Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jörgen Hellman (S), Per Åsling (C), Niklas Wykman (M), Hillevi Larsson (S), Helena Bouveng (M), Eric Westroth (SD), Sultan Kayhan (S), Tony Haddou (V), David Lång (SD), Patrik Lundqvist (S), Hampus Hagman (KD), Anna Vikström (S), Gulan Avci (L), Anne Oskarsson (SD), Rebecka Le Moine (MP), Kjell Jansson (M) och Fredrik Schulte (M).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkande behandlar utskottet skrivelse 2020/21:98 Redovisning av skatteutgifter 2021. Skrivelse redovisas i bilaga 1.

Inga motioner har väckts i ärendet.

Bakgrund

Samhällets stöd till företag och hushåll redovisas i huvudsak som utgifter på statsbudgetens utgiftssida. Men det finns också stöd eller utgifter som går via skattesystemet, s.k. skatteutgifter. Skatteutgifterna påverkar statsbudgetens inkomstsida, och budgetlagen (2011:203) föreskriver att regeringen varje år ska lämna en redovisning av skatteutgifter till riksdagen (10 kap. 4 §).

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

Skrivelsen består av fyra delar. I den första delen sätts de existerande skattereglerna i relation till en jämförelsenorm, vilket gör det möjligt att identifiera olika skatteutgifter. Avsnittet innehåller beskrivningar av de jämförelsenormer som har valts för de olika skatteslagen. Vidare beskrivs de beräkningsmetoder som används. I den första delen beskrivs också hur skatteutgifterna bör betraktas ur ett budgetperspektiv, och de största skatte-utgifterna inom de olika skatteslagen redovisas. Slutligen redogörs för vilka skatteutgifter som har tillkommit sedan föregående års redovisning. Den andra delen beskriver skatteutgifter i förhållande till samhällsekonomisk effektivitet, riktlinjerna för skattepolitiken och jämställdhet. I den tredje delen redovisas skatteutgifter och skattesanktioner för åren 2020–2023. Redovisningen görs i tabeller och är uppdelad efter skatteslag. Den fjärde delen innehåller en kort beskrivning av varje enskild skatteutgift och aktuella bestämmelser för respektive skatteutgift anges.

Utskottets överväganden

Redovisning av skatteutgifter 2021

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen lägger regeringens redovisning av skatteutgifterna 2021 till handlingarna.

Regeringens skrivelse

I skrivelsen redogör regeringen för skatteutgifter, dvs. effekten på skatteintäkterna av särregler i skattelagstiftningen, för åren 2020–2023.

Redovisningen av skatteutgifter fyller i allt väsentligt två syften. Det första och mest centrala är att synliggöra de stöd till företag och hushåll som finns på budgetens inkomstsida och som helt eller delvis kan ha samma funktion som stöd på budgetens utgiftssida. På detta sätt ges ett bredare underlag för prioritering mellan olika stöd.

Det andra syftet härrör från ett önskemål om att beskriva graden av enhetlighet i skattereglerna. En sådan beskrivning kräver – liksom synliggörandet av stöden – att en norm för skatteuttaget definieras. I den redovisning som lämnas här utgår jämförelsenormen från enhetlig beskattning. Detta innebär att beskattningen inom varje skatteslag i princip ska vara enhetlig och utan undantag.

En skatteutgift uppstår om skatteuttaget för en viss grupp eller en viss kategori av skattebetalare är lägre än vad som är förenligt med normen. Ett exempel är den reducerade mervärdesskattesatsen på livsmedel som är 12 procent. Normen är i detta fall 25 procent och skatteutgiften utgörs av skillnaden mellan 25 och 12 procent multiplicerat med underlaget. Förutom skatteutgifter redovisas i förekommande fall även skattesanktioner, där skatteuttaget är högre än den angivna normen. Exempel på skattesanktioner är fastighetsskatt på lokaler, på industrienheter samt på elproduktionsenheter. Dessa skatter utgör skattesanktioner till den del de inte reducerar inkomstskatten. Huvudprincipen är att redovisningen är heltäckande, dvs. samtliga identifierade skatteutgifter redovisas.

