|
|
Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag för 2021 inom utgifts-område 26 Statsskuldsräntor m.m., som uppgår till ca 165 miljoner kronor.
I betänkandet finns fyra särskilda yttranden (M, SD, V, KD). Ledamöterna från Moderaterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Kristdemo-kraterna avstår från ställningstagande och redovisar i stället sina överväganden i särskilda yttranden.
Behandlade förslag
Proposition 2020/21:1 inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Statens budget inom utgiftsområde 26
1.Statens budget inom utgiftsområde 26 (M)
2.Statens budget inom utgiftsområde 26 (SD)
3.Statens budget inom utgiftsområde 26 (V)
4.Statens budget inom utgiftsområde 26 (KD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens anslagsförslag
Tabeller
Tabell 1 Utgiftsmässiga statsskuldsräntor 2019–2023
Tabell 2 Kostnadsmässiga statsskuldsräntor 2019–2023
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Statens budget inom utgiftsområde 26 |
Riksdagen anvisar anslagen för 2021 inom utgiftsområde 26 enligt regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:1 utgiftsområde 26 punkt 1.
Stockholm den 10 december 2020
På finansutskottets vägnar
Åsa Westlund
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Åsa Westlund (S), Elisabeth Svantesson (M)*, Gunilla Carlsson (S), Edward Riedl (M)*, Oscar Sjöstedt (SD)*, Adnan Dibrani (S), Ulla Andersson (V)*, Jan Ericson (M)*, Dennis Dioukarev (SD)*, Ingela Nylund Watz (S), Jakob Forssmed (KD)*, Ingemar Nilsson (S), Mats Persson (L), Charlotte Quensel (SD)*, Karolina Skog (MP), Mattias Karlsson i Luleå (M)* och Rickard Nordin (C).
* Avstår från ställningstagande, se särskilda yttranden.
I detta betänkande behandlas regeringens budgetproposition 2020/21:1 i de delar som gäller utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. I bilaga 2 finns regeringens förslag till anslagsfördelning.
Regeringens budgetproposition bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna.
Rambeslutsprocessen
Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i ett första steg genom ett beslut fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § tredje stycket riksdagsordningen).
Riksdagen har bifallit regeringens förslag och bestämt utgiftsramen för 2021 för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. till 165 miljoner kronor (prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:FiU1, rskr. 2020/21:63).
Utgiftsområdet omfattar räntor på statsskulden, oförutsedda utgifter och Riksgäldskontorets provisionsutgifter i samband med upplåning och skuldför-valtning. Utgiftsområdet ingår inte i utgifterna under utgiftstaket för staten.
I detta betänkande föreslår finansutskottet för riksdagen hur anslagen för utgiftsområdet ska fördelas inom utgiftsområdesramen. Riksdagens ställnings-tagande till anslag och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden för utgiftsområdet ska göras genom ett beslut (11 kap. 18 § fjärde stycket riksdagsordningen).
Uppföljning av regeringens resultatredovisning
Enligt 10 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) ska regeringen i budgetproposi-tionen lämna en redovisning av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat.
I utskottens uppgifter ingår att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens uppföljning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den löpande uppföljningen av regeringens resul-tatredovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333–335). Av riktlinjerna framgår att riksdagen beställer och tar emot information om resultatet av statens verksamhet.
Regeringens resultatredovisning av utgiftsområde 26 sker vartannat år genom utvärderingar av statsskuldspolitiken och redovisas i en skrivelse. Åren däremellan redovisar regeringen sin preliminära syn på den genomförda stats-skuldspolitiken i budgetpropositionen.
Den senaste utvärderingen av statsskuldspolitiken för 2015–2019 behand-lades av utskottet våren 2020 (skr. 2019/20:104, bet. 2019/20:FiU46, rskr. 2019/20:344).
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen anvisar anslagen för 2021 inom utgiftsområde 26 Stats-skuldsräntor m.m. enligt regeringens förslag.
Jämför särskilt yttrande 1 (M), 2 (SD), 3 (V) och 4 (KD).
Propositionen
Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. omfattar tre anslag: anslaget 1:1 Räntor på statsskulden, anslaget 1:2 Oförutsedda utgifter och anslaget 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter. Utgiftsområdet ingår inte i utgifterna under utgiftstaket för staten.
