Motion till riksdagen
2020/21:3891
av Adam Marttinen m.fl. (SD)

med anledning av skr. 2020/21:108 Riksrevisionens rapport om Polismyndighetens arbete i utsatta områden


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fler områdespoliser och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sekretess mellan myndigheter och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utökad kamerabevakning och tillkännager detta för regeringen.

Fler områdespoliser

I riksrevisionens granskning konstateras att det i vart tredje utsatt område inte finns tillräckligt med områdespoliser för att motsvara rikspolischefens beslut om minst en områdespolis per 5 000 invånare. Regeringens uttalade ambition om 10 000 fler poliser till 2024 utgör en nödvändighet för att målet om en områdespolis per 5 000 invånare ska kunna realiseras, även utan att poliser kommenderas till annan verksamhet. Det bör noteras att regeringen i föregående budget inte aviserade medel för 2023, vilket även Polismyndigheten nämner i sitt budgetunderlag för 2022–2024. Det är nödvändigt att åtminstone de resurser som Polismyndigheten äskar tillförs. Utöver detta bör ytterligare resurser tillföras för att genomföra särskilda lönesatsningar i syfte att behålla och åter­anställa personal som tidigare lämnat yrket. Polismyndigheten noterar visserligen att fler har återanställts än tidigare men det finns en enorm kompetens som redan lämnat myndigheten, detta arbete bör intensifieras.

Avskaffad sekretess mellan myndigheter

Riksrevisionen har identifierat problematik både hos socialtjänsten och Polismyndig­heten gällande sekretessfrågor. Det föreligger osäkerhet om vilken information som får delas och vilken som inte får delas. Riksrevisionen noterar förvisso att regeringen har gett Brottsförebyggande rådet i uppdrag att undersöka förutsättningarna för att dela information och bedöma om det finns utvecklingsbehov. Problematiken är tidigare känd och bör, i syfte att bryta i synnerhet ungas bana in i kriminalitet, åtgärdas omgående. Uppdraget med att utreda en ny ordning, som möjliggör starkare och tydligare sekretessbrytande bestämmelser för uppgifter mellan myndigheter och Polis­myndigheten, bör i stället tillföras en statlig utredning.

Utökad kamerabevakning

Riksdagen har i flera fall under de senaste mandatperioderna avskaffat hinder mot användningen av kamerabevakning. Liksom Riksrevisionens granskning noterar har tyvärr användningen av kamerabevakning inte växt i erforderlig takt, då resurser för anskaffande och användande har saknats. Detta noteras även kontinuerligt i Polis­myndighetens budgetunderlag, senast i budgetunderlaget för 2022–2024 (s. 14). Det gäller särskilt behoven i de utsatta områdena. Polismyndighetens önskemål om att utöka kamerabevakningen torde vara otvivelaktiga utifrån vad myndigheten anfört, och flaskhalsen är finansiering. Det ankommer således på regeringen att tillföra erforderliga resurser för detta.

 

 

Adam Marttinen (SD)

 

Katja Nyberg (SD)

Bo Broman (SD)

Ebba Hermansson (SD)