I vissa fall är avsteg från principen nödvändiga av praktiska skäl. På punktskatteområdet är utgångspunkten att redovisa de skatteutgifter där en norm för skatteuttaget kan definieras och där skatteintäkterna från en enhetligt utformad skatt överstiger 1 procent av de totala skatteintäkterna. Om en skatteutgift slopas leder det i normalfallet till högre skatteintäkter och därmed till en budgetförstärkning för den offentliga sektorn på samma sätt som om en utgift på statsbudgetens utgiftssida slopas. Beräkningarna av skatteutgifter kan dock inte användas för att ge en exakt prislapp på den möjliga intäktsförstärkningen om en skatteutgift slopas. Detta har flera skäl, bl.a. att beräkningarna är statiska och inte tar hänsyn till beteendeeffekter eller indirekta effekter (se vidare nedan). Skatteutgifter kan heller inte alltid jämställas med stöd på utgiftssidan. En skattesats som är lägre än normen inom skatteutgiftsredovisningen kan t.ex. vara hög i ett internationellt perspektiv, varför en skatteutgift inte definitionsmässigt ska ses som ett stöd eller en subvention. Vissa skatteutgifter kan också vara samhällsekonomiskt effektiva i den meningen att ett bibehållande av skatteutgiften kan vara samhällsekonomiskt mer effektivt än ett slopande.

Nyheter i årets skrivelse

I årets skrivelse har tabellen över skattesanktioner utgått. Uppgifter om skattesanktioner redovisas i stället under respektive skatteslag. Från och med årets skrivelse redovisas skatteutgiften för särskild löneskatt för äldre endast uppdelat mellan anställda och egenföretagare. Tidigare var dessa två skatteutgifter i sin tur även uppdelade i två ålderskategorier. Tillfälliga ändringar presenterade i olika ändringsbudgetar som införts med anledning av spridningen av coronaviruset och som beslutats av riksdagen, beskrivs i ett särskilt avsnitt i årets skrivelse.

Nytillkomna skatteutgifter

En ny skatteutgift för förmån av fri kost i särskilda fall har införts. Matgåvor som lämnas av allmänheten i syfte att visa anställda uppskattning och stöd i särskilda fall, såsom exempelvis under spridningen av sjukdomen covid-19, ska inte tas upp till beskattning. Skatteutgiften A38 Skattefri förmån av kost i särskilda fall avser inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

Den som har ett uppskovsbelopp från försäljning av privatbostad ska fr.o.m. den 1 januari 2021 inte längre ta upp en schablonintäkt till beskattning. Ändringen gäller för både gamla och nya uppskov. Möjligheten till uppskov med beskattning av kapitalvinsten vid försäljning av en privatbostad ger upphov till en skattekredit. Avskaffandet av schablonintäkten innebär att skatteutgiften C6 Värdeförändring på eget hem och bostadsrätt ökar.

Enmansföretag som anställer en första person är berättigade till en nedsättning av arbetsgivaravgifterna, den allmänna löneavgiften och den särskilda löneskatten så att bara ålderspensionsavgift ska betalas under längst 24 kalendermånader i följd. Nedsättningen var tidigare tillfällig och gällde till utgången av 2021. Bestämmelserna har nu gjorts permanenta (prop. 2020/21:13, bet. 2020/21:FiU1), vilket innebär att skatteutgiften D6 Nedsättning av arbetsgivaravgifter för den först anställda finns kvar även efter 2021.

Från den 1 januari 2021 t.o.m. den 31 mars 2023 är det samlade uttaget av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift nedsatt för ersättning som utges till personer som vid årets ingång har fyllt 18 men inte 23 år. Skatteutgiften D8 Tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter för personer mellan 19 och 23 år avser arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift.

En ny skattereduktion för installation av grön teknik infördes den 1 januari 2021. Skattereduktionen ersätter de tidigare stöden till fysiska personer för solceller, lagring av egenproducerad elenergi och installation av laddningspunkt till elfordon. Införandet av reduktionen ger upphov till skatteutgiften G8 Skattereduktion för installation av grön teknik.

