.15 Det delade myndighetsansvaret innebär att länsstyrelserna handlägger ärendena och Boverket betalar ut stödet.

3.1.1 Handläggningen är komplex

Av stödförordningen framgår att stödet kan ges till fastighetsägare, tomträttshavare eller annan som anordnar bostäder på ofri grund. Stödet kan lämnas avseende bostäder som upplåts med hyresrätt i områden med bostadsbrist, samt för studentbostäder där det finns universitet, högskola eller annan eftergymnasial utbildning eller folkhögskola. Stödet kan även ges om det i en kommun finns brist på en viss typ av bostäder och behovet inte kan tillgodoses på annat sätt.

Ansökningar lämnas till länsstyrelsen i den aktuella regionen. Handläggningen är relativt komplex, beroende på att stödet genom förordningen har ett flertal olika villkor och beslutsparametrar. Många av dessa är av detaljkaraktär. Det påverkar

i sin tur både vem som kan få stöd och storleken på stödet. Exempel på parametrar

14Se förordningen (2016:881) om statligt investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande. Villkoren för stödet har förändrats vid ett par tillfällen och den nuvarande förordningen ersatte en tidigare förordning (2016:880) om statligt stöd för att anordna och tillhandahålla hyresbostäder och bostäder för studerande.

15UO 18, anslagspost 1:8.3 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande.

16 R I K S R E V I S I O N E N

26

Skr. 2020/21:102

Bilaga

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

Innehållsom har betydelse är region, boarea i den fastighet som ska byggas, storleken på areor för gemensamma aktiviteter för boende och andelen små lägenheter

i förhållande till total boarea. Exempel på villkor är att stödet enbart ges till Sammanfattningbostäder där hyranochvid tillträdetrekommendationär satt lägrerän den så kallade normhyran för

en viss region, vilken i sin tur skiftar mellan olika regioner.

1 Inledning

Det finns enligt Boverket kritik från sökande om att stödet är alltför komplicerat 1.1 Motiv till granskning

att1.2 sökaRevisionsfrågor. Uppgifterna som ska redovisas i ansökningarna är omfattande och regelverket1.3 Avgränsninguppfattasr ochsompreciseringarkrångligtav.16 begrepp

1.4Bedömningsgrunder

13..51.2MetodDet ochdeladegenomförandeansvaret är motiverat

4

7

7

7

8

9

10

2De inblandadeA lmänt omaktörernaregeringensredovisarstyrningett antalvsakligastatligargumentstöd för den nu gällande12 ansvarsfördelningen2.1 Generella förordningar. Boverket och de tre länsstyrelser vi intervjuat framhåller att12

2.2 Förordni gar som reglerar specifika stöd 15
länsstyrelserna har bättre lokalkännedom och bättre kunskaper om de regionala  
2.3 Myndighetsinstruktioner och 15
skillnader som finns. Det gäller regleringsbrevinte bara själva handläggningen, utan även  
i uppföljningen av stödet. Länsstyrelsen ska enligt den aktuella förordningen följa
3 Delat ansvar mellan länsstyrelser och andra statliga myndigheter 16
upp och utvärdera stödet samt utöva tillsyn över att villkoren för stödet följs. Här 16
3.1 Investeringsstöd för hyres- och studentbostäder  
anser alla inblandade parter att den enskilda länsstyrelsen har bättre möjligheter 20
3.2 Investeringsstöd för solceller  
3.3att göraEU-dettastyrt jordbruksstödän Boverket centralt.   24
3.4 Stöd till sanering av förorenade områden   28
Boverket har framhållit att det inte fanns någon större diskussion kring   34
3.5 Riksrevisionens samlade bedömning  
organisationen när stödet infördes 2016. Det uppfattades som närmast    
4 Delat ansvar statliga myndigheter 36
självklart att länsstyrelsermellana skulle handlägga ärendena, medan Boverket fick    
övriga4.1 Aktivitetsstödroller (disponerach etablerinanslaget,sersättningtå för systemstöd, svara för föreskrifter och   36
4.2 Nystartsjobb     40
vara överklagandeinstans).     43
4.3 Riksrevisionens samlade bedömning  
Vår bedömning är att det delade ansvaret är motiverat. 44
5 Delat ansvar mellan Regeringskansliet och statliga myndigheter
5.1 Rege ingskansliets b slut om utbetalningar   44
3.1.3 Föreskriftsrätten används sparsamt    
5.2 Utbetalningar från Kammarkollegiet   46
Boverket har föreskriftsrätt visavi länsstyrelserna. Två av de tre länsstyrelserna   47
5.3 Utbetalningar från Sida    
5.4sägerRiksrevisionatt Boverketnsintesamladei någonbedömninghögre grad använder sin föreskriftsrätt, och att   49
detta uppfattas vara ett problem. Länsstyrelsen i Västra Götaland framhåller 51
6 Slutsatser och rekommendationer
exempelvis att Boverket sällan hjälper till med hur förordningar eller föreskrifter  
6.1 Övergripande slutsatser     51
ska tolkas. Det blir därför länsstyrelsens uppdrag. Länsstyrelsen i Skåne efterlyser
6.2 Möjliga förbättringar     51
exempelvis bättre föreskrifter kring det svåra begreppet normhyra.   55
6.3 Rekommendationer    

En av länsstyrelserna menar att detta kan bero på Boverkets dubbla roller som

Referenslista57 överklagandeinstans med föreskriftsrätt. En länsstyrelse menar att det borde

utredas om överprövning ska göras av allmän domstol så som är fallet när det gäller plan- och bygglagen (2010:900), PBL.17 Enligt Regeringskansliet fanns

en diskussion om instansordningen i remissvaren när förslaget till detta stöd lades

16Intervju Boverket, 2020-05-29.

17Intervjuer med länsstyrelserna i Stockholm 2020-05-20, Västra Götaland 2020-05-29 och Skåne 2020-06-18

R I K S R E V I S I O N E N 17

R I K S R E V I S I O N E N

2713

Skr. 2020/21:102

Bilaga

S T A T L I GA S T Ö D M E D D E L A T MY N D I G H E T S A NS V A R – E F F E K TI V I T E T O C H F ÖR E N K L IN GA R

fram 2015. Regeringen beslutade därefter att länsstyrelsernas beslut i första hand ska överprövas av Boverket, som är den myndighet som har bäst kompetens att tolka de nationella villkoren.

Boverket framhåller att föreskriftsrätten i den aktuella stödförordningen gäller verkställigheten, och att den därför främst kan användas för att tydliggöra vad som behövs för att en myndighet rent administrativt ska kunna fullfölja sina uppgifter enligt förordningen.

Boverket har enligt stödförordningen inget tillsynsansvar över handläggningen hos länsstyrelserna. Länsstyrelserna är självständiga myndigheter i förhållande till Boverket och har egna jurister till sitt förfogande för tolkning av lagstiftningen. Boverket kan, genom den praxis som skapas vid överklagade ärenden, hjälpa länsstyrelserna med hur lagstiftningen ska tolkas. Vissa av Boverkets beslut kan överklagas vidare till förvaltningsrätt, vilket enligt Boverket skapar praxis från högre instans. Boverket har även gett ut vägledande information om vissa delar av stödet, såsom beräkning av normhyra, överkompensation och energikraven. Boverket deltar även i träffar cirka varannan vecka med länsstyrelsernas expertgrupp där frågor knutna till stödförordningen kan diskuteras på en generell nivå. Expertgruppen för sedan ut denna kunskap till handläggarna på länsstyrelserna. Boverket deltar även i regionala och nationella träffar med länsstyrelsernas handläggare.

Vår sammantagna bedömning är därför att Boverket har gett tillräckligt med stöd genom vägledningar.

3.1.4 Systemstödet fungerar men är något ålderstiget

Länsstyrelserna handlägger ärendena i Boverkets systemstöd Bofinc. Detta handläggarstöd har funnits i närmare 20 år. När det aktuella stödet infördes 2016 fanns grundfunktioner såsom registrering av ärende, handläggning, beslutsfattande och diarieföring på plats. Det som behövde kompletteras var funktioner för det nya stödets specifika faktorer.

Bofinc är i allt väsentligt ett handläggarstöd, inte ett system som ansökningarna kommer in i. Det finns ingen koppling till ekonomisystemet Agresso. Uppgifter exporteras däremot till Agresso när det är dags för utbetalning.

De länsstyrelser vi har intervjuat i granskningen uppger att Bofinc är ett väl anpassat system för handläggningen, men också något ålderdomligt och inte helt användarvänligt. Länsstyrelsen i Skåne menar till exempel att det behövs en bättre anpassning till digital hantering och bättre möjligheter att hantera uppföljningar.18 Boverket håller med om detta och har därför inlett en process med att köpa ett helt

18Intervju Länsstyrelsen i Skåne, 2020-06-18.

18 R I K S R E V I S I O N E N

28

Skr. 2020/21:102

Bilaga

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

nytt system. Därför sker inte längre någon teknikutveckling av Bofinc. Det      
Innehåll 19    
framhålls dock att det kommer ta ganska lång tid innan Bofinc kan ersättas.      
Samma3.1.5 Ansvaretfattningförochattrekommendationerutveckla verksamheten är relativt tydligt     4
Enligt myndighetsförordningen har varje myndighet ett eget ansvar för att     7
1 Inledning    
utveckla den verksamhet som bedrivs, bland annat genom samverkan med andra 7
1.1 Motiv till granskning    
inblandade myndigheter. När det råder ett delat ansvar finns en risk för att detta   7
1.2 Revisionsfrågor    
ansvar blir mer otydligt.     8
1.3 Avgränsningar och preciseringar av begrepp    
1.4 Bedömningsgrunder     9
Boverket framhåller att myndigheten arbetar aktivt med att löpande försöka förbättra  
1.5 Metod och genomförande   10
handläggningen av ärendena. Det sker exempelvis avstämningsmöten cirka varannan
vecka2 Allmäntmed länsstyrelsernasom regeringensexpertgruppstyrningochavsamordnstatligarestöd. Här lyfts frågor om   12
2.1IT-system,G nerellastödspecifikaförordningarfrågor och handläggningsfrågor. Boverket deltar även på 12
2.2 Förordni gar som reglerar specifika stöd   15
regionala ochnationella möten tillsammans med länsstyrelserna. Vidare pekar      
2.3 Myndighetsinstruktioner och regleringsbrev   15
Boverket på att man har utvecklat en supportfunktion gentemot länsstyrelserna.    
3 Delat ansvar mellan länsstyrelser och and a statliga myndigheter   16
Enligt den styrande förordningen ska varje länsstyrelse följa upp och utvärdera    

3stödet.1 Investeringsstödsamt utöva tillsynför hyresöver- ochatt villkorenstudentbostäderför stödet följs. Alla tre länsstyrelserna16

3.2 Investeringsstöd för solceller   20
vi har intervjuat har tolkat uppgiften som att det är det enskilda ärendet som ska 24
3.3 EU-styrt jordbruksstöd  
följas upp. Länsstyrelsen i Västra Götaland framhåller att uppgiften är att följa upp
3.4 Stöd till sanering av förorenade områden   28
att den sökande följer förordningen i femton år.20 Det är en viktig uppgift, speciellt
3.5 Riksrevisionens samlade bedömning   34
då personal byts ut hos de sökande, vilket kan medföra att de i ren okunskap inte
4 Delat ansvar mellan statliga myndigheter 36
följer vissa krav som förordningen ställer. Följden kan då bli att de blir  

återbetalningsskyldiga,4.1 Aktivitets töd och etableringsersättningoch det kan förhindras genom regelbundna kontakter med36

4.2 Nystartsjobb 40
den sökande. 43
4.3 Riksrevisionens samlade bedömning
I den aktuella förordningen finns ingen bestämmelse om att Boverket har något 44
5 Delat ansvar mellan Regeringskansliet och statliga myndigheter
uppföljningsuppdrag. Stödet infördes 2016 och Boverket har heller inte genomfört
5.1 Regeringskansliets beslut om utbetalningar 44
någon mer kvalificerad uppföljning av exempelvis stödets effekter eller de  
5.2 Utbetalningar från Kammarkollegiet 46
administrativa rutinerna vid handläggning och beslutsfattande. 47
5.3 Utbetalningar från Sida
5.4 Riksrevisionens samlade bedömn ng 49
Däremot har regeringen varit aktiv i att följa upp stödet. Av regleringsbrevet  
framgår att myndigheten månadsvis ska rapportera till regeringen hur stora 51
6 Slutsatser och rekommendationer
belopp och för hur många lägenheter som stöd har sökts, beviljats eller betalats ut
6.1 Övergripande slutsatser 51
med stöd av den aktuella förordningen. Vid rapporteringstillfällena i februari, maj
6.2 Möjliga förbättringar 51
och oktober ska därutöver uppgifter om de lägenheter för vilka stöd har sökts, 55
6.3 Rekommendationer
beviljats och betalats ut lämnas. Rapporteringen ska innehålla information om  
Referenslista 57

andelar lägenheter och andelar projekt med olika antal kvadratmeter. Det sägs vidare i regleringsbrevet att ett standardiserat format för rapporteringen ska utformas i dialog med Regeringskansliet (Finansdepartementet).21

19Intervju Boverket, 2020-05-29.

20Intervju Länsstyrelsen i Västra Götaland, 2020-05-29.

21Regeringsbeslut 2019-12-19, Fi 2019/04115 och 04261/SPN.

R I K S R E V I S I O N E N 19

R I K S R E V I S I O N E N

2913

Skr. 2020/21:102

Bilaga

S T A T L I GA S T Ö D M E D D E L A T MY N D I G H E T S A NS V A R – E F F E K TI V I T E T O C H F ÖR E N K L IN GA R

3.2 Investeringsstöd för solceller

Investeringsstöd för solceller är ett statligt stöd för installation av solcellssystem som ansluts till elnätet. Syftet med stödet är att bidra till omställningen av energisystemet och till industriell utveckling inom energiteknikområdet. Detta ska då ske genom att användningen av solcellssystem ökar i Sverige, systemkostnaderna sänks och den årliga elproduktionen från solceller ökar.22 Stödet introducerades i juli 2009 och regeringen styr stödet genom en förordning23. Stödet är av engångskaraktär och upphör 2021 och riktar sig till alla typer av aktörer, såsom företag, kommuner och privatpersoner. Anslagsposten uppgår till 800 miljoner kronor 2020, varav minst 740 miljoner kronor ska användas som stöd till solceller.24 Det delade myndighetsansvaret fördelas mellan Statens Energimyndighet (Energimyndigheten) som disponerar anslaget, länsstyrelserna som handlägger och fattar beslut och Boverket som levererar systemstöd och betalar ut stödet.

3.2.1 Handläggningen är relativt okomplicerad

Länsstyrelserna ansvarar för handläggning och beslutar om stöd. Ansökan om stöd och ansökan om utbetalning av stöd ska skickas till det län där fastigheten är belägen. Stödet kan maximalt uppgå till 20 procent av investeringskostnaden. Stödet är förenat med olika typer av villkor och betalas ut i efterskott. Handläggningen uppfattas av berörda myndigheter som relativt okomplicerad. Det finns dock ett moment i handläggningen som innehåller ett visst mått av bedömningar, och det gäller vilka kostnadsposter som är bidragsgrundande.

Energimyndigheten har huvudansvaret för stödet och ansvarar för föreskrifterna inklusive ansökningsformulären, för uppföljning av stödet och för tillsyn av förordningens efterlevnad. Myndigheten ansvarar även för fördelningen av medel till länsstyrelserna och svarar på specifika frågor om föreskrifter och fördelning av stöd. Energimyndigheten ska också föra ett EU-register.25

Länsstyrelsens beslut om utbetalning får enligt stödförordningen överklagas till Energimyndigheten, och vidare till allmän förvaltningsdomstol.

Boverket tillhandahåller systemstödet i form av en e-tjänst där ärendet kan följas under handläggningen. Om länsstyrelsen har beviljat stöd administrerar Boverket utbetalningen av stödet. Boverket rekvirerar medel i efterhand, kvartalsvis, efter utbetalning av stöd. Boverket svarar på tekniska frågor som rör e-tjänsten. Stödet kan sökas både hos länsstyrelserna och hos Boverket.

22Anslagspost: Uo 21. 1:7.4 Stöd till solceller, biogas och energilagring.

23Förordningen (2009:689) om statligt stöd till solceller.

24UO 21 1:7, anslagspost 4 Stöd till solceller, biogas och energilagring.

25Det register som avses i artikel 12 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014.

20 R I K S R E V I S I O N E N

30

Skr. 2020/21:102

Bilaga

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

InnehållStödets konstruktion är sådan att det ofta tar lång tid för den sökande att få medlen. Det tas två beslut, ett för att bevilja stödet och ett för att betala ut det.

Handläggningen fram till första beslutet går fort om ansökningarna är kompletta.

SammanfattningEnligt Västra Götalandoch tarrekommendationerhandläggningen cirka 20–40 minuter per ärende.26 4
Däremot kan det ta lång tid innan den sökande kan få sitt stöd utbetalt.27 7
1 Inledning
Själva installationsarbetet kan genomföras av en privatperson eller kommun 7
1.1 Motiv till granskning
1oavsett.2 Revisionsfrågorom man fått ett stöd beviljat eller inte från länsstyrelsen, men ibland krävs7
1ett.3 godkäntAvgränsninbygglovar ochfrånpreciseringarkommunenavförbegreppatt sätta solceller på taket av 8
1.4 Bedömningsgrunder 9
ett bostadshus. Företag måste däremot inkomma med ansökan innan projektet  
1.5 Metod och genomförande 10
påbörjas. Pengarna betalas ut först när arbetet är klart. Många sökanden har  
hamnat i situationen att man inte får del det innevarande årets medel, utan får
2 Allmänt om regeringens styrning av statliga stöd 12
vänta på att nya medel anslås nästkommande år. Väntetiden på att få pengarna är
2.1 Generella förordningar   12
därför tämligen lång, enligt från intervjuer i genomsnitt cirka 9 månader.
2.2 Förordningar som regleraruppgifts ecifika stöd 15
2.3 Myndighetsinstruktioner och regleringsbrev 15
3.2.2 Fördelarna med det delade ansvaret överväger 16
3 Delat ansvar mellan länsstyrelser och andra statliga myndigheter
De inblandade aktörerna redovisar ett antal sakliga argument för den nu gällande
3.1 Investeringsstöd för hyres- och studentbostäder 16
ansvarsfördelningen. Både Energimyndigheten, Boverket och de tre länsstyrelser
3.2 Investeringsstöd för solceller   20

som3.3 viEUintervjuat-s y ordbruksstödmenar att länsstyrelserna har bättre lokalkännedom och bättre 24

kunskaper3.4 Stöd tillomsaneringde regionalaav förorenadeförhållandenaområden. Ett exempel är att det enligt 28
3.5 Riksrev sionens samlade bedömning 34
stödförordningen endast får lämnas stöd för ett solcellssystem per byggnad eller  
för ett solcellssystem per fastighet om systemet är byggt på marken. Denna typ av
4 Delat ansvar mellan statliga myndigheter 36
restriktioner är enklare för länsstyrelserna att kontrollera regionalt än för 36
4.1 Aktivitetsstöd och etableringsersättning
en central statlig myndighet. Samma sak gäller uppgiften att följa upp att 40
4.2 Nystartsjobb
4.3installationenRiksrevisionensgenomförssamlade. Ytterligareb dömningett argument är själva antalet ansökningar, 43
som en normalmånad uppgår till flera tusen.28 Vår sammantagna bedömning är 44
5 Delat ansvar mellan Regeringskansliet och statliga myndigheter
därför att det delade ansvaret går att motivera.  
5.1 Regeringskansliets beslut om utbetalningar 44
5.2 Utbetal ingar från Kammarkollegiet 46
3.2.3 Bofinc fungerar även här som systemstöd 47
5.3 Utbetalningar från Sida

Boverkets5.4 RiksrevisysionenstemstödsamladeBofincbedömanvändsingsom stöd för handläggningen, precis som 49

för handläggningen av investeringsstödet för hyres- och studentbostäder. 51
6 Slutsatser och rekommendationer
Bedömningarna från länsstyrelserna om systemstödet är också likartade. Systemet
6.1 Övergripande slutsatser 51
fungerar men är något ålderstiget. Enligt Västra Götaland stöder systemet inte 51
6.2 Möjliga förbättringar
ett effektivt arbetssätt, det saknas exempelvis inkorgar för ärendena där det enkelt
6.3 Rekommendationer 55
går att se ärendeflöden och där ärenden kan kategoriseras. Samtidigt planerar  
ReferenslistaBoverket för tt ersätta Bofinc med ett modernare handläggarstöd. 57

26Intervju Länsstyrelsen i Västra Götaland, 2020-05-29.

