Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av utvecklad tågtrafik i Arosstråket och tillkännager detta för regeringen.
När järnvägen mellan Enköping och Uppsala lades ned var det en annan tid. Sedan dess har vi sett hur tågtrafiken, speciellt den storregionala tågtrafiken, har utvecklats. Det är idag uppenbart att det är en brist att det saknas en bra järnvägsförbindelse på sträckan.
Bristerna i Arosstråket ([Arlanda]–Uppsala–Enköping–Västerås–[Örebro/Oslo]) har utretts i omgångar sedan början av 2000-talet och samverkan kring åtgärder har skett med olika intensitet genom åren. Som exempel har en systemanalys genomförts av regionerna i Örebro, Västmanland och Uppsala gemensamt (Östvästliga förbindelser i Mälardalen norr om Mälaren, Systemanalys, 2016).
En järnvägslänk i Arosstråket som binder samman Mälarbanan vid Enköping med Ostkustbanan vid Uppsala skulle innebära stora fördelar. Med en järnvägslänk i Arosstråket skulle restiden mellan Uppsala och Västerås bli ca 35–40 minuter jämfört med dagens restid med buss på 1 timme och 20 minuter. Detta bidrar till en än mer integrerad arbets- och utbildningsmarknadsregion och möjligheten att öka kollektivtrafikens marknadsandel i stråket.
Med en ny järnvägslänk kan också flera orter (Örebro, Västerås, Enköping) få en bra och snabb koppling till Arlanda, via Uppsala, för både person- och godstrafiken. Restiden Västerås–Arlanda skulle kunna bli 55–60 minuter. Godstrafiken kan även nå kombiterminalen i Rosersberg vilket ökar möjligheten att flytta gods från väg till järnväg.
Den nya kopplingen skulle också skapa en ökad robusthet i järnvägssystemet för både person- och godstrafik.
En ny järnvägslänk är utpekad som objekt i Stockholm–Mälardalens gemensamma systemanalys inom arbetet En bättre sits och skulle också bidra till att stärka kopplingen mellan norra Sverige och västra Mälardalen. Det är därför en angelägen investering för att stärka både tillväxt och miljö.
|
Solveig Zander (C) |
|