En skattereduktion för fysiska personer bosatta i vissa glest befolkade områden, främst i Norrland och nordvästra Svealand, infördes den 1 december 2020. Införandet av skattereduktionen ger upphov till skatteutgiften G9 Skattereduktion för boende i vissa glest befolkade områden.

Skatteutgifter 2021

Den största skatteutgiften inom tjänsteinkomstbeskattningen är avdrag för resor till och från arbetet, som för inkomståret 2021 beräknas uppgå till ca 5,5 miljarder kronor. Förutom skatteutgiften schablonmässigt underlag för skatt på kapitalinkomster (på investeringssparkonto) som för just 2021 är högst, är den största skatteutgiften inom kapitalinkomstbeskattningen avkastning på eget hem. För inkomståret 2021 bedöms skatteutgiften uppgå till 25,8 miljarder kronor.

Bland de skatteutgifter som rör socialavgifter är skatteutgiften för tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter för personer mellan 19 och 23 år den största. Inkomståret 2021 beräknas denna skatteutgift uppgå till 8,7 miljarder kronor.

Den största skatteutgiften inom mervärdesskatteområdet uppstår genom den sänkta mervärdesskatten på livsmedel från 25 till 12 procent. Inkomståret 2021 beräknas denna skatteutgift uppgå till 34,7 miljarder kronor.

Den största skatteutgiften inom punktskatteområdet är nedsatt energiskatt på el inom industrin och i datorhallar, vilken uppgår till 14,6 miljarder kronor inkomståret 2021.

En skattereduktion minskar den slutliga skatten genom avräkning mot statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt, inkomst av näringsverksamhet, statlig fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift. Den enskilt största skatteutgiften är skattereduktion för rot–arbeten som beräknas uppgå till 11,3 miljarder kronor inkomståret 2021.

Den största enskilda skattesanktionen uppgår till 21,4 miljarder kronor för 2021 och avser socialavgifter på icke förmånsgrundande ersättningar för arbete.

De icke saldopåverkande skatteutgifter som redovisas här beräknas för inkomståret 2021 uppgå till 41,1 miljarder kronor.

Väsentliga förändringar i skatteutgiftsprognosen

Riksrevisionen rekommenderade 2017 i sin granskningsrapport Regeringens skatteutgiftsredovisning – som riksdagen vill ha den? (RiR 2017:12) bl.a. att regeringen i redovisningen av befintliga skatteutgifter redovisar och förklarar väsentliga förändringar av skatteutgiftsprognoserna i förhållande till tidigare prognoser. I detta avsnitt redovisas de skatteutgifter vars prognostiserade utveckling väsentligen förändrats jämfört med föregående års skatteutgiftsredovisning och vad denna skillnad beror på.

Skatteutgifterna har beräknats utifrån senast tillgängliga prognos. Mot bakgrund av en stor osäkerhet kring effekterna av smittspridningen av coronaviruset bedöms storleken av de beräknade skatteutgifterna för innevarande och kommande år vara extra stor. Skatteutgifter som reviderats av andra orsaker än förändringar som beror på spridningen av sjukdomen covid-19 eller där volatiliteten varit särskilt stor beskrivs nedan.

Skatteutgiften A17 Förmån av miljöanpassade bilar är högre än förra årets redovisning på grund av uppreviderad prognos för antalet laddbara förmånsbilar.

Skatteutgiften C11 Schablonmässigt underlag för skatt på kapitalinkomster (på investeringssparkonto) har reviderats för samtliga år. Skatteutgiften korrelerar i hög grad med den förväntade utvecklingen på aktiemarknaden. Eftersom skattebasen är stor kan även förhållandevis små förändrade förväntningar på utvecklingen på aktiemarknaden innebära stora beloppsmässiga skillnader i storleken på skatteutgiften.

Skatteutgifterna E15 Upphovsrätter och E22 Omsättning i ideella föreningar har reviderats för samtliga år som en följd av nya uppdaterade underlag.