27Intervju Energimyndigheten 2020-05-25.

28Energimyndighetens årsredovisning 2019.

R I K S R E V I S I O N E N 21

R I K S R E V I S I O N E N

3113

Skr. 2020/21:102

Bilaga

S T A T L I GA S T Ö D M E D D E L A T MY N D I G H E T S A NS V A R – E F F E K TI V I T E T O C H F ÖR E N K L IN GA R

3.2.4 Föreskriftsrätten används sparsamt

Förordningen som styr stödet ger Energimyndigheten rätt att lämna föreskrifter till länsstyrelserna för handläggningen. Enligt Energimyndigheten har länsstyrelserna önskemål om tydligare anvisningar, exempelvis för frågan om vilka kostnader som ska vara bidragsgrundande. Det har enligt Energimyndigheten dock varit svårt att ge helt exakta beskrivningar i detta avseende.

Föreskrifterna har därför främst varit inriktade mot förtydliganden av formalia, till exempel förtydliganden om att det ska krävas att sökanden visar upp kvitton. Enligt Energimyndigheten har en löpande dialog också förts med länsstyrelserna vad gäller utformningen av föreskrifterna. Energimyndigheten medverkar också regelbundet vid länsstyrelsernas nationella handläggarträffar och svarar då på frågor som kommer upp. I likhet med investeringsbidraget för hyres- och studentbostäder är den centrala myndigheten, i detta fall Energimyndigheten, överklagandeinstans för ärenden som är beslutade av länsstyrelsen. Energimyndigheten har ingen statistik på hur stor andel av överklaganden som lett till en korrigering i förhållande till länsstyrelsens beslut, men det är få fall.29

Vår sammanvägda bedömning är att det finns möjligheter för länsstyrelserna att få vägledning, även om föreskriftsrätten används sparsamt.

3.2.5 Omständlig process för fördelning av anslagna medel

Rollfördelningen mellan de tre inblandade myndigheterna bidrar också till

en relativt krånglig process för fördelningen av de anslagna medlen. När det gäller själva anslaget förs detta sålunda först till Energimyndigheten som disponerar anslaget, varpå denna myndighet skickar medlen vidare till Boverket eftersom det är denna myndighet som faktiskt betalar ut medlen till stödmottagare. Det är

en nödvändig konsekvens av den nuvarande rollfördelningen mellan myndigheterna. En förenkling är möjlig, men förutsätter att en myndighet disponerar anslaget och betalar ut.

En komplicerande faktor är också att det finns en ambition att fördela medlen någorlunda jämnt mellan landets regioner. Därför har Energimyndigheten formulerat ramar för länen, i samråd med den nationella beredningsgrupp för statliga stöd som finns knuten till länsstyrelserna. Dessa ramar bidrar ibland till att sökanden får vänta än längre på att få beviljade medel. Detta är enligt Energimyndigheten svårt att förklara för de sökande på ett pedagogiskt sätt.30

29Intervju Energimyndigheten, 2020-05-25.

30Ibid.

22 R I K S R E V I S I O N E N

32

Skr. 2020/21:102

Bilaga

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

InnehållEnligt Energimyndigheten har det funnits problem med att det samlats anslagsmedel på hög hos Boverket, vilket beror dels på stödets konstruktion

och finansiering, dels på hur verksamheten är organiserad. En teknisk Sammanfattningomläggning som regeringenoch rekommendationergenomförde 2019 innebär att medel som inte

utnyttjas av Boverket har återbetalats till Energimyndigheten.

1 Inledning

4

7

1.1 Motiv till granskning 7
3.2.6 Svårt att förklara rollfördelningen för allmänheten 7
1.2 Revisionsfrågor
Av de intervjuer vi genomfört framgår att de inblandade myndigheterna själva inte
1.3 Avgränsningar och preciseringar av begrepp 8
1.4tyckerBedömningsgatt det råderunågonder oklarhet i rollfördelningen. Enligt Boverket är det dock 9
1.5 Metod och 10
svårt att förklaragenomförandesökande att de ansöker om stödet hos Boverket (Boverkets
e-tjänst), att handläggning sker hos länsstyrelsen och att frågor om stödet besvaras
2 Allmänt om regeringens styrning av statliga stöd 12
av Energimyndigheten eller länsstyrelsen. Det kräver väldigt ofta en förklaring och
2.1 Generella förordningar     12
hänvisning vidare till rätt instans. När Boverket får frågor slussas de vidare till 15
2.2 Förordningar som reglerar specifika stöd och det är inte alltid enkelt
antingen Energimyndigheten eller 15
2.3 Myndighetsinstruktioner och regleringsbrlänsstyrelserna,v  
att avgöra vem som bäst kan svara.    
3 Delat ansvar mellan länsstyrelser och andra statliga myndigheter 16
Under 2018 fick Energimyndigheten ett uppdrag från regeringen att genomföra 16
3.1 Investeringsstöd för hyres- och studentbostäder  
3.2 Investeringsstödförenklingsuppdragsolceller   20
ett s.k. .31 Här redovisades i en rapport två möjliga vägar till  
3.3förenklingarEU-styrt jorav denbruksstödadministrativa hanteringen av uppdraget. I ett av dessa 24
alternativ3.4 Stöd tillprövadessaneringmöjlighetenav förorenadeattområdenEnergimyndigheten själv tog hand om 28
3.5 Riksrevisionens sam ade bedömning   34
systemstödet, vilket skulle innebära att Boverket inte behövde vara inblandad  
i verksamheten runt solcellsstödet. Alternativet redovisades utan att någon tydlig
4 Delat ansvar mellan statliga myndigheter 36
ställning togs för eller emot detta alternativ. 36
4.1 Aktivitetsstöd och etableringsersättning
4.2 Nystar sjobb 40
Alternativet att Boverket skulle kunna överta dispositionsrätten för denna 43
4.3 Riksrevisionens samlade bedömning
anslagspost har, såvitt framkommit, inte diskuterats i något sammanhang. Vid  
intervjuer uppger Boverket sig ha kunskaper om energifrågor som är kopplade till
5 Delat ansvar mellan Regeringskansliet och statliga myndigheter 44
bostäder, vilket skulle kunna göra en sådan lösning möjlig. Boverket har också 44
5.1 Regeringskansliets beslut om utbetalningar
5.2tidigareUtbetalnihaft ansvaretgar frånförKammarkollegietenergibesparingsinriktade stöd, exempelvis stöd som 46
syftat5.3 Utbetaltill koningarverteringfrån Sidafrån direktverkande el och olja. Boverket har dock inte 47
5.4 Riksrevisionens samlade bedömning 49
gentemot Regeringskansliet eller regeringen föreslagit en sådan förändring.  
Boverket påpekar också att anslagsposten inte bara går till solcellsstöd utan även 51
6 Slutsatser och rekommendationer
till området biogas och energilagring. Så länge som anslagsposten ser ut på det 51
6.1 Övergripande slutsatser
viset anser Boverket att dispositionsrätten inte kan flyttas över.32 51
6.2 Möjliga förbättringar
6.3 Rekommendationer 55
Det finns således två möjligheter att reducera antalet statliga aktörer. Det ena  
alternativet är att ge Boverket dispositionsrätten för anslagsposten, det andra är 57
Referenslista

att Energimyndigheten har kvar dispositionsrätten och utvecklar ett eget handläggarstöd. I det förstnämnda fallet behöver inte Energimyndigheten ha någon roll i arbetet med solcellsstödet, i det andra fallet är det Boverket som inte behöver ha någon roll.

31Statens energimyndighet Förenklad administration av solcellsstödet (ER 2018:19).

32Intervju Boverket, 2020-05-29.

R I K S R E V I S I O N E N 23

R I K S R E V I S I O N E N

13

Skr. 2020/21:102

Bilaga

S T A T L I GA S T Ö D M E D D E L A T MY N D I G H E T S A NS V A R – E F F E K TI V I T E T O C H F ÖR E N K L IN GA R

3.2.7 Regeringen har tagit initiativ till att utveckla verksamheten

Myndighetsförordningen ställer som tidigare nämnts krav på att ansvariga myndigheter bidrar till att verksamheter utvecklas. Stödet har hela tiden av regeringen och de inblandade myndigheterna uppfattats som temporärt, varför organisationen av stödet inte har omprövats i grunden vid något tillfälle. Att

tre myndigheter är inblandade i ärendehanteringen riskerar samtidigt att leda till oklarheter kring uppgiften om att utveckla verksamheten som följer av myndighetsförordningen. Som tidigare nämnts har dock regeringen genom det nämnda förenklingsuppdraget tagit initiativ till att utveckla verksamheten.

I den utvärderingsrapport som togs fram lämnades vissa förslag till förenklingar av de pappersblanketter som används vid ansökningar och vissa justeringar av det e-system som tillhandahålls av Boverket. Vidare diskuterades i rapporten hur utfasningen av stödet skulle ske, utan att det fick skadliga effekter på marknaden.33 Enligt Energimyndigheten genomfördes vissa av dessa förändringar också vid årsskiftet 2018/19. Förslagen och förändringarna ligger helt inom ramen för

den nuvarande rollfördelningen.

3.3 EU-styrt jordbruksstöd

Det EU-styrda jordbruksstöd som ingår i granskningen består av tre anslag om totalt 13,6 miljarder kronor för 2020. Det ena är ett gårdsstöd, ett arealbaserat inkomststöd till gårdsägare som syftar till att främja lantbruket, bidra till ökad konkurrenskraft och hålla landskapet öppet.34 Det andra anslaget rör åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, och det tredje åtgärder från EU-budgeten för landsbygdens miljö och struktur.35 Stödet regleras i Sverige av två förordningar.36 Dessa förordningar kompletterar de EU-förordningar som i grunden styr stödet till jordbrukare.37 Det delade ansvaret består i att Statens jordbruksverk (Jordbruksverket) disponerar anslaget och svarar för utbetalningarna, medan länsstyrelserna handlägger och beslutar i ärenden via Jordbruksverkets handläggarsystem.38 Av instruktionen för Jordbruksverket framgår att

33Statens energimyndighet Förenklad administration av solcellsstödet (ER 2018:19).

34Anslag 1:10 ap. 1 Gårdsstöd m.m, inom utgiftsområde 23.

35Anslag 1:17 ap. 1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur - EJFLU 2014-2020, samt 1:18 ap. 2 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, båda från utgiftsområde 23.

36Se förordningen (2014:1101) om EU:s direktstöd för jordbrukare och förordningen (2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder.

37Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009.

38Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008.

24 R I K S R E V I S I O N E N

34

Skr. 2020/21:102

Bilaga

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

Innehållmyndigheten har ett särskilt uppdrag som utbetalande organ och förvaltande myndighet vad gäller EU-stöd.39

Sammanfattning3.3.1 Ärendehandläggningenoch rekommendatiär onermplex     4
Ärendehandläggningen är komplex, vilket följer av regelverket. Det finns ett stort 7
1 Inledning    
antal villkor som ska vara uppfyllda för att få stöd samt olika parametrar som   7
1.1 Motiv till granskning    
påverkar nivån på stödbeloppet för den enskilde. Till komplexiteten bidrar också   7
1.2 Revisionsfrågor    
flera olika undantagsbestämmelser. Villkoren gäller bland annat hur mark brukas
1.3 Avgränsningar och preciseringar av begrepp     8
1.4och sköts,Bedömningsgrunderstorleken på markerna och hur många så kallade stödrätter som den   9
1.5 Metod och genomförande 40 10
ansökande äger, vars värde kan variera över tiden. Ett exempel på en parameter    
är att om stödet för den enskilde överstiger en viss nivå görs vissa procentuella 12
2 Allmänt om regeringens styrning av statliga stöd
avdrag på stödet som överstiger nivån i fråga. Det finns också en komplexitet 12
2.1 Generella förordningar  
i relationerna mellan olika stöd: Den summa som dras av på ovan nämnda sätt 15
2.2 Förordningar som reglerar specifika stöd  
förs över till landsbygdsprogrammet, där pengarna används 15
2.3 Myndighetsinstruktioner och regleringsbrev  
för landsbygdsutvecklingsåtgärder.      
3 Delat ansvar mellan länsstyrelser och andra statliga myndigheter 16
Jordbrukare söker samtliga jordbruksstöd i e-tjänsten SAM Internet. Handläggning 16
3.1 Investeringsstöd för hyres- och studentbostäder  
och utbetalningar hanteras däremot separat för varje stöd. Eftersom regelverket är
3.2 Investeringsstöd för solceller   20

3komplext,.3 EU-styrtär jordbruksstödkraven på ansökningarna stora. Det är ett stort antal uppgifter som 24

3ska.4 redovisasStöd till saneringför varjeavskifteförorenadesom brukas,områdenvarför många jordbrukare anlitar 28
3.5 Riksrevisionens samlade 34
konsulter för att klara av att bedömninglämna en korrekt ansökan. Om det finns brister  
i ansökningarna, vilket inte är ovanligt, riskerar det leda till att utbetalningarna 36
4 Delat ansvar mellan statliga myndigheter
försenas eller helt uteblir. 36
4.1 Aktivitetsstöd och etableringsersättning
4.2 Nystartsjobb 40
Sista dag för att söka stöd under året är ett fastställt datum, vanligen under våren.
4.3 Riksrevisionens samlade bedömning 43
Inkommer ansökningar efter detta datum minskas stödet med en procentenhet  
per arbetsdag. Om ansökan kommer efter en viss tidpunkt maj ges inget stöd
5 Delat ansvar mellan Regeringskansliet och statliga myndigheter 44
alls för det aktuella året. Däremot kan ändringar göras i ansökan, givet att den 44
5.1 Regeringskansliets beslut om utbetalningar
5inkommit.2 Utbe alningartid. OmfrånlantbrukarenKamm rkollegietinte tidigare sökt stödet behöver denne kontakta46

5sin.3 länsstyrelseUtbetalningarförfrånatt fåSidaett kundnummer. Stöden utbetalas i december det året då47

5ansökan.4 Riksrevisionensinkommit (delbetalningarsamlade bedömningkan i vissa fall ha skett tidigare under året). 49

6 Slutsatser och rekommendationer 51
3.3.2 Det delade ansvaret följer i huvudsak av EU-förordningar 51
6.1 Övergripande slutsatser
Det6.2 deladeMöjligaansvaretförbät ringarmellan Jordbruksverket och länsstyrelserna följer direkt av 51
6.3 Rek mmendationer 55
instruktionen för Jordbruksverket och indirekt av svenska bestämmelser och  
EU-förordningar. Enligt både Jordbruksverket och länsstyrelserna är rollfördelningen
Referenslista 57

mellan myndigheterna tydlig i regelverken. Jordbruksverkets roll som förvaltande myndighet är att tillhandahålla föreskrifter och rutiner samt betala ut stödet. Länsstyrelserna handlägger, kontrollerar och beslutar om ansökningarna.

399 § förordningen (2009:1464) med instruktion för Statens jordbruksverk.

40Stödrätter är en slags värdehandling som ger rätt att få gårdsstöd och det gäller att ha lika många stödrätter som antalet hektar mark som brukas.

R I K S R E V I S I O N E N 25

R I K S R E V I S I O N E N

3513

Skr. 2020/21:102

Bilaga

S T A T L I GA S T Ö D M E D D E L A T MY N D I G H E T S A NS V A R – E F F E K TI V I T E T O C H F ÖR E N K L IN GA R

Enligt sin instruktion ska Jordbruksverket samordna länsstyrelsernas handläggning av EU-stöd till jordbruket och landsbygdsutveckling.41 Jordbruksverket tar fram föreskrifter och rutiner som styr länsstyrelsernas handläggning så att det görs så enhetligt som möjligt.42 Jordbruksverket tillhandahåller även IT-system för merparten av länsstyrelsernas handläggning och kontroll för EU-stöden. Jordbruksverket genomför också utbildningar. För kontrollarbetet tas instruktioner fram och Jordbruksverket samordnar kontrollfrekvenser och kontrollurval. Jordbruksverket tar i samråd med länsstyrelserna fram en årsplan för handläggning, kontroll och nödvändiga moment för att tidplanen ska vara synkroniserad mellan alla länsstyrelser.

3.3.3 Alltför stor andel av handläggningen sker manuellt

Jordbruksverket har, förutom den nämnda e-tjänsten SAM Internet för ansökningar, även utvecklat ett systemstöd som ska stödja länsstyrelsernas handläggning av ärenden. Systemstödet började utvecklas redan 2001. Enligt Jordbruksverket genomgick både systemstöd och e-tjänsten en större förändring 2012 då den tekniska plattformen byttes. Att det finns en hel del problem med systemstödet för att handlägga det EU-styrda jordbruksstödet är välkänt, vilket i sin tur har lett till stora fördröjningar av stödutbetalningarna till lantbrukare.

