Höjda åldersgränser

i pensionssystemet och i andra trygghetssystem

Ds 2019:2

Höjda åldersgränser

i pensionssystemet och i andra trygghetssystem

Ds 2019:2

SOU och Ds kan köpas från Norstedts Juridiks kundservice. Beställningsadress: Norstedts Juridik, Kundservice, 106 47 Stockholm Ordertelefon: 08-598 191 90

E-post: kundservice@nj.se

Webbadress: www.nj.se/offentligapublikationer

För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Norstedts Juridik AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Svara på remiss – hur och varför

Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad 2009-05-02).

En kort handledning för dem som ska svara på remiss.

Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser

Omslag: Regeringskansliets standard

Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2019

ISBN 978-91-38-24904-8

ISSN 0284-6012

Förord

Den 12 december 2017 ingick Pensionsgruppens partier en över- enskommelse i syfte att säkra långsiktigt höjda och trygga pensioner. Överenskommelsen innebar bland annat att ett antal pensionsrelaterade åldersgränser ska höjas. Den 18 februari 2018 beslutade socialminister Annika Strandhäll att inrätta en arbets- grupp inom Socialdepartementet med uppdrag att ta fram förslag om höjda åldersgränser i enlighet med de principer som följer av Pensionsgruppens överenskommelse. Arbetsgruppens förslag redo- visas i denna promemoria. Förslagen har tagits fram genom löpande avstämningar mellan arbetsgruppen och Pensionsgruppen.

Stockholm den 5 februari 2019

Therese Karlberg

1

Innehåll

Förord.................................................................................

1

1

Sammanfattning........................................................

11

2

Författningsförslag.....................................................

17

2.1

Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken ...........

17

2.2

Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken ...........

23

2.3

Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken ...........

50

2.4Förslag till lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd

och service till vissa funktionshindrade.................................

75

2.5Förslag till lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd

och service till vissa funktionshindrade.................................

76

2.6Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om

arbetslöshetsförsäkring...........................................................

77

2.7Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om

arbetslöshetsförsäkring...........................................................

78

2.8Förslag till lag om ändring i lagen (1997:239) om

arbetslöshetskassor .................................................................

79

2.9Förslag till lag om ändring i lagen (1997:239) om

 

arbetslöshetskassor .................................................................

80

2.10

Förslag till lag om ändring i lagen (2009:47) om vissa

 

 

kommunala befogenheter.......................................................

81

2.11

Förslag till lag om ändring i lagen (2009:47) om vissa

 

 

kommunala befogenheter.......................................................

82

 

 

3

Innehållsförteckning

Ds 2019:2

2.12

Förslag till lag om ändring i lagen (2010:111) om

 

 

införande av socialförsäkringsbalken ....................................

83

2.13

Förslag till lag om ändring i lagen (2010:111) om

 

 

införande av socialförsäkringsbalken ....................................

85

2.14

Förslag till lag om ändring i lagen (2013:156) om

 

 

samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare .............

87

2.15

Förslag till lag om ändring i lagen (2013:156) om

 

 

samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare .............

89

2.16

Förslag till lag om ändring i lagen (2017:584) om ansvar

 

 

för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.........

91

2.17

Förslag till lag om ändring i lagen (2017:584) om ansvar

 

 

för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.........

92

3

Bakgrund ..................................................................

95

3.1

Vi lever allt längre...................................................................

95

 

3.1.1

Ökande livslängd.....................................................

95

 

3.1.2

Antalet år med god hälsa ökar................................

96

 

3.1.3

Pensionsålder och arbetslivets längd......................

97

 

3.1.4

Demografiska utmaningar ....................................

109

3.2

Gällande regelverk m.m. ......................................................

111

 

3.2.1

Pensionsreformen .................................................

111

 

3.2.2

Det allmänna ålderspensionssystemet .................

113

 

3.2.3

Intjänande..............................................................

113

 

3.2.4

Inkomstpension ....................................................

115

 

3.2.5

Premiepension.......................................................

116

 

3.2.6

Garantipension ......................................................

117

 

3.2.7

Bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd ............

118

3.3Övriga socialförsäkringar och

arbetslöshetsförsäkringen ....................................................

119

3.4Åldersgränser i etableringslagen och lagen om

 

samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare ...........

120

3.5

Anställningsskydd ................................................................

121

3.6

Åldersgränser i studiestödssystemet ...................................

122

4

Ds 2019:2

Innehållsförteckning

3.7 Pensionsrelaterade åldersgränser i skattesystemet .............

122

3.8Åldersgränser för tjänstepensioner och andra

 

kollektivavtalade ersättningar...............................................

124

3.9

Internationell utblick............................................................

127

 

3.9.1

Pensionsåldern i övriga EU...................................

127

 

3.9.2

Undantag från åldershöjningar .............................

128

 

3.9.3

Internationella åtaganden......................................

128

4

Utgångspunkter för arbetsgruppens förslag.................

131

4.1

Utgångspunkter ....................................................................

131

4.2

Pensionsåldersutredningens förslag.....................................

132

4.3

Pensionsgruppens överenskommelse ..................................

134

4.4

Förlängt anställningsskydd ..................................................

135

4.5

Uppdrag till Pensionsmyndigheten .....................................

136

5

Förslag och överväganden.........................................

139

5.1

Riktålder för pension............................................................

140

5.2 Höjda åldersgränser för inkomstgrundad ålderspension ... 151

5.2.1Åldersgränsen när inkomstgrundad ålderspension tidigast kan lämnas höjs och

 

knyts till riktåldern................................................

151

5.2.2

Arvsvinsterna inom inkomstpensionssystemet...

154

5.2.3

Omräkning av inkomstpension vid tidigt uttag ..

157

5.2.4

Inkomstindex och medel-PGI..............................

159

5.2.5Pensionsgrundande belopp för barnår och

plikttjänstgöring ....................................................

162

5.2.6Förvärvsvillkoret för pensionsgrundande

belopp.....................................................................

163

5.2.7Anpassningar av reglerna för beräkning av

balanstalet...............................................................

164

5.3 Höjda åldersgränser för pensionssystemets grundskydd... 166

5.3.1Åldersgränserna för garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd höjs

och knyts till riktåldern.........................................

166

5

Innehållsförteckning

 

Ds 2019:2

5.3.2

Tidigt eller uppskjutet uttag av pension ..............

168

5.3.3

Försäkringstid för rätt till garantipension ...........

169

5.4 Undantag för personer med ett långt arbetsliv...................

170

5.4.1Förvärvsvillkor för rätt till garantipension från

65 år........................................................................

170

5.4.2Delningstal vid beräkning av garantipension

med stöd av undantagsregeln ...............................

175

5.4.3Påverkan på andra förmåner vid beviljandet av

garantipension med stöd av undantagsregeln......

175

5.5Anpassning av åldersgränser i angränsande

 

socialförsäkringssystem .......................................................

177

 

5.5.1

Sjukförsäkring .......................................................

177

 

5.5.2

Efterlevandepensioner ..........................................

180

 

5.5.3

Särskilda förmåner vid funktionshinder ..............

184

5.6

Arbetsskadelivränta..............................................................

190

5.7 Anpassningar av åldersgränser i övriga system...................

191

 

5.7.1

Anställningsskydd.................................................

191

 

5.7.2

Arbetslöshetsförsäkringen ...................................

194

 

5.7.3

Insatser för nyanlända...........................................

195

 

5.7.4

Studiestöd ..............................................................

197

 

5.7.5

Kommunala servicetjänster för äldre ...................

198

 

5.7.6

Riksdagspensioner ................................................

200

5.8

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser......................

201

 

5.8.1

Inledning................................................................

201

 

5.8.2

Socialförsäkringsbalken ........................................

202

5.8.3Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa

 

funktionshindrade.................................................

205

5.8.4

Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring....

206

5.8.5

Lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor...........

207

5.8.6Lagen (2009:47) om vissa kommunala

befogenheter..........................................................

208

5.8.7Lagen (2010:111) om införande av

socialförsäkringsbalken.........................................

209

5.8.8Lagen (2013:156) om samhällsorientering för

vissa nyanlända invandrare....................................

210

6

Ds 2019:2

Innehållsförteckning

5.8.9Lagen (2017:584) om ansvar för

 

 

etableringsinsatser för vissa nyanlända

 

 

 

invandrare...............................................................

211

6

Konsekvenser av förslagen........................................

213

6.1 Ekonomiska konsekvenser för individen ............................

213

 

6.1.1

Höjd lägsta ålder för uttag av inkomstpension

 

 

 

från 61 till 62 år 2020.............................................

215

 

6.1.2

Höjd LAS-ålder från 67 till 68 år 2020.................

220

6.1.3Effekter av återstående förändringar av

 

åldersgränserna 2023 och 2026 .............................

223

6.2 Ekonomiska konsekvenser för offentlig sektor..................

227

6.2.1

Allmänt om beräkningarna av

 

 

offentligfinansiella effekter...................................

228

6.2.2

Effekter av förslagen som träder i kraft 2020 ......

228

6.2.3Effekter av förslagen som träder i kraft 2023

 

 

och 2026 .................................................................

234

 

6.2.4

Effekter på inkomstpensionssystemet .................

235

 

6.2.5

Konsekvenser för kommunerna ...........................

