Näringsutskottets betänkande

2020/21:NU27

 

Tidsfrister och kontaktpunkt för att främja tillförsel av förnybar energi

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till ny lag och lag­änd­ring. Förslaget till ny lag möjliggör för regeringen att införa föreskrifter om tidsfrister för kommuners handläggning om vissa ärenden som gäller för­nybar el och föreskrifter om kommuners medverkan i arbetet med att inrätta en kon­taktpunkt för ärenden som gäller tillförsel av förnybar energi. Den före­slagna lagen är föranledd av EU:s s.k. omarbetade förnybartdirektiv. Förslaget till lagändring möjliggör att regeringen kan meddela föreskrifter om avgifter för Elsäkerhetsverkets verksamhet när det gäller elektromagnetisk kompa­tibilitet. Den nya lagen och lagändringen föreslås träda i kraft den 15 juli 2021.

Utskottet föreslår också ett tillkännagivande till regeringen. Enligt utskottet bör bestämmelserna om tidsfrister och kontaktpunkt även omfatta konces­sions­pliktiga elnät.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår övriga motionsyrkanden.

Betänkandet innehåller sex reservationer (S, M, SD, C, KD, L, MP). I en reservation (M, SD, KD, L) föreslås att riksdagen ska genomföra ändringar i regeringens för­slag till ny lag. I en reservation (S, L, MP) förordas att det inte ska göras något tillkännagivande.

Behandlade förslag

Proposition 2020/21:181 Tidsfrister och kontaktpunkt för att främja tillförsel av förnybar energi.

10 yrkanden i följdmotioner.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets överväganden

Tidsfrister och kontaktpunkt för att främja tillförsel av förnybar energi

Reservationer

1.Lag med bemyndiganden om tidsfrister och kontaktpunkt, punkt 1 (M, SD, KD, L)

2.Översyn av liknande bestämmelser för fossilfri energi, punkt 3 (SD)

3.Översyn av liknande bestämmelser för fossilfri energi, punkt 3 – motiveringen (M, KD, L)

4.Tidsfrister och kontaktpunkt för koncessionspliktiga elnät, punkt 4 (S, L, MP)

5.Vissa övriga frågor om bestämmelser om tidsfrister och kontaktpunkt, punkt 5 (C)

6.Konsekvenser för företagen, punkt 6 (KD)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Bilaga 3
Reservanternas lagförslag

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

 

Tidsfrister och kontaktpunkt för att främja tillförsel av förnybar energi

1.

Lag med bemyndiganden om tidsfrister och kontaktpunkt

Riksdagen antar regeringens förslag till lag med bemyndiganden att meddela föreskrifter om tidsfrister och kontaktpunkt för vissa ärenden som gäller tillförsel av förnybar energi med den ändringen att lagen ska träda i kraft den 15 juli 2021.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:181 punkt 1 och avslår motion

2020/21:4008 av Joar Forssell m.fl. (L) yrkandena 1 och 2.

 

Reservation 1 (M, SD, KD, L)

2.

Ändring i lagen om elektromagnetisk kompatibilitet

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:1512) om elektromagnetisk kompatibilitet med den ändringen att lagen ska träda i kraft den 15 juli 2021.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:181 punkt 2.

 

3.

Översyn av liknande bestämmelser för fossilfri energi

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:4040 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 3 och

2020/21:4049 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 2.

 

Reservation 2 (SD) – villkorad

Reservation 3 (M, KD, L) – motiveringen

4.

Tidsfrister och kontaktpunkt för koncessionspliktiga elnät

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om tidsfrister och kontaktpunkt för koncessionspliktiga elnät och tillkännager det för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2020/21:4040 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1 och

2020/21:4044 av Rickard Nordin (C) yrkandena 2 och 3 i denna del.

 

Reservation 4 (S, L, MP)

5.

Vissa övriga frågor om bestämmelser om tidsfrister och kontaktpunkt

Riksdagen avslår motion

2020/21:4044 av Rickard Nordin (C) yrkandena 1, 3 i denna del och 4.

 

Reservation 5 (C)

6.

Konsekvenser för företagen

Riksdagen avslår motion

2020/21:4049 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 1.

 

Reservation 6 (KD)

Utskottet föreslår att ärendet avgörs trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas.

Stockholm den 15 juni 2021

På näringsutskottets vägnar

Lars Hjälmered

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lars Hjälmered (M), Anna-Caren Sätherberg (S), Mattias Jonsson (S), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Mattias Bäckström Johansson (SD), Monica Haider (S), Helena Lindahl (C), Birger Lahti (V), Lotta Olsson (M), Tobias Andersson (SD), Mathias Tegnér (S), Camilla Brodin (KD), Åsa Eriksson (S), Joar Forssell (L), Eric Palmqvist (SD), Rickard Nordin (C) och Amanda Palmstierna (MP).

 

 

 

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2020/21:181 Tids­frister och kontaktpunkt för att främja tillförsel av förnybar energi och fyra motioner som väckts med anledning av propositionen. I bilaga 1 finns en för­teckning över behandlade förslag. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2 och reservanternas lagförslag finns i bilaga 3.

Utskottets överväganden

Tidsfrister och kontaktpunkt för att främja tillförsel av förnybar energi

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens förslag till ny lag och lagändring med den ändringen att dessa ska träda i kraft den 15 juli 2021. Vidare tillkännager riksdagen för regeringen att bestämmelserna om tids­frister och kontaktpunkt även bör gälla för koncessionspliktiga el­nät. Riksdagen avslår övriga motionsyrkanden.

Jämför reservation 1 (M, SD, KD, L) och 2 (SD), motivreservation 3 (M, KD, L) och reservation 4 (S, L, MP), 5 (C) och 6 (KD).

Propositionen

Ny lag med bemyndiganden om tidsfrister och kontaktpunkt

I propositionen föreslår regeringen en ny sektorsövergripande lag med be­myndig­anden för reger­ingen att meddela föreskrifter. Bemyndigandena möj­liggör för reger­ingen att införa föreskrifter om tidsfrister för kommuners hand­läggning av vissa ärend­en som gäller produktion av förnybar el och före­skrift­er om kommuners med­verkan i arbetet med att inrätta en kontaktpunkt för ärenden som gäller till­för­sel av förnybar energi. En redo­görelse för reger­ingens beredning av ärendet återfinns i propositionen. Där framgår bl.a. att Naturvårdsverket har haft i uppdrag att utreda och lämna förslag på hur artikel 16 om tillståndsförfarandets varaktighet och organisation ska genomföras i Sverige. Med utgångspunkt i rapportens för­slag har det inom Infrastruktur­departementet därefter tagits fram en prome­moria inklusive lag­förslag och för­slag till förordning. Promemorian har remiss­behandlats. Regeringen har även inhämtat yttrande från Lagrådet över för­slagen. Lagrådet föreslog vissa änd­ringar som framgår av propositionen. Reger­ingen har följt Lagrådets yttrande.

Regeringen konstaterar att det övergripande syftet med det omarbetade för­nybartdirektivet är att främja förnybar energi. I artikel 16 ställs krav på att medlemsstaterna ska inrätta en kontaktpunkt för att vägleda sökande i fråga om tillstånd för uppförande, uppgradering och drift av anläggningar för pro­duk­tion av förnybara energikällor och tillgångar som krävs för anslutning av anläggningarna till elnätet. Syftet är att underlätta den administrativa pro­ces­sen. I artikeln anges även att kontaktpunkten ska tillhandahålla en digital handbok om tillståndsförfaranden och förse sökanden med all nödvändig information om de olika förfarandena och vid behov involvera andra admini­strativa myndigheter. Handlingar ska kunna lämnas in i digital form.

Enligt artikel 16 ska vidare tidsfrister sättas för uppförande, uppgradering och drift av anläggningar för produktion av förnybar el samt utrustning för anslutning av sådana anläggningar till elnätet. De ska gälla samma förfaranden som ska hanteras av kontaktpunkten, men endast gälla för tillstånd som avser kraftverk, dvs. anläggningar för produktion av el. Ett tillståndsförfarande får ta högst ett år för beslut i ärenden som rör anläggningar med en elproduk­tions­kapacitet under 150 kilowatt och uppgraderingar av en anläggning. Beslut i ärenden som rör anläggningar som har en högre elproduktionskapacitet får ta högst två år. Tvåårsfristen ska omfatta samtliga relevanta förfaranden vid behöriga myn­digheter. Båda tidsfristerna kan förlängas med upp till ett år om det finns exceptionella omständigheter. Båda tidsfristerna ska gälla utan att det påverkar skyldigheter i unionsrätt på miljöområdet, överklaganden, rättsmedel eller andra domstolsförfaranden eller alternativa tvistlösningsmekanismer.