I budgetpropositionen för 2021 uppgår anslagen för utgiftsområde 26 till 165 miljoner kronor 2021, vilket är en minskning med 29,5 miljarder kronor jämfört med vad som anvisades för 2020. Den väsentligt lägre nivån för utgiftsområdet förklaras främst av att det inte beräknas uppstå några utgifter för statsskuldsräntor till följd av överkurser vid nyemissioner. Samtidigt be-räknas utbetalningarna för räntor på lån bli lägre 2021 än det föregående året, vilket främst beror på att en större betalning av upplupen inflationskompensa-tion för en realobligation kommer att genomföras och att en statsobligation med hög kupongränta förfaller till betalning under året. Även kursförluster under 2020 förklarar den lägre utgiftsnivån för statsskuldsräntor 2021 jämfört med det föregående året.
Utfallet för utgiftsområde 26 uppgick 2019 till 22,2 miljarder kronor. Utgifterna inom utgiftsområdet förväntas 2020 bli 9,5 miljarder kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Den lägre utgiftsnivån förklaras av lägre beräknade utgifter för statsskuldsräntor. Det beror främst på att Riks-gäldskontoret emitterar en större volym av obligationer till en överkurs, vilket minskar utgifterna med 12,0 miljarder kronor 2020.
Den förväntade utvecklingen för de tre anslag som ingår i utgiftsområdet redovisas nedan.
Anslaget 1:1 Räntor på statsskulden
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 10 miljoner kronor för 2021 till anslaget 1:1 Räntor på statsskulden. Förslaget innebär en avsevärd minskning med 29,5 miljarder kronor i förhållande till anslagsnivån 2020. Det beror på att det sammantaget inte beräknas uppstå några utgifter för statsskuldsräntor under 2021. Utgifterna för 2020 beräknas bli 9,5 miljarder kronor lägre än vad som anvisades i budgeten för 2020. Enligt regeringen är den huvudsakliga orsaken till nedrevideringen av utgifterna att de kassamässiga effekterna blir betydande till följd av att Riksgäldskontoret emitterar en större volym av obligationer till överkurs, vilket innebär ränteinkomster för staten. De större inbetalningarna till staten innebär lägre utgifter för statsskuldsräntorna 2020, trots att statens lånebehov har reviderats upp kraftigt under året.
Samtidigt beräknas utbetalningarna för räntor på lån 2021 vara avsevärt lägre än 2020, vilket främst förklaras av att det under 2020 kommer att genom-föras en stor betalning av upplupen inflationskompensation för en realobliga-tion och att en statsobligation med en hög kupongränta förfaller till betalning under året. De lägre utgifterna för statsskuldsräntorna 2021 jämfört med det föregående året förklaras också av kursförluster under 2020.
Faktorer som påverkar ränteutgifterna
Ränteutgifterna påverkas av storleken på statsskulden, svenska och utländska räntenivåer och den svenska kronans växelkurs mot andra valutor. Även Riks-gäldskontorets upplåningsteknik har stor betydelse för utgifterna för räntor på statsskulden.
Statsskulden som andel av BNP (statsskuldskvoten) bedöms enligt regeringen variera mellan 21 och 27 procent under perioden 2019–2023. Andelen beräknas öka 2020 för att därefter successivt avta. Ökningen 2020 jämfört med det föregående året beror till största del på att statens lånebehov beräknas öka kraftigt med anledning av beslutade eller föreslagna åtgärder för att motverka konsekvenserna av covid-19-pandemin, vilket ger ett negativt budgetsaldo. Från och med 2021 beräknas både statsskuldens storlek och statsskuldskvoten åter minska, till följd av att budgetsaldot bedöms bli positivt och att BNP antas växa.
Den låga inflationen har bidragit till en expansiv penningpolitik och låga marknadsräntor, och de åtgärder som centralbankerna vidtagit under 2020 för att motverka negativa konsekvenser av covid-19-pandemin har förstärkt utvecklingen med låga räntor. Den svenska kronan kommer enligt regeringens beräkningar att förstärkas något mot den amerikanska dollarn och försvagas mot euron t.o.m. 2023.