236

6.3

Konsekvenser för företagen .................................................

238

6.4

Konsekvenser för arbetsmarknadens parter........................

239

6.5

Konsekvenser för jämställdhet.............................................

240

6.6

Konsekvenser av riktåldern ..................................................

245

 

6.6.1

Konsekvenser för pensionsnivåerna.....................

245

 

6.6.2

Livslängden efter socioekonomisk bakgrund ......

248

6.7

Konsekvenser för offentlig verksamhet ..............................

250

 

6.7.1

Pensionsmyndigheten ...........................................

250

 

6.7.2

Försäkringskassan .................................................

251

 

6.7.3

Diskrimineringsombudsmannen ..........................

251

 

6.7.4

Domstolarna ..........................................................

251

 

6.7.5

Övriga myndigheter ..............................................

251

6.8

Arbetslöshetskassorna..........................................................

252

6.9

Internationella åtaganden .....................................................

252

7

Innehållsförteckning

 

Ds 2019:2

7

Författningskommentar ............................................

255

7.1

Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken.........

255

7.2

Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken.........

259

7.3

Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken.........

275

7.4Förslag till lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd

och service till vissa funktionshindrade ..............................

290

7.5Förslag till lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd

och service till vissa funktionshindrade ..............................

290

7.6Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om

arbetslöshetsförsäkring ........................................................

291

7.7Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om

arbetslöshetsförsäkring ........................................................

291

7.8Förslag till lag om ändring i lagen (1997:239) om

arbetslöshetskassor...............................................................

292

7.9Förslag till lag om ändring i lagen (1997:239) om

 

arbetslöshetskassor...............................................................

292

7.10

Förslag till lag om ändring i lagen (2009:47) om vissa

 

 

kommunala befogenheter ....................................................

293

7.11

Förslag till lag om ändring i lagen (2009:47) om vissa

 

 

kommunala befogenheter ....................................................

294

7.12

Förslag till lag om ändring i lagen (2010:111) om

 

 

införande av socialförsäkringsbalken ..................................

294

7.13

Förslag till lag om ändring i lagen (2010:111) om

 

 

införande av socialförsäkringsbalken ..................................

295

7.14

Förslag till lag om ändring i lagen (2013:156) om

 

 

samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare ...........

296

7.15

Förslag till lag om ändring i lagen (2013:156) om

 

 

samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare ...........

297

7.16

Förslag till lag om ändring i lagen (2017:584) om ansvar

 

 

för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.......

297

8

Ds 2019:2

Innehållsförteckning

7.17Förslag till lag om ändring i lagen (2017:584) om ansvar

för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare ....... 298

9

1 Sammanfattning

Ärendet och dess beredning

I april 2013 lämnade Pensionsålderstutredningen sitt slutbe- tänkande Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) med förslag till höjda åldersgränser i det allmänna pensionssystemet och andra näraliggande allmänna försäkrings- och bidragssystem. Förslagen har remissbehandlats och en remissammanställning finns tillgänglig på Socialdepartementet (S2013/2830/SF).

Den 12 december 2017 ingick Pensionsgruppens partier en överenskommelse i syfte att säkra långsiktigt höjda och trygga pen- sioner (dnr S2017/07369/SF). Överenskommelsen innebar bland annat att ett antal pensionsrelaterade åldersgränser ska höjas och att en riktålder för pension ska införas i enlighet med det förslag som har lämnats av Pensionsåldersutredningen. Överenskom- melsen omfattar inte förändringar av åldersgränserna i skatte- systemet. Pensionsöverenskommelsen innehåller även ett villkor om att reformen ska vara statsfinansiellt neutral.

Den 18 februari 2018 beslutade socialminister Annika Strandhäll att inrätta en arbetsgrupp inom Socialdepartementet med uppdrag att ta fram underlag till en proposition om höjda åldersgränser i enlighet med de principer som följer av Pensionsgruppens överens- kommelse. Arbetsgruppens förslag redovisas i denna promemoria. Förslagen har tagits fram genom löpande avstämningar mellan arbetsgruppen och Pensionsgruppen.

I många delar är förslagen likartade med de förslag som har läm- nats av Pensionsåldersutredningen och som redan har remiss- behandlats. Det har emellertid gått en relativt lång tid sedan utredningens förslag remitterades. Det kan inte heller uteslutas att remissinstansernas syn på förslagen har ändrats. Därför remitteras arbetsgruppens förslag nu som en helhet.

11

Sammanfattning

Ds 2019:2

Livslängden ökar

Arbetsgruppen kan konstatera att vi i Sverige lever allt längre. Sedan det nuvarande pensionssystemet skapades under mitten av 90-talet har medellivslängden ökat med 2,8 år. Det är givetvis i grunden positivt men innebär att pensionerna blir lägre eftersom de ska räcka under en längre tid. För att upprätthålla pensionsnivåerna behöver därför arbetslivet förlängas i takt med den ökade medellivslängden. Ett längre arbetsliv behövs också för att säkerställa den generella välfärden. Arbetsgruppens bedömer att det finns en allmän uppfattning att den officiella pensionsåldern är 65 år. Detta styr våra beteenden och motverkar de ekonomiska drivkrafter som finns i pensionssystemet för ett längre arbetsliv.

Arbetsgruppens förslag i korthet

Arbetsgruppen föreslår att ett nytt åldersbegrepp införs i social- försäkringsbalken. Det nya åldersbegreppet ska benämnas riktålder för pension och ska fungera som ett riktmärke för de individuella pensionsbesluten. Riktåldern ska räknas upp med hänsyn till medellivslängdens utveckling. Arbetsgruppen föreslår att riktåldern beräknas för första gången 2020 och tillämpas från och med 2026. Baserat på den senaste befolkningsprognosen från SCB beräknas riktåldern då bli 66,96 år vilket ska avrundas till 67 år. För att lagstiftarens avsikter ska vara tydliga och ge effekt föreslås att dagens åldersgränser i pensionssystemet och i angränsande trygghetssystem knyts till riktåldern.

Därutöver föreslår arbetsgruppen att åldersgränsen när inkomstgrundad ålderspension i form av inkomstpension och premiepension tidigast kan lämnas ska höjas i tre steg: År 2020 ska den höjas från 61 till 62 år, 2023 ska den höjas till 63 år. År 2026 ska den knytas till att vara tre år lägre än riktåldern för pension vilket innebär att åldersgränsen då bedöms bli 64 år.

Vidare föreslås att åldersgränsen när garantipension, bostads- tillägg och äldreförsörjningsstöd tidigast kan lämnas ska höjas från 65 till 66 år 2023. År 2026 ska åldersgränsen knytas till riktåldern för pension vilket innebär att åldersgränsen då bedöms bli 67 år. En undantagsbestämmelse föreslås införas som ger fortsatt rätt till garantipension från 65 års ålder i de fall den enskilde uppfyller ett

12

Ds 2019:2

Sammanfattning

särskilt förvärvsvillkor. Förvärvsvillkoret ska anses uppfyllt om den enskilde vid 65 års ålder under minst 44 år har haft pensions- grundande inkomst som för vart och ett av åren har uppgått till lägst två inkomstbasbelopp.

De pensionsrelaterade åldersgränserna i socialförsäkrings- systemet i övrigt och i arbetslöshetsförsäkringen, liksom ålders- gränserna i etableringslagen, lagen om vissa kommunala befogen- heter och i lagen om samhällsorientering för vissa nyanlända föreslås också anpassas till de höjda åldersgränserna i pensions- systemet. Bland annat bör åldersgränserna för sjukersättning och arbetslöshetsersättning höjas från 65 till 66 år 2023. År 2026 ska åldersgränserna knytas till riktåldern för pension vilket innebär att dessa då bedöms bli 67 år.

Arbetsmarknadsdepartementet har i promemorian Förlängt anställningsskydd till 69 år (Ds 2018:28) föreslagit att arbetstagares rätt att kvarstanna i anställning (LAS-åldern) ska höjas från nu- varande 67 till 69 år. Åldersgränsen föreslås höjas i två steg: från 67 till 68 år 2020 och från 68 till 69 år 2023. Arbetsgruppen lämnar i denna promemoria förslag till anpassningar av åldersgränserna bland annat för arbetsskadelivränta med hänsyn till de föreslagna höjningarna av LAS-åldern.

Genomförande

I denna promemoria presenteras ett antal förslag som i enlighet med pensionsöverenskommelsen ska genomföras 2020. Prome- morian innehåller även en analys av de förväntade konsekvenserna av dessa förslag. De förslag som ska genomföras 2020 återfinns i följande avsnitt:

5.1Riktålder för pension,

5.2.1Åldersgränsen när inkomstgrundad ålderspension tidigast kan lämnas höjs och knyts till riktåldern,

5.2.2Arvsvinsterna inom inkomstpensionssystemet,

5.5.1 Sjukförsäkring,

5.6Arbetsskadelivränta, och

5.7.5 Kommunala servicetjänster för äldre.

13

Sammanfattning

Ds 2019:2

Dessutom innehåller promemorian ett flertal förslag som enligt pensionsöverenskommelsen ska genomföras 2023 och 2026.