Enligt Jordbruksverket har systemet förbättrats successivt, och numera håller handläggningen ungefär samma takt som takten för inkommande ansökningar. Tidigare förseningar påverkar dock fortfarande situationen negativt. Det finns ärendebalanser kvar från tidigare år hos länsstyrelserna, vilket innebär att en del jordbrukare fortfarande väntar på slutliga beslut i ärendena. Ett problem är också att hanteringen av återkrav har blivit försenad, med påföljder från EU-kommissionen

i form av så kallade finansiella korrigeringar. Vidare har förseningarna skapat osäkra prognoser för behov av medel i landsbygdsprogrammet för miljöersättningar och stöd till ekologisk produktion.43

De tre länsstyrelser som vi intervjuat ger en ganska samstämmig bild av läget. De håller med Jordbruksverket om att problemen med fördröjningar har minskat. Det IT-baserade systemstöd som i dag finns anser de i stort fungerar ganska bra. Det som alla tre länsstyrelserna kritiserar är att det fortfarande inte finns IT-stöd för alla funktioner, varför många moment måste utformas manuellt.44

419 § förordningen (2009:1464) med instruktion för Statens jordbruksverk.

4213 § förordningen (2014:1101) om EU:s direktstöd till jordbrukare.

43Intervju Jordbruksverket, 2020-05-27.

44Intervjuer med länsstyrelserna i Stockholm 2020-05-20, Västra Götaland 2020-05-29 och Skåne 2020-06-18.

26 R I K S R E V I S I O N E N

36

Skr. 2020/21:102

Bilaga

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

InnehållDet är främst prövningen av de så kallade miljöersättningarna som innehåller många manuella moment. Det tar enligt länsstyrelserna mycket tid och det krävs

en hel del arbete för att kvalitetssäkra de manuella momenten. Några exempel är Shanteringmmanfavttningstöd förochrestaureringrekommendationerav betesmarker, slåtterängar eller våtmarker,

handläggning av återkrav, överlåtelser från en kund till annan kund, så kallade 1 Inledning

villkorsavdrag efter fältkontroll och hantering av meddelande om beslut om

1avvisning.1 Motiv. Nötkreaturstödettill granskning är till vissa delar helt manuellt.

1.2 Revisionsfrågor

4

7

7

7

Länsstyrelserna1.3 Avgränsningarpekarochocksåpreciseringarpå att ettav begstorteppantal olika typer av efterhandskontroller8

1.4 Bedöm sgrunder 9
och uppföljningar också måste göras manuellt. Länsstyrelsen i Västra Götaland  
1.5 Metod och genomförande 10
nämner som exempel urvalet av kontrollgårdar som en process som tar extremt  
mycket tid, dels då omfånget på underlaget är stort, dels för att mycket verifiering
2 Allmänt om regeringens styrning av statliga stöd       12
måste skötas manuellt. Det går inte heller att få fram vilka stöd som ska kontrolleras   12
2.1 Generella förordningar          
i fält ur systemstödet, utan det behöver plockas fram för varje enskild brukare.45     15
2.2 Förordningar som reglerar specifika stöd          
2.3 Myndighetsinstruktioner och regleringsbrev           15
3.3.4 Utvecklingsansvaret är tydligt, men mer kan göras       16
3 Delat ansvar mellan länsstyrelser och andra statliga myndigheter  
Ansvaret för Jordbruksverket att följa upp och utveckla verksamheten följer både 16
3.1 Investeringsstöd för hyres- och studentbostäder        
av och av rollen som förvaltande myndighet.       20
3.2myndighetsförordningenInvesteringsstöd solceller          
3.3StödmyndigheternaEU-styrt jordbruksstödhar tillgång till Jordbruksverkets beslutsstödsystem för     24
uppföljning3.4 Stöd till somaneringde självaav förorbehövernade områdengöra.           28
3.5 Riksrevisionens samlade bedömning           34
Jordbruksverket uppger att EU:s regelverk är starkt styrande för hur          
4 Delat ansvar mellan statliga myndigheter       36
handläggningen ska göras, och att EU:s revisorer granskar hanteringen strikt      
utifrån4.1 Aktivitetsstödatt alla reglerochföljsetabler. Likvälngsersättningfinns ett utrymme för egna tolkningar och     36
4.2 Nystartsjobb           40
därmed också vissa möjligheter till förenklingar. När det gäller anslagsposten för
4.3 Riksrevisionens samlade bedömning           43
landsbygdens miljö och struktur har vissa förenklingar genomförts, på så sätt att  
den administrativa kontrollen sker med utgångspunkt från väsentligh och risk,
5 Delat ansvar mellan Regeringskansliet och statliga my d eter   44
och inte som tidigare då nästan allt kontrollerades. På det sättet har det varit     44
5.1 Regeringskansliets beslut om utbetalningar          
5.2möjligtUtbeattalnminskagar frånärendehandläggningstiden,Kammarkollegiet utan att det bedöms leda till     46
finansiella5.3 Utbetalningarkorrigeringarfrån Sidaefterhand.           47
5.4 Riksrevisionens samlade bedömning           49
Jordbruksverket och länsstyrelserna har också etablerat olika typer av samverkan  
och6 samarbeteSlutsatserkringoch rekommendationeraktuella jordbruksstöd. JBR-SUSS är exempelvis     51

en6.1 chefsgruÖvergripandep medslutsatserrepresentanter för både Jordbruksverket och länsstyrelserna 51

6.2 Möjliga förbättring 51
där processen övervakas och där uppkomna problem och frågor kan hanteras.  
6.3 Rekommendationer 55
Inom länsstyrelserna pågår ett förenklingsarbete inom något som benämns LD21
där länens landsbygdsdirektörer är representerade, och de har i sin tur en nära 57
Referenslista

dialog med Jordbruksverket. Ett konkret exempel på ett förenklingsarbete är den länsstyrelsegemensamma kundsupport som nu är etablerad.

45Intervju Länsstyrelsen i Västra Götaland, 2020-05-29.

R I K S R E V I S I O N E N 27

R I K S R E V I S I O N E N

3713

Skr. 2020/21:102

Bilaga

S T A T L I GA S T Ö D M E D D E L A T MY N D I G H E T S A NS V A R – E F F E K TI V I T E T O C H F ÖR E N K L IN GA R

Även om EU:s regelverk starkt begränsar möjligheter till förenklingar

i ärendehandläggningen finns ett stort utrymme för förbättringar vad gäller systemstödet. Som redan tidigare nämnts finns en rad brister, och länsstyrelserna ser framför allt svårigheter med att så många moment i handläggningen behöver ske manuellt.

Jordbruksverket har enligt egen uppgift lagt mycket resurser på att utveckla ett bra handläggarstöd. Verket har i sin omvärldsbevakning aktivt försökt hitta andra IT-lösningar som stöder processer för handläggning av EU:s jordbruksstöd, men inte funnit några. Inte heller mellan olika medlemsstater inom EU finns återanvändbara lösningar trots att det handlar om likartade regelverk. Jordbruksverket har därför använt egenutvecklade lösningar för de stora handläggningsprocesserna för EU-stöd.

Länsstyrelserna är fullt medvetna om problemen med och komplexiteten

i handläggningen, men menar att Jordbruksverket borde lägga mer resurser på att ta bort de manuella momenten i handläggningen. Länsstyrelsen i Västra Götaland menar exempelvis att Jordbruksverket behöver vara mer lyhörda för vilka funktioner som behöver prioriteras för att handläggningen ska kunna göras effektiv och bli mer kvalitetssäker. Enligt denna länsstyrelse finns en tendens att Jordbruksverket bygger klart vissa saker i systemet bara för att bli klara med något moment, inte för att det skapar mest värde att lösa just den funktionen

i systemstödet. Länsstyrelserna framhåller också att Jordbruksverket inte har prioriterat processen med att följa upp EU-stöden på ärendenivå. Här sker all uppföljning vid sidan om med hjälp av manuellt skapade Excel-listor.

Enligt Jordbruksverket är möjligheten att bygga bort de manuella momenten beroende av om myndigheten kommer att disponera en tillräcklig utvecklingsbudget för att göra det. Myndigheten bedömer det som osäkert om det kommer att finnas utrymme för det.46

Länsstyrelsernas bild är alltså att den största förenklingen skulle vara att få ett komplett IT-stöd. Enligt länsstyrelsen i Västra Götaland pågår

ett utvecklingsarbete med robotisering av ett manuellt moment. Det är länsstyrelsen i Västra Götaland som driver och finansierar detta projekt.

3.4 Stöd till sanering av förorenade områden

Det statliga stödet för sanering och efterbehandling av förorenade områden syftar till att bidra ekonomiskt till främst kommuners insatser för att sanera förorenade områden. Det gäller de fall där det inte finns någon som kan hållas ansvarig för saneringsinsatsen, alternativt att den ansvarige inte har möjlighet att betala. Uppgiften hamnar då på det allmänna. Stödet regleras genom en förordning.47

46Skriftligt svar från Jordbruksverket till Riksrevisionen, 2020-08-26.

47Se förordningen (2004:100) om avhjälpande av föroreningsskador och statligt stöd för sådant avhjälpande.

28 R I K S R E V I S I O N E N

38

Skr. 2020/21:102

Bilaga

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

InnehållNaturvårdsverket disponerar anslaget som 2020 uppgår till 711 miljoner kronor.48 Det delade myndighetsansvaret består i att Naturvårdsverket disponerar anslaget

och beslutar om utbetalningar, medan länsstyrelserna svarar för en stor del av Shandläggningenmmanfattningochochbetalarrekommendationerut medlen till de slutliga mottagarna.

1 InledHandläggningen

3.4.1är komplicerad och görs i flera steg

4

7

1.1 Motiv till granskning     7
Ett ärende med en ansökan om detta stöd görs normalt av en aktör som är tänkt   7
1.2 Revisionsfrågor    
som huvudman för saneringen. Det är oftast en kommun, men kan även vara   8
1.3 Avgränsningar och preciseringar av begrepp  
1.4en annanBedömninstatligsgrumyndighet,er exempelvis Sveriges geologiska undersökning eller   9
1.5 M tod och genomförande     10
Trafikverket. Ansökan lämnas till den aktuella länsstyrelsen som gör en första    
prövning. Om länsstyrelsens bedömning är att ett stöd bör utbetalas ansöker 12
2 Allmänt om regeringens styrning av statliga stöd
länsstyrelsen i sin tur om medel från Naturvårdsverket som disponerar anslagsposten.
2.1 Generella förordningar     12
Även Naturvårdsverket gör en prövning av ärendet. Om även denna prövning   15
2.2 Förordningar som reglerar specifika stöd  
leder till att ansökan ska beviljas fattar Naturvårdsverket beslut om detta.   15
2.3 Myndighetsinstruktioner och regleringsbrev  
Den styrande förordningen ställer krav på innehållet i länsstyrelsernas ansökan till 16
3 Delat ansvar mellan länsstyrelser och andra statliga myndigheter
Naturvårdsverket. Naturvårdsverket har valt att utforma en så kallad kvalitetsmanual 16
3.1 Investeringsstöd för hyres- och studentbostäder  
som är riktad till länsstyrelserna, med förtydliganden om vilka krav som ska ställas
3.2 Investeringsstöd för solceller   20
3.3ansökningarnaEU-styrt jo dbruksstöd. Beroende av om en ansökan enbart gäller bekostande av   24
enstaka3.4 Stödinsatsertill saneringelleravfleraförorenadeställs olikaområdenomfattande krav på ansökan. Däremot   28
3.5 Riksrevisionens samlade bedömning   34
reglerar inte stödförordningen kommunernas roll i ansökningsförfarandet,    
än mindre hur en ansökan från en kommun görs till en länsstyrelse. 36
4 Delat ansvar mellan statliga myndigheter
Det4.1 finnsAktivitetsstödkompliceradeoch etableringsersättningvillkor och parametrar vid beslutfattandet, vilket gör   36
4.2 Nystartsjobb     40
handläggningen krävande och komplicerad. Det framgår av stödförordningen att
4.3 Riksrevisionens samlade bedömning   43
hänsyn ska tas till föroreningens farlighet, föroreningsnivån, spridningsriskerna  
och omgivningens känslighet och skyddsvärde samt den samlade risk som 44
5 Delat ansvar mellan Regeringskansliet och statliga myndigheter
föroreningsskadan innebär för människors hälsa eller miljön. Om ansökan avser
5.1 Regeringskansliets beslut om utbetalningar 44
5.2bidragUtbetalningarför avhjälpandefrån Kammarkollegietav förorenad mark där kommunen har åtagit sig att 46
detaljplanera5.3 Utbetalningarför bostadsbyggande,från Sida ska hänsyn också tas till bostadsbehovet 47
5.4 Riksrevisi nens samlade bedömning 49
i kommunen och det antal bostäder som bidraget möjliggör.  

6DettaSlutsatserär alltså parametraroch rekommendationeratt ta hänsyn till vid bedömningen av om ansökan ska 51

beviljas6.1 Övergripaeller intede. slutsatserDet framgår också av stödförordningen att prövningen 51
6.2 Möjliga förbättringar 51
innehåller frågan om hur stort beloppet ska bli om ansökan beviljas. Här finns  
6.3 Rekommendationer 55
svåra bedömningsmoment, bland annat ska hänsyn tas till fastighetens eventuella
värdeökning av en saneringsinsats. 57
Referenslista

Som utgångspunkt för sitt arbete ska Naturvårdsverket upprätta en nationell plan för avhjälpande av föroreningsskador. I planen ska prioritetsordningen för avhjälpande av föroreningsskador anges. Planen ska utgöra utgångspunkten för prövningen av ansökningar om bidrag enligt den styrande förordningen. Naturvårdsverket ska vid behov uppdatera planen. Till grund för den nationella

48Naturvårdsverkets regleringsbrev 2020, UO 20 1:4. ap.1.

R I K S R E V I S I O N E N 29

R I K S R E V I S I O N E N

3913

Skr. 2020/21:102

Bilaga

S T A T L I GA S T Ö D M E D D E L A T MY N D I G H E T S A NS V A R – E F F E K TI V I T E T O C H F ÖR E N K L IN GA R

planen finns länsvisa inventeringar och prioriteringar som länsstyrelserna genomfört. Vid prioriteringen till nationell plan används ett poängsystem för kriterier och delkriterier, som bland annat finns redovisat i Naturvårdsverkets kvalitetsmanual. Dyra projekt gynnas i poängsystemet om de delas upp på flera år. Även saneringsmetoder som sådana kan ges poäng, om det exempelvis leder till minskad schaktning och deponering.

Vidare har Naturvårdsverket uppgiften att ta fram en årlig åtgärdsplan för sitt arbete med förorenade områden.49 Åtgärdsplanen ska bland annat innehålla en beskrivning av prioriteringar och utgå från den vägledning som utarbetats inom ramen för ett regeringsuppdrag.50 Naturvårdsverket ska också, enligt den styrande förordningen, årligen lämna en lägesbeskrivning till regeringen av arbetet med att avhjälpa föroreningsskador. Dessutom har Naturvårdsverket som uppgift att föra ett EU-styrt register.51 Det finns inte i den styrande förordningen någon utpekad föreskriftsrätt för Naturvårdsverket gentemot länsstyrelserna eftersom det är Naturvårdsverket som handlägger och fattar beslut, inte länsstyrelserna.

3.4.2 Även här överväger fördelarna med delat ansvar

Då denna granskning är inriktad på att undersöka hur det delade ansvaret fungerar har vi frågat de inblandade varför det överhuvudtaget behövs både en central myndighet och länsstyrelser för att handlägga de aktuella ärendena. Jämfört med de tre övriga stöd som behandlas i detta kapitel är det betydligt färre ärenden per år, vilket talar för att det skulle räcka med att en myndighet handlägger. Enligt uppgifter från intervjuerna med Naturvårdsverket är det ett 50-tal ärenden som avgörs varje år.

Både Naturvårdsverket och länsstyrelserna menar dock att det är en komplex handläggning och det skulle krävas en stor resursökning inom eller till Naturvårdsverket för att handlägga dessa ärenden utan stöd från länsstyrelserna. Det framhålls också att det regionala perspektiv och den lokalkännedom som länsstyrelserna bidrar med skulle gå förlorad om enbart Naturvårdsverket handlade ärendena. Länsstyrelserna behöver inte sällan besöka de platser som är aktuella för saneringar eller där saneringar pågår, vilket också talar för att länsstyrelserna även fortsättningsvis bör svara för handläggning av ärenden. Vår sammantagna bedömning är därför att fördelarna med det delade ansvaret överväger nackdelarna.

49Naturvårdsverkets regleringsbrev 2020.

50Naturvårdsverket Vägledning och samverkan för hantering av statens förorenade områden, NV rapport 6888.

51Det register som avses i artikel 12 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014.

30 R I K S R E V I S I O N E N

40

Skr. 2020/21:102

Bilaga

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

Innehåll3.4.3 Ett digitaliserat handläggarstöd saknas

Med tanke på att handläggningen är krävande vore det naturligt om

Naturvårdsverket hade utvecklat ett IT-baserat handläggarstöd för länsstyrelsernas
Sammanfattning och rekommendationer   4
och Naturvårdsverkets handläggning. Något sådant handläggarstöd har dock inte  
tagits fram. Enligt Naturvårdsverket pågår dock ett arbete med att utveckla   7
1 Inledning  
en e-tjänst för länsstyrelsernas ansökningar.52   7
1.1 Motiv till granskning  
1.2 Revisionsfrågor   7
Naturvårdsverket hanterar flera andra stöd där utbetalningar sker till externa    
1.3 Avgränsningar och preciseringar av begrepp   8
mottagare. Enligt Naturvårdsverket är det i nuläget bara stöd till laddningsstolpar 9
1.4 Bedömningsgrunder  
(anslagsmässigt en del av satsningen Klimatklivet), som har fått ett IT-baserat 10
1.5 Metod och genomförande
handläggarstöd. Härutöver finns ett ärendehanteringssystem benämnt Modena    
där2 ärendenaAllmäntregistreras,om regeringmensdestyrningfungeraravinstatligae som stödför själva 12
handläggningen2.1 Generella förordn. Nyligenngarhar det startats ett digitaliseringsarbete. Arbetet är 12
2.2 Förordningar s m reglerar specifika stöd 15
primärt inriktat mot handläggningen hos Naturvårdsverket och inte hos andra    
2.3 Myndighetsinstruktioner och regleringsbrev 15
inblandade myndigheter. Naturvårdsverkets bedömning är att detta arbete    
kommer ta cirka tre år. Naturvårdsverket tror själva att en digitalisering skulle 16
3 Delat ansvar mellan länsstyrelser och andra statliga myndigheter
leda till mindre administration och enklare uppföljning och redovisning. 16
3.1 Investeringsstöd för hyres- och studentbostäder
3.2 Investeringsstöd för solceller 20
Det finns även en databas med ett register över misstänkt förorenade områden, 24
3.3 EU-styrt jordbruksstöd
benämnt Efterbehandlingsstödet (EBH-stödet). Databasen hanterar information 28
3.4 Stöd till sanering av förorenade områden
såsom geografisk position, fastighet och provtagningsstatus för förorenade 34
3.5 Riksrevisionens samlade bedömning
områden i Sverige. Databasen används för uppföljning av arbetet med förorenade
4 Delat ansvar mellan statliga myndigheter 36
områden. Databasen ägs av länsstyrelserna gemensamt men förvaltas av  
4.1 och etableri gsersättning 36
länsstyrelsenAktivitetsstödVästra Götaland, och alla länsstyrelser använder databasen.  
4.2 Nystartsjobb 40
Naturvårdsverket har en mer begränsad tillgång till databasen som enbart gäller 43
4.3 Riksrevisionens samlade bedömning
hantering av objekt som är bidragsfinansierade. Länsstyrelsen i Skåne framhåller
att det finns en god grund för att med utgångspunkt från EBH-stödet utveckla 44
5 Delat ansvar mellan Regeringskansliet och statliga myndighe er
en nationell -tjänst för bidragshanteringen.53 44
5.1 Regeringskansliets beslut om utbetalningar
5.2 Utbetalningar från Kammarkollegiet 46
5.3 Utbetalningar rån Sida 47
3.4.4 Systemet för utbetalningar är omständligt  
5.4 Riksrevisionens samlade bedömning 49
När det gäller övriga anslagsposter som vi granskat i relationen mellan  

6länsstyrelSlutsatserochochcentralarekomyndighetermendationerär det genomgående länsstyrelserna som51 handlägger,6.1 Överg ipandemedanslutsatserden centrala myndigheten disponerar anslaget och svarar för51

utbetalningen6.2 Möjliga förbättringartill mottagare. När det gäller stödet till sanering av förorenade   51
6.3 R kommendationer   55
områden betalar dock inte Naturvårdsverket medlen till den slutliga mottagaren,  
utan till respektive länsstyrelse, vilket framgår av den aktuella förordningen för 57
Referenslista
stödet. Länsstyrelserna får i sin tur betala ut medlen till den slutliga mottagaren,  

vilket nästan alltid är en kommun.

