Motion till riksdagen
2020/21:637
av Adam Marttinen m.fl. (SD)

En effektiv lag om särskild utlänningskontroll


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den fakultativa delen av 1 § lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll ska vara tvingande och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om överförandet av beslutanderätt enligt lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll från Migrationsverket till Säkerhetspolisen och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvisningar enligt lagen om särskild utlänningskontroll ska ske på livstid och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tillfälliga besök enligt lagen om särskild utlänningskontroll och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den fakultativa delen av 8 § lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll ska vara tvingande och tillkännager detta för regeringen.
  6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att synnerliga skäl för personer under 18 år enligt 8 § lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll ska utgå och tillkännager detta för regeringen.
  7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om avhjälpandet av verkställighetshinder och tillkännager detta för regeringen.
  8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skärpta straff för brott enligt lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll och tillkännager detta för regeringen.
  9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om registrering av personuppgifter och tillkännager detta för regeringen.

Motivering 

Lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll användes i högre grad under år 2019 än under föregående år. De verktyg som lagen ger säkerhetspolisen i syfte att säkra med­borgarnas trygghet är oumbärliga. Tveksamheter om hur och när lagen ska tillämpas har dock förelegat. I en hemställan till regeringen konstaterade Säkerhetspolisen att lagen behövde förtydligas och luckor behövde täppas till. Sverigedemokraterna delar den åsynen. En utredning pågår för nuvarande och det är av största vikt att regeringen snarast återkommer till riksdagen med lagförslag om detta.

Enligt utlänningskontrollslagen ska en utlänning kunna utvisas med hänsyn till rikets säkerhet eller om det kan befaras att personen kommer att begå eller medverka till terro­ristbrott. Lagen kan även användas om brottsligheten riktar sig mot ett annat land än Sverige. Om utvisning inte kan verkställas på grund av att det finns risk för dödsstraff eller tortyr i landet personen ska utvisas till, ska antingen utvisningen skjutas upp eller så ska personen beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Medan personen lever kvar i landet kommer en viss kontroll ifrån brottsbekämpande myndigheter att kunna utföras, exempelvis husrannsakan eller att personen i fråga ges anmälningsplikt vid vissa tid­punkter på en polisstation.

För de som i första hand värnar svenska intressen och de svenska medborgarna är det uppenbart att lagen måste göras skarpare. Sverigedemokraterna föreslår därför följande ändringar.

Tvingande tillämpning

Formuleringen i 1 § bör skärpas. Istället för en fakultativ bestämmelse ska bestämmel­sen vara tvingande.

Säkerhetspolisen som beslutande instans

Idag är det Migrationsverket som äger frågan om utvisning enligt lagen om utlännings­kontroll, vilket framgår av 2 §. Dessa ärenden handlar dock om rikets säkerhet och terrorism, varför det ska vara Säkerhetspolisen som ska äga frågan och därmed meddela beslut om utvisning. Migrationsverket ska ges rätt att yttra sig.

Eftersom Säkerhetspolisen ska äga frågan om utvisning enligt denna lag samtidigt som dess bedömning ska väga tyngre än Migrationsverkets, ska ett beslut enligt 9 § inte kunna omprövas av Migrationsverket. Det bör vara migrationsdomstolen som ska över­pröva ett sådant beslut.

Utvisning på livstid

All utvisning med stöd av lagen ska medföra ett livstidsförbud mot att återvända till Sverige. Därmed bör 4 § ändras i enlighet med detta.

Tillfälliga vistelser i Sverige

Det är mycket tveksamt om tillfällig vistelse, 4 a och 4 b §§, bör stå kvar i lagen. I de fall någon tillåts att göra ett kort besök bör besöket göras under bevakning av polisen, på utlänningens egen bekostnad.

Förvar ska alltid tillämpas

Förvar ska gälla som huvudregel för samtliga som har dömts till utvisning med stöd av lagen medan de inväntar verkställighet. Detta bör vara den naturliga gången eftersom personerna just döms för att de anses utgöra en risk för rikets säkerhet eller kan befaras medverka vid terroristbrott. De dömda ska alltså inte ha möjlighet att röra sig i samhäl­let utan ska sitta inlåsta till dess att utvisningen kan verkställas.

Även hänsynstagande till personer under 18 år vad gäller förvaring under 8 § ska tas bort.

Avhjälpande av verkställighetshinder

Lagen gör gällande att utlänningar inte får utvisas med stöd av lagen om det finns verk­ställighetshinder såsom risk för tortyr eller dödsstraff i landet dit personen ska utvisas. Detta bör förändras, exempelvis med avtal om garantier gällande dessa verkställighets­hinder, och regeringen ska återkomma med ett förslag som möjliggör utvisning i dessa fall. Personer som har dömts till utvisning ska i första hand utvisas till sitt ursprungs­land. I andra hand, om det föreligger verkställighetshinder och avtal om detta inte har kunnat genomföras, ska regeringen upprätta avtal med ett tredjeland dit personer kan utvisas med stöd av lagen. I sista hand ska personerna hållas i förvar tills de antingen kan utvisas eller under polisens översyn självmant lämnar landet, vilket de kan göra när som helst så länge de inte avtjänar något straff.

Skärpta straff

Straffen enligt 23 och 24 §§ bör skärpas. Det är ett mycket allvarligt säkerhetshot och straffen bör därmed också höjas, både för den utvisade och för personer som hjälper dessa individer att komma in i eller uppehålla sig i landet. Miniminivå bör vara ett års fängelse och maxnivån bör höjas i enlighet med detta, exempelvis till tre år.

Vidare ska undantaget i 24 §, där det stadgas att en tidigare utvisad utlänning ska undgå straff om denne har återvänt till Sverige på grund av förföljelse trots att denne tidigare har utvisats, också bort. Har utlänningen fått ett utvisningsbeslut ska denne också straffas om personen i fråga uppehåller sig i Sverige. Att ge detta undantag när det finns hundratals andra länder att söka sig till är inte rimligt.

Registrering av personuppgifter

De som döms till utvisning med stöd av lagen ska slutligen också registrera sina finger­avtryck, sitt DNA och sitt foto i en databas. Samtliga personer som i Sverige söker uppehållstillstånd, medborgarskap, asyl eller annat ska kontrolleras mot databasen. Detta är viktigt för att kunna kontrollera att tidigare utvisningsdömda som hotar landet inte ska kunna komma hit under falska identiteter.

 

 

Adam Marttinen (SD)

 

Katja Nyberg (SD)

Bo Broman (SD)