|
Kulturutskottets betänkande
|
Det civila samhället, inklusive trossamfund
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden, främst med hänvisning till pågående arbeten och att yrkanden till viss del är tillgodosedda. Motionsyrkandena handlar bl.a. om stöd till civilsamhället inklusive trossamfund, effekter av coronaviruset, stöd till lokala insatser samt en upplysningskampanj om demokratiska och mänskliga rättigheter.
I betänkandet finns sex reservationer (M, SD, C, KD, L) och fyra särskilda yttranden (M, C, KD, L).
Behandlade förslag
Ca 70 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2019/20 och 2020/21.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Statligt stöd till civilsamhället inklusive trossamfund
Stöd till vissa organisationer inom civilsamhället
Åtgärder för stöd till civilsamhällets organisationer
Upplysningskampanj om demokratiska och mänskliga rättigheter
1.Statligt stöd till civilsamhället inklusive trossamfund, punkt 1 (M, SD)
2.Statligt stöd till civilsamhället inklusive trossamfund, punkt 1 (KD)
3.Stöd till vissa organisationer inom civilsamhället, punkt 2 (SD)
4.Stöd till illegala invandrare, punkt 3 (SD)
5.Åtgärder för stöd till civilsamhällets organisationer, punkt 4 (L)
6.Effekter av coronaviruset, punkt 5 (C)
1.Motioner som bereds förenklat, punkt 9 (M)
2.Motioner som bereds förenklat, punkt 9 (C)
3.Motioner som bereds förenklat, punkt 9 (KD)
4.Motioner som bereds förenklat, punkt 9 (L)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2019/20
Motioner från allmänna motionstiden 2020/21
Bilaga 2
Motionsyrkanden som bereds förenklat och avstyrks av utskottet
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Statligt stöd till civilsamhället inklusive trossamfund |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:2874 av Boriana Åberg (M),
2019/20:3277 av Amineh Kakabaveh (-) yrkande 11,
2020/21:451 av Amineh Kakabaveh (-) yrkande 10,
2020/21:506 av Amineh Kakabaveh (-) yrkande 5,
2020/21:2353 av Boriana Åberg (M) yrkande 3,
2020/21:3339 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 6 och
2020/21:3498 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 4.
Reservation 1 (M, SD)
Reservation 2 (KD)
|
2. |
Stöd till vissa organisationer inom civilsamhället |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:1091 av Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) yrkande 5,
2019/20:3194 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 2,
2019/20:3220 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 3, 4 och 6,
2020/21:601 av Josef Fransson (SD) yrkande 14,
2020/21:642 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 1,
2020/21:809 av Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) yrkandena 1, 4, 6 och 8,
2020/21:1613 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 5,
2020/21:2887 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 3, 4 och 6 samt
2020/21:3453 av Markus Wiechel och Sara Gille (båda SD) yrkande 7.
Reservation 3 (SD)
|
3. |
Stöd till illegala invandrare |
Riksdagen avslår motion
2020/21:809 av Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) yrkande 7.
Reservation 4 (SD)
|
4. |
Åtgärder för stöd till civilsamhällets organisationer |
Riksdagen avslår motion
2020/21:3256 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 1.
Reservation 5 (L)
|
5. |
Effekter av coronaviruset |
Riksdagen avslår motion
2020/21:3176 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 1.
Reservation 6 (C)
|
6. |
Stödja lokala insatser |
Riksdagen avslår motion
2020/21:2449 av Teresa Carvalho m.fl. (S).
|
7. |
Stöd till riksföreningar |
Riksdagen avslår motion
2020/21:1028 av Martina Johansson (C).
|
8. |
Upplysningskampanj om demokratiska och mänskliga rättigheter |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:3277 av Amineh Kakabaveh (-) yrkande 10 och
2020/21:451 av Amineh Kakabaveh (-) yrkande 9.
|
9. |
Motioner som bereds förenklat |
Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.
Stockholm den 4 mars 2021
På kulturutskottets vägnar
Lawen Redar
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lawen Redar (S), Christer Nylander (L), Vasiliki Tsouplaki (V), Viktor Wärnick (M), Hans Hoff (S), Annicka Engblom (M), Aron Emilsson (SD), Lars Mejern Larsson (S), Per Lodenius (C), Ann-Britt Åsebol (M), Angelika Bengtsson (SD), Anna Wallentheim (S), Roland Utbult (KD), Åsa Karlsson (S), Jonas Andersson i Linghem (SD), Pernilla Stålhammar (MP) och John Weinerhall (M).
I betänkandet behandlar utskottet 65 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2019/20 och 2020/21 som handlar om det civila samhället inklusive trossamfund. Av dessa behandlas 35 yrkanden i förenklad form eftersom de tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden.
I bilaga 1 finns en förteckning över de förslag som behandlas i detta betänkande. Motionsförslagen som bereds förenklat finns även i bilaga 2.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om stöd till civilsamhället med hänvisning till att regeringens beredning inte bör föregripas.
Jämför reservation 1 (M, SD) och 2 (KD).
Motionerna
Lotta Finstorp m.fl. (M) anser i kommittémotion 2020/21:3339 yrkande 6 att regeringen snarast ska återkomma till riksdagen med förslag om att se till att organisationer som inte delar det svenska samhällets grundläggande demokratiska värderingar inte får något offentligt stöd.
Boriana Åberg (M) anser i motion 2019/20:2874 att skattepengar inte bör gå till att finansiera religiös verksamhet. Samma motionär anser i motion 2020/21:2353 yrkande 3 att allt offentligt stöd som går till militanta djurrättsaktivister eller andra extremister bör genomgå noggrann granskning.
Andreas Carlson m.fl. (KD) anser i kommittémotion 2020/21:3498 yrkande 4 att regeringen bör införa de ändringar i lagar och förordningar som föreslås i SOU 2019:35 om nya demokrativillkor för bidrag till civilsamhället, så att inga offentliga bidrag ska gå till extremistiska organisationer. Motionärerna påtalar att det är hög tid att ändringarna införs.
Amineh Kakabaveh (-) anser i motion 2019/20:3277 yrkande 11 att man vid utbetalning av statliga medel till religiösa organisationer och studieförbund bör titta på vilken relation de har till hederskultur, våld, kvinnoförtryck och förtryck av homosexuella. Samma motionär anser i motion 2020/21:451 yrkande 10 att skattemedel till organisationer och samfund som inte upprätthåller demokratins grundprinciper om kvinnors-, barns- och homosexuellas rättigheter samt upprätthåller hederskultur, ska upphöra. Dessutom framhåller samma motionär i motion 2020/21:506 yrkande 5 att inga offentliga medel bör delas ut till organisationer som sprider antisemitism.
Bakgrund
Utredningen om översyn av statens stöd till trossamfund, som sett över bl.a. demokrativillkoren i statens stöd till trossamfunden, lämnade i mars 2018 betänkandet Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige (SOU 2018:18). Betänkandet har remissbehandlats och bereds inom Regeringskansliet.
Demokrativillkorsutredningen lämnade i juni 2019 betänkandet Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället (SOU 2019:35). I betänkandet lämnades förslag till ett förtydligat och enhetligt demokrativillkor för den statliga bidragsgivningen till civilsamhällets organisationer. Utredningen har också tagit fram en vägledning som ska stödja handläggare på statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter i tillämpningen av demokrativillkoret. I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr.17) anges att betänkandet har remissbehandlats och utgör underlag för regeringens fortsatta arbete, samt att regeringen avser att återkomma under mandatperioden med förslag om ett nytt demokrativillkor.