Vid beräkning av några av skatteutgifterna i kategorin Mervärdesskatt används information från nationalräkenskaperna. Vid den senaste översynen av nationalräkenskaperna reviderades bl.a. de beräkningar som ingår i skatteutgiften E6 Läkemedel, E20 Rumsuthyrning och E11 Entréavgifts-belagda kulturella föreställningar. vilket har påverkat skatteutgifterna något.

Den redovisade nivån för skatteutgiften F13 Nedsatt energiskatt på uppvärmningsbränslen inom jord-, skogs- och vattenbruksnäringarna påverkas av reviderade bedömningar av energianvändningen i berörda sektorer. Dessutom fasas nedsättningen ut och upphör 2022.

Skatteutgiften G8 Skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet har reviderats som en följd av en ny prognos.

Åtgärder i extra ändringsbudgetar

Regeringen har i extra ändringsbudgetarna proposition 2019/20:132, proposition 2019/20:151, proposition 2019/20:166 och proposition 2020/21:77 föreslagit att utökade möjligheter till anstånd med skattebetalningar tillfälligt införs för skattskyldiga som redovisar avdragen preliminär skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt. För de företag som beviljas anstånd uppstår en skattekredit och därmed en avvikelse i skattesystemet till den del där ränta och anståndsavgift inte motsvarar det faktiska värdet av krediten. Eftersom värdet av krediten är okänt kan skattekrediten inte uppskattas i siffror.

I Extra ändringsbudget för 2020 – Ytterligare åtgärder på skatteområdet med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:151) föreslog regeringen att enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag i deklarationen för 2019 ska ha möjlighet att göra avsättning till periodiseringsfond med hela det justerade resultatet för beskattningsåret 2019. Detta innebär att avsättning får göras med 100 procent i stället för med 30 procent, upp till 1 miljon kronor. Syftet är att stärka företagens finansiella ställning och minska förekomsten och konsekvenserna av tillfälliga finansiella problem för företag till följd av utbrottet av covid-19 och de åtgärder som vidtagits för att minska spridningen av det. Avsättningar till periodiseringsfond innebär att inkomstbeskattningen skjuts upp. För enskilda näringsidkare och för fysiska personer som är delägare i handelsbolag är avsättningarna inte räntebelagda och skatteutgiften utgörs av räntan på skattekrediten.

I Extra ändringsbudget för 2020 – Ytterligare åtgärder på skatteområdet med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:151) föreslog regeringen en tillfällig sänkning av arbetsgivar- och egenavgifterna. Sänkningen innebar att arbetsgivare endast behövde betala ålderspensionsavgift på ersättning som betalades under perioden mars 2020 till och med juni 2020. Nedsättningen gällde för högst till 30 anställda upp till en lönesumma om 25 000 kronor per anställd och månad. Enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag behövde inte betala annan egenavgift än ålderspensionsavgift på avgiftsunderlag upp till 100 000 kronor under 2020. Syftet med förslaget var att lindra de ekonomiska konsekvenserna av spridningen av covid-19 för främst mindre företag. Förslaget medförde en lättnad för företag som drabbades av inkomstbortfall samtidigt som utgifterna för anställda fanns kvar. Nedsättningen utgör en skatteutgift när det gäller arbetsgivar- respektive egenavgift samt allmän löneavgift.

I Extra ändringsbudget för 2020 – Fler kraftfulla åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:166) föreslog regeringen en tillfällig skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering i anslutning till arbetsplatsen under perioden april–december 2020. Det föreslogs även en tillfällig skatte- och avgiftsfrihet för arbetsgivares gåvor till sina anställda upp till ett värde på 1 000 kronor per anställd under juni–december 2020. Skatte- och avgiftsfriheten utgör en skatteutgift när det gäller inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

I propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur och idrott samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:166) föreslår regeringen att den tillfälliga skatte- och avgiftsfriheten förlängs till att också gälla förmåner som lämnas under perioden 1 januari–31 december 2021. Beloppsgränsen för arbetsgivares gåvor till anställda föreslås också höjas till 2 000 kronor per anställd.

