|
Justitieutskottets betänkande
|
Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och beslut om förverkande
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen antar en ny lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och beslut om förverkande samt övriga följdändringar i andra lagar.
Den föreslagna lagen bygger på principen om ömsesidigt erkännande av rättsliga avgöranden, vilken innebär att medlemsstaterna som utgångpunkt ska verkställa varandras domar och beslut utan att ifrågasätta domen eller beslutet. Lagen ska tillämpas såväl när svenska beslut om frysning och förverkande sänds över till en annan medlemsstat för erkännande och verkställighet där, som när utländska beslut om frysning och förverkande sänds över till Sverige för erkännande och verkställighet här.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 19 december 2020.
Behandlade förslag
Proposition 2019/20:198 Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och beslut om förverkande.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och beslut om förverkande |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och beslut om förverkande,
2. lag om ändring i lagen (1963:193) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m.m.,
3. lag om ändring i lagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom,
4. lag om ändring i lagen (2005:500) om erkännande och verkställighet inom Europeiska unionen av frysningsbeslut,
5. lag om ändring i lagen (2011:423) om erkännande och verkställighet av beslut om förverkande inom Europeiska unionen,
6. lag om ändring i lagen (2017:1000) om en europeisk utredningsorder.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:198 punkterna 1–6.
Stockholm den 5 november 2020
På justitieutskottets vägnar
Fredrik Lundh Sammeli
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Lundh Sammeli (S), Andreas Carlson (KD), Johan Forssell (M), Petter Löberg (S), Louise Meijer (M), Adam Marttinen (SD), Maria Strömkvist (S), Johan Hedin (C), Linda Westerlund Snecker (V), Ellen Juntti (M), Katja Nyberg (SD), Joakim Sandell (S), Johan Pehrson (L), Bo Broman (SD), Ingemar Kihlström (KD), Inga-Lill Sjöblom (S) och Johanna Öfverbeck (MP).
Redogörelse för ärendet
I betänkandet behandlar utskottet proposition 2019/20:198 Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och beslut om förverkande. I propositionen föreslår regeringen en ny lag för att komplettera EU-förordningen samt följdändringar i andra lagar.
Inga motioner har väckts med anledning av ärendet.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.
Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och beslut om förverkande
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och beslut om förverkande och följdändringar i vissa lagar.
Bakgrund
I februari 2016 presenterade Europeiska kommissionen (kommissionen) en handlingsplan mot finansiering av terrorism.[1] En del av handlingsplanen bestod i ett förslag till förordning om ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och beslut om förverkande. Kommissionens uppfattning var att rambesluten om verkställighet av beslut om frysning[2] respektive förverkande[3] inte har fungerat tillräckligt effektivt, bl.a. eftersom de inte har genomförts och tillämpats enhetligt i medlemsstaterna. Kommissionen såg därför ett behov av en ny rättsakt som skulle ersätta rambesluten.
Den 14 november 2018 antogs EU-förordningen om ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och beslut om förverkande.[4] Mellan de medlemsstater som är bundna av förordningen ersätter den de båda rambesluten. I rambesluten definieras bl.a. vilka typer av beslut som omfattas, hur översändandet av ett beslut för erkännande och verkställighet ska gå till och vilka möjligheter en medlemsstat har att vägra verkställighet. Förordningen syftar till att skapa förutsättningar för att ge nationella beslut om frysning och förverkande effekt i en annan medlemsstat. Precis som en rad andra rättsakter som rör straffrättsligt samarbete inom EU baseras de på principen om ömsesidigt erkännande. Principen innebär att medlemsstaterna som utgångpunkt ska verkställa varandras domar och beslut utan att ifrågasätta domen eller beslutet.
Förordningen trädde i kraft den 18 december 2018 och ska tillämpas fr.o.m. den 19 december 2020.
Propositionen
En ny lag
Enligt regeringen krävs vissa kompletterande nationella bestämmelser för att EU-förordningen ska kunna tillämpas effektivt i medlemsstaterna. I propositionen föreslås därför dels en särskild lag med vissa kompletterande bestämmelser, dels vissa följdändringar i andra lagar.
Bland de kompletterande bestämmelser som behöver antas i nationell rätt finns regler om vilka myndigheter som är behöriga att agera enligt förordningen och om hur dessa myndigheter ska agera vid tillämpningen av den, såsom vilka förfaranderegler som ska tillämpas och hur beslut ska få överklagas.
För erkännande och verkställighet i Sverige av ett beslut om frysning eller ett beslut om förverkande ska det vidare få ställas upp krav på att de gärningar som beslutet avser utgör ett brott enligt svensk rätt (dubbel straffbarhet). Det ska dock inte gälla för de 32 brott som räknas upp i artikel 3.1 i EU-förordningen, däribland deltagande i kriminell organisation, terrorism, människohandel och penningtvätt.
När Sverige utfärdar ett beslut om frysning eller förverkande
Åklagare ska vara utfärdande myndighet när ett svenskt beslut om frysning genom beslag, penningbeslag eller kvarstad i brottmål sänds över till en annan medlemsstat.
Åklagare ska få besluta om beslag av föremål eller skriftliga handlingar, trots att dessa inte är tillgängliga vid beslutet. Detsamma ska gälla för penningbeslag som skäligen kan antas vara föremål för brott enligt lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall eller lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott, eller av ett motsvarande värde. Sådana beslut om beslag respektive penningbeslag ska få fattas om egendomen skäligen kan antas vara förverkad på grund av brott och kan antas komma att påträffas i en annan medlemsstat som är bunden av EU-förordningen. Vidare ska sådana beslut få meddelas endast om skälen för beslaget eller penningbeslaget uppväger det intrång eller de men i övrigt som åtgärden innebär för den misstänkte eller för något annat motstående intresse.