52Intervju med Naturvårdsverket, 2020-06-03.

53Svar från Länsstyrelsen i Skåne per e-post, 2020-10-16.

R I K S R E V I S I O N E N 31

R I K S R E V I S I O N E N

4113

Skr. 2020/21:102

Bilaga

S T A T L I GA S T Ö D M E D D E L A T MY N D I G H E T S A NS V A R – E F F E K TI V I T E T O C H F ÖR E N K L IN GA R

Länsstyrelserna får alltså i detta fall agera mellanhand mellan Naturvårdsverket och den slutliga mottagaren. Vi har därför inom granskningen frågat de inblandade varför länsstyrelserna behöver ha denna roll. Länsstyrelserna hänvisar genomgående till stödförordningen och följer den. Naturvårdsverket säger att länsstyrelserna har kunskap om när projekten blir försenade, och hänvisar i övrigt också till förordningen. Ett problem som framhålls av både länsstyrelserna och Naturvårdsverket är att medel ofta blir oförbrukade hos länsstyrelserna, vilket innebär att resurser inte används på avsett sätt. Det kan exempelvis vara fråga om överklaganden som försenar processen. Eftersom beslutade medel är öronmärkta kan de inte användas för andra saneringsprojekt.

När medel blir oförbrukade hos länsstyrelserna begär Naturvårdsverket tillbaka medlen från länsstyrelserna. Enligt Naturvårdsverket rör det sig oftast om mer än 100 miljoner kronor som begärs tillbaka varje år. Om anslaget inte används fullt ut hos Naturvårdsverket har också regeringen dragit in medlen under senare år. När ett nytt år inträffar upprepas dessa procedurer, med anslagsmedel som skickas fram och tillbaka i flera led.

Naturvårdsverket hänvisar till att man får besluta att kräva tillbaka bidrag från länsstyrelsen, om bidragsbeslutet har grundats på oriktiga eller ofullständiga uppgifter eller om villkoren för bidraget inte har följts och avvikelsen inte är av mindre betydelse.54 Vidare hänvisar myndigheten till anslagsförordningens bestämmelser om anslagssparande och om att utbetalning av bidrag från anslag ska göras i nära anslutning till att bidraget ska användas.

Vår bedömning är att det finns två olika problem som leder fram till det omständliga utbetalningssystemet. Det ena problemet är att länsstyrelserna fungerar som mellanhand mellan Naturvårdsverket och huvudmännen, vilket leder till ett större antal finansiella transaktioner i staten än vad som är nödvändigt.

Om Naturvårdsverket betalade ut medlen direkt till de aktuella kommunerna, utan länsstyrelserna som mellanhand, skulle antalet finansiella transaktioner i staten kunna reduceras. Detta förutsätter en förändring i stödförordningen. Naturvårdsverket har under granskningens gång uttryckt tveksamhet till om detta skulle leda till en effektivisering av processen, då det visserligen skulle leda till minskad arbetsbelastning för länsstyrelserna men också ökad arbetsbelastning för Naturvårdsverkets egen del. Vi kan konstatera att det inom ramen för denna granskning inte funnits utrymme att undersöka kostnadseffektiviteten av en sådan förändring. Vi noterar emellertid att Naturvårdsverkets vid sin prövning ska ta ställning till hur mycket medel som ska betalas ut och ha en tidplan för när utbetalningarna ska ske i sina beslut. Vår bedömning baseras därför på att det blir färre transaktioner och att Naturvårdsverket, med det ansvar som följer med dispositionsrätten, redan idag behöver ha full kontroll på anslagsförbrukningen.

5411 § förordningen (2004:100) om avhjälpande av föroreningsskador och statligt stöd för sådant avhjälpande.

32 R I K S R E V I S I O N E N

42

Skr. 2020/21:102

Bilaga

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

InnehållDet andra problemet är att utbetalningar som försenas till följd av att

ett saneringsprojekt blir försenat betraktas som oförbrukade medel, på samma sätt som om medlen inte förbrukas alls. Enligt vår uppfattning kan inte sådana medel

Sammanses som ofattningörbrukadeochi vanligrekommendationermening, då det handlar om medel som redan är   4
uppbundna i beslut. Det handlar om en förskjutning av kostnader i tid.   7
1 Inledning  
1.1 Motiv till granskning   7
3.4.5 Länsstyrelsernas roll är otydlig   7
1.2 Revisionsfrågor  
I stödförordningen beskrivs Naturvårdsverkets roll på ett tydligt sätt.    
1.3 Avgränsnin ar och preciseringar av begrepp   8
1.4LänsstyrelsensBedömningsgrunderroll och ansvar i handläggningen inför beslut i den styrande   9
1.5 Metod och genomförande   10
förordningen är mer otydlig. Det enda som nämns är uppgiften att lämna in    
ansökningar om medel till Naturvårdsverket. I praktiken är det dock så att när 12
2 Allmänt om regeringens styrning av statliga stöd
länsstyrelsen skickar en ansökan till Naturvårdsverket är detta bara ett sista   12
2.1 Generella förordningar  
moment i en ganska omfattande handläggningsprocess hos länsstyrelserna.   15
2.2 Förordningar som reglerar specifika stöd  
Kommuner, som normalt är huvudman för saneringsprojekten, kan inte ansöka 15
2.3 Myndighetsinstruktioner och regleringsbrev  
direkt hos Naturvårdsverket utan lämnar alltid ansökningarna till länsstyrelsen    
3 Delat ansvar mellan länsstyrelser och andra statliga myndigheter 16
i den aktuella regionen. Av de intervjuer vi genomfört framgår att länsstyrelserna
3.1 Investeringsstöd för hyres- och   16
i praktiken svarar för en ganska storstudentbostäderdel av reella handläggningen av de    
3.2 Investeringsstöd för solceller   20
aktuella ärendena och även en stor del av prioriteringarna.   24
3.3 EU-styrt jordbruksstöd  

3Länsstyrelsen.4 Stöd till saneriSkåneg avframhållerförorenadeattområdenlänsstyrelserna är pådrivande för att få kommuner28

3.5 Riksrevisionens samlade bedömning 34
att arbeta strategiskt med sanering av förorenade områden, inte minst för att  
tillgängliggöra tidigare förorenad mark för framtida bostadsbyggande. Länsstyrelsen
4 Delat ansvar mellan statliga myndigheter 36
granskar ansökningar från huvudmännen och prioriterar bland nödvändiga 36
4.1 Aktivitetsstöd och etableringsersättning
saneringsprojekt. Länsstyrelsen tar fram ansökan för de projekt som prioriteras för 40
4.2 Nystartsjobb
4.3saneringsåtgärderRik revisionens. Länsstyrelsensamlade b dömningtar också fram en slutredovisning för genomförda 43
projekt. Här ingår uppföljning av ekonomi, genomförda åtgärder och måluppfyllelse.55
5 Delat ansvar mellan Regeringskansliet och statliga myndigheter 44
Enligt Naturvårdsverket är det mycket ovanligt att Naturvårdsverket går emot 44
5.1 Regeringskansliets beslut om utbetalningar
5.2länsstyrelsensUtbetal ingarrekommendationfrån Kammarkollegietoch avslår ansökan. Det vanliga är att 46

Naturvårdsverket5.3 Utbetalningarantingenfrån Sida fattar beslut om att saneringen ska genomföras eller 47

5begär.4 Riksrevisionensytterligare kompletteringarsamlade bedömning. I praktiken svarar sålunda länsstyrelserna även49

för en stor del av prioriteringarna för stödet, en uppgift som inte heller framgår av
6 Slutsatser och rekommendationer   51
den styrande förordningen.   51
6.1 Övergripande slutsatser  
6.2 Möjliga förbättringar   51
Inte heller instruktionen som reglerar länsstyrelsernas arbete ger någon mer  
6.3 Rekommendationer   55
konkret upplysning. Här sägs att länsstyrelserna har uppgifter rörande bland  
annat miljö- och hälsoskydd, men mer information än så framgår inte.56 Det kan
Referenslista   57
således konstateras att varken länsstyrelsernas arbete med att handlägga    

ansökningar från kommuner och andra huvudmän, eller länsstyrelsernas arbete med att prioritera mellan olika möjliga projektförslag som inkommer, är omnämnt i någon författningstext.

55Svar från Länsstyrelsen i Skåne per e-post, 2020-10-16.

56Se förordningen (2017:868) med länsstyrelseinstruktion.

R I K S R E V I S I O N E N 33

R I K S R E V I S I O N E N

413

Skr. 2020/21:102

Bilaga

S T A T L I GA S T Ö D M E D D E L A T MY N D I G H E T S A NS V A R – E F F E K TI V I T E T O C H F ÖR E N K L IN GA R

3.4.6 Initiativ till utvärderingar har tagits

Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas sätt att arbeta med anslaget har pågått i ett antal år. Naturvårdsverket tog 2018 initiativ till att utvärdera om det finns anledning att ompröva sättet att arbeta och om det finns effektiviseringsvinster att göra. Utvärderingen genomfördes i samarbete med länsstyrelserna. Under 2019 tog Naturvårdsverket fram en genomförandeplan med de utvecklingsområden där Naturvårdsverket har det huvudsakliga ansvaret. Förbättringsåtgärder har vidtagits, såsom att beslut om både utredningar och åtgärder fattas tidigare så att möjligheten ökar för huvudmännen att slutföra dessa under det år som bidragen ges av Naturvårdsverket.57 Det kan således konstateras att initiativ till att försöka utveckla verksamheten i myndighetsförordningens mening har tagits.

Även länsstyrelserna har tagit initiativ för att minska risken för varierande handläggning länen emellan. Bland annat finns en EBH-chefsgrupp för erfarenhetsutbyte och samordning respektive inriktningsbeslut och fördelning av medel, en nationell grupp för bidragssamordning, en nationell juristgrupp och nationella samordnare för såväl tillsynsfrågor som bidragsfrågor. Länsstyrelsernas samverkan finns dokumenterad på en gemensam samverkansyta för intern informationsdelning som Naturvårdsverket har tillgång till.58

3.5 Riksrevisionens samlade bedömning

Frågan huruvida det delade ansvaret kan motiveras

I samtliga fyra fall av delat ansvar mellan statlig myndighet och länsstyrelse har vi funnit att fördelarna med det delade ansvaret överväger nackdelarna. Framför allt är det tydligt att länsstyrelserna har en bättre lokalkännedom än de centrala myndigheterna. Det är också lättare för länsstyrelserna att följa upp de olika ärendena som handläggningen genererar.

Frågan om ändamålsenliga handläggningsprocesser

Även om handläggningsprocesserna i flera avseenden fungerar tillfredställande, finns en förbättringspotential på några områden.

Systemet för att slussa anslagsmedel från den anslagsdisponerande myndigheten till slutlig mottagare är alltför omständlig vad gäller solcellsstödet och stödet för sanering av förorenad mark. Det enklaste sättet att lösa detta problem är att organisera verksamheterna så att den myndighet som disponerar anslaget också betalar ut till slutlig mottagare. Om solcellsstödet kommer att upphöra 2021 finns däremot inget skäl att göra några ändringar.

57Årsredovisning för Naturvårdsverket 2019, s. 116, samt intervju med företrädare för Naturvårdsverket, 2020-06-03.

58Svar per e-post från Länsstyrelsen i Skåne, 2020-10-16.

34 R I K S R E V I S I O N E N

44

Skr. 2020/21:102

Bilaga

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

Ett problem vad gäller stödet för sanering av förorenad mark är också att      
Innehåll      
utbetalningar som försenas, till följd av att ett projekt blir försenat, betraktas som  
oförbrukade medel på samma sätt som om medlen inte förbrukas alls. Enligt vår  
Sammanfattninguppfattning bör sådanaoch rekommendationermedel inte ses som oförbrukade i vanlig mening, då det     4
handlar om medel som redan är uppbundna i beslut.     7
1 Inledning    
I flera av dessa stöd finns brister i de IT-baserade digitaliserade systemstöden för 7
1.1 Motiv till granskning    
ärendehandläggningen. Det största problemet är att alltför många moment     7
1.2 Revisionsfrågor    
i1.handläggningen3 Avgrä s ingargörsoch preciseringarmanuellt, vilketav begreppbåde är tidsödande och kan leda till att     8
1.4 Bedömningsgrunder     9
länsstyrelsernas handläggning inte blir tillräckligt enhetlig. Detta tycks vara      
1.5 Metod och genomförande   10
ett särskilt stort problem i de EU-styrda jordbruksstöden, och när det gäller stödet
till sanering av förorenad mark finns inget IT-baserat handläggarstöd 12
2 Allmänt om regeringens styrning av statliga stöd
överhuvudtaget. Behovet av att utveckla de digitala stöden inom statsförvaltningen
2.1 Generella förordningar   12
har också framhållits av Statskontoret.59   15
2.2 Förordningar som reglerar specifika stöd  
2.3 Myndighetsinstruktioner och regleringsbrev   15
Med anledning av den sistnämnda punkten har vi kontaktat Myndigheten för digital    
förvaltning (DIGG), som bildades 2018. De uppger i intervju att det, såvitt de känner    
3 Delat ansvar mellan länsstyrelser och andra statliga myndigheter 16
till, inte finns något statligt myndighetsövergripande initiativ som generellt syftar till 16
3.1 Investeringsstöd för hyres- och studentbostäder  

att3.2stärkaInvesterdigitaliseringenngsstöd för solcellerav handläggning inom statsförvaltningen.60 Däremot finns20

3.3 EU-styrt jordbruksstöd   24
initiativ tagna kring IT-säkerheten i ärendehanteringssystem. Ett exempel på  
3.4 Stöd t ll sanering av förorenade områd   28
ett sådant initiativ är det uppdrag som regeringen gav Försäkringskassan 2017 om
3.5 Riksrevisionens samlade bedömning Regeringskansliet pekar 34
samordning och säker IT-drift för vissa myndigheter.61  
också på uppdraget till Jordbruksverket och DIGG att utveckla digitaliseringen av
4 Delat ansvar mellan statliga myndigheter 36
4.1verksamhetsstödAktivitet för den gemensamma jordbrukspolitiken. Samtidigt uppger 36
och etableringsersättning

4Regeringskansliet.2 Nystartsjobb att det inte finns någon samlad bild över alla liknande initiativ.40

4.3 Riksrevisionens samlade bedömning 43
Frågan om rollfördelning och utvecklingsansvar 44
5 Delat ansvar mellan Regeringskansliet och statliga myndigheter
Rollfördelningen är enligt vår uppfattning tydliggjord i tre av de fyra stöden. 44
5.1 Regeringskansliets beslut om utbetalningar
5.2DäremotUtbetalningarfinns skälfrånförKammarkollegietatt tydliggöra den roll som länsstyrelserna i praktiken har46
vad5.3 gällerUtbetalningarstödet förånsaneringSida av förorenad mark. 47
5.4 Riksrevisionens samlade bedömning 49
Vid delat ansvar finns också en risk för att ansvaret för att utveckla verksamheten

6i enlighetSlutsatsermed myndighetsförordningenoch rekommendationerinte tas i tillräcklig grad. Vi har dock i stort 51

funnit6.1 Övergripandeatt myndigheternaslutsatseri dessa fyra fall tar detta ansvar. Genomgående finns 51
6.2 Möjliga förbä tringar 51
det utvecklade rutiner för samordning och det sker på olika sätt initiativ för att  
6.3 Rekommendationer 55
utveckla och förnya verksamheten.  
Referenslista 57

59Statskontoret. Förvaltningspolitik i förändring – långsiktiga utvecklingstendenser och strategiska utvecklingsbehov, Dnr 2019/6-5.

60Intervju med DIGG, 2020-09-02.

61Regeringsuppdrag augusti 2017, dnr: Fi2017/03257/DF.

R I K S R E V I S I O N E N 35

R I K S R E V I S I O N E N

4513

Skr. 2020/21:102

Bilaga

S T A T L I GA S T Ö D M E D D E L A T MY N D I G H E T S A NS V A R – E F F E K TI V I T E T O C H F ÖR E N K L IN GA R

4 Delat ansvar mellan statliga myndigheter

I detta kapitel redovisar vi resultatet av den del av granskningen som rör delat ansvar mellan två statliga myndigheter. Det handlar om de tre anslagsposterna aktivitetsstöd, etableringsersättning och nystartsjobb. Vår granskning visar att verksamheten med att handlägga och betala ut stöden i stort fungerar bra.

Samtidigt gör vi bedömningen att alternativet, att Försäkringskassan och inte Arbetsförmedlingen disponerar anslagsposten för aktivitetsstöd och etableringsersättning, bör prövas. Anledningen är att Försäkringskassan både tar emot anmälningar, handlägger och beslutar i ärendena samt betalar ut stödet.

4.1 Aktivitetsstöd och etableringsersättning

Aktivitetsstöd är ett stöd till personer som deltar i en arbetsmarknadspolitisk insats. Stödet utgör en del av arbetsmarknadspolitiken i Sverige och har funnits i Sverige under lång tid. Anslagsposten uppgår till 13,5 miljarder kronor. Stödet regleras av en förordning.62 Det delade ansvaret består i att Arbetsförmedlingen disponerar anslaget och beslutar om att person ska delta i en arbetsmarknadspolitisk insats,63 medan Försäkringskassan beslutar om att bevilja aktivitetsstöd och även svarar för utbetalningen.