Vissa konsekvenser av arbetsgruppens förslag

Det är flera olika åldersgränser och förmåner som berörs av Pensionsgruppens överenskommelse och arbetsgruppens förslag, främst i socialförsäkringsbalken men även i angränsande trygg- hetssystem. Överenskommelsen omfattar emellertid inte ålders- gränserna i skattesystemet och arbetsgruppen lämnar därför inga förslag angående dessa. Åldersgränserna i skattesystemet kommer i stället att hanteras i ett separat lagstiftningsprojekt.

Vissa av arbetsgruppens förslag ska enligt överenskommelsen träda i kraft 2020. Merparten av förslagen ska dock träda i kraft senare. För dessa har arbetsgruppen valt att endast redovisa den ekonomiska inriktningen av förslagen. Det bedöms som mer lämpligt att mer detaljerade beräkningar läggs fram först i samband med att effekterna av eventuella förändringar i skattesystemet kan inkluderas.

För att säkra den generella välfärden och nivån på framtida pensioner behöver sysselsättningen öka. De förslag som föreslås träda i kraft 2020 beräknas leda till relativt små förändringar i antalet sysselsatta, BNP och antalet ålderspensionärer. Därigenom blir även den offentligfinansiella effekten av förslagen begränsad. Sparandet beräknas förbättras, i första hand i pensionssystemet där utgifterna för ålderspensioner minskar. Statens sparande begränsas i viss mån av att utgifterna för sjukpenning och arbetslöshets- ersättning ökar något.

De förslag som föreslås träda ikraft 2023 och 2026 förväntas leda till att statens utgifter bli högre på kort till medellång sikt framför allt till följd av större utbetalningar av sjukersättning, sjukpenning, a-kassa och aktivitetsstöd.

Kommunernas behov av statsbidrag kommer att minska i takt med att kommunernas skatteintäkter väntas öka framför allt till följd av att individer arbetar längre, men även till följd av ökade utbetalningar från de ovan nämnda ersättningssystemen. Detta kommer att ge utrymme för att anpassa det generella statsbidraget vilket kan bidra till att göra reformen statsfinansiellt neutral.

14

Ds 2019:2

Sammanfattning

Hur de förslag som ska genomföras 2023 och 2026 kommer att påverka sysselsättning, BNP och antalet ålderspensionärer beror även på följdändringar i skattesystemet. Effekten på t.ex. syssel- sättningen har stor betydelse för de offentliga finanserna.

15

2 Författningsförslag

2.1Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om socialförsäkringsbalken

dels att 2 kap. 1 §, 26 kap. 22 b §, 41 kap. 6 §, 56 kap. 3 § och

62 kap. 12, 13 och 15–17 §§, och rubrikerna närmast före 62 kap. 15 och 16 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas fyra nya paragrafer, 2 kap. 10 a–10 d §§, och närmast före 2 kap. 10 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2kap.

1 §1

I detta kapitel finns bestämmelser om

socialförsäkringens administration, m.m. i 2 §,

socialförsäkringens finansiering, m.m. i 3 och 4 §§,

internationella förhållanden i 5 §,

– prisbasbelopp m.m. i 6–

– prisbasbelopp

m.m.

i 6–

10 §§, och

10 §§,

 

 

 

– riktålder för pension i 10 a–

 

10 d §§, och

 

 

– definitioner och förklaringar i 11–17 §§.

 

 

 

Riktålder för pension

 

 

 

10 a §

 

 

 

Vissa förmåner

och

beräk-

1Senaste lydelse 2012:834.

17

Författningsförslag

Ds 2019:2

ningar som anges i denna balk ska knytas till en särskild ålder (riktålder för pension) som beräknas för varje år enligt bestämmelserna i 10 b §.

10 b §

Riktålder för pension räknas fram enligt följande.

Till bastalet 65 ska läggas 2/3 av differensen mellan

– den vid 65 års ålder återstående medellivslängden för befolkningen i Sverige under femårsperioden närmast före det år riktåldern beräknas och

– motsvarande värde för jäm- förelseåret 1994.

Den framräknade riktåldern för pension ska avrundas till närmaste helår.

10 c §

Den beräknade riktåldern för pension ska gälla för det sjätte året efter beräkningsåret.

När en gällande riktålder för pension ändras ska en åldersgräns som är knuten till den riktåldern som gällde före ändringen fortsätta att gälla för en försäkrad som före ändringen har uppnått en sådan åldersgräns.

10 d §

Regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer

kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen

18

Ds 2019:2

Författningsförslag

meddela närmare föreskrifter om riktåldern för pension och dess beräkning.

26kap.

22 b §2

Om livränta har lämnats till

Om livränta har lämnats till

följd av arbetsskada som inträf-

följd av arbetsskada som inträf-

fat tidigast den månad då den

fat tidigast den månad då den

försäkrade fyllde 65 år, gäller

försäkrade fyllde 65 år, gäller

det som föreskrivs i 22 a § första

det som föreskrivs i 22 a § första

stycket längst till och med

stycket längst till och med

månaden före den när den

månaden före den när den

försäkrade fyller 67 år.

försäkrade fyller 68 år.

41kap.

6 §

Livränta lämnas längst till

Livränta lämnas längst till

och med månaden före den då

och med månaden före den då

den försäkrade fyller 67 år, om

den försäkrade fyller 68 år, om

– skadan inträffar den månad

– skadan inträffar den månad

då den försäkrade fyller 65 år

då den försäkrade fyller 65 år

eller senare, och

eller senare, och

en sjukpenninggrundande inkomst kan fastställas för den för- säkrade enligt 25 kap. 3 §.

56kap.

3 §

Inkomstgrundad ålderspen-

Inkomstgrundad ålderspen-

sion lämnas tidigast från och

sion lämnas tidigast från och

med den månad då den för-

med den månad då den för-

säkrade fyller 61 år.

säkrade fyller 62 år.

För garantipension finns särskilda bestämmelser om förmånstid i 66 och 67 kap.

2Senaste lydelse 2013:747.

19

Fördelningen av arvsvinster ska först göras efter personer som avlidit före det år de skulle ha fyllt 61 år. När den fördel- ningen skett och pensionsrätt för året före det år fördelningen avser har fastställts, ska arvs- vinster efter personer som har avlidit det år de fyllt eller skulle ha fyllt 61 år eller avlidit senare fördelas.
Arvsvinstfaktorer vid dödsfall efter 16 års ålder men före 61 års ålder

Författningsförslag

Ds 2019:2

 

62 kap.

 

 

12 §

 

Arvsvinster

efter personer

Arvsvinster

efter personer

som avlidit före det år de skulle

som avlidit före det år de skulle

ha fyllt 60 år ska fördelas för

ha fyllt 61 år ska fördelas för

året efter dödsfallsåret. Arvs-

året efter dödsfallsåret. Arvs-

vinster efter

personer som

vinster efter

personer som

avlidit det år de fyllt eller skulle

avlidit det år de fyllt eller skulle

ha fyllt 60 år eller senare ska

ha fyllt 61 år eller senare ska

fördelas för dödsfallsåret.

fördelas för dödsfallsåret.

Vid fördelningen ska det bortses från kvarlevandes pensionsbe- hållning som härrör från pensionsrätt för året för dödsfallen och därefter.

13 §

Fördelningen av arvsvinster ska först göras efter personer som avlidit före det år de skulle ha fyllt 60 år. När den fördel- ningen skett och pensionsrätt för året före det år fördelningen avser har fastställts, ska arvs- vinster efter personer som har avlidit det år de fyllt eller skulle ha fyllt 60 år eller avlidit senare fördelas.

Arvsvinstfaktorer vid dödsfall efter 16 års ålder men före 60 års ålder

15 §

Arvsvinstfaktorer som avser

Arvsvinstfaktorer som avser

fördelning av pensionsbehåll-

fördelning av pensionsbehåll-

ningar efter personer som har

ningar efter personer som har

avlidit efter det år då de har fyllt

avlidit efter det år då de har fyllt

16 år, men före det år de skulle

16 år, men före det år de skulle

ha fyllt 60 år, ska grundas på

ha fyllt 61 år, ska grundas på

kvoten mellan

kvoten mellan

20

Ds 2019:2

Författningsförslag

summan av pensionsbehållningarna för personer som har avlidit under året före det år omräkningen avser och

summan av pensionsbehållningarna för de personer i samma ålder som levde vid utgången av samma år.

När pensionsbehållningarna bestäms ska det bortses från förändringar efter den 1 december det år fördelningen avser.

Arvsvinstfaktorer vid dödsfall

Arvsvinstfaktorer vid dödsfall

efter 60 års ålder

efter 61 års ålder

16 §3

Arvsvinstfaktorer som avser

Arvsvinstfaktorer som avser

fördelning av pensionsbehåll-

fördelning av pensionsbehåll-

ningar efter personer som har

ningar efter personer som har

avlidit det år de fyllt eller skulle

avlidit det år de fyllt eller skulle

ha fyllt 60 år eller senare ska

ha fyllt 61 år eller senare ska

grundas på kvoten mellan

grundas på kvoten mellan

det beräknade antalet personer som har avlidit det år de uppnått eller skulle ha uppnått samma ålder som den person som beräkningen ska göras för och

det beräknade antalet kvarlevande personer i samma ålder.

