Med över 200 mil kust och nära 100 000 sjöar har Sverige en fantastisk resurs för ökat vattenbruk. Byråkrati, föråldrad lagstiftning, överimplementering av EU-direktiv liksom brist på politiskt ledarskap bromsar dock framväxten av en näring som både kan skapa jobb och bidra till en bättre miljö.
Strategin Svenskt vattenbruk – en grön näring på blå åkrar arbetades fram 2012 och sträcker sig fram till 2020. Men trots att tiden för strategin snart har löpt ut har lite hänt för att förverkliga visionens målsättning om ett växande vattenbruk som producerar bra mat och samtidigt skapar sysselsättning. SWEMARC, som är ett nationellt centrum för marin vattenbruksforskning vid Göteborgs universitet, konstaterar i en rapport från 2018 att många av de problem som dagens vattenbruksentreprenörer brottas med är desamma som identifierats långt tidigare.[1] Det är ett underbetyg för regeringen och ansvariga myndigheter. Nu krävs handlingskraft för att riva hinder och skapa bättre förutsättningar för vattenbruket att växa. Vattenbruket skulle inte minst kunna växa snabbt längs med västkusten. Efterfrågan på vattenbrukets produkter är nämligen stor och ökande samtidigt som kusten är full av driftiga entreprenörer och därtill framstående forskningscenter såsom Tjärnö marina laboratorium och Kristineberg marina forskningsstation.
Även om problemen och hindren är många för vattenbruket torde flera av dem vara relativt enkla att lösa och riva. Denna motion innehåller flera förslag på vad som behöver göras. Regeringen bör ta initiativ till ett kunskapslyft inom berörda myndigheter vad gäller vattenbruk. En ökad kunskap hos berörda myndigheter om vattenbruk och relevant lagstiftning är viktig av flera anledningar. Med en ökad kunskap hos berörda myndigheter kan vattenbruksföretagare få bättre stöd och vägledning. Med ökad kunskap kan också tillståndsprocesser snabbas upp samtidigt som tillämpningen av lagstiftningen kan bli mer enhetlig över landet och mellan olika myndigheter. Vidare bör regeringen ge berörda myndigheter, såsom Havs- och vattenmyndigheterna, länsstyrelserna och Jordbruksverket, tydliga uppdrag om ökad samordning. I detta sammanhang bör regeringen överväga att ge en myndighet ett tydligt koordineringsuppdrag inklusive uppdraget att fungera som en väg in för tillståndsansökningar och förfrågningar.
Våra myndigheter behöver också arbeta främjande för ett växande vattenbruk. I instruktionen till Jordbruksverket slås fas, redan i instruktionens första paragraf, att verket har i uppgift att arbeta för ”ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet och en livsmedelsproduktion till nytta för konsumenterna” (SFS 2019:712). Havs- och vattenmyndigheten (HaV) bör ges i uppgift att, likt Jordbruksverket, arbeta för ett konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet. Det vore en förändring som skulle kunna göra stor skillnad för såväl vattenbruket som yrkesfisket. Regeringen bör därför i instruktionen till HaV införa en motsvarande skrivning som den som finns i 1 § förordningen (2009:1464) med instruktion för Statens jordbruksverk.
Vad som också krävs är lagändringar och regelförenklingar på både nationell och europeisk nivå. På EU-nivå bör Sverige vara aktiv för att försöka åstadkomma förändringar av EU:s ramdirektiv för vatten som gör det enklare att få tillstånd att bedriva vattenbruk och annan verksamhet som påverkar vatten. Vad regeringen också bör göra är en översyn av direktivets implementering i Sverige så att hinder som vi själva har skapat kan röjas bort. Den överimplementering av gemensamma EU-regler som tyvärr är vanlig i Sverige hämmar företagande och tillväxt i Sverige och blir dessutom utifrån ett miljö- och klimatperspektiv ofta rent kontraproduktiv.
Att förändra EU-direktiv är både svårt och tidskrävande. Enklare och snabbare går det att göra förändringar i svensk lagstiftning. Genom en smärre förändring av miljöbalkens 11 kap. 11 § skulle odling av till exempel alger och sjöpungar kunna ges samma villkor som odling av fisk, musslor och kräftor redan har. Nämnd bestämmelse i miljöbalken säger att odling av fisk, musslor och kräftdjur är undantagna tillståndskrav. Det finns ingen anledning till varför samma regelverk inte skulle gälla för exempelvis alger och sjöpungar. Regeringen bör skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag till lagändring. Genom en enkel lagändring skulle en betydande del av dagens problem med tidskrävande och dyra tillståndsprocesser för nya odlingar kunna åtgärdas.
Syresätt svenskt vattenbruk. Genomför ovan beskrivna förslag.
|
Johan Hultberg (M) |
|
[1] SWEMARC, Etablera och utveckla vattenbruk i Sverige, https://www.gu.se/sites/default/files/2020-05/Etablera-och-utveckla-vattenbruk-i-sverige.pdf.