Riksgäldskontorets upplåningsteknik kan på kort sikt få betydande effekter på ränteutgifterna, främst genom att utgifterna omfördelas över tid, t.ex. genom över- eller underkurser vid emissioner av statsobligationer. Riksgälds-kontoret har på regeringens uppdrag och inom ramen för riktlinjerna för stats-skuldens förvaltning, emitterat en grön obligation under 2020 för att främja den svenska marknaden för gröna obligationer.
Utgiftsmässiga räntor på statsskulden
De utgiftsmässiga statsskuldsräntorna handlar i stort sett om hur mycket som betalas varje år och är därmed starkt beroende av vilken upplåningsteknik som Riksgäldskontoret väljer, främst genom att ränteutgifterna omfördelas över tid, t.ex. genom över- eller underkurser i samband med emissioner av statsobli-gationer. De totala ränteutbetalningarna består även av utgifter i form av realiserade kursdifferenser vid återköp av obligationer och realiserade valuta-kursdifferenser.
De utgiftsmässiga statsskuldsräntorna för perioden 2019–2023 redovisas i tabell 1. Utgifterna för statsskuldsräntor bedöms variera mellan 0,0 och 22,1 miljarder kronor under perioden. För 2020 beräknas utgifterna till 20,0 miljarder kronor och för 2021 beräknas sammantaget inga utgifter för statsskuldsräntor uppstå, vilket främst förklaras av överkurser vid ny-emissioner.
Tabell 1 Utgiftsmässiga statsskuldsräntor 2019–2023
Miljarder kronor
|
|
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
|
Räntor på lån i svenska kronor |
22,0 |
23,5 |
9,5 |
14,0 |
8,5 |
|
Räntor på lån i utländsk valuta |
–0,3 |
–0,5 |
1,0 |
0,0 |
0,0 |
|
Över-/underkurser vid emission |
–8,3 |
–12,0 |
–11,0 |
–9,0 |
–2,0 |
|
Summa räntor |
13,4 |
11,0 |
–0,5 |
5,0 |
6,5 |
|
Räntor på in- och utlåning |
–1,4 |
–1,5 |
–2,0 |
–0,5 |
–0,5 |
|
Valutakursförluster/-vinster |
5,7 |
2,5 |
2,0 |
0,0 |
0,0 |
|
Kursförluster/-vinster |
4,5 |
8,0 |
0,5 |
2,0 |
1,0 |
|
Övrigt |
0,1 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
|
Summa ränteutgifter |
22,1 |
20,0 |
0,0 |
6,5 |
7,0 |
Källa: Proposition 2020/21:1 utgiftsområde 26.
De utgiftsmässiga räntorna på statsskulden i förhållande till BNP har minskat sedan början av 2000-talet. Enligt regeringen har en lägre statsskuld och ett lågt ränteläge i kombination med ekonomisk tillväxt bidragit till att statsskuldsräntorna kommit att motsvara en mindre del av BNP.
Kostnadsmässiga räntor på statsskulden
Tabell 2 visar att de kostnadsmässiga räntorna på statsskulden varierar mellan 4,5 och 6,6 miljarder kronor 2019–2023. Kostnadsmässiga räntor används vid beräkningen av statens finansiella sparande och innebär att räntorna periodi-seras över lånens löptid, dvs. bokförs till det år som de har uppstått, i stället för till när de faktiska betalningarna har genomförts. Det betyder att realiserade valutakurs- och kursförluster, som påverkar ränteutgifterna, inte räknas med och att det därmed går att följa den underliggande utvecklingen av ränteutgif-terna. De kostnadsmässiga statsskuldsräntorna har en jämnare utveckling över tid än de utgiftsmässiga statsskuldsräntorna.
Tabell 2 Kostnadsmässiga statsskuldsräntor 2019–2023
Miljarder kronor
|
|
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
|
Summa räntor enligt tabell 1 |
13,4 |
11,0 |
–0,5 |
5,0 |
6,5 |
|
Summa kostnadsjustering |
–6,8 |
–5,5 |
6,5 |
–0,5 |
–1,5 |
|
Summa räntekostnader |
6,6 |
5,5 |
6,0 |
4,5 |
5,0 |
Källa: Proposition 2020/21:1 utgiftsområde 26.