 

 

17 §

 

 

För en försäkrad som inte

För en försäkrad som inte

har fyllt 65 år ska beräkningen

har fyllt 65 år ska beräkningen

enligt 16 § göras med ledning av

enligt 16 § göras med ledning av

officiell statistik över livs-

officiell statistik över livs-

längden

hos

befolkningen i

längden

hos

befolkningen i

Sverige

under

femårsperioden

Sverige

under

femårsperioden

närmast före det år personen

närmast före det år personen

uppnådde 60 års ålder.

uppnådde 61 års ålder.

Från och med det år den som avses i första stycket fyller 65 år ska beräkningen enligt 16 § göras med ledning av statistiken för femårsperioden närmast före det år personen uppnådde 64 års ålder.

3Senaste lydelse 2010:1307.

21

Författningsförslag

Ds 2019:2

1.Denna lag träder i kraft den 1 december 2019.

2.Lagen tillämpas första gången för förmåner som avser tid från och med den 1 januari 2020.

3.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som uppnår respektive åldersgräns före den 1 januari 2020.

22

Ds 2019:2

Författningsförslag

2.2Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om socialförsäkringsbalken

dels att 26 kap. 17, 18, 22 a, 22 b och 25 §§, 27 kap. 36 och 37 §§,

28 a kap. 7 §, 31 kap. 4 §, 33 kap. 16 och 17 §§, 35 kap. 4, 12, 13 och 15 §§, 41 kap. 5 och 6 §§, 46 kap. 8 §, 50 kap. 4 §, 51 kap. 8 och 10 §§, 52 kap. 10 §, 56 kap. 3, 4 a, 5 och 8 §§, 58 kap. 11 §, 60 kap. 18, 30, 41 och 52 §§, 62 kap. 12, 13, 15–17, 38 och 44 §§, 67 kap. 4 och 20 §§, 74 kap. 7 §, 77 kap. 18 §, 81 kap. 4 och 7 §§, 82 kap. 1, 4, 6–8, 14, 16, 20 och 21 §§, 84 kap. 6 och 16 §§, 101 kap. 6 §, 102 kap. 16, 18, 22, och 30 §§ och 103 c kap. 8 § och rubrikerna närmast före 27 kap. 36 och 37 §§, 62 kap. 15, 16 och 44 §§ och 67 kap. 20 § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före rubriken till 82 kap. 9 § ska lyda ”Pensionsbehållning efter avlidna som var födda 1938 eller senare och som avlidit före 66 års ålder” och att rubriken närmast efter 82 kap. 19 § ska lyda ”Pensionsbehållning efter avlidna som var födda 1938 eller senare och som avlidit efter 66 års ålder”,

dels att det ska införas åtta nya paragrafer, 33 kap. 16 a §, 41 kap. 6 a §, 67 kap. 4 a och 20 a–20 c §§, 74 kap. 7 a § och 77 kap. 18 a § och närmast före 67 kap. 20 a och 20 b §§ nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

26kap.

17 §1

SGI-skydd gäller under tid då den försäkrade inte förvärvsarbetar av någon anledning som ger rätt till ersättning i form av

1.sjukpenning,

2.ersättning för arbetsresor i stället för sjukpenning,

3.rehabiliteringsersättning, eller

4.ersättning från arbetsskadeförsäkringen enligt 38–42 kap. som motsvarar ersättning enligt 1–3 eller någon annan jämförbar ekono- misk förmån.

1Senaste lydelse 2017:1305.

23

Första och andra styckena gäller endast för tid före 66 års ålder.

Författningsförslag

Ds 2019:2

Om det inte finns skäl som talar emot det gäller SGI-skydd också under tid då den försäkrade har ansökt om sådan ersättning som anges i första stycket 1 och väntar på ett slutligt beslut av Försäkringskassan i ärendet.

Första och andra styckena gäller endast för tid före 65 års ålder.

18 §2

SGI-skydd gäller under högst tre månader i följd för en försäkrad som avbryter sitt förvärvsarbete, oavsett om avsikten är att förvärvsavbrottet ska pågå längre tid.

Första stycket gäller endast

Första stycket gäller endast

för tid före 65 års ålder.

för tid före 66 års ålder.

22 a §3

Vid utgången av en period då en försäkrad helt eller delvis har fått sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta enligt 41, 43 eller 44 kap., ska den sjukpenninggrundande inkomsten motsvara den sjukpenninggrundande inkomst som den försäkrade skulle ha varit berättigad till omedelbart före en eller flera sådana perioder. Om ett år eller längre tid har förflutit från den tidpunkt när sjukersättningen, aktivitetsersättningen eller livräntan enligt 41, 43 eller 44 kap. började lämnas ska den sjukpenninggrundande inkomsten räknas om enligt 31 § för varje helt år som har förflutit.

Första

stycket gäller

längst

Första

stycket gäller

längst

till och med månaden före den

till och med månaden före den

när den försäkrade fyller 65 år,

när den försäkrade fyller 66 år,

om inte annat anges i 22 b §.

om inte annat anges i 22 b §.

Lydelse enligt 2.1

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

22 b §

 

 

Om livränta har lämnats till

Om livränta har lämnats till

följd av

arbetsskada

som

följd av

arbetsskada

som

inträffat tidigast den månad då

inträffat tidigast den månad då

2Senaste lydelse 2010:1307.

3Senaste lydelse 2013:747.

24

Ds 2019:2

Författningsförslag

den försäkrade fyllde 65 år, gäller det som föreskrivs i 22 a § första stycket längst till och med månaden före den när den försäkrade fyller 68 år.

Nuvarande lydelse

den försäkrade fyllde 66 år, gäller det som föreskrivs i 22 a § första stycket längst till och med månaden före den när den försäkrade fyller 69 år.

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

25 §

 

 

 

 

Om en försäkrad får tjänste-

Om en försäkrad får tjänste-

pension i form av ålderspension

pension i form av ålderspension

eller

därmed likställd pension

eller

därmed likställd pension

före utgången av den månad han

före utgången av den månad han

eller hon fyller 65 år, ska sjuk-

eller hon fyller 66 år, ska sjuk-

penninggrundande

inkomst

penninggrundande

inkomst

fastställas

endast

om

den

fastställas

endast

om

den

försäkrade har ett förvärvsarbete

försäkrade har ett förvärvsarbete

som beräknas pågå under minst

som beräknas pågå under minst

sex månader i följd. Den sjuk-

sex månader i följd. Den sjuk-

penninggrundande

inkomsten

penninggrundande

inkomsten

ska

beräknas

enligt

ska

beräknas

enligt

bestämmelserna i 25 kap.

 

bestämmelserna i 25 kap.

 

 

 

 

27 kap.

 

 

 

Sjukpenning efter 65-årsdagen

 

Sjukpenning efter 66-årsdagen

 

 

 

 

36 §

 

 

 

Har den försäkrade fått sjuk-

Har den försäkrade fått sjuk-

penning för 180 dagar efter in-

penning för 180 dagar efter in-

gången av den månad när han

gången av den månad när han

eller hon

fyllde

65 år,

får

eller hon

fyllde

66 år,

får

Försäkringskassan

besluta

att

Försäkringskassan

besluta

att

sjukpenning

inte

längre

ska

sjukpenning

inte

längre

ska

lämnas till den försäkrade.

 

lämnas till den försäkrade.

 

25

Författningsförslag

Ds 2019:2

Sjukpenning efter 70-årsdagen

Sjukpenning efter 71-årsdagen

 

 

 

37 §

 

 

För tid efter ingången av den

För tid efter ingången av den

månad då den försäkrade fyllt

månad då den försäkrade fyllt

70 år får

sjukpenning lämnas

71 år får

sjukpenning lämnas

under högst 180 dagar.

 

under högst 180 dagar.

 

 

 

28 a kap.

 

 

 

 

7 §4

 

 

Sjukpenning i särskilda

fall

Sjukpenning i särskilda

fall

lämnas längst till och med

lämnas längst till och med

månaden före den när den

månaden före den när den

försäkrade fyller 65 år.

 

försäkrade fyller 66 år.

 

 

 

31 kap.

 

 

 

 

4 §

 

 

Rehabiliteringsersättning

 

Rehabiliteringsersättning

 

lämnas längst till och med

lämnas längst till och med

månaden före den när den

månaden före den när den

försäkrade fyller 65 år.

 

försäkrade fyller 66 år.

 

 

 

33 kap.

 

 

 

 

16 §5

 

 

Hel sjukersättning kan läm-

Hel sjukersättning kan läm-

nas tidigast från och med juli

nas tidigast från och med juli

det år då den försäkrade fyller

det år då den försäkrade fyller

19 år och längst till och med

19 år och längst till och med

månaden före den månad då han

månaden före den månad då han

eller hon fyller 65 år.

 

eller hon fyller 66 år.

 

Tre fjärdedels, halv eller en

Tre fjärdedels, halv eller en

fjärdedels

sjukersättning

kan

fjärdedels

sjukersättning

kan

4Senaste lydelse 2011:1513.

5Senaste lydelse 2016:1291.

26

Ds 2019:2

Författningsförslag

lämnas tidigast från och med den månad då den försäkrade fyller 30 år och längst till och med månaden före den månad då han eller hon fyller 65 år.

lämnas tidigast från och med den månad då den försäkrade fyller 30 år och längst till och med månaden före den månad då han eller hon fyller 66 år.