Syftet med etableringsersättning är att ge ekonomiskt stöd till nyanlända i Sverige som fått uppehållstillstånd. Etableringsersättning får lämnas till den som deltar

i det arbetsmarknadspolitiska programmet etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Stödet har likheter med aktivitetsstödet och stödet regleras också

i samma förordning som aktivitetsstöd.64 Anslagsposten uppgår till 2,5 miljarder kronor 2020.65 Det delade ansvaret består i att Arbetsförmedlingen disponerar anslaget och beslutar om en insats, medan Försäkringskassan beslutar om etableringsersättning och även svarar för utbetalningarna.

4.1.1 Handläggningen förutsätter underlag från flera håll

Av stödförordningen framgår att aktivitetsstöd och etableringsersättning förutsätter att den enskilde lämnar in en skriftlig ansökan till Försäkringskassan som bedömer om det finns rätt till ersättning och beräknar ersättningens storlek. Försäkringskassan fattar beslut, betalar ut och skickar vid behov återkrav. Ersättningen ges per dag, fem dagar i veckan. Ansökan görs för en månad i taget och ersättningen betalas ut i efterhand. Enligt Försäkringskassan är beslut inte särskilt svårt att fatta, givet att all information finns tillgänglig. Informationen inkommer dock till Försäkringskassan från flera olika håll.

62Se förordningen (2017:819) om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser.

63Regleringsbrev till Arbetsförmedlingen 2020, anslagspost 1:2.1 inom utgiftsområde 14.

64Se förordningen (2017:819) om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser.

65Regleringsbrev till Arbetsförmedlingen 2020, anslagspost 1:14.1 inom utgiftsområde 14.

36 R I K S R E V I S I O N E N

46

Skr. 2020/21:102

Bilaga

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

InnehållAnmälan från den sökande måste vara komplett. Om så inte är fallet kräver Försäkringskassan kompletteringar, vilket försenar handläggningen i det enskilda

fallet. Även den information som Arbetsförmedlingen ger till Försäkringskassan

Sammanfattningbehöver vara komplettochochrekommendationerkorrekt. Det handlar då om olika typer av uppgifter 4
som rör den enskildes deltagande i det arbetsmarknadspolitiska programmet. 7
1 Inledning
Så länge som den enskildes deltagande löper på helt enligt plan har  
1.1 Motiv till granskning 7
Försäkringskassan normalt tillgång till all nödvändig information. 7
1.2 Revisionsfrågor

Däremot1.3 Avgränsningarom den enskildeoch pr cisebliringarsjuk,avfårbegreppledighet från programmet eller uteblir från8

1.4 Bedömningsgrunder 9
deltagande uppstår en situation som påverkar bedömningen av rätten till  
1.5 Metod och genomförande 10
aktivitetsstöd. Detta fattar Arbetsförmedlingen beslut om. Samma sak gäller om  
Arbetsförmedlingen det enskilda fallet fattar ett så kallat sanktionsbeslut. Enligt
2 Allmänt om regeringens styrning av statliga stöd 12
Arbetsförmedlingen aviseras information om sanktionsbeslut automatiskt till 12
2.1 Generella förordningar  
Försäkringskassan samma dag. Det kräv sålunda löpande information i det 15
2.2 Förordningar som reglerar specifika stöd
enskilda2.3 Myndighetsinstruktionerfallet. och regleringsbrev 15

Det3 krävsDelatävenansvarinformationmellan länsstyrelfrån a-kassaner.ochAktivitetsstödetandra statligesa myndigheterstället för a-kassa16

och stödets storlek beräknas på basis av det dagbelopp som den enskilde skulle ha
3.1 Investeringsstöd för hyres- och studentbostäder 16
3.2fått frånInvesteringsstöda-kassan somförarbetslöshetserssolcel ättning om denne vore medlem och 20
3.3 EU-styrt jordbruksstöd   24
uppfyllde villkoren. Uppfyller deltagaren inte villkoren för ersättning från a-kassa
3.4 Stöd till sanering av f rorenade områden 28
får personen aktivitetsstöd med en lägre ersättning. Individen kan också ha blivit
3.5 Riksrevisionens samlade bedömning   34
utförsäkrad under tiden som aktivitetsstöd utbetalas, och då sänks nivån på  
aktivitetss ödet. Dessa uppgifter behöver Försäkringskassan få in från a-kassan. 36
4 Delat ansvar mellan statliga myndigheter
4.1 Aktivitetsstöd och etableringsersättning 36
När det gäller etableringsersättning finns däremot inte detta beroende av a-kassan,
4.2 Nystartsjobb     40
beroende på att ersättningen i förordningen är fastställd till 308 kronor 66. Till 43
4.3 Riksrevisionens samlade bedömning  
den som deltar i kartläggning och medverkar till upprättandet av en individuell  
5handlingsplaDelat nsvarlämnasmellandockRegeringskanslietetableringsersättningochmedstatliga231 kronormyndigheterper dag. 44
5Att.1 dessaRegeringskanslietsbelopp är fastställdabeslut omgörutbetalningarhandläggningen något enklare för 44
5.2 Utbetalningar från Kammarkollegiet   46
Försäkringskassan, jämfört med vad som är fallet med aktivitetsstöd.  
5.3 Utbetalningar från Sida   47
5Enligt.4 RiksFörsäkringskassanevisio ens samladeärbedömningdet främst sanktioner och vid beslut om rätt 49
dagbelopp som det finns vissa svårigheter med att få tillgång till aktuella 51
6 Slutsatser67 och rekommendationer
uppgifter. När förhållandena ändras är det enligt Försäkringskassan ganska  
6.1 Övergripande slutsatser   51
vanligt att informationen inkommer sent. När det gäller sanktioner kräver dessa 51
6.2 Möjliga förbättringar  
ofta en längre utredning hos Arbetsförmedlingen och kan bygga på uppgifter som
6.3 Rekommendationer   55
kommit in för sent från tredje part. Det leder ibland till att Försäkringskassans  
Referenslistabeslut behöver ändras i efterhand.68   57

662 kap. 13 § förordningen (2017:819) om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser

67Intervju Försäkringskassan, 2020-06-30.

68Sådana beslut ändras med stöd av 113 kap. socialförsäkringsbalken (SFB).

R I K S R E V I S I O N E N 37

R I K S R E V I S I O N E N

4713

Skr. 2020/21:102

Bilaga

S T A T L I GA S T Ö D M E D D E L A T MY N D I G H E T S A NS V A R – E F F E K TI V I T E T O C H F ÖR E N K L IN GA R

4.1.2 Det delade ansvaret saknar tillräckligt goda skäl

Vid en jämförelse med andra anslagsposter som ingår i denna granskning framstår det som annorlunda att det är Arbetsförmedlingen som disponerar anslaget. Som exempelvis framgår av kapitel 3 är det normala, vid delat ansvar, att en myndighet disponerar anslaget och betalar ut, medan en annan myndighet fattar besluten. I detta fall är det Försäkringskassan som tar emot ansökningar, handlägger ärendena, fattar beslut om aktivitetsstöd och etableringsersättning samt även betalar ut. En ordning där Försäkringskassan disponerade anslagsposten skulle reducera antalet transfereringar av anslagsmedel mellan myndigheterna, vilket talar för alternativet att låta Försäkringskassan disponera anslaget.

Försäkringskassan har under granskningens gång sagt sig vara positiva till möjligheten att överta dispositionsrätten.69 Arbetsförmedlingen säger däremot

i en intervju att den nuvarande ordningen kan motiveras genom att anslagsposten för aktivitetsstöd är en del av en aktiv arbetsmarknadspolitik där Arbetsförmedlingen har ett ansvar för styrning och uppföljning av deltagarvolymer och kostnaderna för dem. Rätten till ersättning är även kopplad till hur individen sköter sitt arbetssökande och om det finns skäl att fatta beslut om sanktioner. Arbetsförmedlingen pekar också på att anslagsposten av flexibilitetsskäl hänger nära samman med anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser i myndighetens styrning och uppföljning. Arbetsförmedlingen får därför, enligt villkor

i regleringsbrevet, föra medel mellan dessa anslag.70

Samtidigt är det vanligt inom statsförvaltningen att flera olika myndigheter disponerar anslag inom ett och samma politikområde. En flexibilitet mellan olika anslagsposter som finansierar arbetsmarknadspolitiska program kan vara nödvändig, men behöver inte innebära flexibilitet mellan finansiering av arbetsmarknadspolitiska program och stöd till försörjning. Vi finner därför inte att motiven för det delade ansvaret är tillräckligt välgrundade.

4.1.3 Informationsöverföringen fungerar i stort

För att Försäkringskassan ska kunna fatta beslut om aktivitetsstöd eller etableringsersättning krävs en informationsöverföring från Arbetsförmedlingen till Försäkringskassan. Under årens lopp har myndigheterna utvecklat olika IT-system för att underlätta informationsöverföringen och därmed handläggningen hos Försäkringskassan. Båda myndigheterna uppger i intervjuer att informationsöverföringen i stort fungerar bra.71

69Svar per e-post från Försäkringskassan, 2020-10-16.

70Intervju med Arbetsförmedlingen, 2020-06-23.

71Intervjuer med Arbetsförmedlingen 2020-06-23 och Försäkringskassan 2020-06-30.

38 R I K S R E V I S I O N E N

48

Skr. 2020/21:102

Bilaga

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

InnehållInformation förs i huvudsak över via fil i samband med att Arbetsförmedlingen anvisar till ett program. I vissa fall förs information över automatiskt via så kallade

fråge- och svarsfunktioner. Uppgifter om sanktioner görs tillgängliga för

SammaFörsäkringskassanfattning ochgenomrekommendationerfrågetjänst som visar alla aktuella beslut för 4
handläggaren vid varje givet tillfälle. En sådan tjänst används också för att bekräfta
1 Inledning 7
den enskildes uppgift om att hen har sjukanmält sig till Arbetsförmedlingen. Om
1.1 Motiv till 7
det uppstår engranskningfråga Försäkringskassans system genereras alltså automatiskt 7
1.2 Revisionsfrågor
ett svar från Arbetsförmedlingen. 8
1.3 Avgränsningar och preciseringar av begrepp
1.4 Bedöm gsgrund r 9
Samtidigt finns också en informationsöverföring som sker manuellt. Uppgifter  
1.5 Metod och genomförande 10
om frånvaro från aktivitet skickas exempelvis manuellt via en blankett som  
skannas och tolkas manuellt av handläggare. Detsamma gäller daganteckningar 12
2 Allmänt om regeringens styrning av statliga stöd
som gjorts av anställda på Arbetsförmedlingen. Det finns också tillfällen då 12
2.1 Generella förordningar
uppgifter förs över via telefon. Mot denna bakgrund pågår ett pilotprojekt 15
2.2 Förordningar som reglerar specifika stöd
avseende2.3 Myndighsäkertsinstruktidigital kommunikationner och regleri .gsbrevEnligt Arbetsförmedlingen kommer 15
ett sådant utvecklat system att på sikt ersätta huvuddelen av den kommunikation
3 Delat ansvar mellan länsstyrelser och andra statliga myndigheter 16
som tidigare skett via telefon eller på annat manuellt sätt.    
3.1 Investeringsstöd för hyres- och studentbostäder   16
3.2FörsäkringskasInvesteringsstödan framhållerför solcelleratt driftstörningar kan förekomma även om   20
3.3 EU-styrt jordbruksstöd     24
överföringssystemen och kommunikation genom IT-systemen fungerar tekniskt  
3.4 Stöd till sanering av förorenade områden   28
bra. Ibland upplever också Försäkringskassan att det är för kort varsel från   34
3.5 Riksrevisionens samlade bedömning  
Arbetsförmedlingen inför planerade driftstopp och att kommunikationen brister  
vid driftstörningar.   36
4 Delat ansvar mellan statliga myndigheter
4.1 Aktivitetsstöd och etableringsersättning   36
  Nystartsjobb     40
4..21.4 Anslagsmedlen slussas vidare i flera led    
4.3 Riksrevisionens samlade bedömning   43
Eftersom Arbetsförmedlingen disponerar anslaget och Försäkringskassan beslutar
och betalar ut medlen, är det nödvändigt att Arbetsförmedlingen skickar 44
5 Delat ansvar mellan Regeringskansliet och statliga myndigheter
anslagsmedel vidare till Försäkringskassan i förväg. Arbetsförmedlingen betalar   44
5.1 Regeringskansliets beslut om utbetalningar  
5.2ett förskottUtbe alningarvarje månadfrån Kammarkollegiettill Försäkringskassan, baserat på prognos, och sedan   46
justeras5.3 Utbetalningardetta retroaktivtfrån Sidautifrån faktiskt utfall månaden efter.   47
5.4 Riksrevisionens samlade bedömning   49
4.1.5 Ansvar för verksamhetsutveckling har tagits 51
6 Slutsatser och rekommendationer
Av   framgår att ledningen ansvarar för att myndigheten   51
6.1 myndighetsförordningenÖver ripande slutsatser    

fortlöpande6.2 Möjligautvecklarförbättringarverksamheten och samarbetar med myndigheter och andra för51

6.3 Rekommendationer 55
att ta till vara de fördelar som kan vinnas för enskilda och för staten som helhet.  
BådaReferenslistamyndigheterna uppger i intervjuer att det har samarbetats mycket för att 57

verksamheten ska kunna skötas effektivt och utvecklas på ett rimligt sätt. Man anser också att det finns ett väl utvecklat samarbete på olika nivåer och kring olika frågor. De anser också att rollfördelningen vad gäller ansvarsområden är tydlig med utgångspunkt från den gällande stödförordningen 2017:819.

R I K S R E V I S I O N E N 39

R I K S R E V I S I O N E N

4913

Skr. 2020/21:102

Bilaga

S T A T L I GA S T Ö D M E D D E L A T MY N D I G H E T S A NS V A R – E F F E K TI V I T E T O C H F ÖR E N K L IN GA R

Arbetsförmedlingen framhåller att ansvarsfördelningen också tydliggörs

i respektive myndighets instruktion,72 i vilket det framgår att Arbetsförmedlingen ska ”säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs och motverka bidragsbrott samt i detta arbete samverka med berörda parter”. Det sägs också att det är Försäkringskassan som utbetalande myndighet som ansvarar för att verifikationer av utbetalningar är korrekta och överensstämmer med de beslut som Arbetsförmedlingen fattat.

Försäkringskassan pekar samtidigt på att det finns vissa svårigheter i att respektive myndighet är organiserad på olika sätt. Försäkringskassan upplever att det är lite svårare att nå fram till rätt berörda hos Arbetsförmedlingen eftersom ansvaret för program, sanktioner, ersättning och kontroll är fördelat mellan olika avdelningar.

Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har en gemensam verksamhetsöverenskommelse som i dagsläget innehåller tolv olika bilagor. Verksamhetsöverenskommelsen är beslutad av verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan och motsvarande roll på Arbetsförmedlingen. Bilagorna till verksamhetsöverenskommelsen innehåller information om olika IT-lösningar och information om den manuella informationsöverföringen. De två myndigheterna har också regelbundna uppföljningsmöten och samarbeten utifrån specifika gemensamma uppdrag. En gemensam riskanalys har också tagits fram.

4.2 Nystartsjobb

Nystartsjobb är en statlig subvention som ges till arbetsgivare som anställer en långtidsarbetslös, i form av skattekreditering i högst två år. Nystartsjobben riktas även till anställning av sjukskrivna, personer som erhåller sjuk- och aktivitetsersättning och nyanlända invandrare som har stått utanför arbetslivet i minst ett år. Stödet infördes 2007, med syftet att stimulera arbetsgivare att anställa personer som varit utanför arbetsmarknaden under en längre tid. Anslaget uppgår till 5,2 miljarder kronor 2020.73 Stödet regleras i en stödförordning.74

Det delade ansvaret består i att Arbetsförmedlingen disponerar anslaget och fattar beslut om subventionen, medan Skatteverket svarar för utbetalningen genom en skattekreditering.

72Se förordningen (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen.

73Arbetsförmedlingens regleringsbrev 2020, anslag 1:12, ap. 1, inom UO 14.

74Se förordningen (2018:43) om stöd för nystartsjobb.

40 R I K S R E V I S I O N E N

50

Skr. 2020/21:102

Bilaga

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

Innehåll4.2.1 Handläggningen innehåller många moment

Stödet förutsätter att en arbetsgivare inkommer med en ansökan till

Arbetsförmedlingen, som prövar och handlägger ärendet. Ansökan ska innehålla 4
Sammanfattning och rekommendationer
ett antal uppgifter, exempelvis vem ansökan gäller, anställningens längd och  
lönesättning. Ansökan ska också innehålla uppgifter som visar att personen i fråga
1 Inledning   7
uppfyller förutsättningarna för stödet i enlighet med de bestämmelser som är   7
1.1 Motiv till granskning  
redovisade i stödförordningen.   7
1.2 Revisionsfrågor  
1.3 Avgränsningar och preciseringar av begrepp   8
Arbetsförmedlingen kontaktar därefter arbetsgivaren för att verifiera uppgifterna 9
1.4 Bedömningsgrunder  
i ansökan och delge viss information, exempelvis att en arbetsgivarkontroll 10
1.5 Metod och genomförande
kommer att genomföras och att anställningsavtal ska inkomma inom 30 dager    
efter2 Allmäntanställningensom regestaringenst. Syftetstyrningmed arbetsgivav starkontrollentliga stöd är att säkerställa att de12

krav2.1 somGenerellaställsförordningarpå arbetsgivare som får lönestöd är uppfyllda inför och vid beslut.12

2.2 Förordningar som reglerar specifika stöd 15
Stödet kan för flera olika kategorier av individer, exempelvis långtidsarbetslösa,
2.3 Myndigeshetsinstruktioner och regleringsbrev 15
nyanlända invandrare, arbetslösa som tidigare har dömts till fängelse och personer
3 Delat ansvar mellan länsstyrelser och andra statliga myndigheter 16
som är inskrivna i den så kallade jobb- och utvecklingsgarantin. Stödförordningen
3.1 Inv steringsstöd för hyres- och studentbostäder 16
innehåller därför detaljerade regler för olika villkor som ska vara uppfyllda för  
3.2 Investeringsstöd för solceller 20
respektive kategori. 24
3.3 EU-styrt jordbruksstöd
Förutom3.4 Stöd ansökantill saneringär Arbetsförmedlingenav förorenade områdeni sin handläggning beroende av 28
3.5 Riksrevision ns saml de bedömning 34
uppgifter från flera andra myndigheter, exempelvis om uppehållstillstånd  
(Migrationsverket), sjukpenning (Försäkringskassan), fängelsestraff 36
4 Delat ansvar mellan statliga myndigheter
(Kriminalvården) och försörjningsstöd (kommuner). Arbetsförmedlingen har inte
4.1 Aktivitetsstöd och etableringsersättning 36
direktåtkomst till dessa uppgifter utan måste begära in eventuella uppgifter från 40
4.2 Nystartsjobb
4.3arbetssökandeRiksrevisionenssom dåsamladeska styrkabedömninguppgifterna med intyg m.m., alternativt att 43
Arbetsförmedlingen får inhämta uppgifterna direkt från de berörda myndigheterna.
5 Delat ansvar mellan Regeringskansliet och statliga myndigheter 44
Det är vanligt att ansökningarna är ofullständiga, och då begärs kompletteringar.
5.1 Regeringskansliets beslut om utbetalningar 44
5.2EnligtUtbetalningarArbetsförmedlingenfrån Kammafårkollegietdetta konsekvenser för handläggningstider och 46
resurser,5.3 Utbetalningmen karnfrånävenSidapåverka stödets längd och nivå. Ibland sker även avslag 47
5.4 Riksrevisionens samlade bedömning 49
i brist på styrkta uppgifter.  