Regeringen beslutade den 3 november 2020 att tillsätta en särskild utredare som ska analysera frågor om personuppgiftsbehandling och sekretess i ärenden om stöd till det civila samhället, inklusive trossamfunden. Med trossamfund avses i dessa direktiv de trossamfund som omfattas av lagen (1999:932) om stöd till trossamfund (dir. 2020:113). Utredaren ska bl.a.
• analysera vilka personuppgifter som kan komma att behandlas i ärenden om stöd till det civila samhället inklusive trossamfunden
• analysera behovet av kompletterande bestämmelser för att nödvändig personuppgiftsbehandling ska kunna ske
• ta ställning till om det ska ställas krav på att en revisor granskar
• trossamfundens uppgifter om antal betjänade som är bosatta i Sverige och hur ett sådant krav ska utformas
• analysera behovet av och konsekvenserna av att införa bestämmelser om sekretess
• lämna nödvändiga författningsförslag.
Uppdraget ska redovisas senast den 1 augusti 2021.
Genom ett tilläggsdirektiv den 14 november 2020 har den särskilda utredaren fått i uppdrag att även kartlägga behovet av och förutsättningarna för att inrätta en stödfunktion som på ett rättssäkert sätt ska kunna bistå med samråd för fördjupade granskningar vid bidragsgivning och av annan offentligt finansierad verksamhet samt lämna nödvändiga författningsförslag (dir. 2020:117). Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2021. Ett delbetänkande som avser delarna i de ursprungliga direktiven om personuppgiftshantering ska dock lämnas senast den 1 augusti 2021.
Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) angav följande i pressmeddelandet:
Säkerhetspolisen har uppmärksammat att det finns ett behov av att inrätta ett kunskapscentrum med kompetens om aktörer, våldsbejakande extremism och antidemokratiska miljöer som kan bistå myndigheter med att göra fördjupade granskningar. Inga offentliga medel ska gå till antidemokratisk verksamhet, och ändå förekommer detta. Det är viktigt att myndigheternas granskningar av ansökningar om statsbidrag förbättras och att de får stöd i detta.
Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP) anförde i interpellationsdebatt (2020/21:202) i december 2020 bl.a. följande:
Jonas Andersson i Linköping har frågat mig om jag avser att agera så att inga statsbidrag utgår till organisationer med extremistiska inslag innan eventuell ny reglering finns på plats till följd av den utredning som har tillsatts. […]
Offentliga medel ska endast gå till verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande värderingar. Att offentliga medel utnyttjas på felaktigt sätt är helt oacceptabelt.
Redan med dagens regelverk kan myndigheterna stoppa utbetalningar till organisationer som inte lever upp till demokrativillkor. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har exempelvis stoppat bidrag till flera organisationer där det funnits misstankar om att de mottagande organisationerna inte lever upp till de demokrativillkor som följer med bidraget. Vidare har regeringen genomfört flera olika insatser parallellt med processen för ett nytt demokrativillkor. Bland annat har MUCF från 2020 fått ökade medel till sitt förvaltningsanslag i syfte att stärka bidragshanteringen. Detta har underlättat för myndigheten att tillämpa befintliga demokrativillkor.
En överväldigande majoritet av bidragen går i dag till organisationer som gör viktiga insatser för samhället. […]
Jag och regeringen tar naturligtvis den här frågan på största allvar.
De senaste veckorna har jag hört […] påståenden som att det skulle handla om att regeringen inte tar frågan på allvar och att det är en medveten förhalning att arbetet med demokrativillkor nu ges ett följduppdrag att titta på frågan om personuppgiftsbehandling. […]
Inget kunde vara mer fel. Däremot vore det rent oansvarigt av regeringen om vi inte fick till en ny lagstiftning med enhetliga, tydliga demokrativillkor som ger större möjlighet att titta på hur enskilda företrädare i olika föreningar och organisationer har agerat i strid mot demokratins värderingar. Då måste vi, fru talman, kunna tillämpa lagstiftningen på riktigt. Att hävda något annat är ju att fullständigt missuppfatta regeringens ansvar för att få till en tillämpbar lagstiftning, och en sådan förutsätter jag att också Sverigedemokraterna och Jonas Andersson vill ha. […]
Det finns demokrativillkor redan i dag som en majoritet av de olika stödförordningarna har att luta sig mot. Regeringen har inte legat på latsidan. Regeringen har steg för steg skärpt kontrollen av de stöd som delas ut. Vi har nu gett ett uppdrag, i kombination med den nya utredningen och på inrådan av Säpo, att också utreda en stödfunktion som ska kunna fungera just som råd till olika bidragsgivande myndigheter och aktörer. Det, fru talman, är också ett sätt att skapa tillämpbara demokrativillkor och skärpa det här arbetet på riktigt, i verkligheten.
Regeringen har också på olika sätt gett de bidragsgivande myndigheterna och organisationerna bättre möjligheter att granska de bidrag som har betalats ut. Till exempel har MUCF, som ligger under Kulturdepartementets ansvar, fått större möjlighet att granska de bidrag som betalats ut. Även Myndigheten för stöd till trossamfund har genomfört och fått i uppdrag att fortsätta utveckla arbetet när det gäller just kontrollen och kopplingen till demokratins värderingar. […]
Regeringen är också väldigt mån om att när vi har demokrativillkor på plats ska de vara rättssäkra, tillämpbara och fungera i verkligheten. Jag förutsätter även här att Sverigedemokraterna vill att vi ska ta hänsyn till grundläggande principer som rättsstatens principer och rättssäkerhet när vi väl har en lag på plats och att den verkligen ska fungera.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, och Myndigheten för stöd till trossamfund, SST, har i regleringsbrev för 2021 fått följande krav om återrapportering när det gäller demokrativillkor:
• MUCF har fått i uppdrag att redovisa hur den säkerställer att de statsbidrag myndigheten utbetalar går till verksamheter som uppfyller demokrativillkoren i statsbidragsförordningarna.
• SST ska utifrån vad som framkommit under den fortlöpande dialogen med de bidragsberättigade trossamfunden om förutsättningarna för stödet, särskilt redovisa hur de bidragsberättigade trossamfunden arbetar för att bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på.
Kulturdepartementet har uppgett att ytterligare åtgärder kommer att redovisas i skrivelse 2020/21:75, som departementet avser att lämna i mitten av mars.
Utskottets ställningstagande
I likhet med motionärerna vill utskottet understryka att statsbidrag inte ska gå till organisationer som agerar i strid med samhällets grundläggande värderingar och med de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter. Den beredning om demokrativillkor vid bidragsgivning som pågår, där bl.a. frågor om personuppgiftsbehandling och sekretess ingår, bör enligt utskottet inte föregripas. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2019/20:2874 (M), 2019/20:3277 (–) yrkande 11, 2020/21:451 (–) yrkande 10, 2020/21:506 (–) yrkande 5, 2020/21:2353 (M) yrkande 3, 2020/21:3339 (M) yrkande 6 och 2020/21:3498 (KD) yrkande 4.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om stöd till vissa organisationer inom civilsamhället med hänvisning till att regeringens beredning inte bör föregripas.
Jämför reservation 3 (SD).
Motionerna
Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) anser i kommittémotionerna 2019/20:1091 yrkande 5 och 2020/21:809 yrkande 4 att offentligt finansierade stöd till organisationer inom Muslimska brödraskapets nätverk ska stoppas.