I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1) aviserades en tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifterna för personer som fyllt 18 men inte 23 år vid årets ingång. Enligt aviseringen skulle nedsättningen gälla mellan den 1 april 2021 och den 31 mars 2023. I propositionen Extra ändringsbudget för 2021 (prop. 2020/21:83) föreslog regeringen en tidigareläggning av åtgärden till den 1 januari 2021. Nedsättningen innebär att ålderspensionsavgiften och 9/20 av de övriga avgifterna ska betalas för den del av ersättningen som uppgår till högst 25 000 kronor per kalendermånad. Den offentligfinansiella bruttoeffekten uppgår till -0,41 miljarder kronor för 2021, varav 1,67 miljarder kronor är effekten av tidigareläggningen i den extra ändringsbudgeten. Nedsättningen utgör en skatteutgift som motsvarar den offentligfinansiella bruttoeffekten.

Samhällsekonomisk analys av skatteutgifterna

I kapitel 2 i skrivelsen görs ett försök att belysa olika aspekter av skatteutgifterna. Först beskrivs vad som menas med begreppet samhällsekonomisk effektivitet. Samhällsekonomisk effektivitet innebär att samhällets resurser används på ett effektivt sätt för att skapa så hög välfärd i samhället som möjligt. Det kan vara samhällsekonomiskt motiverat med avvikelser från enhetlig beskattning om de förbättrar effektiviteten och därmed välfärden i samhället. Även om det vore önskvärt att göra en kvantitativ bedömning av en skatteutgifts bidrag till förbättrad samhällsekonomisk effektivitet är detta oftast inte praktiskt möjligt då det ställer stora krav på data och metod. En kvalitativ bedömning går dock ofta att göra. Vidare diskuteras möjligheterna att bedöma olika skatteutgifter utifrån deras bidrag till samhällsekonomisk effektivitet.

Sedan diskuteras skatteutgifter i förhållande till principer för skattepolitiken. Skatteutgifter kan även analyseras utifrån hur de bidrar till ett välfungerande skattesystem.

Skatteutgifter kan även ha effekter för främst den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män. Följande avsnitt innehåller en diskussion om hur olika skatteutgifters effekter för jämställdheten kan belysas.

I slutet av kapitlet beskrivs och analyseras den enskilda skatteutgiften för Särskild löneskatt för äldre. Särskild löneskatt ska enligt normen betalas på vissa förvärvsinkomster där inte socialavgifter ska betalas.

Den särskilda löneskatten är som regel 24,26 procent. Den absoluta merparten av särskild löneskatt betalas på pensionsavsättningar. Särskild löneskatt ska enligt norm också betalas på förvärvsinkomster för personer som vid årets ingång fyllt 65 år, eftersom socialavgifter inte betalas för dessa inkomster. För personer födda 1938 eller senare betalas dock ålderspensionsavgiften på 10,21 procent, varför den särskilda löneskatten för den gruppen har varit 16,16 procent. Sedan 2007 har den särskilda löneskatten för äldre varit nedsatt och därför utgjort en skatteutgift. Den senaste förändringen trädde i kraft den 1 juli 2019 och innebar att den särskilda löneskatten för äldre togs bort.

Den nedsatta särskilda löneskatten för äldre har tidigare redovisats som fyra separata skatteutgifter, två för anställda och två för egenföretagare. Dessa har varit uppdelade på personer födda 1937 eller tidigare och 1938 eller senare. Den sista uppdelningen beror på att de två åldersgrupperna, som nämndes ovan, ursprungligen omfattades av olika nivåer av särskild löneskatt. Av naturliga skäl minskar de två skatteutgifterna som berör personer födda 1937 eller tidigare kontinuerligt och beräknas nu utgöra ca 6 procent av den samlade skatteutgiften för nedsatt särskild löneskatt för äldre. Från och med årets skrivelse kommer regeringen av förenklingsskäl inte att dela upp skatteutgiften för särskild löneskatt för äldre i två ålderskategorier utan endast redovisa uppdelat mellan anställda och egenföretagare.