Medlemsstaterna ska enligt artikel 16 säkerställa att en sökande har tillgång till enkla förfaranden och tvistlösning när det gäller tillståndsförfarandet och ut­färdandet av tillstånd att uppföra och driva anläggningar för produktion av förnybar energi.

Enligt bestämmelsen får även medlemsstaterna inrätta ett förfarande för nätanslutning efter en sådan enkel anmälan som avses i artikel 17. Regeringen anser dock att något sådant förfarande inte bör införas eftersom bedömningen är att processen skulle bli mer komplicerad än förenklad av två parallella an­mäl­ningsförfaranden.

Huvuddelen av artikel 16 är tvingande för medlemsstaterna att genomföra. Regeringens bedömning är att det inte finns några befintliga bestämmelser som kan anses genomföra det omarbetade förnybartdirektivet i dessa delar. Befintliga bestämmelser om tidsfrister täcker endast en liten del av direktivets krav, och bestämmelsen i 9 § första stycket förvaltningslagen (2017:900) om att ett ärende ska handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts är inte tillräcklig för att genomföra direktivet eftersom den inte innehåller någon konkret tidsfrist. Regeringen menar att ett nytt sektorsövergripande regelverk för att genomföra artikel 16 är att föredra framför att göra ändringar i miljöbalken och sektors­lag­stift­ning­en. Reglerna kommer att omfatta olika typer av tillstånd och anmälningar med olika komplexitet och handläggningstider och genom att samla dem i ett regel­verk blir det mer lättöverskådligt. Regeringen anser att möjligheten att över­klaga tillståndsbeslut tillgodoser det omarbetade förnybartdirektivets krav på att en sökande ska ha tillgång till enkla förfaranden för tvistlösning.

Regeringen föreslår att den ska få meddela föreskrifter om tidsfrister för kommuners handläggning av ärenden om tillstånd, anmälningar eller dispens­er som gäller uppförande, uppgradering eller drift av anläggningar för pro­duktion av förnybar el eller utrustning för anslutning av sådana anlägg­ningar till elnätet.

Regeringen anser att de tidsfrister som anges i direktivet, på ett respektive två år, bör genomföras. Regeringen konstaterar att det redan finns kortare tids­frister och handlägg­ningsmål för några av de ärendetyper som det omar­betade förnybartdirektivets tidsfrister avser i Sverige. Regeringen anser dock inte att några snävare tidsfrister bör införas i dagsläget, även om det kan innebära att effekten av direktivets genomförande blir begränsat. Regeringen anger två skäl till detta. För det första saknas det statistik för att man utifrån befintliga hand­läggningstider ska kunna bedöma hur lång en tidsfrist ska vara för att få effekt. Regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att förbereda så att myndig­heten fr.o.m. 2021 kan ansvara för en samlad statistik för miljö­till­stånds­pröv­ningen. (Uppdraget redovisades den 12 maj 2021.) För det andra anför reger­ingen att det inte är säkert att tidsfrister är det mest effektiva styr­medlet för att effektivisera en prövningsprocess. Regeringen påminner om att den har tillsatt utredningen En modern och effektiv miljö­pröv­ning (dir. 2020:86) i syfte att genom horisontella förändringar i miljö­prövningen under­lätta för miljö- och klimatförbättrande investeringar och åstadkomma snabbare och enklare prövningsprocesser samtidigt som ett bibe­hållet miljö­skydd säker­ställs. Utredningen ska överlämna sitt betänkande i december 2021 och reger­ingen anser att det är lämpligt att invänta utred­ning­ens analyser och förslag innan man tar ställning till behovet av nya styr­medel.

Regeringen nämner också i sammanhanget översynen av regelverket för nätkoncessioner (SOU 2019:30) och att man den 13 april 2021 överlämnat lagrådsremissen Moderna tillståndsprocesser för elnät som behandlar vissa av utredningens förslag.

Regeringen anser att de detaljerade bestämmelser som rör tidsfrister bör meddelas i förordning. Motivet är att bestämmelserna kommer att omfatta flera olika tillstånd och om de finns i förordning kan en ändring vid behov göras på ett snabbare och därmed mer ändamålsenligt sätt än vad som skulle vara fallet med en lagändring. Eftersom vissa ärendetyper som omfattas av tidsfristerna handläggs av kommunerna krävs det att regeringen får ett bemyn­digande i lag att meddela föreskrifter, vilket därför föreslås i den nya lagen. Med anledning av vad som anges i artikel 16 bör förord­nings­bestäm­melserna utöver längden på tidsfristerna enligt regeringen även behandla bl.a. vilka för­faranden som ska omfattas, möjligheterna till förlängning och när en tidsfrist ska börja och sluta.

Regeringen föreslår vidare att den ska få meddela föreskrifter om kom­muners medverkan i arbetet med kontaktpunkten för att vägleda sökande i ärenden om tillstånd, anmälningar eller dispenser som gäller uppförande, upp­gradering eller drift av anläggningar för tillförsel av förnybar energi eller utrustning för sådana anläggningar till nätet. Regeringen anför att direktivet anger att den kon­takt­punkt som medlemsländerna ska inrätta gäller för till­stånds­för­faranden som avser produktion av förnybar energi, till skillnad från tidsfristerna som bara gäller för ärenden för produktion av förnybar el. De be­stämmelser om kontaktpunkten som behövs för genomförandet är detal­jerade och de bör därför enligt regeringens bedömning inte finnas i den nya sektors­övergripande lagen utan i förordning. Regeringen anför att den bör få meddela föreskrifter om kommuners medverkan i arbetet med den kontakt­punkt som inrättas och i likhet med vad som var fallet för tidsfristerna förut­sätter detta att regeringen får ett bemyndigande från riksdagen i lag. Enligt regeringen är den medverkan som kan komma i fråga framför allt att säker­ställa att kommuner har specifik och uppdaterad väg­ledning och information om de tillstånd, an­mäl­ningar och dispenser som de prövar på sin webbplats, och att handlingarna i ett ärende kan lämnas in digitalt.

Avslutningsvis anför regeringen att det med anledning av vad som anges i artikel 16 om kontaktpunkten bör anges i förordningen bl.a. vem som ska an­svara för kontaktpunkten, vilken information som ska tillhandahållas och vem som ska ta fram en digital handbok.

Regeringen konstaterar att det omarbetade förnybartdirektivet ska vara ge­nom­fört i svensk rätt senast den 30 juni 2021. Lagen med bemyndiganden att meddela föreskrifter om tidsfrister och kontaktpunkt för vissa ärenden som gäller tillförsel av förnybar energi föreslås därför träda i kraft den 30 juni 2021.

Ändring i lagen om elektromagnetisk kompatibilitet

Elsäkerhetsverket har begärt en ändring i lagen (1992:1512) om elektro­mag­netisk kompatibilitet. Myndigheten föreslår att lagen komplet­teras med ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om av­gifter för myndig­hetens verksamhet enligt lagen. Elsäkerhetsverkets lagför­slag har varit på remiss.

I propositionen föreslår regeringen att den ska få ett bemyndigande att meddela föreskrifter om avgifter för tillsynsmyndighetens verksamhet som utförs med stöd av lagen om elektromagnetisk kompatibilitet och föreskrifter som med­delats med stöd av lagen.  Med elektromagnetisk kompatibilitet avses en utrust­nings förmåga att fungera tillfredsställande i sin elektromagnetiska omgivning utan att orsaka oaccep­ta­bla elektromagnetiska störningar för annan utrustning i omgivningen. Lagen om elektromagnetisk kompatibilitet är en ram­­lag och ger regeringen eller den myndighet som reger­ingen bestämmer befogenhet att meddela föreskrifter om krav på egenskaper hos och använd­ning av utrustning, kontroll och märkning av utrustning, information som ska följa utrustningen och skyldigheter att bedriva skade­före­byggande arbete och vidta åtgärder när det finns anledning att anta att utrust­ning inte uppfyller de före­skrivna kraven. Lagen innehåller även bestämmelser om tillsyn och an­svar. Elsäkerhetsverket är ansvarig till­syns­myndighet.

