Det är känt att anställda inom restaurang har låga löner. Det är inte bara obekväma tider utan också ett yrke där man utsätts för risker i form av smittrisker, hot och våld. Restaurang är ofta ett instegsjobb in på arbetsmarknaden. Då är dricks ett direkt kvitto på en arbetsinsats, ett incitament att göra lite extra.
Det är en skillnad mellan dricks i Sverige och i andra länder. Dricks har rent juridiskt varit skattepliktigt sedan 2012 men sedan ett par år tillbaks i tiden har Skatteverket fått i uppdrag av regeringen att verkligen se till att all dricks beskattas – ett tydligt tecken på att denna regeringen drar i alla trådar för att få in skatteintäkter. I Sverige har vi kollektivavtal och fasta löner med mindre fokus på dricks. I andra länder ses det mer som en del av lön. Dricks i Sverige är när kunden vill ge extra pengar, alltså en gåva till servitören eller servitrisen. En gest av uppskattning från kunden att maten varit god och servicen varit oklanderlig. Andra situationer där dricks kan förekomma är hotellstädning, taxiresor och pubbesök. Det finns inget tydligt krav på att man ska ge dricks. I och med denna beskattning är arbetsgivaren tvungna att hålla koll på sina medarbetares dricks och rapportera den till Skatteverket. Därefter jämförs den summan med den summa som varje anställd själv uppger i sin deklaration. Redan beskattade pengar ska alltså beskattas en gång till.
Att dessa kronor ska beskattas är oskäligt och behöver upphöra, dricks är gåva, en gest för uppskattning.
|
Sofia Westergren (M) |
Marléne Lund Kopparklint (M) |