Skatteutgiften innebär lägre arbetskostnader för äldre, vilket i sin tur ger ökade incitament till ett längre arbetsliv för egenföretagare samt ökade incitament för arbetsgivare att behålla äldre anställda.

För samtliga egenföretagare äldre än 65 år innebär skatteutgiften emellertid en direkt effekt som ökar incitamenten att förlänga arbetslivet. Egenföretagande är även relativt vanligt bland personer från 65 år. Enligt Riksrevisionens granskning av den särskilda löneskatten för äldre uppgår andelen egenföretagare bland de sysselsatta i åldersgruppen 65–74 år till 36 procent, jämfört med ca 10 procent för yngre åldersgrupper.

Det finns några empiriska studier av effekten av den särskilda löneskatten på äldres sysselsättning. En tidigare utvärdering av den slopade särskilda löneskatten 2007 och det förhöjda jobbskatteavdraget för äldre (som infördes samtidigt) visar på positiva sysselsättningseffekter. I studien var det dock inte möjligt att identifiera hur stor del av effekten som kunde tillskrivas vardera reform (prop. 2011/12:100 bil. 5). Även Laun (2017) studerar dessa reformer med avseende på äldres sysselsättning och får liknande resultat överlag (The effect of age-targeted tax credits on labor force participation of older workers, Journal of Public Economics, vol. 152, 2017). I sin granskning av skatteutgiften för den särskilda löneskatten för äldre gör Riksrevisionen en empirisk utvärdering av höjningen av löneskatten från 0 till 6,15 procent år 2016 och finner inga tydliga effekter på vare sig löneanställning eller löneinkomster. Däremot indikerar resultaten att sannolikheten att driva företag kan ha påverkats negativt.

Bedömningar av sysselsättningseffekter är generellt sett behäftade med stor osäkerhet. Sammantaget bedömer regeringen att skatteutgiften kan leda till en positiv, men möjligtvis liten, effekt för sysselsättningen bland personer som fyllt 65 år vid årets ingång. Effekterna för sysselsättningen i ekonomin i sin helhet på lång sikt är svårbedömda, men sannolikt positiva. Vidare bedöms effekter på sysselsättningen av förändringar i den särskilda löneskatten för äldre allmänt sett vara små i förhållande till den offentligfinansiella effekten. Förväntade positiva effekter av att äldre ökar sin sysselsättning genom skatteutgiften bör därför vägas dels mot mer osäkra effekter på sysselsättningen i stort, dels mot storleken av den offentligfinansiella effekten. Som jämförelse kan nämnas att en särskild löneskatt för äldre på 1 procent skulle minska skatteutgiften med ca 0,5 miljarder kronor 2021.

Ur ett jämställdhetsperspektiv gynnar skatteutgiften i högre utsträckning män än kvinnor. Anledningen är att män är överrepresenterade som företagare och att fler män än kvinnor över 65 år arbetar.

Utskottets ställningstagande

Sedan redovisningen av skatteutgifter inleddes i mitten av 1990-talet, i samband med att en ny budgetprocess infördes, har den genom åren utvecklats mot en allt större precision utifrån sitt syfte: att tydliggöra det statsstöd till företag och hushåll som skatteutgifterna representerar så att dessa kan prövas på samma sätt som anslagen på statsbudgetens utgiftssida.

Redovisningen ger en samlad överblick över de indirekta stöd till företag och hushåll som lämnas på budgetens inkomstsida. I många fall kan redovisningen utmynna i användbara ”prislappar” på skatteförmånlig behandling som kan bidra till bedömningen av utgiftsbehovet inom de olika utgiftsområdena när budgeten läggs fast under hösten.

I årets skrivelse redogör regeringen för skatteutgifter, dvs. effekten på skatteintäkterna av särregler i skattelagstiftningen, för åren 2020–2023. Regeringen har under våren 2021, likt våren 2020, presenterat ett stort antal åtgärder till följd av covid-19-pandemin, för att lindra de ekonomiska följderna för fysiska personer, företag och hela samhällsekonomin

Utskottet föreslår att skrivelsen läggs till handlingarna.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Regeringens skrivelse 2020/21:98 Redovisning av skatteutgifter 2021.