Av propositionen framgår att de uppgifter som Elsäkerhetsverket har som rör elektromagnetisk kompatibilitet, som regleras i den nämnda lagen, inte kan finansieras med stöd av elsäkerhetsavgiften. För att Elsäkerhetsverkets verk­samhet med stöd i den nämnda lagen ska kunna finansieras med avgifter före­slår regeringen att det bör införas ett nytt bemyndigande om att reger­ingen bör få meddela föreskrifter om avgifter för tillsynsmyndighetens verksamhet enligt lagen om elektromagnetisk kompabilitet och föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. Regeringen anför att det är angeläget att Elsäkerhetsverket har en tydlig finansiering av det arbete som utförs med stöd av lagen om elek­tro­magnetisk kompatibilitet, och lagändringen föreslås därför träda i kraft den 30 juni 2021.

Konsekvensanalys

Regeringen konstaterar att den nya lagen inte medför några konsekvenser i sig. Konsekvenserna uppstår först när regeringen meddelar föreskrifter i för­ord­ning med stöd av de bemyndiganden som föreslås. Genomförandet av artikel 16 innebär för kommunernas del att en tidsfrist på ett eller två år ska gälla för hand­läggningen för vissa ärendetyper. Regeringen anför att detta är väl till­tagna tidsfrister jämfört med de frister som kommunerna redan har att förhålla sig till. Införandet av tidsfrister bör därför inte enligt regeringens bedömning få några konsekvenser för kommunernas ekonomi eller för den kommunala självstyrelsen. Regeringen gör samma bedömning när det gäller kommunernas arbete med kontaktpunkten.

Av propositionen framgår att Regelrådet anser att redovisningen i Infra­struktur­departementets pro­me­moria Tidsfrister och kontaktpunkt för att främja produktionen av förnybar energi brister när det gäller konsekvenserna ur ett före­tagsperspektiv. Bland annat gäller det den knapphändiga redovisningen av för­sla­gets påverkan på före­tagens administrativa kostnader, verksamhet och kon­kurrens­förhållanden. Regel­rådets synpunkt kommenteras inte särskilt i propo­sitionen.

Motionerna

I kommittémotion 2020/21:4040 av Lars Hjälmered m.fl. (M) anförs att Moderaterna i mångt och mycket ställer sig bakom regeringens förslag om hur artikel 16 i förnybartdirektivet ska tillämpas i Sverige. Motionärerna anser dock att regeringen behöver komplettera i den del som gäller utbyggnaden av elnät. De förordar i yrkande 1 att elnäten bör byggas ut på alla nivåer och anser att nätkoncession för stam-, region- och lokalnät ska omfattas av genom­förandet. Enligt motionärerna skulle detta säkerställa en ut­byggnad som bidrar till att säkra kapacitet och säkerställa en stabil elförsörj­ning. Vidare framhålls att det när det gäller tillämpningen av EU-direktiv är viktigt att inte över­imple­men­tera utan förhålla sig till det som är syftet med direk­tivet. Motionärerna anser dock att regeringen även bör överväga att liknande åtgärder genomförs för övriga fossilfria energislag. I yrkande 3 för­ordas därför att regeringen bör överväga att direktivets regler för förnybar energi även ska gälla fossilfria tekniker.

I kommittémotion 2020/21:4044 av Rickard Nordin (C) anförs att Center­partiet välkomnar förslaget om tidsfrister och kontaktpunkt för att främ­ja pro­duktionen av förnybar energi. Förslaget skapar möjligheter att korta till­stånds­processerna väsentligt. I motionen uttrycks dock en oro i fråga om ett par områden i regeringens förslag, som enligt motionären lämnar stort utrym­me för tolkning. Motionären ser t.ex. en risk med formuleringen om att tids­frist­erna ska kunna förlängas med ett år om det finns syn­ner­­liga skäl. Eftersom regeringen inte förtydligar vilken typ av synnerliga skäl som skulle kunna ligga till grund för ett sådant beslut, eller vem som skulle avgöra frågan, anser motionären att förslaget riskerar att ur­vatt­nas om det inte finns en tydlig begränsning av vilka skäl som kan anses vara legitima för en sådan förläng­ning. I yrkande 1 förordas därför att reger­ingen skyndsamt ska återkomma med ett förtydligande av vilka synnerliga skäl som kan utgöra grund för förlängda tids­frister samt vem som fäller detta avgöran­de. Vidare bör enligt vad som föreslås i yrkande 2 såväl transmissionsnät som regionnät omfattas av för­slag­et. Enligt motionären finns det inget som skulle hindra en inkludering av dessa nät eftersom direktivet ställer minimikrav, men inte förhindrar medlems­länd­erna att gå längre. Att ensidigt öka produktionen av förnybar energi utan åt­gärd­er för att förbättra distribution och överföring riskerar enligt motionären att leda till att åtgärderna inte får den effekt som behövs för omställningen. Vidare konstateras att regeringens förslag om tidsfrister inte inkluderar pröv­ning av nätkoncession. Motionären anser att detta står i strid med direktivets syfte, som anger att tidsfristen på högst två år ska omfatta samtliga relevanta förfaranden. I yrkande 3 förordas därför att tidsfristerna ska omfatta prövning av nätkonces­sion och att prövningen av miljötillstånd och nätkoncession ska löpa parallellt. I motionen välkomnas avslutningsvis att det ska inrättas en kontaktpunkt och motionären anser att Energimyndigheten är en lämplig sådan. I yrkande 4 föreslås samtidigt att Försvarsmakten, Sametinget och Kommerskollegium som handlägger de ärendetyper som kontaktpunkten ska omfatta bör inklu­deras i kontaktpunktens arbete.

I kommittémotion 2020/21:4049 av Camilla Brodin m.fl. (KD) anförs att Kristdemokraterna ställer sig bakom den föreslagna lagen och ser den som ett lämpligt sätt att hantera de krav som följer av EU:s direktiv. Motionärerna anser dock att regeringen brustit i sitt förberedande arbete när det gäller be­döm­ningen av vilka konsekvenser den föreslagna lagen skulle kunna ha för enskilda företag, något de konstaterar att Regelrådet också tydligt påpekat i sitt remissvar. Eftersom det bör göras en mycket noggrann analys av hur näringslivet påverkas av lagförslag anser motionärerna att detta är en svaghet i propositionen som bör åtgärdas i den fortsatta processen. I yrkande 1 förordas därför att regeringen gör en fördjupad konsekvensanalys av lag­förslaget sett ur ett företagarperspektiv där synpunkter från Regelrådet beaktas. Motionär­erna anför vidare att de anser att det övergripande målet om att 100 procent av Sveriges energiproduktion ska vara förnybar i stället bör formuleras i termer av att den ska vara 100 procent fossilfri. Mot den bakgrunden föreslås i yrkan­de 2 att de tidsfrister och den kontaktpunkt som föreslås bör gälla samtliga fossilfria energislag.

I kommittémotion 2020/21:4008 av Joar Forssell m.fl. (L) konstateras att regeringen har valt att begränsa sitt lagförslag till anläggningar för elproduk­tion. Motionärerna anför att detta är ett avsteg från såväl direktivet som Natur­vårdsverkets underlagsrapport, vilka båda uttryckligen rör energi­pro­duktion; el, värme och olika former av energibärare. Motionärerna framhåller att genom­förandet av direktivet i Sverige inte kan göra denna avgränsning efter­som det skulle innebära att viktiga delar av det som direktivet omfattar inte skulle bli infört i svensk lag. Motionärerna anser att regeringens för­slag uppen­bart utformats utifrån specifika tekniker, som solceller. Sam­tidigt är det enligt vad som anförs i motionen tänkbart att det kan komma in ansök­ningar om små­skalig produktion av elektrobränslen, vätgas, ammoniak eller värme. Lag­stift­ningen bör därför, i likhet med direktivet, utformas för att reglera energi snara­re än el. Motionärerna anför vidare att direktivet specifikt handlar om små­skalig energiproduktion från förnybara energislag, vilket enligt EU:s defini­tion ska förstås som alla fossilfria energislag utom kärnkraften. Även om det inte finns något som tyder på att någon i närtid kommer att ansöka om att uppföra kärnenergiproduktion i så liten skala som avses i direktivet anser motionärerna att lagstiftningen ska hållas teknik­neutral. Det svenska lagstift­ningen bör därför enligt motionärerna utformas bredare än direktivet och om­fatta all fossilfri energiproduktion. Motionärerna föreslår mot bak­grund av detta i yrkande 1 att riksdagen beslutar att det som i propositionen betecknas som lagen med bemyndigande att med­dela före­skrifter om tids­frister och kontaktpunkt för vissa ärenden som gäller tillförsel av förnybar energi ges den lydelse som framgår av motionen (se bilaga 3). I yrkande 2 förordar motionär­erna att riksdagen beslutar om att lagen ska heta Lag med bemyndiganden att meddela föreskrifter om tidsfrister och kontaktpunkt för vissa ärenden som gäller tillförsel av fossilfri energi.

