Den psykiska ohälsan sprider sig hos barn och unga, vilket har kommit att bli ett av våra största samhällsproblem. Det måste göras mer än idag för att tidigt fånga upp de individer som mår dåligt och säkerställa att alla får den hjälp och det stöd som behövs. Att samtala och fråga är nyckeln till att i tid uppmärksamma dem som riskerar att drabbas och redan har drabbats av psykisk ohälsa.
Ett år är en bortre tidsgräns för att få stöd och hjälp utan att sjukdomen blir djupare eller permanent. Därefter riskerar personer att hamna i en livslång problematik.
Folkhälsomyndigheten skriver att den samlade litteraturen visar att covid-19-pandemin verkar ha minskat det psykiska välbefinnandet. Detta kan komma att skapa än högre söktryck till psykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Det kommer att finnas fler i behov av stöd och hjälp än tidigare, och detta ställer högre krav på att den psykiska vården blir snabb och lättillgänglig.
Psykiatrin i Sverige behöver förbättras på många punkter. Vården i till exempel Västmanland har präglats av långa köer och en brist på tillgänglighet. Valfriheten måste ges ett större utrymme och samarbetet mellan kommuner och regioner måste förbättras.
Vårdköerna växer i Sverige och kommer att växa ännu mer efter covid-19-pandemin. Personer som lider av psykisk ohälsa bör fortsatt få välja vårdgivare och ha inflytande över sin vård och rehabilitering men valfriheten får inte vara ett hinder för ett snabbt och effektivt möte med vården. Tidiga insatser måste ges för att personer inte ska utveckla långvarig psykisk ohälsa.
|
Åsa Coenraads (M) |
|