Om det skulle visa sig att egendomen i fråga finns i Sverige ska annan lagstiftning, såsom rättegångsbalken (RB), istället tillämpas. Beslut om beslag eller penningbeslag som meddelats med stöd av den nya lagen ska därför inte få verkställas i Sverige.
Kronofogdemyndigheten ska vara utfärdande myndighet när beslut om förverkande sänds till en annan medlemsstat.
Kronofogdemyndigheten ska inte få lämna samtycke till att ett svenskt beslut om förverkande som har sänts över till en annan medlemsstat verkställs genom alternativa åtgärder enligt artikel 23.3 i EU-förordningen. Sådana alternativa åtgärder kan t.ex. vara frihetsberövande eller någon form av samhällstjänst.
Erkännande och verkställighet i Sverige av utländskt beslut om frysning eller förverkande
När en annan medlemsstat sänder över ett beslut om frysning till Sverige ska åklagaren, i egenskap av verkställande myndighet, pröva om det utifrån reglerna i EU-förordningen finns förutsättningar att erkänna och verkställa beslutet. Sedan ett översänt beslut om frysning har erkänts ska åklagaren vidta nödvändiga åtgärder för att verkställa det på samma sätt som ett svenskt beslut om frysning (artikel 7.1 i förordningen). Verkställighet ska ske enligt svensk rätt, och svenska myndigheter är ensamt behöriga att besluta om förfarandena för verkställighet av beslutet och om alla åtgärder i samband därmed (artikel 23.1).
I Sverige regleras verkställigheten av beslut som syftar till att säkra ett framtida förverkande främst i 27 kap. rättegångsbalken (beslag) och i utsökningsbalken (kvarstad i brottmål). Ett intyg om frysning som sänds över till Sverige i enlighet med artikel 4.1 ska åtföljas av det beslut om frysning som intyget avser. Intyget ska vara skrivet på eller översatt till svenska eller engelska. I ett beslut om erkännande och verkställighet enligt artikel 7.1 ska det anges vilket belopp eller vilken egendom som verkställigheten ska avse och om beslutet om frysning ska verkställas som ett beslut om beslag, penningbeslag eller kvarstad i brottmål.
Åklagarens beslut i fråga om erkännande och verkställighet, avbrytande av verkställigheten enligt artikel 8.4 och återställande av fryst egendom till ett brottsoffer ska motiveras. Detsamma ska gälla för åklagarens beslut att skjuta upp, ställa in eller i andra fall avbryta verkställigheten.
När ett beslut om frysning ska verkställas som ett beslut om beslag får husrannsakan, kroppsvisitation eller kroppsbesiktning göras med tillämpning av reglerna i 28 kap. rättegångsbalken. Om beslutet om frysning avser en försändelse som väntas komma in till ett befordringsföretag får åklagaren begära att rätten beslutar om att försändelsen, när den kommer in, ska hållas kvar i avvaktan på att verkställighet sker. I brådskande fall ska ett sådant beslut kunna fattas av en åklagare. Vid denna typ av beslut ska i huvudsak samma förfarande tillämpas som när motsvarande beslut meddelas med stöd av rättegångsbalken.
När ett beslut om frysning ska verkställas som ett beslut om kvarstad i brottmål får åklagaren ta egendom i förvar (26 kap. 3 § tredje stycket RB) till dess beslutet om frysning har verkställts, under förutsättning att det är förenligt med proportionalitetsprincipen. Husrannsakan, kroppsvisitation och kroppsbesiktning får göras enligt bestämmelserna i 28 kap. rättegångsbalken. Beslut om beslag och kvarstad enligt ovan får fattas även om den gärning som beslutet om frysning avser inte motsvarar ett brott enligt svensk lag, om det för gärningen kan dömas till fängelse i den utfärdande staten.
När ett beslut om frysning har verkställts enligt artikel 7.1 ska den som har drabbats av åtgärden kunna begära prövning i domstol (tingsrätten) av åklagarens beslut om erkännande och verkställighet.
Kronofogdemyndigheten ska vara verkställande myndighet när ett beslut om förverkande översänds till Sverige med stöd av EU-förordningen. I sådana fall ska Kronofogdemyndigheten erkänna beslutet och vidta nödvändiga åtgärder för att verkställa det på samma sätt som om det varit ett svenskt beslut om förverkande (artikel 18.1). Det gäller såvida inte någon av vägransgrunderna (artikel 19) är tillämplig eller skäl för uppskov enligt artikel 21 föreligger. Verkställighet ska ske enligt svensk rätt, och svenska myndigheter är ensamt behöriga att besluta om förfarandena för verkställighet av beslutet och om alla åtgärder i samband därmed (artikel 23.1). När ett beslut om förverkande har verkställts enligt artikel 18.1 ska den som har drabbats av åtgärden kunna överklaga Kronofogdemyndighetens beslut om erkännande och verkställighet till tingsrätten.
Regeringen föreslår att den nya lagen och följdändringarna i andra lagar ska träda i kraft den 19 december 2020.
Propositionen har inte lett till några motionsyrkanden eller andra invändningar under utskottsbehandlingen. Utskottet anser att regeringens lagförslag är ändamålsenligt utformade och att de bör antas.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2019/20:198 Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och beslut om förverkande:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och beslut om förverkande.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1963:193) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m.m.
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom.
4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2005:500) om erkännande och verkställighet inom Europeiska unionen av frysningsbeslut.
5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2011:423) om erkännande och verkställighet av beslut om förverkande inom Europeiska unionen.
6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:1000) om en europeisk utredningsorder.
Bilaga 2