Vissa kompletterande uppgifter

Ändringar i Infrastrukturdepartementets förslag till förordning

Enligt uppgift från Regeringskansliet har det i förhållande till förslaget i pro­memorian gjorts vissa förändringar av den förordning som regeringen avser att meddela efter ett beslut från riksdagen om att anta lagförslaget. Förord­ning­en har bytt namn till Förordning om tidsfrister och kontaktpunkt för vissa ären­den som gäller tillförsel av förnybar energi. I 2 § har det gjorts ett tillägg i definitionen av uttrycket ”utrustning för anslutning till elnätet” med inne­börden att det avser icke-koncessionspliktiga nät och transformator- eller kopplingsstationer som är belägna invid produktionsanläggningen. Vidare redo­görs i 2 § för vissa ord och uttryck och i övrigt hänvisas till definitionerna i det omarbetade för­nybart­direktivet. I 4 § som behandlar tidsfrister som rör tillstånd för anläggningar som producerar förnybar el har i punkten 1 vissa paragrafer i miljöprövnings­förordningen (2013:251) som rör olika tillstånds- och anmäl­nings­plikter och 11 kap. miljöbalken (om vattenverksamhet) tagits bort. I samma paragraf har en ny punkt lagts till om ansökan om tillstånd eller anmälan om bygglov, start­besked och slutbesked enligt plan- och byggförord­ningen (2011:338). En punkt om ansökan om ledningsrätt enligt lednings­rättslagen (1973:1144) har tagits bort. Vidare har en ny paragraf lagts till om att flera förfaranden i vissa situationer ska omfattas av en och samma tidsfrist. En ny paragraf har även lagts till om att arkeologiska förundersökningar, undersökningar och utred­ningar enligt 2 kap. kulturmiljölagen inte omfattas av tidsfristerna. I 11 § har Lantmäteriet tagits bort och omfattas inte längre av kontaktpunkten.

Begreppet synnerliga skäl

I Infrastrukturdepartementets promemoria konstateras att det inte ges några exempel i direktivet på exceptionella omständigheter som grund för att för­länga tidsfrister. Vidare står det att Naturvårdsverket som har utrett genom­förandet av artikel 16 i det omarbetade förnybartdirektivet i sin rapport anger att direktivets ordval exceptionella omständigheter bör motsvaras av uttrycket synnerliga skäl, som är vanligt förekommande i svensk lagstiftning. I prome­morian görs samma bedömning. Naturvårdsverket lämnar som exempel att synnerliga skäl för förlängning skulle kunna vara behov av tidskrävande kompletteringar som uppstår efter att en tidsfrist har börjat löpa, t.ex. att det finns behov av att göra en artinventering som bara kan genomföras en viss tid på året. Förseningar vid handläggningen hos någon prövnings­instans som beror på någon eller några yttre omständigheter som inte kan påverkas eller inte hade kunnat förutses när tidsfristen började löpa bör också enligt Natur­vårdsverket kunna motivera en förlängning. I promemorians för­slag till för­ordning 6 § anges att tidsfristerna får förlängas med ett år om det

  1. efter att en tidsfrist har börjat löpa uppstår behov av tidskrävande kompletteringar på grund av nya bestämmelser, ny information eller nya riktlinjer,
  2. uppstår en försening vid handläggningen av ett ärende och förseningen beror på någon yttre omständighet som inte kan påverka och som inte kunde förutses när tidsfristen började löpa, eller
  3. finns andra synnerliga skäl.

Enligt uppgift från Regeringskansliet är det den handläggande myndigheten som bestämmer vad som ska omfattas av punkten 3 som rör andra eventuella situationer som inte omfattas av de synnerliga skäl som exemplifieras i punkten 1 och 2. Om man vill överklaga myndighetens beslut kan man göra det hos kommissionen.

Definition av utrustning som krävs för anslutning till elnätet

Av författningskommentaren till den föreslagna nya lagen 1 § framgår att regeringen med stöd av sin restkompetens kan meddela föreskrifter bl.a. om vad som avses med utrustning för anslutning till elnätet. Av förslaget till för­ordning 2 § framgår att med uttryck­et utrustning för anslutning till elnätet avses icke-koncessionspliktiga nät och transformator- eller kopplingsstationer som är belägna invid produktionsanläggningen. När det gäller icke-konces­sions­pliktiga nät, som vanligtvis är s.k. interna nät, skulle det t.ex. kunna röra sig om nät mellan olika vindkraftverk i en vindkraftspark.

I promemorian konstateras att vad som ska avses med uttrycket inte för­klaras i direktivet. Naturvårdsverket gör bedömningen att det inte är trans­mis­sions- och regionnät som avses – en bedömning som delas i promemorian. När det gäller ledningen som går från produktionsanläggningen till trans­missions- eller regionnät går bedömningarna dock isär. Naturvårdsverket anser att den ledningen bör omfattas. I promemorian görs emellertid bedöm­ningen att led­ningen som går från den punkt där produktions­anläggningens el omvandlas för att överföras längre sträckor bör ses som en del av elnätet. Därmed skulle den inte omfattas av kraven i artikel 16. Enligt vad som anförs i promemorian rör det sig då inte om utrustning för anslutning till elnätet, utan om elnätet som sådant. Tolkningen är att det som avses i direktivet i stället är anslutningen från platsen för elproduktionen till den punkt där elen omvandlas eller anpas­sas för överföring över längre sträck­or, t.ex. i en transformator- eller kopp­lings­station vid produk­tions­anläggningen. Trans­formator- eller kopp­lings­sta­tioner bör därför ingå i vad som avses med utrust­ning som krävs för anslut­ning till elnätet. Samman­fattningsvis är bedömningen i prome­morian att reger­ingen med utgångspunkt i tolkningen av direk­tivet bör få meddela föreskrifter om vad som avses med utrustning för anslut­ning till elnätet, vilket kan göras med stöd av regeringens restkompetens.

Kontaktpunkten

Naturvårdsverket har utrett frågan om vilka myndigheter som bör omfattas av kontaktpunkten. I Naturvårdsverkets förslag gjordes en uppdelning mellan de myndigheter som prövar ärenden respektive de som informerar. En sådan upp­delning har enligt uppgift från Regeringskansliet inte ansetts nödvändig och har inte tagits med i promemorian eller förordningen. Kontakt­punkten ska ge vägledning och information om tillstånd, dispenser och anmälningar om ärenden som avser uppförande, uppgradering eller drift av anläggningar för tillförsel av förnybar energi och utrustning som krävs för anslutning av dessa till nätet. De myndigheter som beviljar tillstånd, dispenser eller hanterar an­mäl­­ningar är de som omfattas av kontaktpunkten. Övriga instanser som är intresserade av dessa prövningar men som inte själva prövar, t.ex. Försvars­makten, tas enligt uppgift från Regeringskansliet om hand inom ramen för res­pek­tive tillståndsprocess.

Av förslaget till förordning framgår att Energi­myndigheten ska tillhanda­hålla en digital kontaktpunkt för vägledning och information om tillstånds-, dispens- och anmälningsförfaranden. I förslaget till förordning anges vidare vilka myndigheter kontaktpunkten ska till­handahålla information om. Dessa är Boverket, kommunerna, Energi­marknads­inspek­tionen, Havs- och vatten­myndigheten, Jordbruks­verket, Lantmäteriet, läns­styrel­serna, mark- och miljö­domstolarna, Regeringskansliet, Naturvårdsverket, Riksanti­kvarie­äm­betet och Skogs­styrelsen. Samtliga myndigheter med undantag för mark- och miljödomstolarna ska bistå Energi­myndigheten i arbetet med kontaktpunkten genom att säkerställa att det på den egna webb­platsen finns specifik och upp­daterad vägledning och information om de tillstånd, anmälningar och dispens­er som myndigheten prövar. Hand­lingar i ett ärende ska även kunna lämnas in digitalt.