Markus Wiechel m.fl. (SD) anser vidare i motion 2019/20:3194 yrkande 2 att stöd som går till trossamfund med en internationell koppling ska granskas särskilt, då vissa trossamfund kan stödja bl.a. hårdföra, totalitära regimer.
Markus Wiechel m.fl. (SD) anser i motion 2019/20:3220 att statligt stöd ska stoppas till dels Muslimska brödraskapet och dess underorganisationer (yrkande 3), dels Sveriges Unga Muslimer (yrkande 4), dels Islamiska Förbundet i Sverige (yrkande 6). Likadana yrkanden framställs i motion 2020/21:2887 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 3, 4 och 6.
Josef Fransson (SD) anser i motion 2020/21:601 yrkande 14 att ekonomiskt stöd från det offentliga till föreningar som helt eller delvis producerar ideologi och propaganda ska förbjudas.
Adam Marttinen m.fl. (SD) framhåller i kommittémotion 2020/21:642 yrkande 1 att den svenska staten aldrig ska finanseria framväxten av eller underlätta och befrämja våldsbejakande extremism och antidemokratiska värderingar, varför motionärerna kräver skärpta regelverk och bättre tillsyn.
Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) anser i kommittémotion 2020/21:809 att regeringen bör återkomma med förslag dels på hur regelverk och tillsyn ska skärpas i syfte att förhindra att våldsbejakande och icke-demokratiska organisationer får offentligfinansierat stöd (yrkande 1), dels om att motverka inkonsekvent utdelning av statsbidrag, så att statliga aktörer vid utbetalningar av bidrag inte gör olika bedömningar (yrkande 6), dels som säkerställer att statligt stöd inte ska kunna gå till civilsamhällsorganisationer med en agenda som kretsar kring vitt privilegium, vit skörhet och motsvarande rasistiska idéer (yrkande 8).
Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) anser i kommittémotion 2020/21:1613 yrkande 5 att reglerna om statligt stöd bör ses över så att inga medel som betalas ut kan användas för att bekosta terrorverksamhet.
Markus Wiechel och Sara Gille (båda SD) framhåller i motion 2020/21:3453 yrkande 7 vikten av att förhindra stöd till föreningar, religiösa samfund eller organisationer som sanktionerar våld och förtryck i hederns namn.
Utskottets ställningstagande
I likhet med vad utskottet konstaterar ovan under rubriken Statligt stöd till civilsamhället inklusive trossamfund, anser utskottet att den beredning om demokrativillkor vid bidragsgivning till civilsamhället som pågår, där bl.a. frågor om personuppgiftsbehandling och sekretess ingår, inte bör föregripas. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2019/20:1091 (SD) yrkande 5, 2019/20:3194 (SD) yrkande 2, 2019/20:3220 (SD) yrkandena 3, 4 och 6, 2020/21:601 (SD) yrkande 14, 2020/21:642 (SD) yrkande 1, 2020/21:809 (SD) yrkandena 1, 4, 6 och 8, 2020/21:1613 (SD) yrkande 5, 2020/21:2887 (SD) yrkandena 3, 4, och 6 samt 2020/21:3453 (SD) yrkande 7.
CIVILA SAMHÄLLET
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om stöd till illegala invandrare med hänvisning till den ordning och kontroll som gäller vid bidragsgivning.
Jämför reservation 4 (SD).
Motionen
Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) anser i kommittémotion 2020/21:809 yrkande 7 att regeringen bör återkomma med förslag som säkerställer att offentligfinansierat stöd inte ska kunna utbetalas till civilsamhällesorganisationer som skapar incitament för och underlättar illegala invandrares vistelse i Sverige.
Bakgrund
Riksdagen beslutade 2020 på förslag från regeringen att stärka det civila samhällets möjligheter att göra insatser för människor i utsatta situationer med 200 miljoner kronor under 2020. Detta gjordes genom dels en satsning på 100 miljoner kronor för att möta ökad utsatthet för barn, kvinnor och hbtq-personer, heder m.m. i samband med coronaviruset (prop. 2019/20:146, bet. 2019/20:FiU56, rskr 2019/20:212), dels en satsning på 100 miljoner kronor för att stärka civilsamhällets insatser mot äldres ensamhet under coronapandemin och för att stärka människor i särskild social utsatthet (prop. 2019/20:167, bet. 2019/20:FiU60, rskr. 2019/20:297). För sistnämna ändamål, att stärka människor i särskild social utsatthet, fördelade Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) 48 miljoner kronor till 17 organisationer, bl.a. Sveriges Stadsmissioner, Frälsningsarmén, Svenska Röda Korset och Svenska kyrkan. Medlen fördelades enligt förordningen (2020:439) om statsbidrag med anledning av covid-19 till vissa organisationer som bedriver verksamhet som riktar sig till människor i socialt särskilt utsatta situationer.
Riksdagen beslutade den 25 februari 2021 om extra medel till civilsamhället med anledning av coronaviruset, vilket innebar att civilsamhällets organisationer tillfördes 60 miljoner kronor för att stärka föreningar och organisationer som arbetar med sociala och humanitära insatser riktade till människor i socialt särskilt utsatta situationer (prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43, rskr 2020/21:205).
När det gäller de extra medel som tillförs det civila samhället för att stärka människor i särskild social utsatthet gäller förordningen (2020:439) om statsbidrag med anledning av covid-19 till vissa organisationer som bedriver verksamhet som riktar sig till människor i socialt särskilt utsatta situationer. Där anges att statsbidrag får lämnas till ideella föreningar som i sin verksamhet respekterar demokratins idéer, inklusive jämställdhet och förbud mot diskriminering. Vidare anges att MUCF vid sin fördelning av statsbidrag till organisationer inom det civila samhället som bedriver verksamhet som riktar sig till människor som befinner sig i socialt särskilt utsatta situationer får prioritera mellan inkomna ansökningar och ge företräde till de ansökningar som bedöms ha bäst förutsättningar att uppfylla syftet att förstärka sin verksamhet för att möta ökade behov med anledning av spridningen av det virus som orsakar sjukdomen covid-19. Det är sedan MUCF som ansvarar för redovisningen av att bidraget gått till det som avses. En mottagare av statsbidrag är enligt förordningen återbetalningsskyldig om bidraget inte har använts för de ändamål som det har beviljats för.
Kultur- och demokratiminister Amanda Lind angav i maj 2020 bl.a. följande i sitt svar på en skriftlig fråga (2019/20:1347):
Jonas Andersson i Linköping har frågat mig om jag ser en risk med att satsningen på civilsamhällesorganisationer riskerar att försvåra och underminera för myndigheter som ska verka för att illegala invandrare ska lämna Sverige.
Organisationer inom civilsamhället har centrala roller när det gäller att nå och stödja människor i särskilt utsatta situationer. Detta blir tydligt inte minst under den rådande pandemin. I en kris kan ett stöd till civilsamhällets organisationer för utökad social och humanitär verksamhet göra stor nytta. Regeringen, Centerpartiet och Liberalerna har därför kommit överens om att i en extra ändringsbudget föreslå en satsning på 100 miljoner kronor till civilsamhället under 2020 för att stärka organisationer som arbetar för samhällets mest utsatta. […]
Regeringen kommer att ta ställning till hur medlen ska fördelas efter riksdagens behandling av den extra ändringsbudgeten och kommer sedan att återkomma med mer information om den närmare utformningen av stödet.