16 a §

Sjukersättning lämnas inte för tid under vilken den försäkrade får garantipension med stöd av 67 kap. 4 a §.

17 §6

Försäkringskassan ska senast tre år räknat från ett beslut om sjukersättning göra en uppföljning av den försäkrades arbets- förmåga. Försäkringskassan ska därefter, så länge den försäkrade har rätt till sjukersättning, minst vart tredje år på nytt följa upp den

försäkrades arbetsförmåga.

 

Om den försäkrade har fyllt

Om den försäkrade har fyllt

60 år, behöver någon uppfölj-

61 år, behöver någon uppfölj-

ning inte göras.

ning inte göras.

35kap.

4 §7

Försäkringstid för rätt till garantiersättning tillgodoräknas en försäkrad

1.enligt 6–11 §§ under tiden från och med det år då han eller hon fyllde 16 år till och med året före försäkringsfallet (faktisk försäkringstid),

2. enligt 12 och 13 §§ för

2. enligt 12 och 13 §§ för

tiden därefter till och med det år

tiden därefter till och med det år

då han eller hon fyller 64 år

då han eller hon fyller 65 år

(framtida försäkringstid), och

(framtida försäkringstid), och

3.enligt 14 och 15 §§ om försäkringsfallet har inträffat före 18 års ålder.

6Senaste lydelse 2016:1291.

7Senaste lydelse 2014:239.

27

Om den faktiska försäk- ringstiden enligt 6–11 §§ utgör minst fyra femtedelar av tiden från och med det år då den för- säkrade fyllde 16 år till och med året före försäkringsfallet räknas hela tiden därefter till och med det år då den försäkrade fyller 65 år som framtida försäkrings- tid.

Författningsförslag

Ds 2019:2

12 §

Om den faktiska försäk- ringstiden enligt 6–11 §§ utgör minst fyra femtedelar av tiden från och med det år då den för- säkrade fyllde 16 år till och med året före försäkringsfallet räknas hela tiden därefter till och med det år då den försäkrade fyller 64 år som framtida försäkrings- tid.

13 §

Om den faktiska försäkringstiden motsvarar mindre än fyra femtedelar av tiden från och med det år då den försäkrade fyllde

16 år till och med året före försäkringsfallet gäller följande.

 

Som framtida

försäkringstid

Som framtida

försäkringstid

räknas en så stor andel av tiden

räknas en så stor andel av tiden

från och med året för försäk-

från och med året för försäk-

ringsfallet, till och med det år då

ringsfallet, till och med det år då

den försäkrade fyller 64 år, som

den försäkrade fyller 65 år, som

motsvarar

kvoten mellan

den

motsvarar

kvoten mellan

den

faktiska

försäkringstiden

och

faktiska

försäkringstiden

och

fyra femtedelar av tiden från och

fyra femtedelar av tiden från och

med det år då den försäkrade

med det år då den försäkrade

fyllde 16 år till och med året

fyllde 16 år till och med året

före försäkringsfallet.

 

före försäkringsfallet.

 

 

 

 

15 §8

 

 

 

För en försäkrad som avses i

För en försäkrad som avses i

14 § ska

som

försäkringstid

14 § ska

som

försäkringstid

räknas tiden från och med det år

räknas tiden från och med det år

då han eller hon fyllde 16 år till

då han eller hon fyllde 16 år till

och med det år då han eller hon

och med det år då han eller hon

fyller 64 år. Hänsyn ska dock

fyller 65 år. Hänsyn ska dock

bara tas till tid då den försäkrade

bara tas till tid då den försäkrade

8Senaste lydelse 2014:239.

28

Ds 2019:2Författningsförslag

efter fyllda

16 år

har

uppfyllt

efter fyllda

16 år

har

uppfyllt

förutsättningarna

för

tillgodo-

förutsättningarna

för

tillgodo-

räknande

av

försäkringstid

räknande

av

försäkringstid

enligt 6–11 §§.

 

 

enligt 6–11 §§.

 

 

41kap.

5 §

Livränta lämnas längst till

Livränta lämnas längst till

och med månaden före den då

och med månaden före den då

den försäkrade fyller 65 år, om

den försäkrade fyller 66 år, om

inte något annat anges i 6 §.

inte något annat anges i 6 eller

 

6 a §§.

Lydelse enligt 2.1

Föreslagen lydelse

6 §

Livränta lämnas längst till

Livränta lämnas längst till

och med månaden före den då

och med månaden före den då

den försäkrade fyller 68 år, om

den försäkrade fyller 69 år, om

– skadan inträffar den månad

– skadan inträffar den månad

då den försäkrade fyller 65 år

då den försäkrade fyller 66 år

eller senare, och

eller senare, och

en sjukpenninggrundande inkomst kan fastställas för den för- säkrade enligt 25 kap. 3 §.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

6 a §

 

Livränta enligt 5 § lämnas

 

inte för tid under vilken den

 

försäkrade får garantipension

 

med stöd av 67 kap. 4 a §.

46kap.

8 §

Bestämmelserna om

sjuk-

Bestämmelserna om

sjuk-

penning i samband

med

penning i samband

med

29

Författningsförslag

Ds 2019:2

pension, sjukersättning eller

aktivitets-ersättning i 27 kap. 34 § och sjukpenning i samband med 70-årsdagen i 27 kap. 37 § tillämpas även i fråga om smittbärarpenning.

pension, sjukersättning eller

aktivitets-ersättning i 27 kap. 34 § och sjukpenning i samband med 71-årsdagen i 27 kap. 37 § tillämpas även i fråga om smittbärarpenning.

50kap.

4 §9

Rätt till

merkostnadsersätt-

Rätt till

merkostnadsersätt-

ning har en försäkrad person för

ning har en försäkrad person för

merkostnader, i sådan omfatt-

merkostnader, i sådan omfatt-

ning som anges i 12 §, till följd

ning som anges i 12 §, till följd

av att han eller hon före 65 års

av att han eller hon före 66 års

ålder har fått sin funktions-

ålder har fått sin funktions-

förmåga nedsatt, om det kan

förmåga nedsatt, om det kan

antas att nedsättningen kommer

antas att nedsättningen kommer

att bestå under minst ett år.

att bestå under minst ett år.

En försäkrad som är blind

En försäkrad som är blind

eller

gravt

hörselskadad

har

eller

gravt

hörselskadad

har

dock alltid rätt till merkostnads-

dock alltid rätt till merkostnads-

ersättning,

om blindheten

eller

ersättning,

om blindheten

eller

den

grava

hörselskadan

har

den

grava

hörselskadan

har

inträtt före 65 års ålder och det

inträtt före 66 års ålder och det

kan antas att denna funktions-

kan antas att denna funktions-

nedsättning

kommer att

bestå

nedsättning

kommer att

bestå

under minst ett år.

 

under minst ett år.

 

Det som anges i andra stycket gäller dock inte för ett försäkrat barn som har en förälder som är underhållsskyldig enligt 7 kap. föräldrabalken eller som har en sådan särskilt förordnad vårdnadshavare som avses i 3 § 1.

9Senaste lydelse 2018:1265.

30

Ds 2019:2

Författningsförslag

51kap.

8 §

Assistansersättning kan läm-

Assistansersättning kan läm-

nas för tid efter det att den

nas för tid efter det att den

försäkrade har fyllt 65 år endast

försäkrade har fyllt 66 år endast

om

 

 

 

om

 

 

 

1. ersättning

har

beviljats

1. ersättning

har

beviljats

innan han eller hon har

fyllt

innan han eller hon har

fyllt

65 år, eller

 

 

 

66 år, eller

 

 

 

2. ansökan

kommer

in

till

2. ansökan

kommer

in

till

Försäkringskassan senast dagen

Försäkringskassan senast dagen

före 65-årsdagen och därefter

före 66-årsdagen och därefter

blir beviljad.

 

 

 

blir beviljad.

 

 

 

 

 

 

10 §

 

 

 

Antalet assistanstimmar

får

Antalet assistanstimmar

får

inte utökas efter det att den

inte utökas efter det att den

försäkrade har fyllt 65 år.

 

försäkrade har fyllt 66 år.

 

52kap.

10 §

Bilstöd enligt 8 § första stycket 1–3 lämnas till

 

 

 

1. en försäkrad som är under

1. en försäkrad som är under

65 år och är beroende av ett

66 år och är beroende av ett

sådant fordon som avses i 8 eller

sådant fordon som avses i 8 eller

9 § för att genom arbete få sin

9 § för att genom arbete få sin

försörjning

eller

ett

väsentligt

försörjning

eller

ett

väsentligt

tillskott till sin försörjning, eller

tillskott till sin försörjning, eller

för att genomgå arbetslivs-

för att genomgå arbetslivs-

inriktad utbildning eller genom-

inriktad utbildning eller genom-

gå rehabilitering

under

vilken

gå rehabilitering

under

vilken

han eller hon får rehabiliterings-

han eller hon får rehabiliterings-

ersättning

enligt

31 kap.

eller

ersättning

enligt

31 kap.

eller

aktivitetsstöd enligt föreskrifter

aktivitetsstöd enligt föreskrifter

som meddelas av regeringen,

som meddelas av regeringen,

2. en försäkrad som är under

2. en försäkrad som är under

65 år och, efter att ha beviljats

66 år och, efter att ha beviljats

bidrag enligt 1,

har

beviljats

bidrag enligt 1,

har

beviljats

31

Författningsförslag

Ds 2019:2

sjuk-ersättning eller aktivitets- sjuk-ersättning eller aktivitets-

ersättning,ersättning,

3.en försäkrad som fyllt 18 år men inte 50 år, och

4.en försäkrad som har barn som inte fyllt 18 år.