Som framgår ovan omfattas Lantmäteriet efter ändringar i promemorians förslag till förordning inte längre av kontaktpunkten.

Tidsfristernas omfattning

Naturvårdsverkets tolkning av formuleringarna i artikel 16 är att tidsfristerna enbart omfattar anläggningar som producerar elektricitet. Naturvårdsverket tolkar kraftverk (engelskans power plant) som anläggningar där det produceras el. Formuleringarna i artikel 16.4–5 visar därmed enligt verket att tidsfristerna bara gäller anläggningar som använder förnybara energikällor för att produ­cera elektricitet, även om andra energislag samtidigt kan produceras vid an­lägg­ningen. Tidsfristerna har därmed enligt Naturvårdsverket ett mer begrän­sat tillämpningsområde än kontaktpunktens ansvar som omfattar även andra typer av anläggningar för produktion av energi (t.ex. gas, värme och flytande bränslen) för förnybara energi­källor enligt artikel 16.1. Även artikel 16.6 om uppgradering av befintliga anläggningar för förnybar energi avser enligt Natur­vårdsverket anläggningar som använder förnybara energikällor för att producera el. Enligt verket framgår detta av definitionen av uppgradering i artikel 2.10 i direktivet där det föreskrivs att uppgradering av kraftverk som producerar förnybar energi, inklusive helt eller delvist utbyte av anläggningar eller driftssystem och driftsutrustning, i syfte att ersätta kapacitet eller öka anläggningens effektivitet eller kapacitet.

I Infrastrukturdepartementets promemoria görs samma bedömning. Där anförs att samtliga tidsfrister i direktivet avser kraftverk, dvs. anläggningar för produktion av el. Därför bör det också framgå av bemyndigandet att tids­fristerna endast avser tillståndsprocesser för uppförande, uppgradering och drift av sådana anläggningar.

Nätkoncession och tidsfrister

I Infrastrukturdepartementets promemoria konstateras att Naturvårdsverket föreslår ändringar av de tidsfrister för ärenden om nätkoncessioner som finns i 10 § elförordningen så att dessa anpassas till tidsfristerna i direktivet. Verket gör bedömningen att den ledning som går från en produktionsanläggning till ett transmissions- eller regionnät är en sådan tillgång som krävs för anslutning av en anläggning till elnätet och att koncessionsprövningen för en sådan led­ning därför omfattas av tidsfristerna i artikel 16. I promemorian konstateras vidare att Naturvårdsverket i nästa avsnitt gör en motsatt bedömning där den ledning som går från en produktionsanläggning till ett transmissions- eller regionnät inte bedöms vara en sådan tillgång som avses i direktivet. Därför behöver inte några ändringar av tidsfristerna göras i elförordningen.

I sitt remissvar över promemorians förslag konstaterar Naturvårdsverket att ledningen som går från den punkt där produktionsanläggningens el omvandlas för att överföras längre sträckor bör ses som en del av elnätet och inte som en tillgång som krävs för anslutning till elnätet. I motsats till tolkningen i Natur­vårdsverkets redovisning bedöms koncessionsprövningen för en sådan ledning därför inte omfattas av tidsfristerna i artikel 16. Naturvårdsverket anför att den anser att kortare tidsfrister för nätkoncessioner visserligen är önskvärt under förutsättning att kvaliteten i prövningen kan bibehållas. I tillämpningen kan det dock enligt verket finnas en fördel med att inte göra skillnad på olika typer av nätkoncessioner så att vissa omfattas av tidsfrister i artikel 16 och andra inte, vilket hade blivit följden av verkets tolkning. Enligt Naturvårdsverkets rapport skulle en koncessionspliktig anslutningsledning mellan en anläggning för produktion av förnybar energi, t.ex. en vindkraftspark, och en trans­for­ma­tor­s­tation där den producerade elen leds ut på ett större elnät omfattas av vad som ska ses som tillgångar som krävs för anslutning av dessa till elnätet och därför omfattas av artikel 16. Större elledningar som omfattas av områdes- eller stamnätskoncessioner borde dock enligt verkets bedömning ses som en del av elnätet och därmed inte omfattas av artikel 16.

Sammantaget anser Naturvårdsverket att den tolkning som görs i prome­morian framstår som både godtagbar och ändamålsenlig. Natur­vårds­verket godtar alltså den bedömning som görs i promemorian om att viss koncessions­prövning inte bör omfattas av tidsfristerna i artikel 16 i direktivet.

I sammanhanget kan nämnas att det finns tidsfrister för koncessionspliktiga anslutningar som bl.a. följer av energieffektiviseringsdirektivet. I 3 kap. 7a § ellagen (1997:857) fastställs att en nätkoncessionshavare som är skyldig att ansluta en anläggning enligt bestämmelser i samma lag ska göra anslutningen inom skälig tid. Anslutningen ska fullgöras inom två år från det att nätkonces­sionshavaren har tagit emot en begäran om anslutning, om inte en längre tid är nödvändig med hänsyn till anslutningens omfattning och tekniska utformning eller det annars finns särskilda skäl.

Det finns vidare bestämmelser om tidsfrister för nätkoncessioner i 10 § el­för­ord­ningen. Här framgår att beslut i ett ärende om meddelande av nät­konces­sion enligt 2 kap. 1 § ellagen ska meddelas av nätmyndigheten inom tre år efter det att en fullständig ansökan kom in till myn­digheten. Om ärendet ska prövas av regeringen enligt 2 kap. 1b § ellagen ska beslut meddelas inom fem år efter det att en fullständig ansökan kom in till nätmyndigheten. I ett ärende om för­läng­ning av en nätkoncessions giltighetstid enligt 2 kap. 14 eller 15 § ellagen framgår vidare av 10 § elförordningen att beslut ska meddelas av nätmyn­dig­heten inom åtta år efter det att en fullständig ansökan kom in till myndigheten. Om ärendet ska prövas av regeringen enligt 2 kap. 15 a § ellagen, ska beslut meddelas inom tio år efter det att en fullständig ansökan kom in till nät­myn­digheten.

Om det är nödvändigt på grund av utredningen av ärendet, får hand­lägg­ningstiden vid högst ett tillfälle förlängas med högst den ursprungliga tids­fristens längd. Det gäller såväl meddelande om nätkoncession och för­längning av nätkoncession. Sökanden ska informeras om skälen för att hand­läggnings­tiden förlängs innan den ursprungliga tidsfristen går ut.

Regeringen har nyligen överlämnat proposition 2020/21:188 Moderna till­ståndsprocesser för elnät till riksdagen (se nedan). Propositionen innehåller bl.a. förslag till ändringar i 2 kap. ellagen. Hänvisningarna ovan gäller nu­varan­de lydelse av 2 kap. ellagen.

Moderna tillståndsprocesser för elnät

Regeringen överlämnade proposition 2020/21:188 Moderna tillstånds­proces­ser för elnät till riksdagen den 29 april 2021. I propositionen föreslår reger­ingen bl.a. ändringar i ellagen (1997:857). Ändringarna syftar till att det ska bli enklare att bygga ut elnätet i Sverige och att tillståndsförfarandena ska bli mindre resurskrävande för både elnätsföretagen och de berörda myndig­het­erna. Pro­po­sitionen bereds av utskottet parallellt med det aktuella ärendet.

Konsekvenser för företagen

I Infrastrukturdepartementets promemoria behandlas även förslagets konse­kven­ser för bl.a. enskilda och företag. Bedömningen är att förslagen är posi­tiva för enskilda och företag som ansöker om tillstånd, dispens eller gör en an­mälan. Lättillgänglig information och vägledning kommer att finnas genom kon­takt­punkten. Tidsfristerna innebär att myndigheternas prövningar kommer att göras inom den satta tidsgränsen. Även om flertalet prövningar redan håller sig inom den gränsen, som är väl tilltagen, så är bedömningen i promemorian att bestäm­melserna kan få betydelse i enstaka fall. När det gäller skillnaden i konsekvenser för små och medelstora företag i jämförelse med stora företag anförs att det som främst skiljer sig är möjligheten att inom den egna verksam­heten eller genom att anlita miljökonsulter ta fram omfattande ansökningar. Små och medelstora företag har i regel inte samma resurser som stora företag. Vägledningen som de små och medelstora företagen kan få genom kontakt­punkten kan därför enligt vad som anförs i promemorian bli betydelsefull. Förslaget bedöms därmed få en större positiv påverkan på små och medelstora företag än på stora företag.

