Motion till riksdagen
2020/21:3411
av Désirée Pethrus m.fl. (KD)

Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen anvisar anslagen för 2021 inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lägga ned Jämställdhetsmyndigheten och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lägga ned Delegationen mot segregation och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en delegation för jämställdhet och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Kristdemokraterna föreslår här förändringar av anslagen och presenterar den politiska inriktningen i utgiftsområde 13 Jämställdhet och invandrares etablering. Kristdemokra­ternas egna politiska förslag inom utgiftsområdet presenteras separat i en jämställd­hetsmotion och en integrationsmotion. Kristdemokraterna föreslår att anslagen anvisas enligt tabell 1 nedan.

Tabell 1: Anslagsförslag 2021 för utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Tusental kronor

Ramanslag

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen

1:1

Etableringsåtgärder

172 030

−98 000

1:2

Kommunersättningar vid flyktingmottagande

6 194 640

±0

1:3

Hemutrustningslån

171 613

±0

2:1

Diskrimineringsombudsmannen

128 556

±0

2:2

Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m.

92 919

±0

3:1

Särskilda jämställdhetsåtgärder

409 039

−82 000

3:2

Jämställdhetsmyndigheten

75 573

−26 000

3:3

Bidrag för kvinnors organisering

28 163

±0

4:1

Åtgärder mot segregation

500 000

−250 000

4:2

Delegationen mot segregation

18 208

−18 000

99:1

Inrättande av Jämställdhetsdelegation

±0

13 000

Summa

7 790 741

−461 000

1:1 Etableringsåtgärder

Asylsökande försätts idag i en lång väntan på handläggning av sin asylansökan med en lika lång tid av ovisshet och passivitet som följd. Människors inneboende drivkraft och hopp om att bygga en bättre framtid riskerar att avta ju längre tiden går.

Kristdemokraterna vill möta denna situation genom att tidigarelägga den utbildning (sfi och samhällsorientering) som nyanlända erbjuds till redan under asyltiden.

Därför vill vi införa ett så kallat asylprogram med krav på att asylsökande erhåller och ska delta i 15 timmars språkutbildning och nio timmars samhällsorientering per vecka. En kraftigt kortad etableringstid är något som är bra för både den enskilda människan och samhället i stort. Utöver utbildningstiden ska asylsökande ha ett arbets­krav på sig om 16 timmar per vecka vid det egna asylboendet. Det innebär att den asylsökande förväntas bidra med till exempel lokalvård, matservering, trädgårdsarbete och vaktmästartjänster, alltså uppgifter som idag åligger asylboendenas personal. Kristdemokraterna anslår totalt 150 miljoner kronor för detta ändamål under 2021, 250 miljoner kronor 2022 och 2023.

Asylprogrammet regleras under utgiftsområde 1, anslag 5:1. Med anledning av detta säger vi också nej till regeringens satsning på information om 38 miljoner kr per år, och tillskottet i budgetpropositionen 2021 om 60 miljoner kr, vilket innebär en besparing på 98 miljoner kr för 2021.

3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder

Kristdemokraterna gör flertalet egna satsningar för ökad jämställdhet. Detta gör att vi omprioriterar resurser inom detta, men även andra anslag inom UO13. Om detta går det att läsa utförligt i motionen Jämställdhet och diskriminering. Regeringen har lagt ner Länsstyrelsen Stockholms enhet mot prostitution och människohandel. Kristdemokra­terna föreslår med anledning av ovan ett återinrättat anslag till Länsstyrelsen Stockholm för arbetet mot prostitution och människohandel med totalt 8 miljoner kr per år, under anslag 3:1.

Regeringen tog bort 10 miljoner kr per år från Nationellt centrum för kvinnofrids (NCK) grundanslag, vilket var mycket olyckligt. Idag får de istället söka projektpengar, vilket försvårar det långsiktiga arbetet. I och med att vi föreslår att Jämställdhets­myndigheten ska läggas ner, stärker vi därför upp NCK. Vi gör det också eftersom NCK har gjort och gör ett mycket viktigt arbete i de frågor de hanterar.