Bilstöd lämnas i fall som avses i 3 § till en försäkrad som har barn som har ett sådant funktionshinder som avses i 2 §.

Lydelse enligt 2.1Föreslagen lydelse

56 kap.

3 §

Inkomstgrundad ålderspen-

Inkomstgrundad ålderspen-

sion lämnas tidigast från och

sion lämnas tidigast från och

med den månad då den försäk-

med den månad då den försäk-

rade fyller 62 år.

rade fyller 63 år.

För garantipension finns särskilda bestämmelser om förmånstid

i 66 och 67 kap.

 

 

 

 

Nuvarande lydelse

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

4 a §10

 

 

Allmän

ålderspension

får

Allmän

ålderspension

får

lämnas utan ansökan från och

lämnas utan ansökan från och

med den månad den försäkrade

med den månad den försäkrade

fyller 65 år om den försäkrade

fyller 66 år om den försäkrade

fick hel sjukersättning omedel-

fick hel sjukersättning omedel-

bart före den månaden.

 

bart före den månaden.

 

 

 

5 §11

 

 

Allmän

ålderspension

får

Allmän

ålderspension

får

lämnas för högst tre månader

lämnas för högst tre månader

före ansökningsmånaden

om

före ansökningsmånaden

om

den försäkrade fick sjuk-

den försäkrade fick sjuk-

ersättning

omedelbart

före

ersättning

omedelbart

före

65 års ålder.

 

 

66 års ålder.

 

 

Bestämmelserna i första

Bestämmelserna i första

10Senaste lydelse 2013:747.

11Senaste lydelse 2018:772.

32

Ds 2019:2

Författningsförslag

stycket tillämpas bara i fråga om pension som lämnas tidigast från och med den månad då den försäkrade fyller 65 år.

stycket tillämpas bara i fråga om pension som lämnas tidigast från och med den månad då den försäkrade fyller 66 år.

8§12

Pensionsmyndigheten

ska

Pensionsmyndigheten

ska

utreda om den försäkrade vill ta

utreda om den försäkrade vill ta

ut allmän ålderspension om han

ut allmän ålderspension om han

eller hon inte har ansökt om

eller hon inte har ansökt om

sådan pension månaden före den

sådan pension månaden före den

då han eller hon fyller 65 år och

då han eller hon fyller 66 år och

för den månaden har fått sjuk-

för den månaden har fått sjuk-

ersättning. Detta gäller inte i de

ersättning. Detta gäller inte i de

fall 4 a § tillämpas.

 

fall 4 a § tillämpas.

 

58kap.

11 §13

Inkomstindex ska visa

den

Inkomstindex ska visa

den

relativa förändringen av genom-

relativa förändringen av genom-

snittet av de årliga pensions-

snittet av de årliga pensions-

grundande inkomsterna,

efter

grundande

inkomsterna,

efter

avdrag för allmän pensions-

avdrag för allmän pensions-

avgift, för försäkrade som under

avgift, för försäkrade som under

beskattningsåret har fyllt minst

beskattningsåret har fyllt minst

16 år och högst 64 år. Vid be-

16 år och

högst 65 år. Vid be-

räkningen tillämpas inte 59 kap.

räkningen tillämpas inte 59 kap.

4 § andra stycket.

 

4 § andra stycket.

 

60kap.

18 §

Det pensionsgrundande beloppet för plikttjänstgöring beräknas för de dagar under året som tjänstgöringen har pågått och som den

12Senaste lydelse 2013:747.

13Senaste lydelse 2011 1434.

33

Författningsförslag

Ds 2019:2

försäkrade har fått dagersättning för enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt. Beloppet per dag beräknas som kvoten mellan

– hälften av genomsnittet av

– hälften av genomsnittet av

samtliga pensionsgrundande in-

samtliga pensionsgrundande in-

komster som fastställts för in-

komster som fastställts för in-

tjänandeåret för samtliga försäk-

tjänandeåret för samtliga försäk-

rade som under det året har fyllt

rade som under det året har fyllt

högst 64 år och

högst 65 år och

– 365.

 

Beräkningen av den genomsnittliga summan av samtliga fast- ställda pensionsgrundande inkomster ska utgå från sådana in- komster som de var bestämda den 1 december fastställelseåret.

30 §

Pensionsgrundande belopp för barnår får tillgodoräknas en förälder endast om

1.föräldern har varit försäkrad och bosatt i Sverige hela intjänandeåret,

2.barnet har varit bosatt i Sverige hela intjänandeåret eller, om barnet inte har levt hela det året, den del av året barnet levt,

3. föräldern har fyllt högst

3. föräldern har fyllt högst

64 år under intjänandeåret,

65 år under intjänandeåret,

4.föräldern har haft vårdnaden om barnet minst halva intjänandeåret, och 5. föräldern under minst halva intjänandeåret har bott tillsammans med barnet.

41 §

Överlåtelse enligt 40 § får göras endast om mottagaren

1.under intjänandeåret var gift med eller hade gemensamt barn med överlåtaren,

2.stadigvarande sammanbodde med överlåtaren under intjän- andeåret,

3.var bosatt i Sverige hela intjänandeåret,

4. fyllde högst 64 år under

4. fyllde högst 65 år under

intjänandeåret,

intjänandeåret,

5.under minst halva intjänandeåret bodde tillsammans med barnet, och

6.inte enligt 30–36 §§ för samma år kan tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp för ett annat barn.

34

Ds 2019:2Författningsförslag

 

 

52 §

 

 

Med generell

jämförelsein-

Med generell

jämförelsein-

komst avses 75 procent av ge-

komst avses 75 procent av ge-

nomsnittet av samtliga för in-

nomsnittet av samtliga för in-

tjänandeåret fastställda

pen-

tjänandeåret fastställda

pen-

sionsgrundande

inkomster

för

sionsgrundande

inkomster

för

försäkrade som under det året

försäkrade som under det året

har fyllt högst 64 år.

 

har fyllt högst 65 år.

 

Beräkningen av genomsnittet av de fastställda pensionsgrund- ande inkomsterna enligt första stycket ska avse de pensions- grundande inkomsterna som de var bestämda den 1 december fast-

ställelseåret.

 

Lydelse enligt 2.1

Föreslagen lydelse

62kap.

12 §

Arvsvinster

efter personer

Arvsvinster

efter personer

som avlidit före det år de skulle

som avlidit före det år de skulle

ha fyllt 61 år ska fördelas för

ha fyllt 62 år ska fördelas för

året

efter

dödsfallsåret.

året

efter

dödsfallsåret.

Arvsvinster efter personer som

Arvsvinster efter personer som

avlidit det år de fyllt eller skulle

avlidit det år de fyllt eller skulle

ha fyllt 61 år eller senare ska

ha fyllt 62 år eller senare ska

fördelas för dödsfallsåret.

fördelas för dödsfallsåret.

Vid fördelningen ska det bortses från kvarlevandes pensions- behållning som härrör från pensionsrätt för året för dödsfallen och därefter.

13 §

Fördelningen av arvsvinster

Fördelningen av arvsvinster

ska först göras efter personer

ska först göras efter personer

som avlidit före det år de skulle

som avlidit före det år de skulle

ha fyllt 61 år. När den fördel-

ha fyllt 62 år. När den fördel-

ningen skett och pensionsrätt

ningen skett och pensionsrätt

för året före det år fördelningen

för året före det år fördelningen

avser har fastställts, ska arvs-

avser har fastställts, ska arvs-

vinster efter personer som har

vinster efter personer som har

35

Författningsförslag

Ds 2019:2

avlidit det år de fyllt eller skulle ha fyllt 61 år eller avlidit senare fördelas.

Arvsvinstfaktorer vid dödsfall efter 16 års ålder men före 61 års ålder

avlidit det år de fyllt eller skulle ha fyllt 62 år eller avlidit senare fördelas.

Arvsvinstfaktorer vid dödsfall efter 16 års ålder men före 62 års ålder

15 §

Arvsvinstfaktorer som avser

Arvsvinstfaktorer som avser

fördelning av pensionsbehåll-

fördelning av pensionsbehåll-

ningar efter personer som har

ningar efter personer som har

avlidit efter det år då de har fyllt

avlidit efter det år då de har fyllt

16 år, men före det år de skulle

16 år, men före det år de skulle

ha fyllt 61 år, ska grundas på

ha fyllt 62 år, ska grundas på

kvoten mellan

kvoten mellan

summan av pensionsbehållningarna för personer som har avlidit under året före det år omräkningen avser och

summan av pensionsbehållningarna för de personer i samma ålder som levde vid utgången av samma år.

När pensionsbehållningarna bestäms ska det bortses från för- ändringar efter den 1 december det år fördelningen avser.