Som framgår av propositionen framförde Regelrådet synpunkter på redo­visningen av förslagens konsekvenser för företagen. I Regel­rådets remissvar framgår att rådets sammantagna bedömning av förslaget i prome­morian är att det finns vissa aspekter där konse­kvens­utredningen inne­håller tillräckliga upp­gifter. Redovisningen brister dock när det gäller konse­kvenserna ur ett före­tags­perspektiv. Detta inkluderar bl.a. den knapp­händiga redovisningen av för­slagets påverkan på företagens kostnader och verksamhet, vilket Regelrådet anför även har varit avgörande för den samman­tagna bedöm­ningen. Regel­rådet finner därför att konsekvens­utred­ningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244) om konse­kvens­utredning vid regel­givning.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

      Lag med bemyndiganden om tidsfrister och kontaktpunkt

      Ändring i lagen om elektromagnetisk kompatibilitet

      Översyn av liknande bestämmelser för fossilfri energi

      Tidsfrister och kontaktpunkt för koncessionspliktiga elnät

      Vissa övriga frågor om bestämmelser om tidsfrister och kontaktpunkt

      Konsekvenser för företagen.

Lag med bemyndiganden om tidsfrister och kontaktpunkt

I motion 2020/21:4008 (L) yrkande 1 förordas att riksdagen beslutar att lagen ska få en annan lydelse så att tidsfristerna inte begränsas till anläggningar för elproduk­tion och att all fossilfri energiproduktion ska omfattas av den svenska lag­stiftningen. I linje med detta förslag förordas i yrkande 2 att lagens rubrik ändras. Utskottet konstaterar att begreppen i motionens förslag till ny lydelse inte närmare definieras och eventuella konsekvenser av ändringsförslagen tycks inte heller vara utredda.

Utskottet konstaterar vidare att regeringens lagförslag syftar till att genomföra artikel 16 i det omarbetade förnybartdirektivet. Såväl Naturvårds­verket som Infra­strukturdepartementet har utrett genomförandet av artikeln i svensk lag­stiftning. I propositionen redogör regeringen för sina överväganden. Utskot­tet finner inte skäl att göra någon annan bedömning och föreslår att riksdagen antar regeringens lagförslag med den ändringen att lagen ska träda i kraft den 15 juli 2021. Motionsyrkandena avstyrks.

Ändring i lagen om elektromagnetisk kompatibilitet

Utskottet har inget att invända mot regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:1512) om elektromagnetisk kompatibilitet. Utskottet föreslår där­med att riksdagen antar regeringen lagförslag med den ändringen att lagen ska träda i kraft den 15 juli 2021.

Översyn av liknande bestämmelser för fossilfri energi

I motionerna 2020/21:4040 (M) yrkande 4 och 2020/21:4049 (KD) yrkande 7 föreslås tillkännagivanden om att regeringen bör överväga att direktivets regler för förnybar energi i fråga om tidsfrister och kontaktpunkt även ska gälla fossilfria tekniker.

Kärnkraften släpper visserligen ut mindre växthusgaser än fossila bränslen men kan enligt utskot­tets uppfattning inte likställas med förnybar energi­pro­duktion. Utskottet delar därmed inte motionärernas uppfattning att regeringen bör införa lik­nande bestäm­melser om tidsfrister och kontaktpunkt för samtliga fossilfria tekniker.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Tidsfrister och kontaktpunkt för koncessionspliktiga elnät

Klimatomställningen får inte bromsas av kapacitetsutmaningen i elnäten. Det behövs därför en skyndsam utbyggnad av elnät på alla nivåer. Utskottet anser därför att genomförandet av bestämmelserna om tidsfrister och kontaktpunkt även bör omfatta koncessionspliktiga elnät. Att inkludera prövning av nät­kon­cession i fråga om tidsfristerna anser utskottet vara mer i linje med direk­tivets syfte som anger att tidsfristerna på högst två år ska omfatta samtliga relevanta för­faranden. Utskottet kan vidare inte se några hinder för att inkludera konces­sions­pliktiga elnät när det gäller bestäm­melserna i övrigt eftersom direktivet inte förhindrar att medlems­länderna går läng­re än direk­tivets mini­mikrav. Att vid­ta åtgärder som syftar till att under­lätta för och korta ned till­stånds­processer för pro­duktion av el utan åtgärder för att förbättra distri­bution och överföring riskerar enligt utskottets uppfatt­ning att föra med sig att åtgärderna inte får den effekt som behövs för omställ­ningen. Genom att inkludera elnät på alla nivåer säker­ställs en ut­bygg­nad som hjälper att säkra kapacitet och säker­ställa en stabil elförsörjning.

Riksdagen bör ställa sig bakom det som utskottet anför och tillkännage detta för regeringen. Därmed tillstyrker utskottet motionerna 2020/21:4040 (M) yrkande 1 och 2020/21:4044 (C) yrkandena 2 och 3, varav det sistnämnda yrkandet i berörd del.

Vissa övriga frågor om bestämmelser om tidsfrister och kontaktpunkt

I motion 2020/21:4044 (C) förordas tillkännagivanden när det gäller vissa övriga frågor gällande bestämmelser om tidsfrister och kontaktpunkt. I yrkande 1 efterfrågas att regeringen skyndsamt ska återkomma med ett förtyd­ligan­de av vilka synnerliga skäl som kan utgöra grund för förlängda tidsfrister samt vem som fäller detta avgörande. Som det framgår ovan kan utskottet kon­statera att förslaget till förordning innehåller två specificerade grunder som kan anses utgöra synnerliga skäl. Därutöver lämnas ett tolk­ningsutrymme för den handläggande myndigheten när det gäller andra synner­liga skäl. Utskottet menar att det på förhand kan vara svårt att förutse alla omständigheter som skulle kunna utgöra grund för förlängda tidsfrister och det förefaller därför lämpligt att inkludera en punkt som möjliggör att ta hänsyn till andra syn­ner­liga skäl. Utskottet konstaterar att det finns en möjlighet att överklaga myndig­hetens beslut hos kommissionen.

I yrkande 3 förordas vidare att prövning av miljötillstånd och nät­koncession ska löpa parall­ellt. Utskottet noterar att det står i propositionen att reger­ingen tillsatt utredningen En modern och effektiv miljöprövning (dir. 2020:86) i syfte att genom horisontella förändringar i miljöprövningen underlätta för miljö- och klimatförbättrande investeringar och åstadkomma snabbare och enklare pröv­ningsprocesser samtidigt som ett bibehållet miljö­skydd säker­ställs. Utred­ningen ska lämna sitt betänkande i december 2021. Utskottet ser ingen anled­ning för riksdagen att förekomma detta arbete.

Slutligen föreslås i yrkande 4 att kontaktpunkten även ska involvera För­svarsmakten, Sametinget och Kommerskollegium. Utskottet konstaterar att Naturvårdsverket har utrett frågan om vilka myndigheter som bör omfattas av kontaktpunkten, vilka är desamma som de myndigheter som beviljar till­stånd, dispenser eller hanterar anmälningar. Utskottet har inget att invända mot denna bedömning och noterar att övriga instanser som är intresserade av pröv­ning­arna, men inte själva prövar, som t.ex. Försvarsmakten, tas om hand inom ramen för respektive tillståndsprocess.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Konsekvenser för företagen

I kommittémotion 2020/21:4049 (KD) yrkande 1 förordas att regeringen ska göra en fördjupad konsekvensanalys av lagförslaget sett ur ett företagar­pers­pek­tiv. Utskottet konstaterar i likhet med regeringen att lag­förslaget, som en­dast innehåller bemyndiganden för regeringen, i sig inte med­för några kon­se­­kvenser. Det är först när förordningsbestämmelserna med­delas med stöd av de föreslagna bemyndigandena som konsekvenser kan upp­kom­ma. De be­myn­dig­anden som föreslås i lagen avser kom­munerna, och reger­ingen har i propo­sitionen därför inriktat konsekvens­ana­lysen på hur kom­mun­erna kan komma att påverkas av direktiv­genom­förandet.