6BeslutSlutsaom tseröd förochnystartsjobbrekommendationerfattas fö den tid som anställningen avses pågå, 51

dock6.1 Övergripandesom längst ettslutsatserår. Därefter får en ny anmälan lämnas in, om arbetsgivaren 51
6.2 Möjliga förbättringar 51
vill att anställningen ska fortsätta berättiga till stöd.  
6.3 Rekommendationer 55
Enligt Arbetsförmedlingen är det inte särskilt svårt att avgöra om nystartsjobb ska
Referenslista 57

ges eller inte, förutsatt att alla uppgifter är styrkta. Det är mer komplicerat att beräkna arbetslöshetstid och bedöma ut längden och stödnivån. Även att avgöra vilken av kvalificeringsgrunderna som beslutet ska fattas på kan innebära vissa problem, då det är vanligt att en arbetssökande uppfyller flera samtidigt. En del bedömningar behöver därför göras.75

75Intervju med Arbetsförmedlingen, 2020-06-23.

R I K S R E V I S I O N E N 41

R I K S R E V I S I O N E N

5113

Skr. 2020/21:102

Bilaga

S T A T L I GA S T Ö D M E D D E L A T MY N D I G H E T S A NS V A R – E F F E K TI V I T E T O C H F ÖR E N K L IN GA R

När Arbetsförmedlingen fattar ett beslut om att bevilja stöd för nystartsjobb sänds beslutet till Skatteverket. Skatteverket litar på att uppgifterna från Arbetsförmedlingen är riktiga. Däremot behöver Skatteverket, i sina egna system, kontrollera att arbetsgivaren vid beslutstillfället är registrerad som arbetsgivare hos Skatteverket och är antingen en fysisk eller en juridisk person. Nystartsjobbet blir ett avdrag på den skatt (moms, sociala avgifter etc.). som företag betalar in en gång i månaden.

4.2.2 Det delade ansvaret är motiverat

När det gäller nystartsjobb uppfattar de berörda myndigheterna rollfördelningen mellan Arbetsförmedlingen och Skatteverket som självklar. Arbetsförmedlingen disponerar anslaget och utför alla moment vad gäller handläggning och beslut.

Eftersom stödet ges som en skattekreditering är det naturligt att krediteringen utförs av Skatteverket. Vår uppfattning är därför att det delade ansvaret är motiverat.

4.2.3 Informationsöverföringen fungerar utan problem

Både Arbetsförmedlingen och Skatteverket anser att den nödvändiga informationsöverföringen sker utan problem. Den sker inte online, men Arbetsförmedlingen skickar en gång om dagen en fil med information om de skattekrediteringar som ska göras och med vilka belopp.76 Den dagliga filen läses in i Skatteverkets interna systemstöd, som säkerställer att filen verkligen kommer från Arbetsförmedlingen. Samma system används även när Skatteverket får information från andra myndigheter, exempelvis Försäkringskassan.

Skatteverket uppger att de i sin tur inte skickar någon information tillbaka till Arbetsförmedlingen. Däremot levererar Skatteverket en månadsrapport till Ekonomistyrningsverket och Finansdepartementet där det bland annat framgår hur stor den samlade skattekrediteringen för nystartsjobb varit under månaden.

4.2.4 Handläggningskvaliteten har löpande utretts

Ansvaret för att utveckla verksamheten i enlighet med myndighetsförordningen ligger i detta fall främst på Arbetsförmedlingen. Det samarbete som skulle kunna behövas med andra myndigheter, exempelvis Skatteverket, är i detta fall högst begränsat.

Som ett led i denna uppgift genomförde Arbetsförmedlingen 2017 en egeninitierad granskning av sin hantering av centrala inslag i ärendehanteringen av nystartsjobb. Granskningen visade att det bara var i vart femte fall som hanteringen fick helt godkänt i alla led. År 2018 genomfördes också en granskning, som bland annat avsåg nystartsjobb, som del av den omfattningsstudie som många myndigheter genomförde på uppdrag av KUT-delegationen.77 Granskningen 2018 liknade

på flera punkter det resultatmått som används sedan 2019.

76Intervjuer med Arbetsförmedlingen 2020-06-23 och Skatteverket 2020-06-16.

77Delegationen för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen.

42 R I K S R E V I S I O N E N

52

Skr. 2020/21:102

Bilaga

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

InnehållSedan 2019 genomförs kvartalsvisa ärendegranskningar som genomförs inom ramen för ett myndighetsgemensamt regelefterlevnadsarbete. Detta arbete samordnas internt av myndighetens rättsavdelning och gäller verksamheter med

Sammanfattningärendehandläggningochinomrekommendationermyndigheten. En ny fördjupad granskning planeras 4
att handla om nystartsjobb. 7
1 Inledning
Arbetsförmedlingen genomförde 2018 också en internutredning av kvaliteten 7
1.1 Motiv till granskning
i hanteringen av återkrav. Arbetsförmedlingen konstaterar att det systemstöd som
1.2 Revisionsfrågor 7

används1.3 Avgränsningarbehöver utvecklasoch preciseringaratt tillgodoseav begreppalla behov, och ett nytt systemstöd är 8

1.4   9
därförBedömningsgrunderutveckling.  
1.5 Metod och genomförande 10

Vår sammanlagda bedömning är att Arbetsförmedlingen har tagit ansvaret för att

2 Allmänt om regeringens styrning av statliga stöd12 utveckla verksamheten.

2.1 Generella förordningar   12
2.2 Förordningar om reglerar pecifika stöd   15
4.3 Riksrevisionens samlade bedömning 15
2.3 Myndighetsinstruktioner och regleringsbrev  
Frågan3 Delathuruvidaansvar mdellant deladeänsstyrelseransva etochkanandramotiverasstatliga myndigheter 16
3.1 Investeringsstöd för hyres- och stud ntbostäder 16
För nystartsjobb finns motiv till det delade ansvaret mellan två statliga 20
3.2 Investeringsstöd för solceller  
myndigheter, men vi bedömer att tillräckliga motiv saknas när det gäller 24
3.3 EU-styrt jordbruksstöd  
aktivitetsstöd och etableringsersättning.   28
3.4 Stöd till sanering av förorenade områden  
3.5 Riksrevisionens samlade bedömning   34
Frågan om ändamålsenliga handläggningsprocesser 36
4 Delat ansvar mellan statliga myndigheter
För de tre aktuella stöden finner vi att handläggningsprocesserna i stort fungerar
4.1 Aktivitetsstöd och etableringsersättning   36
tillfredställande. I likhet med två av stöden som granskas i kapitel 3 finns dock vad
4.2 Nystartsjobb   40
4.3gällerRiksrevisionensaktivitetsstöd ochsamladeetableringsersättningdömning en möjlighet att förenkla flödet av 43
anslagsmedel fram till utbetalningar, men det hänger samman med möjligheten
5 Delat ansvar mellan Regeringskansliet och statliga myndigheter 44
att flytta dispositionsrätten till Försäkringskassan. Det kan även konstateras att en viss
5.1 Regeri gskansliets beslut om utbetalning r 44
andel av handläggningen fortfarande sker manuellt när det gäller dessa två stöd. 46
5.2 Utbetalningar från Kammarkollegiet
5.3 Utbetalningar från Sida 47
Frågan om rollfördelning och utvecklingsansvar 49
5.4 Riksrevisionens samlade bedömning
Rollfördelningen och utvecklingsansvaret är enligt vår bedömning tydliggjord 51
6 Slutsatser och rekommendationer
i de tre stöden.  
6.1 Övergripande slutsatser 51
6.2 Möjliga förbättringar 51
6.3 Rekommendationer 55
Referenslista 57

R I K S R E V I S I O N E N 43

R I K S R E V I S I O N E N

513

Skr. 2020/21:102

Bilaga

S T A T L I GA S T Ö D M E D D E L A T MY N D I G H E T S A NS V A R – E F F E K TI V I T E T O C H F ÖR E N K L IN GA R

5Delat ansvar mellan Regeringskansliet och statliga myndigheter

I detta kapitel redovisar vi resultatet av granskningen som rör det delade ansvaret mellan Regeringskansliet och statliga myndigheter. Det handlar om medel som Kammarkollegiet och Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) disponerar och betalar ut, men där Regeringskansliet fattar besluten om utbetalningar. Vår granskning visar att Kammarkollegiet och Sida har utvecklat ett godtagbart systemstöd för att kunna fullgöra sin uppgift och att de inblandade myndigheterna klarat ut ansvarsfrågorna. Samtidigt gör vi bedömningen att det vore enklare om Regeringskansliet själva hanterade utbetalningarna, alternativt att enbart en statlig myndighet utför utbetalningarna.

5.1 Regeringskansliets beslut om utbetalningar

Regeringskansliet, inklusive alla departement, är sedan 1997 en myndighet. Den är en förvaltningsmyndighet under regeringen, men har en särställning i sin roll som beredningsorgan till regeringen. Det delade ansvaret består i att Regeringskansliet fattar många olika beslut om utbetalningar, och att sedan Kammarkollegiet eller Sida får i uppdrag att svara för utbetalningarna.

5.1.1 Regeringskansliet fattar många beslut om utbetalningar

Under 2019 fattade Regeringskansliet vid 371 tillfällen beslut om att medel ska utbetalas till aktörer utanför staten. Genomgående har dessa utbetalningar en internationell koppling. Den vanligaste mottagaren är en internationell organisation, men det är också vanligt att medlen ska användas för ett svenskt deltagande vid exempelvis internationella sammankomster. Utrikesdepartementet fattar den stora majoriteten av besluten, 319 av totalt 371 (cirka 86 procent). Miljödepartementet fattar näst flest beslut (cirka 10 procent), medan övriga departement enbart fattar enstaka beslut av denna karaktär. 78

5.1.2 Regeringskansliet vill inte ansvara för utbetalningarna

Under 2010 och 2011 fördes hanteringen av utbetalningar av bidrag från Regeringskansliet till Kammarkollegiet respektive Sida.79 Syftet var att renodla Regeringskansliets verksamhet. Det framgår inte av syftesbeskrivningen om det också ansågs finnas någon form av effektivitetsvinst att göra. För bidrag inom utgiftsområde 7 bedömdes att Sida var den lämpligaste myndigheten, bland annat beroende på uppföljning på olika områden och prognoshantering, samt krav

78Uppgift erhållen från Regeringskansliet.

79Budgetpropositionen för 2008/09:1, utg.omr. 1, s. 36. f.

44 R I K S R E V I S I O N E N

54

Skr. 2020/21:102

Bilaga

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

Innehållgällande DAC-redovisning80. För övriga utgiftsområden skulle Kammarkollegiet ansvara för utbetalningarna.

Regeringskansliet har tagit fram en promemoria som stöd för handläggningen av
Sammanfattning och rekommendationer 4
dessa bidrag.81 Promemorian kan i tillämpliga delar användas för bidrag som  
betalas ut på regeringens eller Regeringskansliets initiativ. 7
1 Inledning
1.1 Motiv till granskning 7
15..21.3RevisionsfrågorKammarkollegiet och Sida svarar för alla utbetalningar 7
1.3 Avgränsningar och preciseringar av begrepp 8
Sida svarade för drygt hälften av utbetalningarna (196 av 376, eller cirka 52 procent
1.4 Bedömningsgrunder 9
av alla utbetalningar) under 2019, vilket framgår av tabell 1 nedan. 10
1.5 Metod och genomförande
Tabell 1 Beslut av Regeringskansliet 2019, där Kammarkollegiet eller Sida svarar för utbetalning
  2 Allmänt om regeringens styrning av statliga stöd     12    
  Beslutande dep rtement Utbetalande myndighet Antal beslut
2.1 Generella förordningar       12  
2.2 Förordningar som reglerar specifika stöd     15  
  Utrikesdepartementet Sida   196    
  2.3 Myndighetsinstruktioner och regleringsbrev     15    
  Utrikesdepartementet Kammarkollegiet   123    
               
3 Delat ansvar mellan länsstyrelser och andra statliga myndigheter   16
  Miljödepartementet Kammarkollegiet     36    
  3.1 Investeringsstöd för hyres- och studentbostäder     16    
  Justitiedepartementet Kammarkollegiet     6    
3.2 Investeringsstöd för solceller       20    
3Finansdepartementet.3 EU-styrt jordbruksstöd Kammarkollegiet     245    
             
3.4 Stöd till sanering av förorenade områden     28    
  Infrastrukturdepartementet Kammarkollegiet     3    
  3.5 Riksrevisionens samlade bedömning       34    
  Arbetsmarknadsdepartementet Kammarkollegiet     2    
             
4 Delat ansvar mellan statliga myndigheter     36
  Totalt     371    
  4.1 Aktivitetsstöd och etableringsersättning     36    
  – varav Kammarkollegiet     175    
4.2 Nystartsjobb       40    
4.3 Riksrevisionens samlade bedömning       43    
Källa: Statsrådsberedningen, bearbetning av Riksrevisionen          
5 Delat ansvar mellan Regeringskansliet och statliga myndigheter   44
5.1.4 Besluten rör genomgående små belopp     44    
5.1 Regeringskansliets beslut om utbetalningar        
Regeringskansliet5.2 Utbetalningar frånfattarKamångamarkollegietbeslut av denna typ under ett år. Den totala   46    
5.3 Utbetalningar från Sida       47    
beloppsstorleken uppgick 2019 till 767 miljoner kronor, och den genomsnittliga      
5.4 Riksrevisionens samlade bedömning       49    
summan som utbetalades uppgick till cirka 2 miljoner kronor. Bara ett fåtal beslut
gällde belopp överstigande 10 miljoner kronor och ett enda översteg 20 miljoner 51    
6 Slutsatser och rekommendationer        
kronor. Det sistnämnda fallet rörde ett beslut som Utrikesdepartementet fattade 51    
6.1 Övergripande slutsatser          
om att betala ut 49,5 miljoner kronor som ett bidrag till organisationen SITE.82   51  
6.2 Möjliga förbättringar        
6.3 Rekommendationer       55    
Referenslista       57    

80DAC (Development Assistance Committee) är OECD:s kommitté för bistånd, skapad 1961.

Det är ett internationellt forum för de största biståndsgivarländerna med syfte att utveckla biståndet och säkerställa dess kvalitet. DAC genomför regelbundet granskningar av givarnas bistånd och sammanställer statistik över biståndsflöden.

81Regeringskansliet Hantering av bidrag, daterad 2019-11-12, reviderad 2020-01-31.

82Information inhämtad från RK:s ärendesystem.

R I K S R E V I S I O N E N 45

R I K S R E V I S I O N E N

5513

Skr. 2020/21:102

Bilaga

S T A T L I GA S T Ö D M E D D E L A T MY N D I G H E T S A NS V A R – E F F E K TI V I T E T O C H F ÖR E N K L IN GA R

5.2 Utbetalningar från Kammarkollegiet

Kammarkollegiet är en statlig förvaltningsmyndighet med ett stort antal olika uppgifter. Kollegiet tillhandahåller exempelvis service inom det statliga området, främst avseende ekonomi, juridik, kapitalförvaltning, riskhantering och administration. Myndigheten har också uppgifter avseende miljörätt, stiftelserätt, Sveriges indelning, resegarantier, registrering av trossamfund, fastställande av avgiftssatser inom begravningsområdet, auktorisation av tolkar och översättare och förvaltning av Allmänna arvsfonden. 83

5.2.1 Ett fungerande handläggarstöd för utbetalningar har utvecklats

När beslutet togs 2010 att Regeringskansliet inte längre ska svara för utbetalningar påbörjade Kammarkollegiet arbetet med att utveckla ett systemstöd för att underlätta hanteringen och säkerställa att utbetalningarna sker till rätt mottagare. Systemstödet benämns Iipax. För att hålla reda på alla beslut med utbetalningar mot rekvisition läggs beslutet in i Iipax, med bevakning på att rekvisition inkommer senast

ett visst datum enligt beslut. Inkommen rekvisition registreras i Iipax, konteras, attesteras och utbetalas slutligen i ekonomisystemet Agresso. Iipax har ett betydligt bredare användningsområde inom Kammarkollegiet, genom att det också fungerar som myndighetens diarium. Systemet fanns på plats och användes före 2010.

Beslut från Regeringskansliet om utbetalningar är normalt utformade så att organisationen som ska ta emot medlen också måste rekvirera dessa. När rekvisitionen inkommer kontrollerar Kammarkollegiet den alltid mot beslutet samt stämmer av att det är rätt bankgiro/postgironummer. Alla besluten är krypterade. Departement som beslutar om utbetalningar har utsett kontaktpersoner som har tillgång till ett lösenord som krypterar besluten i Adobe. På Kammarkollegiet finns tre personer som kan dekryptera besluten.

Utvecklingen av systemstödet har skett i dialog med Regeringskansliet, men Regeringskansliet har aldrig i några direktiv gett Kammarkollegiet i uppdrag att utveckla ett systemstöd. När systemet nu finns har däremot Regeringskansliet bett om möjlighet till ”tittbehörighet” via webben till sina utbetalningar. Kammarkollegiet har inte haft något samarbete med någon annan statlig myndighet under utvecklandet av Iipax.

83Se förordningen (2007:824) med instruktion för Kammarkollegiet.