Arvsvinstfaktorer vid dödsfall

Arvsvinstfaktorer vid dödsfall

efter 61 års ålder

efter 62 års ålder

16 §

Arvsvinstfaktorer som avser

Arvsvinstfaktorer som avser

fördelning av pensionsbehåll-

fördelning av pensionsbehåll-

ningar efter personer som har

ningar efter personer som har

avlidit det år de fyllt eller skulle

avlidit det år de fyllt eller skulle

ha fyllt 61 år eller senare ska

ha fyllt 62 år eller senare ska

grundas på kvoten mellan

grundas på kvoten mellan

det beräknade antalet personer som har avlidit det år de uppnått eller skulle ha uppnått samma ålder som den person som beräkningen ska göras för och

det beräknade antalet kvarlevande personer i samma ålder.

36

Ds 2019:2Författningsförslag

 

 

17 §

 

 

För en försäkrad som inte

För en försäkrad som inte

har fyllt 65 år ska beräkningen

har fyllt 66 år ska beräkningen

enligt 16 § göras med ledning av

enligt 16 § göras med ledning av

officiell statistik över livs-

officiell statistik över livs-

längden

hos

befolkningen i

längden

hos

befolkningen i

Sverige

under

femårsperioden

Sverige

under

femårsperioden

närmast före det år personen

närmast före det år personen

uppnådde 61 års ålder.

uppnådde 62 års ålder.

Från och med det år den som

Från och med det år den som

avses i första stycket fyller 65 år

avses i första stycket fyller 66 år

ska beräkningen enligt 16 §

ska beräkningen enligt 16 §

göras med ledning av statistiken

göras med ledning av statistiken

för femårsperioden närmast före

för femårsperioden närmast före

det år personen uppnådde 64 års

det år personen uppnådde 65 års

ålder.

 

 

ålder.

 

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

38 §

Vid beräkningen av inkomstpension ska hänsyn tas till pen- sionsbehållning som härrör från pensionsgrundande belopp enligt 60 kap. för plikttjänstgöring, studier, eller barnår endast om det

förvärvsvillkor som anges i andra stycket är uppfyllt.

 

 

Förvärvsvillkoret

är uppfyllt

Förvärvsvillkoret

är uppfyllt

om det för den försäkrade,

om det för den försäkrade,

senast det år han eller hon fyller

senast det år han eller hon fyller

70 år, har

fastställts

pensions-

71 år, har

fastställts

pensions-

grundande

inkomster

som för

grundande

inkomster

som för

vart och ett av minst fem år

vart och ett av minst fem år

uppgått till lägst två gånger det

uppgått till lägst två gånger det

inkomstbasbelopp

som gällde

inkomstbasbelopp

som gällde

för intjänandeåret.

 

 

för intjänandeåret.

 

 

Omräkning vid 65 års ålder efter tidigt uttag

Omräkning vid 66 års ålder efter tidigt uttag

44 §

 

För den som har tagit ut

För den som har tagit ut

37

Författningsförslag

Ds 2019:2

inkomstpension före det år då

inkomstpension före det år då

han eller hon fyllt 65 år, ska

han eller hon fyllt 66 år, ska

pensionen räknas om från och

pensionen räknas om från och

med det år då den försäkrade

med det år då den försäkrade

uppnår

denna

ålder

om

uppnår

denna

ålder

om

delningstalet ändrats.

 

delningstalet ändrats.

 

 

 

 

67 kap.

 

 

 

 

 

 

4 §

 

 

 

Garantipension

får tas

ut

Garantipension

får tas

ut

tidigast från och med den

tidigast från och med den

månad då den försäkrade fyller

månad då den försäkrade fyller

65 år.

 

 

 

66 år, om inte något annat anges i

 

 

 

 

4 a §.

 

 

 

Uttag av inkomstgrundad ålderspension från annan tidpunkt än vid 65 års ålder

4 a §

Garantipension får tidigast tas ut från och med den månad då den försäkrade fyller 65 år om det förvärvsvillkor som anges i andra stycket är uppfyllt.

Förvärvsvillkoret är uppfyllt om den försäkrade har haft pen- sionsgrundande inkomst som för vart och ett av minst 44 år uppgått till lägst två gånger det inkomstbasbelopp som gällde för respektive intjänandeår.

Uttag av inkomstgrundad ålderspension från annan tidpunkt än vid 65 års ålder för den som är född 1953 eller tidigare

 

 

20 §

 

Om den försäkrade har rätt

Om den försäkrade är född

till

inkomstpension

eller

1953 eller tidigare och har rätt till

38

Ds 2019:2Författningsförslag

tilläggspension ska

beräknings-

inkomstpension eller

tilläggs-

underlaget

alltid

bestämmas

pension ska

beräkningsunder-

som om inkomstpensionen och

laget alltid bestämmas som om

tilläggspensionen

hade börjat

inkomstpensionen

och

tilläggs-

lyftas den

kalendermånad då

pensionen hade börjat lyftas den

den försäkrade fyller 65 år.

kalendermånad då den försäk-

 

 

 

rade fyllde 65 år.

 

 

 

Om

sådant

garantitillägg

lämnas

som

avses

i

63 kap. 18 och 19 §§ och inkomstpension eller tilläggspension har tagits ut före den kalendermånad då den försäkrade fyllde 65 år ska, när beräkningsunderlaget bestäms, detta tillägg ökas på motsvarande sätt som hel årlig tilläggspension har minskats enligt 63 kap. 20 §.

Uttag av inkomstgrundad ålderspension från annan tidpunkt än vid 65 års ålder för den som är född 1954–1957

20 a §

Om den försäkrade är född något av åren 1954–1957 och har rätt till inkomstpension ska be- räkningsunderlaget alltid bestäm- mas som om inkomstpensionen hade börjat lyftas den kalender- månad då den försäkrade fyllde 65 år.

Uttag av inkomstgrundad ålderspension från annan tidpunkt än vid 66 års ålder för den som är född 1958 eller senare

20 b §

Om den försäkrade är född 1958 eller senare och har rätt till inkomstpension ska beräknings-

39

Författningsförslag

Ds 2019:2

underlaget alltid bestämmas som om inkomstpensionen hade börjat lyftas den kalendermånad då den försäkrade fyller 66 år.

20 c §

Om den försäkrade får garan- tipension med stöd av 4 a § ska

beräkningsunderlaget alltid bestämmas som om inkomst- pensionen hade börjat lyftas den kalendermånad då den försäk- rade fyllde 65 år.

74 kap.

7 §

Äldreförsörjningsstöd kan Äldreförsörjningsstöd kan lämnas tidigast från och med lämnas tidigast från och med den månad då den försäkrade den månad då den försäkrade

fyller 65 år.fyller 66 år, om inte något annat anges i 7 a §.

Äldreförsörjningsstöd lämnas från och med den månad då rätt till förmånen har inträtt, dock tidigast från och med ansöknings- månaden.

7 a §

Äldreförsörjningsstöd kan lämnas för tid under vilken den försäkrade får garantipension med stöd av 67 kap. 4 a §.

 

77 kap.

 

 

18 §

 

Efterlevandepension

och

Efterlevandepension

och

efterlevandestöd lämnas till och

efterlevandestöd lämnas till och

med den månad då rätten till

med den månad då rätten till

förmånen upphör. Dock lämnas

förmånen upphör. Dock lämnas

40

Ds 2019:2Författningsförslag

följande förmåner längst till och

följande förmåner längst till och

med månaden före den då den

med månaden före den då den

efterlevande fyller 65 år:

efterlevande fyller 66 år:

1.omställningspension,

2.garantipension till omställningspension, och

3.änkepension i form av 90-procentstillägg.

18 a §

Förmåner enligt 18 § 1–3 lämnas inte för tid under vilken den försäkrade får garantipension med stöd av 67 kap. 4 a §.

81kap.

4 §

Garantipension till omställningspension ska beräknas med hän- syn till den försäkringstid som kan tillgodoräknas för den avlidne

till och med året före dödsfallet (faktisk försäkringstid).

 

 

 

Som

försäkringstid

för

 

Som

försäkringstid

för

garantipension till omställnings-

garantipension till omställnings-

pension ska tid tillgodoräknas

pension ska tid tillgodoräknas

även från och med det år då

även från och med det år då

dödsfallet

inträffade

till

och

dödsfallet

inträffade

till

och

med det år då den avlidne skulle

med det år då den avlidne skulle

ha

fyllt

64 år

(framtida

ha

fyllt

65 år

(framtida

försäkringstid).

 

 

försäkringstid).

 

 

 

 

 

 

7 §

 

 

 

 

 

Om det för den avlidne inte kan tillgodoräknas försäkringstid

med minst fyra femtedelar av tiden från och med det år då han eller hon fyllde 16 år till och med året före dödsfallet gäller följande.

Den framtida försäkringstiden ska beräknas som produkten av

– tidsperioden från och med

– tidsperioden från och med

året för dödsfallet till och med

året för dödsfallet till och med

det år då den avlidne skulle ha

det år då den avlidne skulle ha

fyllt 64 år och

fyllt 65 år och

kvoten mellan den försäkringstid som kan tillgodoräknas den avlidne från och med det år han eller hon fyllde 16 år till och med

41

Författningsförslag

Ds 2019:2

året före dödsfallet och fyra femtedelar av hela den faktiska tidsperioden från och med det år då han eller hon fyllde 16 år till och med året före dödsfallet.