Utskottets ställningstagande
När det gäller de extra medel som tillförts det civila samhället för att stärka människor i särskild social utsatthet är det, som framgår ovan, MUCF som ska prioritera ansökningar från de organisationer som bedöms ha bäst förutsättningar att uppfylla syftet med bidraget. De ska också se till att bidragen går till det ändamål som det lämnats för, och om bidragen används för något annat ändamål ska medlen återbetalas. Med hänsyn till den ordning och den kontroll som gäller vid bidragsgivning bör enligt utskottet motionsyrkandet inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida, och motion 2020/21:809 (SD) yrkande 7 avstyrks därför.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att förbättra statens arbete med stöd till civilsamhällets organisationer. Utskottet hänvisar till bl.a. de åtgärder regeringen vidtagit.
Jämför reservation 5 (L).
Motionen
Christer Nylander m.fl. (L) framhåller i kommittémotion 2020/21:3256 yrkande 1 att åtgärder behövs för att förbättra statens arbete med stöd till organisationer inom civilsamhället. Motionärerna påtalar att det är politikens uppgift att slipa ner trösklar och skapa goda förutsättningar för ett levande och berikande civilsamhälle. Civilsamhällespolitiken måste enligt motionärerna också handla om att underlätta för civilsamhällesorganisationerna att göra det de själva önskar.
Bakgrund
Regeringen lämnade våren 2018 skrivelse 2017/18:246, En politik för engagemang – långsiktighet och oberoende för civilsamhället. I skrivelsen beskrivs åtgärder som vidtagits under mandatperioden 2014–2018 och som enligt regeringen bidragit till mer långsiktiga och stabila villkor för det civila samhället. Skrivelsen utgår delvis från Utredningen för ett stärkt civilsamhälles betänkande Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13).
I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr.17) anges följande:
Det civila samhället är en omistlig del av vår demokrati. En utgångspunkt för politiken för det civila samhället är att villkoren för det civila samhället som en central del av demokratin ska förbättras.
Regeringen anser att det är viktigt att fortsätta att underlätta för det civila samhällets organisationer att självständigt bedriva och utveckla sin verksamhet och därigenom bidra till ett demokratiskt och hållbart samhälle.
Vidare har MUCF till uppgift att ta fram och förmedla kunskap om det civila samhällets villkor och utveckling, och fungerar som ett stöd i dialogen mellan regeringen och det civila samhällets organisationer inom politiken för det civila samhället.
Utskottets ställningstagande
Det övergripande målet för politiken för det civila samhället är att förbättra villkoren för det civila samhället som en central del av demokratin. Regeringen beskrev i skrivelse 2017/18:246, En politik för engagemang – långsiktighet och oberoende för civilsamhället, åtgärder som vidtagits under mandatperioden 2014–2018 och som bidragit till mer långsiktiga och stabila villkor för det civila samhället. I budgetpropositionen för 2021 påtalar regeringen att det är viktigt att fortsätta att underlätta för det civila samhällets organisationer att självständigt bedriva och utveckla sin verksamhet. Med hänsyn till de åtgärder som regeringen vidtagit och avser att vidtaga när det gäller att förbättra stödet till civilsamhällets organisationer, anser utskottet att motionsyrkandet till viss del får anses tillgodosett och avstyrker därmed motion 2020/21:3256 (L) yrkande 1.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om en översyn av coronapandemins effekter med hänvisning till de återrapporteringskrav i regleringsbreven som berörda myndigheter fått.
Jämför reservation 6 (C).
Motionen
Per Lodenius m.fl. (C) påtalar i motion 2020/21:3176 yrkande 1 att coronapandemin har fått stora effekter också på civilsamhället. Det behöver enligt motionärerna göras en översyn av de effekter pandemin har fått och vilka åtgärder som krävs för att säkra ett starkt civilsamhälle även framöver.
Bakgrund
Som också framgår ovan beslutade riksdagen 2020 på förslag från regeringen om en satsning på 100 miljoner kronor för att stärka civilsamhällets insatser mot äldres ensamhet under coronapandemin och för att stärka människor i särskild social utsatthet (prop. 2019/20:167, bet. 2019/20:FiU60, rskr. 2019/20:297).
Enligt uppgift från Kulturdepartementet har regeringen från de myndigheter som berörs av coronapandemin efterfrågat återrapportering av effekterna av corona. MUCF ska enligt sitt regleringsbrev för 2021 särskilt prioritera att utveckla kunskapsstöd bl.a. om coronapandemin till det civila samhällets organisationer.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar i likhet med motionärerna att coronapandemin har haft en stor negativ påverkan på det civila samhället. Bland annat har ideella föreningar, idrottsföreningar och trossamfund drabbats hårt. Riksdagen har beslutat om extra medel till dessa grupper för att stärka dem under coronapandemin.
Som framgår ovan har regeringen också efterfrågat en återrapportering av effekterna av corona av de myndigheter som berörs, däribland MUCF. Utskottet anser med hänsyn till återrapporteringskraven att motionsyrkandet till stor del får anses tillgodosett och avstyrker motion 2020/21:3176 (C) yrkande 1.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om en samlad strategi för att stödja lokala insatser som syftar till att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre med hänvisning till de satsningar som gjorts.
Motionen
Teresa Carvalho m.fl. (S) anser i motion 2020/21:2449 att man bör överväga att ta fram en samlad strategi för att stödja lokala insatser och engagemang inom civilsamhället som syftar till att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre.
Bakgrund
Regeringen beslutade 2019 om förordningen (2019:474) om statsbidrag för insatser som bidrar till att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre personer. Det framgår av budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr.17) att Socialstyrelsen 2019 fördelade 18,5 miljoner kronor till totalt 102 organisationer, både pensionärsorganisationer och andra organisationer med verksamhet som vänder sig till äldre. Bidragen har enligt budgetpropositionen mött stort intresse och möjliggjort verksamheter som annars inte skulle kommit till stånd, och den mest frekventa insatsen är olika typer av trivselträffar. Satsningen fortsätter t.o.m. 2021.
Regeringen föreslog i propositionen Extra ändringsbudget för 2020 – Stöd till hälso- och sjukvården, utbildningsinsatser och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:167) att anslaget 13:5 Insatser för den ideella sektorn skulle öka med 100 miljoner kronor. Skälet var att utbrottet av det nya coronaviruset medfört ökade behov av sociala och humanitära insatser för särskilt utsatta grupper. För att möta de ökade behoven ansåg regeringen att organisationer som arbetar med att motverka äldres ensamhet och isolering skulle tillföras hälften, dvs. 50 miljoner kronor. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2019/20:FiU60, rskr. 2019/20:297).
I regeringens regleringsbrev till Socialstyrelsen för 2021 finns satsningar på ökat statsbidrag till kommunerna, där frågan om att motverka ensamhet bland äldre omnämns som ett viktigt område att arbeta med.
Det finns dessutom medel för insatser för att förbättra tillgänglighet till idrott för äldre beräknade inom anslaget 13:1 Stöd till idrotten utgiftsområde 17.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att regeringen under flera år har lämnat bidrag till organisationer som arbetar med att motverka äldres ensamhet. Dessutom nämns i satsningar på ökat statsbidrag till kommunerna frågan om att motverka ensamhet bland äldre som ett viktigt område. Utskottet anser att motionen till viss del får anses tillgodosedd, och avstyrker därmed motion 2020/21:2449 (S).
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om mer långsiktiga bidrag till riksföreningar med hänvisning till bl.a. den höga andelen generella bidrag.
Motionen
Martina Johansson (C) anser i motion 2020/21:1028 att det bör utredas hur medel till riksföreningar kan omfördelas till att bli mer årsbaserade föreningsstöd. Motionären påtalar att bidrag till riksförbund ofta ges i form av projektmedel, och att det minskar möjligheten att kunna arbeta mer långsiktigt.