Utskottet noterar att Regelrådet i sitt remissyttrande över förslagen i Infra­strukturdepartementets promemoria anser att redovisningen brister när det gäller konsekvenserna ur ett företagarperspektiv, bl.a. i fråga om den knapp­händiga redovisningen av förslagets påverkan på administrativa kost­nader, verk­samhet och konkurrensförhållanden. Utskottet kan samtidigt konstatera att promemorians bedömning är att direktivets bestämmelser är detaljerade när det gäller tids­frister och kontakt­punkt och att genomförandet kräver lag­stift­ning i svensk rätt som bör utformas med direk­tivets bestämmelser som ut­gångs­punkt. Utskottet vill i sammanhanget framhålla vikten av att konse­kvens­er av unions­rättsakter som ska genomföras i svensk lagstiftning analy­seras noggrant i ett tidigt skede av förhandlingarna. För att identifiera förenk­lings­möjligheter och beakta andra effekter för före­tagen bör vidare berörda myn­digheter, företag och intressenter involveras tidigt i processen. Utskottet konstaterar att kom­missionen genomförde ett öppet samråd av förslaget till omarbetat förnybartdirektiv under perioden den 18 november 2015 till den 10 februari 2016.

Utskottet noterar att promemorians bedömning är att förslagen är positiva för enskilda och företag, både i fråga om tidsfrister och inrättandet av en kon­takt­punkt. Utskottets uppfattning är att regler bör medföra så begränsad admi­ni­stration som möjligt för att svenska företags konkurrensvillkor inte ska av­vika från de som gäller för övriga företag i EU.

Utskottet utgår från att regeringen, även utan ett tillkännagivande från riks­dagen, kommer att följa effekterna av de nya bestämmelserna om tids­frister och kontaktpunkt.

Därmed avstyrks motionsyrkandet.

 

Reservationer

 

1.

Lag med bemyndiganden om tidsfrister och kontaktpunkt, punkt 1 (M, SD, KD, L)

av Lars Hjälmered (M), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Mattias Bäckström Johansson (SD), Lotta Olsson (M), Tobias Andersson (SD), Camilla Brodin (KD), Joar Forssell (L) och Eric Palmqvist (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag med bemyndiganden att meddela föreskrifter om tidsfrister och kontaktpunkt för vissa ärenden som gäller tillförsel av förnybar energi med den ändringen att rubriken till lagen samt 1 och 2 §§ ska ha den lydelse som reservanterna föreslår i bilaga 3 samt att lagen ska träda i kraft den 15 juli 2021.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:4008 av Joar Forssell m.fl. (L) yrkandena 1 och 2 samt

bifaller delvis proposition 2020/21:181 punkt 1.

 

 

Ställningstagande

Regeringen har föreslagit att en ny lag inrättas med bemyndiganden att med­dela föreskrifter om tidsfrister och kontaktpunkt för vissa ärenden som gäller tillförsel av förnybar energi. Propositionen är en följd av Sveriges genom­­förande av det omarbetade förnybartdirektivet. Den före­slagna lagen skulle ge regeringen mandat att meddela föreskrifter om hur en gemen­sam kontaktpunkt för den som är intresserad av att uppföra småskalig energi­pro­duktion ska ut­formas. Detta är tänkt som ett sätt att underlätta för den en­skilde. Lagen skulle också ge regeringen mandat att meddela tidsfrister, t.ex. för kommunernas hantering av bygglovsansökningar som rör småskalig energi­produktion. Vi kan konstatera att regeringen har valt att begränsa sitt lagför­slag till anlägg­ningar för elproduktion. Det är ett avsteg från såväl direktivet som Natur­vårds­verkets underlagsrapport, vilka båda uttryck­ligen rör energi­pro­duktion, dvs. el, värme och olika former av energibärare. Vi anser att Sverige inte bör genom­föra direktivet med regeringens förslag eftersom denna avsmalning gör att viktiga delar av det som direktivet omfattar inte skulle bli infört i svensk lag. För oss är det uppenbart att regeringens förslag är utformat utifrån speci­fika tekniker, som t.ex. solceller. Vi menar att det är tänkbart med ansök­ningar om småskalig produktion av elektrobränslen, vätgas, ammoniak eller värme. Lagstiftningen behöver därför utformas för att reglera energi snarare än el, precis som direktivet gör.

Direktivet handlar specifikt om småskalig energi­produktion från förnybara energislag, vilket enligt EU:s definition ska förstås som alla fossilfria energi­slag utom kärnkraften. Det finns inget som tyder på att någon i närtid kommer att ansöka om att uppföra kärn­energi­produktion i så liten skala som avses i direktivet. Vi anser dock att lag­stift­ningen ska hållas teknikneutral. Den sven­ska lagstiftningen bör därför utfor­mas bredare än direktivet och bör om­fatta all fossilfri energiproduktion.

Därmed anser vi att riksdagen ska anta förslaget med de ändringar av rubriken och 1 och 2 §§ som föreslås i bilaga 3 samt att lagen ska träda i kraft den 15 juli 2021.

 

 

2.

Översyn av liknande bestämmelser för fossilfri energi, punkt 3 (SD)

av Mattias Bäckström Johansson (SD), Tobias Andersson (SD) och Eric Palmqvist (SD).

– Vid avslag på reservation 1 –

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2020/21:4040 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 3 och

2020/21:4049 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 2.

 

 

Ställningstagande

För att på allvar kunna möta klimathotet behöver utsläppen minska och sam­hället bli fossilfritt. För att klara av det behövs ren och stabil elförsörjning. Alla fossilfria energislag behöver vara möjliga att använda efter 2040. Vi vill därför både se mer kärnkraft och mer förnybart. Vi ställer oss i mångt och mycket bakom hur regeringen väljer att tillämpa artikel 16 i det omarbetade förnybartdirektivet. Som alltid när det gäller tillämpningen av EU-direktiv är det viktigt att inte överimplementera utan hålla sig till vad som är syftet med direktivet. Direktivet gäller förnybart. Vi menar samtidigt att det är nödvändigt att skifta det övergripande målet om att 100 procent av Sveriges energi­pro­duk­tion ska vara förnybar till att den ska vara 100 procent fossilfri. Därför anser vi att regeringen bör se över hur liknande bestämmelser om tidsfrister och kontaktpunkt kan införas för samtliga fossilfria energi­slag.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

 

3.

Översyn av liknande bestämmelser för fossilfri energi, punkt 3 – motiveringen (M, KD, L)

av Lars Hjälmered (M), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Lotta Olsson (M), Camilla Brodin (KD) och Joar Forssell (L).

 

 

Ställningstagande

Vi har i det föregående föreslagit ändringar i regeringens förslag till lag med bemyn­diganden att meddela föreskrifter om tidsfrister och kontaktpunkt för vissa ärenden som gäller tillförsel av förnybar energi. Förslagen till änd­ringar handlar bl.a. om att göra lagstiftningen teknikneutral så att den inklu­derar alla fossilfria energislag. Med en sådan ändring skulle de aktuella för­sla­gen bli tillgodosedda och det skulle därmed inte behövas några tillkänna­givanden enligt det som föreslås.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

 

 

4.

Tidsfrister och kontaktpunkt för koncessionspliktiga elnät, punkt 4 (S, L, MP)

av Anna-Caren Sätherberg (S), Mattias Jonsson (S), Monica Haider (S), Mathias Tegnér (S), Åsa Eriksson (S), Joar Forssell (L) och Amanda Palmstierna (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:4040 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1 och

2020/21:4044 av Rickard Nordin (C) yrkandena 2 och 3 i denna del.

 

 

Ställningstagande

I motionerna 2020/21:4040 (M) yrkande 1 och 2020/21:4044 (C) yrkandena 2 och 3 förordas att de nya bestämmelserna även bör omfatta koncessions­pliktiga elnät. Vi har ingen annan uppfattning än motionärerna om vikten av att på­skynda utbyggnaden av elnät på alla nivåer, bl.a. för att förstärka kapa­citeten. Tillståndsprocessen för byggande av nya ledningar är i dag i flera fall för lång. Vi noterar att Energimarknadsinspektionen under 2021 har fått ökade medel för att snabbare handlägga sitt stora antal liggande kon­ces­sions­ärenden (prop. 2020/21:1 utg.omr. 21 Energi, bet. 2020/21:NU3). Utskottet behandlar under våren proposition 2020/21:188 Moderna till­stånds­pro­cesser för elnät där regeringen utifrån nät­konces­sions­utredningen (SOU 2019:30) före­slår flera lagändringar som syftar till att det ska bli enklare att bygga ut elnätet i Sverige och att tillståndsförfarandena ska bli mindre resurs­krävande för både elnäts­företagen och de berörda myndigheterna. Vi konst­aterar att propositionen behandlar en del av utredningens för­slag och att övriga förslag bereds vidare i Regeringskansliet.