46 R I K S R E V I S I O N E N

56

Skr. 2020/21:102

Bilaga

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

Innehåll5.2.2 Ansvarsfördelningen är tydlig

I intervjuer har företrädare för Kammarkollegiet framhållit att ansvarsfördelningen

mellan Regeringskansliet och Kammarkollegiet i huvudsak är tydlig.  
Sa anfattn ng och rekommendationer 4
Kammarkollegiet bär hela ansvaret för att utbetalning sker till den organisation  
som Regeringskansliet har angett i beslutet, och kontrollerar också att 7
1 Inledning
rekvisitioner uppfyller alla formaliakrav. Regeringskansliet bär hela ansvaret för 7
1.1 Motiv till granskning
att de beslut som skickas till Kammarkollegiet är korrekta. Kammarkollegiet har 7
1.2 Revisionsfrågor
också i dialog med Regeringskansliet utvecklat tydliga rutinbeskrivningar som 8
1.3 Avgränsningar och preciseringar av begrepp
visar vem som har ansvar för vad i processen. 9
1.4 Bedömningsgrunder
1.5 Metod och genomförande 10
Även om ansvarsfördelningen i princip är tydlig finns enligt Kammarkollegiet  
en risk för att nya departementshandläggare tror att Kammarkollegiet kontrollerar
2 Allmänt om regeringens styrning av statliga stöd 12
mer än vad de har ansvar för, exempelvis att Kammarkollegiet även tar ställning 12
2.1 Generella förordningar
i sak till utbetalningarna. Personal från Kammarkollegiet har årliga möten med 15
2.2 Förordningar som reglerar specifika stöd
alla kontaktpersoner på departementen, och då och då har även justeringar  
2.3 Myndighet instruktioner och regleri gsbrev 15
i rutinerna inträffat för att ytterligare tydliggöra rollförfördelningen. Enligt  
3 Delat ansvar mellan länsstyrelser och andra statliga myndigheter 16
Kammarkollegiet är det numera sällan som några problem uppkommer.  
3.1 Investeringsstöd för hyres- och studentbostäder 16
3.2 Investeringsstöd för solceller 20
5.3 Utbetalningar från Sida 24
3.3 EU-styrt jordbruksstöd
3.4 Stöd till sanering av förorenade områden 28
Sida är en statlig myndighet under Utrikesdepartementet, vars huvudsakliga 34
3.5 Riksrevisionens samlade bedömning
uppdrag är att hantera bidrag eller annan finansiering till stöd för insatser som  
bidrar till att uppfylla målen för det internationella utvecklingssamarbetet.84 36
4 Delat ansvar mellan statliga myndigheter
Regeringen beslutade, som tidigare nämnts, att Sida från 2011 ansvarar för 36
4.1 Aktivitetsstöd och etableringsersättning
utbetalningar av biståndsmedel där Regeringskansliet fattat beslut om 40
4.2 Nystartsjobb
4.3utbetalningarRiksrevisionens. Som samladeockså nämntsbedömningfick Sida 2019 svara för 196 utbetalningar som43
var beslutade av Regeringskansliet. Nästan alla dessa utbetalningar har skett från
5 Delat ansvar mellan Regeringskansliet och statliga myndigheter 44
en anslagspost benämnd Strategiskt inriktade bidrag, med en total budgetram  
5.1 Reger ngskansliets beslut85 om utbetalningar 44
om 949 miljoner kronor.    
5.2 Utbetalningar från Kammarkollegiet 46
.3 Utbetalningar från Sida   47
5.3.1 Även Sida har utvecklat ett handläggarstöd för utbetalningar 49
5.4 Riksrevisionens samlade bedömning
Sida har i likhet med Kammarkollegiet utvecklat ett eget handläggarsystem för  
6 Slutsatser och rekommendationer 51
utbetalningar, benämnt PLANit, vilket är ett generellt handläggarsystem som  
6.1 Övergrip nde slutsatser   51
används för samtliga Sidas insatser, oavsett om det är Sida, Regeringskansliet eller
6.2 Möjliga förbättringar   51
regeringen som fattar beslut om en insats.  
6.3 Rekommendationer   55

Enligt intervjuer med företrädare för Sida har bra rutiner efterhand utarbetats för Referenslistadessa utbetalningar, men det har varit ett omfattande arbete med att få fram dessa57

rutiner. I systemet finns villkor i avtalen, belopp, information om när utbetalningar ska ske osv. Däremot finns inte några uppgifter om skäl till beslut, utan det är ekonomiska data som finns med och även vissa prognosuppgifter samt statistik och avtalsvillkor som är kopplade till insatsen.

84Sidas årsredovisning 2019.

85UO 7, anslagspost 1:1.33 Strategiskt inriktade bidrag.

R I K S R E V I S I O N E N 47

R I K S R E V I S I O N E N

5713

Skr. 2020/21:102

Bilaga

S T A T L I GA S T Ö D M E D D E L A T MY N D I G H E T S A NS V A R – E F F E K TI V I T E T O C H F ÖR E N K L IN GA R

Sida har också fått uppdraget från regeringen att ge Regeringskansliet tillgång till PLANit. I praktiken handlar det inte om hela Regeringskansliet utan enbart om Utrikesdepartementet (UD), eftersom det bara är UD som hanterar de biståndsfrågor som berör Sida. Även detta har krävt ett utvecklingsarbete. Tidigare fick Sida manuella beslut och underlag från UD, men numera har UD tillgång till Sidas system och matar själva in uppgifterna i PLANit.

Det har enligt Sida krävts ganska mycket arbete för att utveckla rutiner för vem som ska göra vad. Enligt Sida har UD ibland andra önskemål om hur systemet ska vara uppbyggt och vem som ska göra förändringar osv. UD har inte samma process för insatshantering som Sida så det har ställts på sin spets nu när de delar system för frågor om vilka uppgifter som ska registreras, och när. Sida och Regeringskansliet har system och rutiner för löpande avstämning samt i samband med bokslut.

Inom ramen för granskningen har vi ställt frågan om Sida i något avseende har samarbetat med Kammarkollegiet vid utvecklandet av handläggarstödet. Detta kan framstå som naturligt, med tanke på att de har en likartad uppgift att sköta visavi Regeringskansliet och att handläggarstödet därför med nödvändighet behöver vara likartat. För båda myndigheterna är det dessutom Utrikesdepartementet som svarar för den stora majoriteten av besluten. Sida uppger att de har haft kontakter med Kammarkollegiet för att diskutera rutiner för hantering av insatser och återbetalningar, för att försöka harmonisera hanteringen och hitta gemensamma lösningar.86

5.3.2 Viss oklarhet råder kring beställningsbemyndiganden

Ett problem som ibland uppstår enligt Sida är att det kan råda oklarhet kring beställningsbemyndiganden, alltså rätten att besluta om ekonomiska åtaganden som innebär att anslaget belastas kommande år. Sida framhåller att de inte deltar i beslutsprocessen för insatserna och därför inte kan påverka eller ha kännedom om detaljer som är kopplade till avtal och hur de tolkas. Men det har utvecklats en gemensam rutin som innebär att Sida och Regeringskansliet tillsammans kvalitetssäkrar samtliga utestående åtaganden och hur de redovisas.

Ytterligare ett problem som ibland uppstår är att det råder sekretess för en viss typ av beslut och utbetalningar. Det är enligt Sida alltid svårare att hantera sekretess när denna ska överföras mellan myndigheter, jämfört med om en myndighet svarar för såväl beslut som utbetalning.

86Svar från Sida per e-post, 2020-10-19.

48 R I K S R E V I S I O N E N

58

Skr. 2020/21:102

Bilaga

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

Innehåll5.3.3 Ansvarsfördelningen är tydlig

I likhet med Kammarkollegiet gör Sida bedömningen att ansvarsfördelningen

mellan Regeringskansliet och myndigheten i stort är tydlig. Sida bär ansvaret för
Sammanfattning och rekommendationer
att utbetalning sker till den organisation som Regeringskansliet har skrivit
i beslutet, och kontrollerar också att rekvisitioner uppfyller alla formaliakrav.
1 Inledning
I vissa fall innebär rollen också att kvalitetsgranska ansökningar och
1.1 Motiv till granskning
återrapportering. I båda fallen innebär Sidas roll enbart att undersöka om
1.2 Revisionsfrågor

formaliakraven1.3 Avgränsningarär uppfylldaoch preciseringar. I likhetavmedb greppKammarkollegiet har dock denna

rollfördelni1.4 Bedömningsgrunderinte kommit av sig själv, utan krävt utarbetande av rutiner i dialog

1med.5 MetodRegeringskanslietoch genomförande.

4

7

7

7

8

9

10

2 Allmänt om regeringens styrning av statliga stöd 12
5.4 Riksrevisionens samlade bedömning 12
2.1 Generella förordningar
2.2 Förordningar som reglerar specifika stöd 15
2.3 Myndighets nstruktion r och regleringsbrev 15
Frågan huruvida det delade ansvaret kan motiveras  
Den nuvarande ordninge motiveras med att Regeringskansliets verksamhet 16
3 Delat ansvar mellan länsstyrelser och andra statliga myndigheter
skulle renodlas. I grunden vore det dock naturligt att en myndighet som fattar så 16
3.1 Investeringsstöd för hyres- och studentbostäder
3.2mångaInvesteringsstödbeslut om utbetalningarför solceller som Regeringskansliet gör också själva svarar för20

utbetalningarna3.3 EU-styrt jordbruksstöd. Samtidigt uppkommer troligen ingen större effektivitetsvinst av24

3.4 S öd sanering av förorenade om åden 28
att flytta tillbaka funktionen till Regeringskansliet. Det delade ansvaret kan därför
3.5 Riksrevisionens samlade bedömning 34
motiveras med detta argument.  
4 Delat ansvar mellan statliga myndigheter 36
Ett alternativt sätt att undvika delat ansvar är att regeringen beslutar att delegera  
4.1 Aktivitets töd och etableringsersättning 36
de aktuella besluten till Kammarkollegiet eller Sida, men det alternativet har inte
4.2 Nystartsjobb 40
undersökts inom ramen för denna granskning. 43
4.3 Riksrevisionens samlade bedömning
Likheterna mellan Kammarkollegiets och Sidas uppgifter som utbetalare är stora,
5 Delat ansvar mellan Regeringskansliet och statliga myndigheter 44
och båda har också parallellt byggt upp ett handläggarstöd för att hantera  
5.1 Regeringskansliets beslut om utbetalningar 44
uppgiften. Båda myndigheterna beskriver också att man arbetat i dialog med 46
5.2 Utbetalningar från Kammarkollegiet
Regeringskansliet att utveckla rutiner för att säkerställa en tydlig rollfördelning. 47
5.3 Utbetalningar från Sida
Men på en punkt råder en tydlig skillnad. Kammarkollegiet är en myndighet med
5.4 Riksrevisionens samlade bedömning 49
stor bredd i sina arbetsuppgifter, och ser utbetalningarna som en uppgift av  
6 Slutsatser och rekommendationer 51
många som man är ålagd att utföra. Kammarkollegiet har alltså inte i något  
6.1 Övergripande slutsatser 51
avseende ifrågasatt systemet, utan genomför den uppgift som man blivit tilldelad.
6.2 Möjliga förbättring r 51
Sida däremot har i sina budgetunderlag, dessutom flera år i rad, föreslagit 55
6.3 Rekommendationer
en lösning som innebär att Sida inte längre har ansvar för dessa utbetalningar.  
Sida menar att uppgiften att betala ut medel antingen bör återgå till 57
Referenslista
Regeringskansliet (i praktiken UD) eller läggas på en annan myndighet.87  
Förslaget gäller då de beslut som Regeringskansliet och regeringen fattar beslut  
om. De sistnämnda besluten omfattas inte av denna granskning.  
       
87 Senast uttryckt i Sidas budgetunderlag 2021-2023, kap. 6.  
    R I K S R E V I S I O N E N  
    R I K S R E V I S I O N49E N

5913

Skr. 2020/21:102

Bilaga

S T A T L I GA S T Ö D M E D D E L A T MY N D I G H E T S A NS V A R – E F F E K TI V I T E T O C H F ÖR E N K L IN GA R

Regeringskansliet har som skäl till att Sida bör hantera utbetalningar inom UO 7 framfört att det finns viss uppföljning och prognoshantering som bör utföras av Sida, samt att det finns krav på så kallad DAC-redovisning88. Enligt Sida är detta emellertid inte längre något bärande argument, då Regeringskansliet numera har tillgång till PLANit och själva bestämmer vilka statistiskkoder som ska anges och levereras till DAC. Sida påpekar också att Sida inte lämnar några prognoser för de aktuella anslagsposterna, för de är undantagna enligt myndighetens regleringsbrev. Med utgångspunkt från dessa uppgifter framstår det inte som effektivt att två myndigheter delar på denna uppgift.

Vi har enbart bedömt frågan om delat ansvar mellan Regeringskansliet och Sida. Sida har, som ovan nämnts, föreslagit att utbetalningar från både regeringen och Regeringskansliet bör skötas av någon annan än Sida. Denna granskning har dock avgränsats till frågan om delat ansvar mellan statliga myndigheter, och därför har

viinte tagit ställning till frågan om vem som bör svara för utbetalningar till följd av regeringsbeslut.

Frågan om ändamålsenliga handläggningsprocesser

Granskningen visar att de båda myndigheterna har byggt upp rutiner som säkrar en tydlig rollfördelning mellan Regeringskansliet och respektive myndighet. Båda har också utvecklat ett till synes modernt IT-baserat handläggarstöd för utbetalningsrutinerna.

Frågan om rollfördelning och utvecklingsansvar

I granskningen har det framkommit att den rollfördelning som har utvecklats mellan å ena sidan Regeringskansliet och å andra sidan Kammarkollegiet och Sida är tydlig. Givet den rollfördelning som gällt har även Kammarkollegiet och Sida tagit ansvar för att utveckla denna utbetalande verksamhet på ett godtagbart sätt.

88DAC är OECD:s biståndskommitté. Kommittén fattar bland annat beslut om definitioner av begreppet bistånd och hur bistånd ska redovisas.

50 R I K S R E V I S I O N E N

60

Skr. 2020/21:102

Bilaga

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

Innehåll6 Slutsatser och rekommendationer

6.1 Övergripande slutsatser  
Sammanfattning och kommendationer 4
1 Inledning 7
Svaret på vår övergripande fråga är att det finns goda motiv till det delade ansvaret
i1.de1 allraMotivflestatill grfall,nskningmen att det samtidigt finns ett antal förbättringsmöjligheter 7
1.2 Revisionsfrågor 7
som skulle kunna minska olägenheterna med det delade ansvaret. I granskningen
1.3 Avgränsningar och preciseringar av begrepp 8
har vi även formulerat tre delfrågor. 9
1.4 Bedömningsgrunder
1.5 Metod och genomförande 10
Vad gäller delfråga 1 har vi funnit att det delade ansvaret går att motivera i de  
flesta fall vi granskat. Det gäller exempelvis de fallen där länsstyrelserna 12
2 Allmänt om regeringens styrning av statliga stöd
handlägger och fattar beslut. För två av stöden, aktivitetsstöd och 12
2.1 Generella förordningar
etableringsersättning, gör vi dock bedömningen att det finns skäl att pröva 15
2.2 Förordningar som reglerar specifika stöd
möjligheten att låta Försäkringskassan överta dispositionsrätten.  
2.3 Myndighetsinstruktioner och regleringsbrev 15
Vad gäller delfråga 2 visar granskningen att regeringen och de berörda 16
3 Delat ansvar mellan länsstyrelser och andra statliga myndigheter
myndigheterna i många fall säkerställt ändamålsenliga verksamhetsprocesser vad
3.1 Investeringsstöd för hyres- och studentbostäder 16
gäller handläggning, systemstöd, informationsöverföring och utbetalning av stöd.
3.2 Investerin sstöd för solceller 20
3.3GranskningenEU-styrt jordbruksstödvisar samtidigt att det finns möjligheter till organisatoriska och 24
3.4 Stöd till nering av förorenade områden 28
administrativa förenklingar som skulle kunna förbättra processen. Dessa möjliga
3.5 Riksrevisionens samlade bedömning 34
förbättringar redovisas nedan i avsnitt 6.2.  
4 Delat ansvar mellan statliga myndigheter 36
Vad gäller delfråga 3 kan vi konstatera att de berörda myndigheterna i stort har  
4.1 Aktivitetsstöd och etableringsersättning 36
klarat av att hantera risken för oklar rollfördelning och att ansvarsfördelningen  
4.2 Nystartsjobb 40
i de flesta fall är tydlig. Vår bedömning är dock att länsstyrelsernas roll i stödet till
4.3 Riksrevisionens samlade bedömning 43
sanering av förorenad mark behöver förtydligas i den gällande stödförordningen.
Vi finn r äve att de berörda myndi heterna genomgående har tagit ansvaret för
5 Delat ansvar mellan Regeringskansliet och statliga myndigheter 44
att utveckla verksamheterna i stödgivningen. Ansvaret har på olika sätt 44
5.1 Regeringskansliets beslut om utbetalningar
5tydliggjorts,.2 Utbe alningarstödförordningarfrån Kamm rkoellergietpå annat sätt. Vi har också genomgående 46

5funnit.3 Utbetalningaratt det tagitsfråninitiativSida till att utveckla de aktuella verksamheterna, med olika47

5.4 Riksrevisionens samlade bedömning 49
typer av myndighets- eller regeringsinitierade utvärderingar.  
6 Slutsatser och rekommendationer 51
6.2 Möjliga förbättringar 51
6.1 Övergripande slutsatser
6.2 Möjliga förbättringar 51
.3 Rekomm ndationer 55
6.2.1 Det delade ansvaret för aktivitetsstöd och etableringsersättning
  bör omprövas 57
Referenslista
Försäkringskassan tar emot ansökningar och fattar beslut om aktivitetsstöd och  

etableringsersättning. Myndigheten betalar även ut stödet till enskilda. Trots detta är det Arbetsförmedlingen som disponerar anslaget, vilket enligt vår bedömning leder till mer oklara ansvarsförhållanden, och dessutom till onödigt mycket transfereringar av anslagsmedel mellan myndigheterna.

R I K S R E V I S I O N E N 51

R I K S R E V I S I O N E N

6113

Skr. 2020/21:102

Bilaga

S T A T L I GA S T Ö D M E D D E L A T MY N D I G H E T S A NS V A R – E F F E K TI V I T E T O C H F ÖR E N K L IN GA R

Inom ramen för granskningen har vi mött två argument mot att flytta dispositionsrätten till Försäkringskassan. Det ena är att stöden är en del av arbetsmarknadspolitiken och stöden är nära knutna till individens deltagande i arbetsmarknadspolitiska program. Detta får dock ses som ett mindre starkt argument, då det är vanligt inom statsförvaltningen att flera olika myndigheter disponerar anslag inom ett och samma politikområde.

Det andra argumentet är att det behöver finnas möjlighet att flytta medel mellan olika anslag inom just det arbetsmarknadspolitiska området, då det finns osäkerhet kring anslagsförbrukningen. Detta argument har relevans, men det borde enligt vår mening räcka med att en sådan flexibilitet finns mellan de olika anslag som ska finansiera de arbetsmarknadspolitiska programmen. I grunden är arbetsmarknadspolitiska program och de aktuella stöden två olika verksamheter: Det ena är en typ av utbildningsinsatser medan det andra är en typ av försörjningsstöd. En analogi kan här göras med det statliga utbildningsområdet, där tydlig åtskillnad görs mellan anslag för högskoleutbildningar och anslag för studiebidrag.