Bakgrund
Enligt budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr.17) uppgick andelen generella bidrag till det civila samhällets organisationer under 2019 till 94 procent, vilket kan jämföras med 92 procent 2018. En hög andel generella bidrag är enligt regeringen i linje med regeringens ambition om självständighet och oberoende med stort utrymme för egna initiativ.
MUCF har i sin årliga rapport om det civila samhällets villkor för 2020 angett att resultaten visar att förutsättningarna över tid har varit stabila och att de flesta föreningar verkar under goda villkor. Dessutom anges att andelen föreningar som uppger att de har ekonomiska förutsättningar att bedriva sin kärnverksamhet har ökat från 74 till 90 procent under perioden 2012–2018.
Utskottets ställningstagande
Utskottet noterar att andelen föreningar som uppger att de har ekonomiska förutsättningar att bedriva sin kärnverksamhet har ökat över tid, och att också andelen generella bidrag till det civila samhällets organisationer har ökat. Mot denna bakgrund anser utskottet att motionen inte bör leda till någon åtgärd från riksdagens sida. Motion 2020/21:1028 (C) avstyrks.
TROSSAMFUND
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om en upplysningskampanj om demokratiska och mänskliga rättigheter med hänvisning till SST:s uppdrag att genomföra utbildningsinsatser som ska stärka samfundens arbete med demokrati och de mänskliga rättigheterna.
Motionerna
Amineh Kakabaveh (-) anser i motionerna 2019/20:3277 yrkande 10 och 2020/21:451 yrkande 9 att regeringen bör vända sig till vårt lands etniska och religiösa föreningar med en upplysningskampanj om demokratiska och mänskliga rättigheter med särskild tonvikt lagd på kvinnors och barns samt homosexuellas rättigheter, och tydliggöra hedersförtryckets mekanismer.
Bakgrund
Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) har under några år haft i uppdrag av regeringen att bl.a. genomföra dels kompetensinsatser för trossamfundsledare kring frågor kopplade till demokrati och föreningsjuridik, dels insatser för att stärka kvinnliga ledare inom trossamfunden.
Mot bakgrund av att det är 100 år sedan både män och kvinnor för första gången fick rösta i val till riksdagen, har regeringen uttalat att man vill uppmärksamma det demokratiska styrelseskicket och stärka demokratin för framtiden genom att genomföra en nationell satsning. Regeringen har i regleringsbrev för 2021 gett flera myndigheter i uppdrag att genomföra aktiviteter och insatser för att uppmärksamma det demokratiska styrelseskicket och dess värden. Uppdrag har bl.a. getts till SST att genomföra utbildningsinsatser som ska stärka samfundens arbete med demokrati och de mänskliga rättigheterna.
Utskottets ställningstagande
Men hänvisning till de kompetensinsatser som SST under flera år har bedrivit, och det uppdrag som SST fått i regleringsbrevet för 2021, att genomföra utbildningsinsatser som ska stärka samfundens arbete med demokrati och de mänskliga rättigheterna, anser utskottet att motionsyrkandena inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Motionerna 2019/20:3277 (–) yrkande 10 och 2020/21:451 (–) yrkande 9 avstyrks därmed.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår de motionsförslag som beretts i förenklad ordning.
Jämför särskilt yttrande 1 (M), 2 (C), 3 (KD) och 4 (L).
I betänkandet behandlas motionsförslag som rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden. Under riksmötet 2018/19 och 2019/20 har detta gjorts i betänkandena 2018/19:KrU15 och 2019/20:KrU8, och riksdagen har i enlighet med utskottets förslag avslagit motionsyrkandena. Utskottet avstyrker motionsförslagen med hänvisning till detta.
Det civila samhället
Motion 2020/21:802 av Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD)
I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag kring hur staten kan stärka civilsamhällets oberoende.
Motion 2020/21:1523 yrkande 2 av Robert Hannah och Arman Teimouri (båda L)
I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta bort bidrag från organisationer som sysslar med omvandlingsterapi.
Motion 2020/21:1613 yrkande 4 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD)
I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att få till transparens i statens utbetalningar av stöd till föreningar och stiftelser.
Motion 2020/21:3081 av Jan Ericson (M)
I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en översyn av statens stöd till organisationer.
Motion 2020/21:3144 yrkandena 1, 2, 8, 9 och 11 av Roland Utbult m.fl. (KD)
I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att tillräcklig hänsyn tas till civilsamhällets särart i utredningar och regelgivning (yrkande 1).
I yrkande 2 yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en analys av konsekvenser för det civila samhället vid utformning av politik och regelgivning ska genomföras.
Vidare yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med ett tydliggörande av hur ett ideellt offentligt partnerskap (IOP) ska kunna genomföras inom ramen för dagens lagstiftning eller med de ändringar av lagstiftningen som krävs för att formen ska kunna användas och utvecklas (yrkande 8).
I yrkande 9 yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppföljning av förstärkt kunskap hos offentliga aktörer för att man bättre ska förstå civilsamhällets särart samt om ytterligare utredning av minskat regelkrångel och förenklade bidragsansökningar för civilsamhällets organisationer.
Vidare yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna civilsamhällets ställning i förhållande till näringslivet och det offentliga (yrkande 11).
Motion 2020/21:3176 yrkandena 3–6 av Per Lodenius m.fl. (C)
I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla modeller för partnerskap mellan ideella organisationer, offentliga organ och näringslivet för att skapa möjligheter till fler samarbeten (yrkande 3).
I yrkande 4 yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en föreningsrättsutredning i syfte att tydliggöra och stärka civilsamhällets särart samt öka förutsättningarna att hantera kriser.
Vidare yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra möjligheterna för civilsamhället att bidra till integration och ökad delaktighet i samhället (yrkande 5).
I yrkande 6 yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om goda förutsättningar för dem som bidrar till samhället genom sitt ideella engagemang.
Motion 2020/21:3256 yrkandena 2 och 3 av Christer Nylander m.fl. (L)
I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att de statliga stöden till civilsamhället bygger på långsiktighet och tydliga mål samtidigt som detaljstyrning stävjas (yrkande 2).
I yrkande 3 yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fler reformer för att underlätta och stötta mindre, idéburna aktörer inom välfärdssektorn.
Motion 2020/21:3339 yrkandena 1–3 av Lotta Finstorp m.fl. (M)
I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att systematiskt sammanställa och sprida goda exempel på samverkan mellan civilsamhället och offentliga samhällsfunktioner (yrkande 1)
I yrkande 2 yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda idéburet partnerskap.
Vidare yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppföljning och granskning av stöd till civilsamhällets organisationer (yrkande 3).
Motion 2020/21:3405 yrkande 26 av Sofia Damm m.fl. (KD)
I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka samverkan mellan den offentlig sektorn och civilsamhället.
Motion 2020/21:3435 yrkandena 2–3 av Markus Wiechel m.fl. (SD)
I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en strategi för att samla den svenska diasporan (yrkande 2).
I yrkande 3 yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en strategi för hemvändande svenskar.
Trossamfund
Motion 2019/20:1091 yrkande 6 av Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD)
I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda konsekvenserna av det offentligfinansierade stöd som betalats ut till organisationer inom Muslimska brödraskapets nätverk.
Motion 2019/20:2845 av Boriana Åberg (M)
I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över en nedläggning av Myndigheten för stöd till trossamfund.
