Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över bidragen till fristående skolor så att dessa speglar skolornas ansvar och tillkännager detta för regeringen.
När friskolor infördes i svensk skola fick de 85 procent av kommunens genomsnittskostnad per elev som skolpeng. Debatten har efter detta varit omfattande angående frågan om vad som är en rimlig nivå. Idag får fristående skolor 100 procent av den kommunala genomsnittskostnaden per elev.
Det var när denna ersättningsmodell trädde i kraft som koncernskolornas antal snabbt ökade. En kommun har ett ansvar för långsiktighet men det har inte en fristående skola. En fristående skola kan neka elever och undvika att etablera sig i områden där det inte är lönsamt. Ytterligare en skillnad i ansvar är att fristående huvudmän kan kräva kommuner på pengar om den kommunala huvudmannen går med underskott. Omvänt gäller dock inte om den kommunala huvudmannen går med överskott, eftersom återbetalning då inte kan krävas av fristående huvudman.
Den stora skillnaden i ansvar mellan fristående skolor och kommunala skolor borde medföra olika summor gällande ersättning. Eftersom kommunerna har ett mer omfattande ansvar gällande skolan så skulle en justering av bidragen leda till att samtliga skolor i högre grad konkurrerade på lika villkor.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över bidragen till fristående skolor så att dessa speglar skolornas ansvar och tillkännager detta för regeringen.
|
Sanne Lennström (S) |
Marlene Burwick (S) |