Att stärka deras verksamhet ger bättre förutsättningar för ett långsiktigt och systematiskt arbete mot våld i nära relationer och hedersförtryck. Kristdemokraterna föreslår därför att NCK får ett tillskott om 10 miljoner kr per år 20212023.

Regeringen ger under 2021 ett tillskott på 180 miljoner kr för arbetet mot heders-brott, under anslag 3:1, utgiftsområde 13. Till följd av egna prioriterade satsningar som beskrivits i denna motion, och att regeringen långsiktigt ger tillskott om 80 miljoner kr, minskar Kristdemokraterna anslaget med 100 miljoner kr för 2021, och lägger samma som regeringen 20222023.

3:2 Jämställdhetsmyndigheten

Jämställdhetsarbetet är mycket viktigt. I samverkan mellan olika berörda myndigheter, universitet och civilsamhället har det byggts upp breda strukturer för jämställdhets­arbetet. Men inrättandet av Jämställdhetsmyndigheten skedde på bekostnad av en rad fungerande verksamheter. Dels skars det ner på det välfungerande arbetet hos Läns­styrelsen i Östergötland, en verksamhet som regeringen nu flera år senare aviserat ska få ett permanent tillskott. 

Dels drabbades verksamheten på Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) i Uppsala och den samordning som Länsstyrelsen i Stockholms län tidigare bedrev när det gäller arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella och andra ändamål. Den sistnämnda har nu lagts ned och hamnat under Jämställdhetsmyndighetens verksamhet. Kristdemokraterna menar att det är bättre att andra myndigheter med kompetens inom jämställdhetsområdet används. I och med att vi föreslår en nedläggning av Jämställd­hetsmyndigheten gör vi en besparing om 26 miljoner kr för 2021, för att möjliggöra en avveckling under året. Besparingen därefter blir hela anslaget på 76 miljoner kr för 2022 och 72 miljoner kr för 2023. 

4:1 Åtgärder mot segregation

Kristdemokraterna menar att det prioriterade arbetet mot segregation kommer från att människor kommer i arbete, att elever klarar skolan och att utrikes födda lär sig svenska språket och blir sysselsatta. Därför gör Kristdemokraterna reformer på dessa områden och använder regeringens tillskott om 250 miljoner kr till Åtgärder mot segregation till andra prioriterade åtgärder. Förslaget minskar utgifterna med 250 miljoner kr 2021, 350 miljoner kr 2022 och 450 miljoner kr 2023.

4:2 Delegationen mot segregation

Delegationen mot segregation (Delmos) administrerar statsbidrag för projekt som ska bidra till minskad segregation. Medlen går i huvudsak till kommuner och organisa­tioner. Kristdemokraterna anser att arbetet med att bryta segregation kommer från att människor kommer i arbete, att elever klarar skolan och att utrikes födda lär sig svenska språket och blir sysselsatta. Det behövs inte en särskild myndighet för det. Kristdemo-kraterna föreslår därför att Delmos läggs ner, vilket innebär en besparing av hela anslaget för 20212023. De återstående medel som regleras inom anslag 4:1 ska fortsatt hanteras inom andra, befintliga, strukturer. 

99:1 Inrättande av Jämställdhetsdelegation

Kristdemokraterna lägger ner Jämställdhetsmyndigheten och vill istället inrätta en Delegation för jämställdhet, som bygger på förslaget från Statskontorets rapport En effektiv jämställdhetspolitik. Delegationen ska samordna insatser och ges uppdraget att initiera forskning om jämställdhet. Kristdemokraterna tillskjuter därför 13 miljoner kr per år 2021–2023.

 

 

Désirée Pethrus (KD)

 

Sofia Damm (KD)

Jakob Forssmed (KD)

Hans Eklind (KD)

Hampus Hagman (KD)