Motion 2019/20:3194 yrkandena 1 och 3 av Markus Wiechel m.fl. (SD)
I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slopa skattefinansierade statliga bidrag till trossamfund som inte är kopplade till bevarande av kulturarvet (yrkande 1).
I yrkande 3 yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lägga ned Myndigheten för stöd till trossamfund då tro är en privat angelägenhet.
Motion 2019/20:3220 yrkandena 7 och 8 av Markus Wiechel m.fl. (SD)
I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa kommunalt stöd till Muslimska brödraskapet och dess underorganisationer (yrkande 7).
I yrkande 8 yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda konsekvenserna av det ekonomiska stöd som betalats ut till organisationer inom Muslimska brödraskapets nätverk.
Motion 2020/21:809 yrkande 5 av Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD)
I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda konsekvenserna av det offentligfinansierade stöd som betalats ut till organisationer inom Muslimska brödraskapets nätverk.
Motion 2020/21:2887 yrkandena 7 och 8 av Markus Wiechel m.fl. (SD)
I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa kommunalt stöd till Muslimska brödraskapet och dess underorganisationer (yrkande 7).
I yrkande 8 yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda konsekvenserna av det ekonomiska stöd som betalas ut till organisationer inom Muslimska brödraskapets nätverk.
Motion 2020/21:3234 yrkande 8 av Johan Pehrson m.fl. (L)
I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bättre och mer systematiska granskningar av religiösa samfund som får statsbidrag.
Motion 2020/21:3481 yrkandena 1–4 av Markus Wiechel m.fl. (SD)
I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slopa skattefinansierade statliga bidrag till trossamfund som inte är kopplade till att bevara kulturarvet (yrkande 1).
I yrkande 2 yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att särskilt granska stöd som går till trossamfund med en internationell koppling.
Vidare yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lägga ned Nämnden för statligt stöd till trossamfund då tro är en privat angelägenhet (yrkande 3).
I yrkande 4 yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett statligt utredningsstöd inför utbetalningar av skattemedel till civilsamhället.
|
1. |
Statligt stöd till civilsamhället inklusive trossamfund, punkt 1 (M, SD) |
av Viktor Wärnick (M), Annicka Engblom (M), Aron Emilsson (SD), Ann-Britt Åsebol (M), Angelika Bengtsson (SD), Jonas Andersson i Linghem (SD) och John Weinerhall (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3339 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 6,
bifaller delvis motionerna
2019/20:3277 av Amineh Kakabaveh (-) yrkande 11,
2020/21:451 av Amineh Kakabaveh (-) yrkande 10 och
2020/21:506 av Amineh Kakabaveh (-) yrkande 5 och
avslår motionerna
2019/20:2874 av Boriana Åberg (M),
2020/21:2353 av Boriana Åberg (M) yrkande 3 och
2020/21:3498 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 4.
Ställningstagande
Vi anser att statens stöd till det civila samhället är viktigt och bör fortsätta. För att stödet ska uppfattas som legitimt måste systemet vara transparent. Kriterierna för att få stöd ska vara tydliga, och det ska finnas en grundlig granskning och uppföljning av hur stödet används. Skattepengar ska aldrig betalas ut till organisationer som inte delar det svenska samhällets grundläggande demokratiska värderingar. Vi vill säkerställa att offentliga medel inte tilldelas verksamheter som riskerar att främja eller stödja radikalisering, hedersförtryck eller våldsbejakande extremism. Att stöd helt enkelt slösas bort på projekt som inte genomförs är inte heller acceptabelt. På detta område har tyvärr brister uppdagats. Vi ser mycket allvarligt på detta. På sikt är det förödande för legitimiteten i statens stöd till civilsamhället, men också för den samhälleliga gemenskapen. Lagstiftning, regelverk och arbetssätt bör ses över i den mån det är nödvändigt för att säkerställa att stöd till civilsamhället används på ett ändamålsenligt sätt. Vad vi anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
2. |
Statligt stöd till civilsamhället inklusive trossamfund, punkt 1 (KD) |
av Roland Utbult (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3498 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 4,
bifaller delvis motionerna
2020/21:451 av Amineh Kakabaveh (-) yrkande 10,
2020/21:506 av Amineh Kakabaveh (-) yrkande 5 och
2020/21:3339 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 6 och
avslår motionerna
2019/20:2874 av Boriana Åberg (M),
2019/20:3277 av Amineh Kakabaveh (-) yrkande 11 och
2020/21:2353 av Boriana Åberg (M) yrkande 3.
Ställningstagande
Kristdemokraterna har varit med och ingått två blocköverskridande överenskommelser med regeringen om åtgärder mot terrorism, en 2015 och en 2017. Båda gångerna har vi drivit igenom ett demokratikrav för att få bidrag, så att inga offentliga bidrag ska gå till extremistiska organisationer. Vi var tvungna att återupprepa vårt krav 2017 eftersom inget hade hänt hos regeringen. Utredningen som tillsattes avlämnade i juni 2019 betänkandet Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället (SOU 2019:35). Betänkandet har remissbehandlats, men ännu har vi inte sett någon proposition eller lagrådsremiss trots att nästan fem år har gått sedan det först utlovades i terroröverenskommelsen. Parallellsamhällen i Sverige göds av statliga och kommunala bidrag som utnyttjas av både kriminella och extremister, inte sällan i samarbete. Det är dags att lagen ändras. Jag anser att regeringen bör införa de ändringar i lagar och förordningar som föreslås i SOU 2019:35.
|
3. |
Stöd till vissa organisationer inom civilsamhället, punkt 2 (SD) |
av Aron Emilsson (SD), Angelika Bengtsson (SD) och Jonas Andersson i Linghem (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2019/20:1091 av Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) yrkande 5,
2020/21:642 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 1,
2020/21:809 av Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) yrkandena 1, 4, 6 och 8 samt
2020/21:1613 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 5 och
bifaller delvis motionerna
2019/20:3194 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 2,
2019/20:3220 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 3, 4 och 6,
2020/21:601 av Josef Fransson (SD) yrkande 14,
2020/21:2887 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 3, 4 och 6 samt
2020/21:3453 av Markus Wiechel och Sara Gille (båda SD) yrkande 7.
Ställningstagande
En viktig faktor för att allmänhetens stöd för offentligfinansierade medel till det civila samhället ska kunna upprätthållas, är att dessa medel fördelas på ett ansvarsfullt sätt. Mottagare av sådant stöd ska uppfylla vissa minimikrav på kvalitet och samhällsnyttigt innehåll. Allt annat är att visa bristande respekt för demokratin och skattebetalarnas pengar. Det är ett återkommande problem i Sverige att organisationer får offentligfinansierat stöd trots att dessa haft exempelvis våldsbejakande eller islamistiska tendenser. Detta har skett trots att det har förekommit att organisationer av nämnda slag uppmanat till lagbrott, inte ställer sig bakom demokratiska grundprinciper såsom yttrande- och mötesfrihet, inte ställer sig bakom mäns och kvinnors lika värde etc. Även om regeringen till viss del tagit tag i problematiken så behöver den gå mer kraftfullt fram. Vi vill därför att regeringen ska ta fram förslag om hur regelverk och tillsyn ska kunna skärpas ytterligare så att våldsbejakande och icke-demokratiska organisationer, organisationer som bekostar terrorverksamhet samt civilsamhällsorganisationer med en agenda som kretsar kring vitt privilegium, vit skörhet och motsvarande rasistiska idéer inte ska kunna få offentligfinansierat stöd. Vidare måste regeringen se till att motverka en inkonsekvent utdelning av statsbidrag så att statliga aktörer vid utbetalningar av bidrag inte gör olika bedömningar.
