Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för en uppdelning av bolaget och tillkännager detta för regeringen.
Under 2008 beslutades det om ett samgående mellan Posten AB samt Post Danmark A/S och där det gemensamma moderbolaget Postnord AB skapades. Syftet med sammanslagningen var att dels genom ökade volymer och finansiella resurser värna den samhällsomfattande posttjänsten på lång sikt, dels skapa värde genom affärens positiva inverkan på framtida tillväxt och lönsamhet.
Snart efter samgåendet hade digitaliseringen av traditionellt postburen kommunikation i främst Danmark i kombination med de generösa anställningsvillkoren med så kallade särliga villkor för deras anställda gett upphov till problem i bolaget. Detta resulterade i ett kapitaltillskott om 2,2 miljarder kronor från ägarna. Utöver det har bolaget genomfört ett flertal förändringar för att möta denna utveckling såsom att det kan få ta upp till två dagar innan ett brev når fram till mottagaren jämför med det tidigare kravet att brev skulle vara framme efter en natts befordran.
Trots detta har det framkommit uppgifter om att bolaget riskerar mångmiljardförluster i verksamheten till följd av de fortsatt minskade brevmängderna och då främst i Sverige. Detta har även resulterat i att man från danskt håll, i folketingets transportutskott, fattat beslut om att utreda de ekonomiska och juridiska konsekvenserna för en uppdelning av bolaget.
En sådan motsvarande utredning från svenskt håll är högst rimlig, detta även för att kunna utvärdera olika vägval framåt. Det behövs mot bakgrund av att regleringarna delvis skiljer sig åt och för att man befinner sig i olika skeenden av en digitaliserad postgång.
Regeringen behöver skyndsamt utreda de ekonomiska och juridiska konsekvenserna av en uppdelning av bolaget och verksamheten i Postnord AB.
|
Mattias Bäckström Johansson (SD) |
|
|
Tobias Andersson (SD) |
Eric Palmqvist (SD) |
|
Josef Fransson (SD) |
|