Anslaget 1:2 Oförutsedda utgifter
Regeringen föreslår att 10 miljoner kronor anvisas till anslaget 1:2 Oförut-sedda utgifter för 2021, vilket är i nivå med vad som anvisades för 2020.
Anslaget får användas för oförutsedda utgifter, inklusive utgifter för ersätt-ningar till enskilda för skador av statlig verksamhet enligt en dom som fått laga kraft eller efter uppgörelse samt för utgifter för skador inom landet som uppkommit under tidigare krigsförhållanden. Medel från anslaget tas i anspråk efter beslut av regeringen i varje enskilt fall.
Regeringen bedömer att det även fortsättningsvis behövs ett anslag för oförutsedda utgifter och för vissa speciella ändamål om andra medel inte står till förfogande (jfr prop. 1997/98:1 utg.omr. 26 avsnitt 4). Kammarkollegiet bör därför efter beslut av regeringen även fortsättningsvis få betala ut ersätt-ningar av detta skäl.
Regeringen kommer i efterhand att redovisa för riksdagen vilka utgifter som har täckts genom att medel från anslaget tagits i anspråk. Utgifter från anslaget ska finansieras genom indrag från ett annat anslag. Användningen av anslaget och beslutade indrag med anledning av detta redovisas i årsredovis-ningen för staten.
Anslaget 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter
Regeringen föreslår att 145,2 miljoner kronor anvisas till anslaget 1:3 Riks-gäldskontorets provisionsutgifter för 2021, vilket även anvisades för 2020. Anslaget omfattas av ett särskilt bemyndigande som är beloppsmässigt obegränsat för att säkerställa att regeringen alltid ska kunna fullgöra sina åtaganden gentemot långivarna.
Riksgäldskontorets provisionsutgifter varierar relativt mycket mellan olika år, vilket beror på att volymerna för upplåning via olika instrument och meto-der skiljer sig åt mellan åren. Vidare är risken asymmetrisk, dvs. utgifterna kan avvika mer uppåt än nedåt, vilket enligt regeringen beaktas vid beredningen av förslag på anslagsnivå. Provisionsutgifterna styrs till största delen av vilka upplåningskanaler som används, och det är Riksgäldskontoret som gör avvägningen mellan vilka instrument som ska användas inom de ramar som regeringen gett genom riktlinjerna för statsskuldens förvaltning. Avvägningen inkluderar alla kostnader som är förknippade med upplåning, som t.ex. ränte-kostnader och eventuella provisioner.
Sammantaget beräknas provisionsutgifterna för de lån som Riksgälds-kontoret hanterar att vara 142 miljoner kronor 2020, 85 miljoner kronor 2021, 63 miljoner kronor 2022 och 63 miljoner kronor 2023.
Kompletterande information
Riktlinjer för statsskuldsförvaltningen
Målet för statsskuldsförvaltningen är att statens skuld ska förvaltas så att kost-naden för skulden långsiktigt minimeras samtidigt som risken i förvaltningen beaktas. Förvaltningen ska ske inom ramen för de krav som penningpolitiken ställer (5 kap. 5 § budgetlagen [2011:203]).
Utifrån målet för statsskuldsförvaltningen beslutar regeringen i årliga rikt-linjebeslut om den övergripande styrningen och därigenom om avvägningen mellan förväntad kostnad och risk i fråga om statsskulden. Riksgäldskontoret ansvarar för att upplåningen och förvaltningen görs i enlighet med målet och inom ramen för de riktlinjer som regeringen beslutat.
Regeringens riktlinjebeslut fattas senast den 15 november varje år. Till grund för beslutet ligger bl.a. Riksgäldskontorets förslag till riktlinjer som ska lämnas senast den 1 oktober varje år. I samband med beredningen av Riks-gäldskontorets förslag ges Riksbanken möjlighet att yttra sig.
Målet för statsskuldsförvaltningen innebär att regeringens riktlinjebeslut ska baseras på en avvägning mellan långsiktig kostnad och risk. Avvägningen görs främst genom valet av löptid. I riktlinjerna beslutas även statsskuldens sammansättning i termer av skuldslag.