Det finns tydliga kopplingar mellan organisationer inom Muslimska brödraskapets (MB) nätverk i Sverige och än mer extrema islamistgrupper såväl inom som utanför Sveriges gränser. Utan att många förstår allvaret bidrar Sverige med offentligfinansierat stöd till MB:s huvudsakliga mål att bygga en parallell islamisk sektor i Sverige som grundar sig på en form av islamistisk identitetspolitik. De önskar skapa ett parallellt muslimskt civilsamhälle med en etablering av olika institutioner som skolor, vårdinrättningar, kulturcenter och moskéer. Nätverket ägnar mycket tid åt att förhindra att muslimer i Sverige exponeras för västerländska normer och värderingar i alltför hög grad, varför de gynnas av en viss form av segregation i samhället. Detta är naturligtvis ingenting som gynnar svenska skattebetalare, varför regeringen snarast bör agera för att stoppa offentligfinansierat stöd till grupper som ingår i MB:s nätverk.
|
4. |
av Aron Emilsson (SD), Angelika Bengtsson (SD) och Jonas Andersson i Linghem (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:809 av Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) yrkande 7.
Ställningstagande
I den svenska civilsamhällespolitiken förekommer det att offentligfinansierat stöd delas ut till organisationer som medvetet gynnar illegala invandrares vistelse i Sverige. Det är inte rimligt att staten å ena sidan har myndigheter som ska verka för att utlänningar utan rätt att vistas i Sverige, ska lämna landet, samtidigt som staten å andra sidan har andra myndigheter som finansierar civilsamhällesorganisationer som skapar incitament för och underlättar illegala invandrares uppehälle i landet. En sådan bakvänd politik underminerar polisens och andra myndigheters verksamhet, det är att stötta myndighetstrots, vilket vi ser som helt oacceptabelt. Frågan om statligt stöd till den aktuella typen av organisationer blev omdebatterad exempelvis under maj 2020. Regeringen meddelade då under en presskonferens att man ville satsa mångmiljonbelopp på civilsamhället för att hjälpa människor under coronakrisen, och att illegala invandrare var en uttalad målgrupp för satsningen. Riksdagen bör verka för att civilsamhällesorganisationer som skapar incitament för och underlättar illegala invandrares vistelse i Sverige, inte ska kunna få offentligfinansierat stöd.
|
5. |
Åtgärder för stöd till civilsamhällets organisationer, punkt 4 (L) |
av Christer Nylander (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3256 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 1.
Ställningstagande
Civilsamhället är demokratins ursprung och förutsättning. Politiken och demokratin finns för att civilsamhället inte räcker till för vissa uppgifter – inte tvärtom. Liberalerna har både i regeringsställning och i opposition aktivt arbetat för att stärka civilsamhällets roll i samhället. Det är ett pågående arbete och det finns mycket kvar att göra. Det finns en enorm inneboende potential i civilsamhället och många organisationer som både kan och vill tillföra viktiga värden som både offentliga och kommersiella aktörer saknar. Det är politikens uppgift att slipa ned trösklar och skapa goda förutsättningar för ett levande och berikande civilsamhälle. Civilsamhällespolitiken måste också handla om att underlätta för civilsamhällesorganisationerna att göra det de själva önskar. Det är genom att vara fria och frivilliga som de blir en grundsten för vår demokrati. Autonomi och frihet är viktiga hörnpelare i civilsamhället. Politiken ska inte styra över frivilliga krafter, engagemanget måste ske på civilsamhällets villkor. De måste själva få definiera sina syften, och dessa är sällan att leverera de tjänster som politiken bestämmer. Vad jag anfört om att förbättra statens arbete med stöd till civilsamhällsorganisationer bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
6. |
av Per Lodenius (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3176 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 1.
Ställningstagande
Civilsamhället är viktigt såväl för enskilda som kan få bidra till något ändamål de brinner för, som för de som tar del av verksamheter som anordnas. Civilsamhället bidrar också till gemenskap och föreningsvana vilket är väldigt betydelsefullt även på samhällsnivå. Coronapandemin har fått stora effekter på civilsamhället. Jag anser att det behöver göras en översyn av dels de effekter pandemin har fått, dels vilka åtgärder som krävs för att säkra ett starkt civilsamhälle inklusive idrottslivet även framöver.
|
1. |
|
|
|
Viktor Wärnick (M), Annicka Engblom (M), Ann-Britt Åsebol (M) och John Weinerhall (M) anför: |
Utskottet har efter förenklad motionsberedning avstyrkt motionsförslag som finns i bilaga 2 och som avstyrktes våren 2019 och 2020. När det gäller dessa motionsförslag hänvisar vi till de senaste ställningstaganden som gjordes av företrädare från vårt parti i motsvarande frågor i betänkandena 2018/19:KrU15 och 2019/20:KrU8.
Vi vidhåller de synpunkter som fördes fram i motion 2020/21:3339 yrkandena 1–3 men avstår från att ge uttryck för dem i detta betänkande.
|
2. |
|
|
|
Per Lodenius (C) anför: |
Utskottet har genom förenklad motionsberedning avstyrkt de motionsförslag som finns upptagna i bilaga 2 eftersom motsvarande förslag har behandlats av utskottet i betänkandena 2018/19:KrU15 och 2019/20:KrU8.
Jag vidhåller mitt partis ståndpunkt i motion 2020/21:3176 yrkandena 3–6, men avstår från att ge uttryck för dem i detta betänkande.
|
3. |
|
|
|
Roland Utbult (KD) anför: |
Utskottet har efter förenklad motionsberedning avstyrkt motionsförslag som finns i bilaga 2. När det gäller dessa förslag hänvisar jag till de senaste ställningstaganden som gjorts av företrädare för mitt parti i motsvarande frågor i betänkandena 2018/19:KrU15 och 2019/20:KrU8.
Jag vidhåller mitt partis ståndpunkt i motion 2020/21:3144 yrkandena 1, 2, 8, 9 och 11 men avstår från att ge uttryck för dem i detta betänkande.
|
4. |
|
|
|
Christer Nylander (L) anför: |
Utskottet har efter förenklad motionsberedning avstyrkt motionsförslag som finns i bilaga 2. När det gäller dessa förslag hänvisar jag till de senaste ställningstaganden som gjorts av företrädare för mitt parti i motsvarande frågor i betänkandena 2018/19:KrU15 och 2019/20:KrU8.