Mot denna bakgrund bör regeringen fortsättningsvis låta Försäkringskassan svara för dispositionsrätten för de anslagsposter som finansierar aktivitetsstöd och etableringsersättning.

6.2.2 Antalet statliga aktörer kan reduceras

Vad gäller två av de stöd som vi granskat finner vi att antalet statliga aktörer kan reduceras. Det gäller dels Regeringskansliets beslut om utbetalningar, dels solcellsstödet. Regeringskansliets beslut om utbetalningar leder med dagens processer till att antingen Kammarkollegiet eller Sida får svara för själva utbetalningen. Regeringens argument för den nuvarande ordningen är att Regeringskansliets verksamhet skulle renodlas. Granskningen visar att Kammarkollegiet och Sida har byggt upp rutiner och moderna handläggarstöd som säkrar en tydlig rollfördelning mellan Regeringskansliet och respektive myndighet. Därför är vår bedömning att det inte skulle uppstå någon större effektivitetsvinst av att flytta tillbaka funktionen till Regeringskansliet.

Däremot finns det enligt vår bedömning skäl att reducera antalet utbetalande aktörer från två till en. Baserat på det som framkommit i granskningen finns inte längre de ursprungliga skälen till uppdelningen mellan Kammarkollegiet och Sida kvar. Båda myndigheterna har byggt upp parallella system för utbetalningarna, och en övergång till att en myndighet svarar för utbetalningarna bör leda till samordningsvinster. Såvitt vi kan bedöma bör Kammarkollegiet bli

denna myndighet.

52 R I K S R E V I S I O N E N

62

Skr. 2020/21:102

Bilaga

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

InnehållNär det gäller solcellsstödet har det i granskningen framkommit att rollfördelningen mellan Energimyndigheten, Boverket och länsstyrelserna är svår

att förklara för de som ansöker om stöd. När Boverket får frågor från allmänheten Sammanfattningfår dessa slussas vidareoch rekommendationertill antingen Energimyndigheten eller länsstyrelserna, och4

det är inte alltid enkelt att avgöra vem som bäst kan svara. Samtidigt är det svårt   7
1 Inledning  
att förklara att man söker stödet hos länsstyrelserna i Boverkets e-tjänst, och att det
1.1 Motiv ill granskning   7
är Boverket som betalar ut. I granskningen har det framkommit att Boverket har 7
1.2 Revisionsfrågor  
kunskaper om energifrågor som är kopplade till bostäder, varför Boverket skulle   8
1.3 Avgränsningar och preciseringar av begrepp  
kunna ta rollen att både disponera anslaget och som nu svara för utbetalningar.   9
1.4 Bedömningsgrunder  
Därmed kan antalet statliga aktörer reduceras från tre till två. Samtidigt finns   10
1.5 Metod och genomförande  
en osäkerhet om framtiden för detta stöd, och det finns självklart inget skäl att 12
2 Allmänt om regeringens styrning av statliga stöd
göra några organisatoriska förändringar om stödet skulle upphöra 2021.    
2.1 Generella förordningar   12
2.2 Förordningar som reglerar specifika   15
6.2.3 Digitaliserade handläggarstöd behöver utvecklas   15
2.3 Myndighetsinstruktioner och regleringsbrev  
Riksrevisionen har tidigare i flera granskningar noterat olika former av brister och
3 Delat ansvar mellan länsstyrelser och andra statliga myndigheter 16
utmaningar i statsförvaltningens digitaliseringsarbete. I riksrevisorns årliga    
3.1 Investeringsstöd för hyres- och studentbostäder   16
rapport 2020 nämns problemen med myndigheters IT-tekniska möjligheter att    
3.2 Investeringsstöd för solceller     20
dela information och problem med föråldrade IT-system. Behovet av att utveckla 24
3.3 EU-styrt jordbruksstöd    
det digitala stödet i statsförvaltningen har också lyfts fram av Statskontoret i sin   28
3.4 Stöd till sanering av förorenade områden    
rapport från 2019 om förvaltningspolitik i förändring. I denna granskning har vi 34
3.5 Riksrevisionens samlade bedömning    
funnit brister i de digitaliserade systemstöden för ärendehandläggningen.    
4 Delat ansvar mellan statliga myndigheter 36
Det största problemet är att alltför många moment i handläggningen görs manuellt,
4.1 Aktivitetsstöd och etableringsersättning     36
vilket både är tidsödande och kan leda till att länsstyrelsernas handläggning inte blir
4.2 Nystartsjobb     40
4.3tillräckligtRiksrevisionensenhetlig. Dettasamladetycksbedömningvara ett särskilt stort problem i de EU-styrda   43
jordbruksstöden. Vidare kan konstateras att det inte finns något IT-baserat 44
5 Delat ansvar mellan Regeringskansliet och statliga myndigheter
handläggarstöd överhuvudtaget när det gäller stödet till sanering av förorenad mark.
5.1 Regeringskansliets beslut om utbetalningar     44
5.2NoterbartUtbetalningarsammanhangetfrån Kammarkollegiär att regeringent och riksdagen under senare år fattat46
ganska5.3 Utbetalningarmånga beslutfrånomSidanya stöd, inte minst sådana stöd som ska bidra till   47
5.4 Riksrevisionens sam ade bedömning     49
klimatrelaterade omställningar. I dessa fall är det långt ifrån säkert att den    
myndighet som ligger närmast till hands för att ta huvudansvaret för 51
6 Slutsatser och rekommendationer  
verksamheten med stödet kan erbjuda bra e-tjänster för ansökningar, ett bra   51
6.1 Övergripande slutsatser    
digitalt handläggarstöd eller en bra utbetalningstjänst. Det är därför Boverket har
6.2 Möjliga förbättringar     51
6.3fått ansvaraRekommendationerför utvecklingen av e-tjänster och ett digitalt handläggarstöd för   55
solcellsstödet, trots att det är Energimyndigheten som getts huvudansvaret för 57
Referenslista  
stödet. Det har i sin tur bidragit till den krångliga rollfördelningen för detta stöd.  

Samtidigt ser vi inte att dessa brister beror på ointresse eller okunskap hos myndigheterna. Ofta läggs mycket arbete på att utveckla digitaliseringen av olika handläggarprocesser. Snarast tycks problemet vara att myndigheter ofta behöver starta från noll, trots att det rimligen finns en hel del kapacitet som skulle vara möjlig att bygga upp generiskt. För den myndighet som redan råkar ha

ett digitaliserat handläggarstöd och möjligheter till utbetalningar i större volymer

R I K S R E V I S I O N E N 53

R I K S R E V I S I O N E N

613

Skr. 2020/21:102

Bilaga

S T A T L I GA S T Ö D M E D D E L A T MY N D I G H E T S A NS V A R – E F F E K TI V I T E T O C H F ÖR E N K L IN GA R

är det tillkommande arbete som uppstår mindre om myndigheten får uppgiften att ta ansvaret för ett nytt stöd, jämfört med den myndighet som inte har något digitaliserat handläggarstöd alls.

Detta talar enligt vår bedömning för att det skulle vara värdefullt om staten tog ett myndighetsövergripande initiativ inom detta område. Staten har redan gjort så i vissa fall, särskilt för frågor om IT-säkerheten i ärendehanteringssystem. Enligt vår bedömning skulle det därför vara bra om en myndighet fick i uppdrag att utreda möjligheten att i högre grad än i dag samordna statliga myndigheters möjligheter att bygga upp IT-baserade ärendehandläggningssystem. Ett alternativ kan vara att ge den relativt nybildade Myndigheten för digital förvaltning ett sådant uppdrag, eventuellt i samarbete med någon eller några myndigheter som har kommit relativt långt i dessa frågor.

6.2.4 Flödet av anslagsmedel är i vissa fall omständligt

I fyra av de granskade fallen gäller att den myndighet som disponerar anslaget inte betalar ut stödet direkt till den slutliga mottagaren, utan skickar medel vidare till ytterligare en statlig myndighet som i sin tur betalar ut medlen. I dessa fall uppstår två problem. Det ena är att det uppstår ett krångligt flöde av anslagna medel, där andra statliga myndigheter får rollen som ”mellanstationer”. Det andra problemet är att det uppstår en ökad svårighet i att bedöma hur stor del av anslagsposten som verkligen har förbrukats. För den myndighet som disponerar anslaget uppstår en anslagsavräkning redan när anslagsmedel skickas till

en annan statlig myndighet.

Ett exempel är stödet till sanering av förorenad mark. Här har Naturvårdverket, som enligt stödförordningen enbart betalar till länsstyrelserna, valt att varje år begära tillbaka ej förbrukade medel hos länsstyrelserna. På så sätt har man försökt få ordning på anslagsredovisningen. Samtidigt leder detta till ett omständligt flöde av medel, som skickas fram och tillbaka mellan statskassan, Naturvårdsverket och länsstyrelserna. Om stödförordningen ändrades, så att Naturvårdsverket kan betala ut medlen direkt till stödmottagarna, skulle det ge Naturvårdverket bättre kontroll över anslagsförbrukningen och minska antalet inomstatliga transaktioner.

Ett sätt att lösa dessa problem är att ha som bärande princip i staten att den myndighet som disponerar anslaget också är den myndighet som svarar för utbetalning av stödet till den slutliga mottagaren. Det skulle i det aktuella fallet leda till att Naturvårdsverket betalar ut medlen direkt till huvudmännen för saneringsprojekten. Det skulle i sin tur leda till en viss ökad arbetsbelastning för Naturvårdsverket, och på motsvarande sätt en minskad arbetsbelastning för länsstyrelserna. Vi har inte inom ramen för denna granskning utrett om den totala kostnadseffektiviteten ökar eller minskar av en sådan ordning. Vår bedömning baseras på att det blir färre transaktioner och att Naturvårdsverket, med det ansvar som följer med dispositionsrätten, ändå behöver ha full kontroll på

54 R I K S R E V I S I O N E N

64

Skr. 2020/21:102

Bilaga

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

Innehållanslagsförbrukningen. Detta skulle också behöva leda till en förändring i den aktuella stödförordningen.

Det omständliga flödet av anslagsmedel inom stödet för sanering av förorenad mark
Sammanfattning och rekommendationer   4
beror också på synen på förseningar av projekt. Utbetalningar som försenas till följd
av att ett saneringsprojekt blir försenat betraktas som oförbrukade medel på   7
1 Inledning  
anslaget, på samma sätt som om medlen inte förbrukas alls. Sådana oförbrukade   7
1.1 Motiv till granskning  
medel dras därför in vid årets slut. Enligt vår uppfattning kan inte sådana medel ses
1.2 Revisionsfrågor   7
som1.3 oförbrukadeAvgränsningarvanligoch preciserimening,aravdetbegrepphandlar om medel som redan är   8
1.4 grund r   9
uppbundnaBedömningbeslut. Det handlar om en förskjutning av kostnader i tid. Regeringen  
1.5 Metod och genomförande 10
bör därför överväga att besluta om att tillåta ett visst anslagssparande på detta anslag.
2 Allmänt om regeringens styrning av statliga stöd 12
6.2.5 Länsstyrelsernas roll i stödet till sanering av förorenad mark 12
2.1 Generella förordningar
2.2 Förordningarbör tydliggörassom reglerar specifika stöd 15
2.3 Myndighetsinstruktioner och regleringsbrev 15
I denna granskning finner vi att rollfördelningen mellan de statliga aktörerna    
generellt sett är tydlig. Vår bedömning är dock att länsstyrelsernas roll vad gäller  
3 Delat ansvar mellan länsstyrelser och andra statliga myndigheter 16
anslaget för sanering av förorenad mark är otillräckligt beskriven 16
3.1 Investeringsstöd för hyres- och studentbostäder
3i .stödförordningen2 Investeringsstöd. Härför solcellerges intrycket att det är Naturvårdsverket som i allt 20

väsentligt3.3 EU-styrtsvararjordbruksstödför handläggning och prioriteringar i ärendena. Den bild som vi24

3.4 Stöd till sanering av förorenade områden 28
fått i granskningen är att det snarare är länsstyrelserna som svarar för en stor del
3.5 Riksrevisionens samlade bedömning 34
av både handläggning och prioriteringar, och att Naturvårdsverket sällan går emot
länsstyrelserna i deras respektive rekommendationer till Naturvårdsverket 36
4 Delat ansvar mellan statliga myndigheter
i enskilda ärenden. Det är också till länsstyrelserna som ansökningarna från 36
4.1 Aktivitetsstöd och etableringsersättning
4.2kommunerNystartsjobbskickas, inte till Naturvårdsverket. I nuläget råder det oklarhet 40

i4.huruvida3 Riksrevisionensdet verkligensamladeär regeringensbedömning intention att länsstyrelserna ska ha en så 43

stor roll som man nu i praktiken har. Enligt vår mening bör regeringen göra 44
5 Delat ansvar mellan Regeringskansliet och statliga myndigheter
en översyn av denna stödförordning, och då tydliggöra länsstyrelsernas roll 44
5.1 Regeringskansliets beslut om utbetalningar
i arbetet med anslaget för sanering av förorenad mark. Som framgår ovan bör 46
5.2 Utbetalningar från Kammarkollegiet
en förändring av förordningen också ske så att Naturvårdsverket betalar ut stödet
5.3 Utbetalningar från Sida 47
5.4till saneringRiksrevisionensav förorenadsamlademarkbedömningdirekt till de slutliga mottagarna. 49
6.3 Slutsatser och rekommendationer 51
Rekommendationer  
6.1 Övergripande slutsatser 51
Vi6.2lämnarMöjligaföljandeförbättringarrekommendationer till regeringen: 51
6.3 Rekommendationer 55
Låt Försäkringskassan svara för dispositionsrätten för de anslagsposter som
Referefinanslisierarta aktivitetsstöd och etableringsersättning. 57

Låt Kammarkollegiet svara för alla utbetalningar när Regeringskansliet fattar beslut om utbetalningar.

Låt en myndighet svara för både dispositionsrätten till anslaget för solcellsstöd och utbetalningar av stödet, förutsatt att stödet inte upphör att gälla 2021.

R I K S R E V I S I O N E N 55

R I K S R E V I S I O N E N

6513

Skr. 2020/21:102

Bilaga

S T A T L I GA S T Ö D M E D D E L A T MY N D I G H E T S A NS V A R – E F F E K TI V I T E T O C H F ÖR E N K L IN GA R

Revidera förordningen för sanering av förorenad mark så att länsstyrelsernas roll i arbetet med stödet förtydligas, samt att Naturvårdsverket får uppgiften att betala ut medel direkt till huvudmännen för saneringsprojekt.

Överväg att ta ett särskilt beslut om att tillåta anslagssparande inom anslaget för stöd till förorenad mark, när medel som öronmärkt för enskilda projekt i vissa fall blir försenade över ett årsskifte.

Ge en lämplig myndighet, exempelvis Myndigheten för digital förvaltning, uppdraget att utreda möjligheten att i högre grad än i dag samordna statliga myndigheters arbete med att utveckla digitaliserade ärendehandläggningssystem för statlig stödgivning.

56 R I K S R E V I S I O N E N

66

Skr. 2020/21:102

Bilaga

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

RefInnerenslistahåll

UtredningarSamma fattning och rekommendationer

1Ekonomistyrningsverket,Inledning EA-boken 2019, ESV 2019:21.

1.1 Motiv till granskning

Ekonomistyrningsverket, Beställningsbemyndiganden och åtaganden i den löpande 1.2 Revisionsfrågor

verksamheten,1.3 Avgränsningarhandledningoch preciseringarESV 2013:52av begrepp.

1.4 Bedömningsgrunder

Ekonomistyrningsverket, Resultat och styrning i statsförvaltningen, ESV 2007:23. 1.5 Metod och genomförande

4

7

7

7

8

9

10

Naturvårdsverket Vägledning och samverkan för hantering av statens förorenade 2 Allmänt om regeringens styrning av statliga stöd

områden, NV rapport 6888.

2.1 Generella förordningar

Regeringsbeslut,2.2 FörordningarStrategisom reglerarför multilateralspecifika stödutvecklingspolitik, UD2017/21055/FN,

2017.3 -Myndighetsinstruktioner12-21.och regleringsbrev

12

12

15

15

3RegeringskanslietDelat ansvarHanteringmellan länsstyrelserav bidrag, dateradoch andra2019-11statliga-12, revideradmyndigheter2020-01-31 16

3.1 Investeringsstöd för hyres- och studentbostäder 16
Riksrevisionen, Bistånd genom internationella organisationer RiR 2014:24. 20
3.2 Investeringsstöd för solceller
3.3 EU-styrt jordbruksstöd 24
Riksrevisionen, Vanans makt – regeringens styrning av länsstyrelserna, RiR 2019:2. 28
3.4 Stöd till sanering av förorenade områden
Riksrevi3.5srevisionensionen, Statenssamladeförorenadebedömningområden, RiR 2016:25, 34
Riksrevisionen,4 Delat ansvarDetmellansamladestatligastödet tillmyndighetersolel, RiR 2017:29. 36
4.1 Aktivitetsstöd och etableringsersättning   36
Riksrevisionen, Stödet till kommuner för ökat bostadsbyggande, RiR 2019:20.   40
4.2 Nystartsjobb  
4.3 revisionens samlade bedömning   43
Riksrevisionen, Landsbygdsprogrammet 2014-2020 – utformning och genomförande,  
RiR 2018:26. 44
5 Delat ansvar mellan Regeringskansliet och statliga myndigheter

Statens5.1 Regerinenergimyndighetskansliets beslutFörenkladom utbetalningaradministration av solcellsstödet (ER 2018:19). 44

5.2 Utbetalningar från Kammarkollegiet 46
Statskontoret, Förvaltningspolitik i förändring – långsiktiga utvecklingstendenser och 47
5.3 Utbetalningar från Sida
strategiska5.4 Riksrevisionensutvecklingsbehovsamlade, dnrbedömning2019/6-5. 49

6RiksdagstryckSlutsatser och rekommendationer

6.1 Övergripande slutsatser

Propositionen6.2 Möjliga förbättringarOffentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt

6(prop.3 Rekommendation. 2009/10:175, betr. 2009/10:FiU38, rskr. 2009/10:315).

ReferenslistaPropositionen En reformerad budgetlag (prop. 2010/11:40, bet. 2010/11:KU14, rskr. 2010/11:177 och 178).

51

51

51

55

57

R I K S R E V I S I O N E N 57 R I K S R E V I S I O N E N

6713

Skr. 2020/21:102 Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 mars 2021

Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Bolund,

Baylan, Hultqvist, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Linde, Ekström,

Eneroth, Dahlgren, Nilsson, Ernkrans, Lindhagen, Lind, Hallberg,

Nordmark, Micko, Olsson Fridh

Föredragande: statsrådet Lindhagen

Regeringen beslutar skrivelse 2020/21:102 Riksrevisionens rapport om statliga stöd med delat myndighetsansvar

68