Regeringens styrning tar även sin utgångspunkt i statsskuldens storlek och förväntade utveckling.
Regeringens riktlinjebeslut för statsskuldsförvaltningen 2021
Regeringen fattade den 12 november beslut om riktlinjer för hur statsskulden ska förvaltas 2021.
Statsskulden ökade kraftigt under 2020, och regeringen bedömer att den kommer att fortsätta att öka 2021–2022 för att sedan minska 2023. Ökningen av statsskulden bedöms vara tillfällig och ske från en låg nivå, och därmed krävs ingen ändring av riktlinjerna för statsskuldsförvaltningen.
Enligt regeringen ska statsskuldens sammansättning styras enligt följande:
• Valutaexponeringen i statsskulden lämnas oförändrad till dess att Riks-gäldskontorets framåtblickande analys av valutaexponeringen är genom-förd. Anledningen är att analysen kan komma att visa att det finns skäl att ompröva den tidigare inriktningen om att exponeringen ska minska. I regeringens riktlinjebeslut förtydligas att valutaexponeringen ska tillåtas variera som en följd av att Riksgäldskontoret genomför valutaväxlingar över tid, bl.a. i sin roll som statens internbank.
• Löptiden för statsskulden ska vara 3,5–6 år. Enligt regeringen finns det inga skäl att förändra styrningen av löptiden för statsskulden. Med ett angivet intervall ges Riksgäldskontoret möjlighet att anpassa upplåningen efter hur efterfrågan ser ut och att därigenom hålla nere upplåningskost-naderna. Detta görs mot bakgrund av effekterna på statsskulden till följd av coronapandemin och osäkerheten om skuldutvecklingen de närmaste åren.
• Andelen real kronskuld av statsskulden ska på sikt vara 20 procent av skulden. Andelen nominell kronskuld ska utgöra resterande andel av stats-skulden (för närvarande ca 59 procent). Enligt regeringen finns det, mot bakgrund av den osäkra utvecklingen de närmaste åren, inga skäl att för-ändra styrningen av andelen realskuld.
Utskottets ställningstagande
Regeringen har i tidigare budgetpropositioner redovisat provisionsutgifternas utveckling fördelat på kategorier över tid, både utfall och prognos. Utskottet konstaterar att en sådan information saknas i år. Samtidigt är den föreslagna anslagsnivån för anslaget 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter belopps-mässigt störst jämfört med övriga anslag inom utgiftsområdet 2021. Även om den externa förvaltningen är avvecklad och inga provisioner till externa förvaltare belastar anslaget efter 2018, så varierar provisionskostnaderna av andra skäl över tid.
Utskottet har tidigare haft synpunkter på regeringens redovisning av moti-ven för den föreslagna anslagsnivån för anslaget 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter i förhållande till bedömda provisionsutgifter (bet. 2016/17:FiU4, bet. 2017/18:FiU4). Den föreslagna nivån på anslaget för 2021 är 145,2 miljoner kronor, och den bedömda nivån för provisionsutgifterna är 85 miljoner kronor. Skillnaden ökar för 2022, utan närmare redovisade skäl.
Utskottet vill även nu framhålla att det finns ett värde i att regeringen närmare redovisar sin bedömning av provisionsutgifterna eftersom de varierar över tid beroende på bl.a. val av upplåningskanal. I likhet med tidigare uttalan-den anför utskottet att det kan finnas skäl att tydligare motivera den föreslagna anslagsnivån i förhållande till den bedömda nivån för provisionsutgifterna.
Utskottet behandlade regeringens utvärdering av statens upplåning och statsskuldsförvaltning 2015–2019 under våren 2020 (bet. 2019/20:FiU45, rskr. 2019/20:344). I samband med det konstaterade utskottet att regeringens riktlinjer under utvärderingsperioden legat i linje med det övergripande statsskuldspolitiska målet och att Riksgäldskontoret bedrivit sin verksamhet i enlighet med målet och regeringens riktlinjer.