Jag vidhåller mitt partis ståndpunkt i motion 2020/21:3256 yrkandena 2 och 3.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2019/20
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa offentligfinansierat stöd till organisationer inom Muslimska brödraskapets nätverk och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda konsekvenserna av det offentligfinansierade stöd som betalats ut till organisationer inom Muslimska brödraskapets nätverk och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över en nedläggning av Myndigheten för stöd till trossamfund och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ekonomiska bidrag från staten till religiösa förbund och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slopa skattefinansierade statliga bidrag till trossamfund som inte är kopplade till bevarande av kulturarvet och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att särskilt granska stöd som går till trossamfund med en internationell koppling och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lägga ned Myndigheten för stöd till trossamfund då tro är en privat angelägenhet och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa statligt stöd till Muslimska brödraskapet och dess underorganisationer och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa statliga medel till Sveriges Unga Muslimer och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förhindra statliga medel till Islamiska Förbundet i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa kommunalt stöd till Muslimska brödraskapet och dess underorganisationer och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda konsekvenserna av det ekonomiska stöd som betalats ut till organisationer inom Muslimska brödraskapets nätverk och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör vända sig till vårt lands etniska och religiösa föreningar med en upplysningskampanj om demokratiska och mänskliga rättigheter med särskild tonvikt lagd på kvinnors och barns samt homosexuellas rättigheter och som tydliggör hedersförtryckets mekanismer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anslagen som går från skattebetalarna till civila samhällets studieförbund och religiösa organisationer när de fördelas ska bedömas i relation till vilken effekt de har på hederskulturen och det våld och kvinnoförtryck samt förtryck av homosexuella som den inrymmer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Motioner från allmänna motionstiden 2020/21
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör vända sig till vårt lands etniska och religiösa föreningar med en upplysningskampanj om demokratiska och mänskliga rättigheter med särskild tonvikt lagd på kvinnors och barns samt homosexuellas rättigheter och tydliggöra hedersförtryckets mekanismer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anslagen till det civila samhället som går till organisationer och samfund som inte upprätthåller demokratins grundprinciper om kvinnors, barns och homosexuellas rättigheter samt upprätthåller hederskultur ska upphöra och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inga offentliga medel bör delas ut till organisationer som sprider antisemitism, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbjuda ekonomiskt stöd från det offentliga till föreningar som helt eller delvis producerar ideologi och propaganda, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skärpt regelverk och tillsyn gällande bidrag till ideella föreningar och trossamfund och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag kring hur staten kan stärka civilsamhällets oberoende och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag på hur regelverk och tillsyn ska skärpas i syfte att förhindra att våldsbejakande och icke-demokratiska organisationer får offentligfinansierat stöd och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa offentligfinansierat stöd till organisationer inom Muslimska brödraskapets nätverk och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda konsekvenserna av det offentligfinansierade stöd som betalats ut till organisationer inom Muslimska brödraskapets nätverk och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om att motverka inkonsekvent utdelning av statsbidrag och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag som säkerställer att offentligfinansierat stöd inte ska kunna utgå till civilsamhällesorganisationer som skapar incitament för och underlättar illegala invandrares vistelse i Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag som säkerställer att statligt stöd inte ska kunna utgå till civilsamhällesorganisationer med en agenda som kretsar kring vitt privilegium, vit skörhet och motsvarande rasistiska idéer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur medel till riksföreningar kan omfördelas till att bli mer årsbaserade föreningsstöd och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta bort bidrag från organisationer som sysslar med omvandlingsterapi, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att få till transparens i statens utbetalningar av stöd till föreningar och stiftelser och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reglerna kring stöd bör ses över så att inga medel som betalas ut av staten kan användas för att bekosta terrorverksamhet och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa allt offentligt stöd till djurrättsorganisationer som bejakar våld, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att ta fram en samlad strategi för att stödja lokala insatser och engagemang inom civilsamhället och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa statligt stöd till Muslimska brödraskapet och dess underorganisationer och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa statliga medel till Sveriges Unga Muslimer och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förhindra statliga medel till Islamiska Förbundet i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa kommunalt stöd till Muslimska brödraskapet och dess underorganisationer och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda konsekvenserna av det ekonomiska stöd som betalats ut till organisationer inom Muslimska brödraskapets nätverk och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en översyn av statens stöd till organisationer och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att tillräcklig hänsyn tas till civilsamhällets särart i utredningar och regelgivning och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att analys av konsekvenser för det civila samhället vid utformning av politik och regelgivning ska genomföras och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med ett tydliggörande av hur ett ideellt offentligt partnerskap (IOP) ska kunna genomföras inom ramen för dagens lagstiftning eller med de förändringar av lagstiftningen som krävs för att formen ska kunna användas och utvecklas och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppföljning av förstärkt kunskap hos offentliga aktörer för att man bättre ska förstå civilsamhällets särart samt om ytterligare utredning av minskat regelkrångel och förenklade bidragsansökningar för civilsamhällets organisationer och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att värna civilsamhällets ställning i förhållande till näringslivet och det offentliga och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda effekterna av coronapandemin på civilsamhället och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att utveckla modeller för partnerskap mellan ideella organisationer, offentliga organ och näringslivet för att skapa möjligheter till fler samarbeten och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en föreningsrättsutredning i syfte att tydliggöra och stärka civilsamhällets särart samt öka förutsättningarna att hantera kriser och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra möjligheterna för civilsamhället att bidra till integration och ökad delaktighet i samhället och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om goda förutsättningar för dem som bidrar till samhället genom sitt ideella engagemang, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bättre och mer systematiska granskningar av religiösa samfund som får statsbidrag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder för att förbättra statens arbete med stöd till organisationer inom civilsamhället och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att de statliga stöden till civilsamhället bygger på långsiktighet och tydliga mål samtidigt som detaljstyrning stävjas och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fler reformer för att underlätta och stötta mindre, idéburna aktörer inom välfärdssektorn och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att systematiskt sammanställa och sprida goda exempel på samverkan mellan civilsamhället och offentliga samhällsfunktioner och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda idéburet partnerskap och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppföljning och granskning av stöd till civilsamhällets organisationer och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast ska återkomma till riksdagen med förslag om att tillse att organisationer som inte delar det svenska samhällets grundläggande demokratiska värderingar inte får något offentligt stöd, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
26.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka samverkan mellan offentlig sektor och civilsamhälle och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en strategi för att samla den svenska diasporan och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en strategi för hemvändande svenskar och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förhindra stöd till föreningar, religiösa samfund eller organisationer som sanktionerar våld och förtryck i hederns namn, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slopa skattefinansierade statliga bidrag till trossamfund som inte är kopplade till att bevara kulturarvet och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att särskilt granska stöd som går till trossamfund med en internationell koppling och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lägga ned Nämnden för statligt stöd till trossamfund då tro är en privat angelägenhet samt tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett statligt utredningsstöd inför utbetalningar av skattemedel till civilsamhället och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om demokrativillkor för bidrag i civilsamhället och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
Motionsyrkanden som bereds förenklat och avstyrks av utskottet
|
Motion |
Motionärer |
Yrkanden |
|
9. Motioner som bereds förenklat |
||
|
2019/20:1091 |
Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) |
6 |
|
2019/20:2845 |
Boriana Åberg (M) |
|
|
2019/20:3194 |
Markus Wiechel m.fl. (SD) |
1 och 3 |
|
2019/20:3220 |
Markus Wiechel m.fl. (SD) |
7 och 8 |
|
2020/21:802 |
Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) |
|
|
2020/21:809 |
Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) |
5 |
|
2020/21:1523 |
Robert Hannah och Arman Teimouri (båda L) |
2 |
|
2020/21:1613 |
Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) |
4 |
|
2020/21:2887 |
Markus Wiechel m.fl. (SD) |
7 och 8 |
|
2020/21:3081 |
Jan Ericson (M) |
|
|
2020/21:3144 |
Roland Utbult m.fl. (KD) |
1, 2, 8, 9 och 11 |
|
2020/21:3176 |
Per Lodenius m.fl. (C) |
3–6 |
|
2020/21:3234 |
Johan Pehrson m.fl. (L) |
8 |
|
2020/21:3256 |
Christer Nylander m.fl. (L) |
2 och 3 |
|
2020/21:3339 |
Lotta Finstorp m.fl. (M) |
1–3 |
|
2020/21:3405 |
Sofia Damm m.fl. (KD) |
26 |
|
2020/21:3435 |
Markus Wiechel m.fl. (SD) |
2 och 3 |
|
2020/21:3481 |
Markus Wiechel m.fl. (SD) |
1–4 |