När det gäller bestämmelser om tidsfrister och kontaktpunkt som följer av genomförandet av det omarbetade förnybartdirektivets artikel 16 ser vi inte några skäl till att göra en annan bedömning än regeringen i fråga om vad bestäm­melserna bör omfatta. Vi kan i sammanhanget påminna om till­känna­givan­det från riksdagen om genomförande av EU-lagstiftning (bet. 2018/19:NU7, rskr. 2018/19:166). Enligt vad utskottet bl.a. anförde bör ut­gångs­punkten vara att EU-direktiv ska införas på mini­minivå i nationell lag­stiftning.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

 

 

5.

Vissa övriga frågor om bestämmelser om tidsfrister och kontaktpunkt, punkt 5 (C)

av Helena Lindahl (C) och Rickard Nordin (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:4044 av Rickard Nordin (C) yrkandena 1, 3 i denna del och 4.

 

 

Ställningstagande

Vi har tidigare ställt oss bakom att tillstyrka regeringens förslag och vi vill inledningsvis framhålla att vi välkomnar förslaget om tidsfrister och kontakt­punkt för att främja produktionen av förnybar energi. För att säkerställa en hållbar omställning behöver de fossila källorna ersättas med förnybar energi. Med ett energibehov som väntas öka behöver såväl en hållbar som tillräcklig framtida elproduktion tryggas. Dagens tillståndsprocesser är en broms­kloss snarare än en möjliggörare av omställningen. Vi anser att tillstånds­pro­cesserna bör halveras. Förslaget om tidsfrister och kontaktpunkt som följer av det om­arbetade förnybartdirektivet skapar möjligheter att förkorta till­stånds­pro­ces­serna väsentligt. Vi känner oss dock bekymrade när det gäller några områden i regeringens förslag.

Utöver det vi tidigare tagit upp om att elnät på fler nivåer borde inkluderas i förslaget menar vi att formuleringarna när det gäller synnerliga skäl lämnar stort utrymme för tolkning. Enligt förslaget ska tids­fristerna kunna förlängas med ett år om det finns synnerliga skäl. Regeringen ger inget förtydligande när det gäller vilken typ av synnerliga skäl som skulle kunna ligga till grund för ett sådant beslut eller vem som fäller ett sådant avgörande. Vi anser att det risker­ar att leda till att för­slaget urvattnas om det inte finns en tydlig begräns­ning av vilka skäl som anses vara legitima för förlängning.

Vidare anser vi att processerna för miljötillstånd och nätkoncession bör löpa parallellt.

Slutligen välkomnar vi inrättandet av en kontaktpunkt som ska underlätta tillståndsförfaranden, vilket följer av direktivet. Energimyndigheten är enligt vår uppfattning en lämplig kontaktpunkt och bör få ansvar för att tidsfristerna upprätthålls och för att vidta åtgärder om efterlevnaden är bristfällig. När det gäller de myndigheter som kontaktpunkten ska omfatta anser vi att även För­svarsmakten, Sametinget och Kommerskollegium bör inkluderas efter som de handlägger sådana ärenden som kontaktpunkten ska omfatta.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

 

6.

Konsekvenser för företagen, punkt 6 (KD)

av Camilla Brodin (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:4049 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 1.

 

 

Ställningstagande

I sitt remissvar över promemorian Tidsfrister och kontaktpunkt för att främja produktionen av förnybar energi påpekar Regelrådet att det inte går att utläsa hur förslagen kan påverka enskilda företags administrativa rutiner och kost­nader. Detta framhålls som en brist. Vidare anser myndigheten att det också finns bristfälligheter i underlaget i fråga om huruvida man kan utesluta att det finns en påverkan på företag i andra avseenden. Även i delen om hur kon­kurrenssituationen mellan små och större företag skulle kunna påverkas finns det brister i beslutsunderlaget. Regelrådet menar att detta försvårar möjlig­heten att dra tydliga slutsatser.

Jag kan konstatera att regeringen väljer att inte kommentera Regelrådets invändningar i propositionen utan går förbi dessa i tystnad. Eftersom det vid varje lagändring bör göras en mycket noggrann analys av hur närings­livet påverkas av förändringarna menar jag att detta är en svaghet i propositionen. Riksdagen får inte missa något tillfälle att strömlinjeforma lag­stiftningsarbetet i syfte att göra det enkelt att starta, driva och utveckla företag i Sverige. Reger­ingen bör i den fortsatta processen åtgärda dessa brister och göra en fördjupad konsekvensanalys av lagförslaget sett ur ett företagar­perspektiv där Regel­rådets synpunkter beaktas.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2020/21:181 Tidsfrister och kontaktpunkt för att främja tillförsel av förnybar energi:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag med bemyndiganden att meddela föreskrifter om tidsfrister och kontaktpunkt för vissa ärenden som gäller tillförsel av förnybar energi.

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:1512) om elektromagnetisk kompatibilitet.

Följdmotionerna

2020/21:4008 av Joar Forssell m.fl. (L):

1.Riksdagen beslutar att det som i propositionen betecknas som lagen med bemyndiganden att meddela föreskrifter om tidsfrister och kontaktpunkt för vissa ärenden som gäller tillförsel av förnybar energi ges den lydelse som framgår av motionens bilaga.

2.Riksdagen beslutar att lagens rubrik ska vara Lag med bemyndiganden att meddela föreskrifter om tidsfrister och kontaktpunkt för vissa ärenden som gäller tillförsel av fossilfri energi.

2020/21:4040 av Lars Hjälmered m.fl. (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att elnät ska byggas ut på alla nivåer och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att direktivets regler för förnybar energi även ska gälla fossilfria tekniker och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:4044 av Rickard Nordin (C):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt ska återkomma med förtydligande av vilka synnerliga skäl som kan utgöra grund för förlängda tidsfrister samt vem som fäller detta avgörande och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att såväl transmissions- som regionnät ska omfattas av förslaget och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tidsfristerna ska omfatta prövning av nätkoncession och att prövning av miljötillstånd och nätkoncession ska löpa parallellt och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kontaktpunkten ska involvera även Försvarsmakten, Sametinget och Kommerskollegium och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:4049 av Camilla Brodin m.fl. (KD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en fördjupad konsekvensanalys av lagförslaget sett ur ett företagarperspektiv och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fossilfria energislag och tillkännager detta för regeringen.

 

 

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag


Bilaga 3

Reservanternas lagförslag

Reservation 1 (förslagspunkt 1)

Ändring i regeringens förslag till lag med bemyndiganden att meddela föreskrifter om tidsfrister och kontaktpunkt för vissa ärenden som gäller tillförsel av förnybar energi

 

Regeringens förslag

Reservanternas förslag

 

Lag med bemyndiganden att meddela föreskrifter om tidsfrister och kontaktpunkt för vissa ärenden som gäller tillförsel av förnybar energi

Lag med bemyndiganden att meddela föreskrifter om tidsfrister och kontaktpunkt för vissa ärenden som gäller tillförsel av fossilfri energi

 

1 §

Regeringen får meddela föreskrifter om tidsfrister för kommuners handläggning av ärenden om tillstånd, anmälningar eller dispenser som gäller

  1. uppförande, uppgradering eller drift av anläggningar för produktion av förnybar el, och
  2. utrustning för anslutning av sådana anläggningar till el­nätet.
  1. uppförande, uppgradering eller drift av anläggningar för produktion av fossilfri energi, och
  2. utrustning för anslutning av sådana anläggningar till
    in­fra­struktur för energi­distri­bution.

 

2 §

Regeringen får meddela föreskrifter om kommuners medverkan i arbetet med kontaktpunkt för att vägleda sökande i ärenden om tillstånd, anmälningar eller dispenser som gäller

  1. uppförande, uppgradering eller drift av anläggningar för tillförsel av förnybar energi, och
  2. utrustning för anslutning av sådana anläggningar till nätet.
  1. uppförande, uppgradering eller drift av anläggningar för tillförsel av fossilfri energi, och

 

 

  1. utrustning för anslutning av sådana anläggningar till
    in­fra­struktur för energi­distri­bution.