Utskottet föreslår att riksdagen anvisar anslagen för 2021 inom utgifts-område 26 Statsskuldsräntor m.m. enligt regeringens förslag.
|
1. |
|
|
|
Elisabeth Svantesson (M), Edward Riedl (M), Jan Ericson (M) och Mattias Karlsson i Luleå (M) anför: |
Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den vi önskar avstår vi från ställningstagande när det gäller statens budget inom utgiftsområde 26. Moderaternas budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat.
Moderaternas samlade förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2020/21:3422. Motionen behandlas i betänkande 2020/21:FiU1, och vårt samlade förslag framgår av reservation 1 i det betänkandet.
Sverige har – förutom pandemin – att hantera en hög arbetslöshet och en grov kriminalitet. Detta är Sveriges stora problem. I Moderaternas partimotion 2020/21:3422 fokuserar vi därför på att se till att Sverige ska ha beredskap för att pandemin kan förvärras, att knäcka arbetslösheten och att bekämpa kriminaliteten. För att ta höjd för ett läge där coronakrisen förvärras innehåller Moderaternas budget en krisbuffert. Den kan användas för att dels stärka hälso- och sjukvården och dels stötta ekonomin för att pressa tillbaka arbetslösheten när smittspridningen nu återigen tar fart.
För att knäcka arbetslösheten ser vi till att återupprätta arbetslinjen genom att strama åt de svenska bidragssystemen, införa ett bidragstak, se till att nyanlända gradvis ska kvalificera sig till de svenska bidragssystemen samt växla ineffektiva skatteavdrag mot bredare skattesänkningar på arbete och investeringar. Välfärden tillförs mer resurser samtidigt som de villkoras med ett skattehöjarstopp för att inte framtida skattehöjningar ska hota en ekonomisk återhämtning. Den klyfta i beskattning mellan löntagare och pensionärer som regeringen inför tas bort.
För att bekämpa kriminaliteten föreslår vi en mönsterbrytande kriminalpolitik för att krossa gängen och återupprätta tryggheten. Det handlar om bl.a. dubbla straff för gängkriminella, visitationszoner och att göra det straffbart att vara med i kriminella gäng. Det handlar också om att exempelvis hela rättsväsendet tillförs resurser och att göra polisyrket mer attraktivt.
Genom att fokusera på att lösa Sveriges stora problem kan vi se till att Sverige blir ett land där arbetslösheten pressas tillbaka, fler är trygga och att resurserna till välfärden kan växa.
|
2. |
|
|
|
Oscar Sjöstedt (SD), Dennis Dioukarev (SD) och Charlotte Quensel (SD) anför: |
Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den vi önskar avstår vi från ställningstagande när det gäller statens budget inom utgiftsområde 26. Sverigedemokraternas budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat.
Sverigedemokraternas samlade förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2020/21:3128. Motionen behandlas i betänkande 2020/21:FiU1, och vårt samlade förslag framgår av reservation 2 i det betänkandet.
|
3. |
|
|
|
Ulla Andersson (V) anför: |
Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den vi önskar avstår vi från ställningstagande när det gäller statens budget inom utgiftsområde 26. Vänsterpartiets budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat.
Vänsterpartiets samlade förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2020/21:3170. Motionen behandlas i betänkande 2020/21:FiU1, och vårt samlade förslag framgår av reservation 3 i det betänkandet.
|
4. |
|
|
|
Jakob Forssmed (KD) anför: |
Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den vi önskar avstår vi från ställningstagande när det gäller statens budget inom utgiftsområde 26. Kristdemokraternas budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat.
Kristdemokraternas samlade förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2020/21:3530. Motionen behandlas i betänkande 2020/21:FiU1, och vårt samlade förslag framgår av reservation 4 i det betänkandet.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
1.Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2021 inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. enligt tabell 1.1.
Bilaga 2
Anslag för 2021 inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
Det har inte väckts några motioner med anledning av regeringens förslag till anslag.
Tusental kronor
|
Anslag |
Regeringens förslag |
||
|
1:1 |
Räntor på statsskulden |
10 000 |
|
|
1:2 |
Oförutsedda utgifter |
10 000 |
|
|
1:3 |
Riksgäldskontorets provisionsutgifter |
145 200 |
|
|
Summa för utgiftsområdet |
165 200 |
||