Vid beräkningen ska försäkringstiden sättas ned till närmaste hela antal månader.

82 kap.

1 §

I detta kapitel finns inledande bestämmelser i 2 och 3 §§.

Vidare finns bestämmelser om

efterlevandepensionsunderlag efter avlidna som var födda 1938 eller senare i 4–8 §§,

– pensionsbehållning

efter

– pensionsbehållning

efter

avlidna som var födda 1938 eller

avlidna som var födda 1938 eller

senare

och

som

avlidit

före

senare

och

som

avlidit

före

65 års ålder i 9–19 §§,

 

66 års ålder i 9–19 §§,

 

– pensionsbehållning

efter

– pensionsbehållning

efter

avlidna som var födda 1938 eller

avlidna som var födda 1938 eller

senare

och

som

avlidit

efter

senare

och

som

avlidit

efter

65 års ålder i 20 och 21 §§, och

66 års ålder i 20 och 21 §§, och

efterlevandepensionsunderlag efter avlidna som var födda 1937 eller tidigare i 22–26 §§.

4 §

Till grund för beräkning av efterlevandepension efter avlidna som var födda 1938 eller senare ska läggas den avlidnes

faktiska pensionsbehållning, och

antagna pensionsbehållning.

Pensionsbehållning beräknas

Pensionsbehållning beräknas

på olika sätt beroende på om

på olika sätt beroende på om

dödsfallet inträffat före eller

dödsfallet inträffat före eller

efter 65 års ålder.

efter 66 års ålder.

6 §

Om den avlidne har tagit ut

Om den avlidne har tagit ut

inkomstpension före den månad

inkomstpension före den månad

då han eller hon fyllt eller skulle

då han eller hon fyllt eller skulle

ha fyllt 65 år (tidigt uttag) gäller

ha fyllt 66 år (tidigt uttag) gäller

42

Ds 2019:2

Författningsförslag

vid beräkning av den faktiska vid beräkning av den faktiska pensionsbehållningen det som pensionsbehållningen det som

anges i andra stycket.anges i andra stycket.

Oavsett när dödsfallet inträffar ska den avlidnes pensions- behållning, beräknad som om något uttag av inkomstpension inte hade gjorts, läggas till grund för beräkningen av faktisk pensions- behållning.

7 §

Med antagen pensionsbehåll-

Med antagen pensionsbehåll-

ning avses ett belopp som enligt

ning avses ett belopp som enligt

14–19 §§ kan tillgodoräknas för

14–19 §§ kan tillgodoräknas för

den avlidne för tiden från och

den avlidne för tiden från och

med det år då dödsfallet in-

med det år då dödsfallet in-

träffade till och med det år då

träffade till och med det år då

den avlidne skulle ha fyllt 64 år.

den avlidne skulle ha fyllt 65 år.

8§

Efterlevandepensionsunderlaget ska beräknas som kvoten

mellan

summan av faktisk pensionsbehållning och antagen pensions- behållning och

– det delningstal som enligt

– det delningstal som enligt

62 kap. 34–37 §§ ska

tillämpas

62 kap. 34–37 §§ ska

tillämpas

för beräkning av inkomstpen-

för beräkning av inkomstpen-

sion för försäkrade som i januari

sion för försäkrade som i januari

det år dödsfallet

inträffade

det år dödsfallet

inträffade

fyllde 65 år.

 

fyllde 66 år.

 

14 §

En antagen pensionsbehållning ska beräknas för den avlidne

enligt 15–19 §§ om

 

1. dödsfallet har inträffat före

1. dödsfallet har inträffat före

det år då den avlidne skulle ha

det år då den avlidne skulle ha

fyllt 65 år, och

fyllt 66 år, och

2.pensionsrätt för inkomstpension enligt 61 kap. har fastställts för den avlidne för minst tre av de fem kalenderåren närmast före året för dödsfallet.

43

Författningsförslag

Ds 2019:2

16 §

Den antagna pensionsbehåll-

Den antagna pensionsbehåll-

ningen ska motsvara summan av

ningen ska motsvara summan av

de årliga pensionsrätter som kan

de årliga pensionsrätter som kan

tillgodoräknas för den avlidne

tillgodoräknas för den avlidne

för tiden från och med det år då

för tiden från och med det år då

dödsfallet inträffade till och

dödsfallet inträffade till och

med det år då den avlidne skulle

med det år då den avlidne skulle

ha fyllt 64 år.

ha fyllt 65 år.

 

 

20 §

 

 

Om dödsfallet inträffat efter

Om dödsfallet inträffat efter

det år då den avlidne fyllde 65 år

det år då den avlidne fyllde 66 år

ska till grund för beräkning av

ska till grund för beräkning av

efterlevandepension

läggas den

efterlevandepension

läggas den

avlidnes

faktiska

pensions-

avlidnes

faktiska

pensions-

behållning,

beräknad enligt 9–

behållning,

beräknad enligt 9–

13 §§, som tjänats in till och

13 §§, som tjänats in till och

med det år då den avlidne fyllde

med det år då den avlidne fyllde

64 år.

 

 

65 år.

 

 

21 §

Den faktiska pensionsbehåll-

Den faktiska pensionsbehåll-

ningen enligt 20 § ska räknas om

ningen enligt 20 § ska räknas om

med förändringar av inkomst-

med förändringar av inkomst-

index enligt 58 kap. 10–12 §§

index enligt 58 kap. 10–12 §§

fram till ingången av det år den

fram till ingången av det år den

avlidne fyllde 65 år.

avlidne fyllde 66 år.

Från och med årsskiftet därefter ska den faktiska pensionsbe- hållningen följsamhetsindexeras. Det görs genom att den räknas om i enlighet med 62 kap. 42 och 43 §§ till ingången av det år då dödsfallet inträffade.

84 kap.

6 §

Änkepension till en änka som är född 1945 eller senare lämnas med ett belopp som motsvarar det som skulle ha lämnats till

44

Ds 2019:2

Författningsförslag

kvinnan om mannen hade avlidit vid utgången av 1989. Änkepensionen ska för år räknat motsvara

1.40 procent eller, om det efter den avlidne finns barn som har rätt till barnpension efter honom enligt 78 kap., 35 procent av

a) hel förtidspension enligt 7 § för den avlidne, eller

b) tilläggspension i form av ålderspension enligt 7 § för den avlidne, och

2. för tid före den månad då

2. för tid före den månad då

änkan fyller 65 år, 90 procent av

änkan fyller 66 år, 90 procent av

det prisbasbelopp som gällde för

det prisbasbelopp som gällde för

dödsfallsåret

(90-procents-

dödsfallsåret

(90-procents-

tillägg).

 

tillägg).

 

 

 

 

 

 

 

16 §

 

 

 

 

 

 

 

 

Om en änka som är född

Om en änka som är född

1954 eller senare har rätt till

1954 eller senare har rätt till

änkepension

och

för

samma

änkepension

och

för

samma

månad

får

inkomstgrundad

månad

får

inkomstgrundad

ålderspension, lämnas

 

änke-

ålderspension,

lämnas

änke-

pensionen

endast

i

den

pensionen

endast

 

i

den

utsträckning den, efter eventuell

utsträckning den, efter eventuell

samordning med

omställnings-

samordning med

omställnings-

pension

enligt

77 kap.

12 §,

pension

enligt

77 kap. 12 §,

överstiger

 

ålderspensionen.

överstiger

 

ålderspensionen.

Inkomstpension

och

premie-

Inkomstpension

 

och

 

premie-

pension ska i detta sammanhang

pension ska i detta sammanhang

beräknas som om änkan endast

beräknas som om änkan endast

hade

tillgodoräknats pensions-

hade

tillgodoräknats

pensions-

rätt

för

inkomstpension

och

rätt

för

inkomstpension

och

som

om

denna

pensionsrätt

som

om

denna

pensionsrätt

hade

utgjort

18,5 procent av

hade

utgjort

18,5 procent

av

pensionsunderlaget. I övrigt ska

pensionsunderlaget.

 

 

 

14 och 15 §§ tillämpas.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Om änkan tar ut inkomst-

 

 

 

 

 

 

 

pension vid en senare tidpunkt än

 

 

 

 

 

 

 

från och med den månad då hon

 

 

 

 

 

 

 

fyllde 66 år ska hänsyn tas till den

 

 

 

 

 

 

 

inkomstpension

som

skulle

ha

 

 

 

 

 

 

 

betalats ut om hon hade haft rätt

45

Författningsförslag

Ds 2019:2

till sådan pension från och med den månaden.

Om pensionsrätt till följd av bristande eller underlåten avgifts- betalning inte har tillgodoräknats eller minskats ska hänsyn tas till den inkomstpension som skulle ha betalats ut om full avgift hade betalats.

101 kap.

6 §

Följande förmåner kan inte ligga till grund för bostadstillägg:

1. ålderspension för tid före

1. ålderspension för tid före

den månad då den försäkrade

den månad då den försäkrade

fyller 65 år,

fyller 66 år förutom i de fall den

 

försäkrade får hel allmän ålders-

 

pension

med

stöd

av

 

67 kap. 4 a §,

 

 

2. änkepension för tid från

2. änkepension

för tid

från

och med den månad då änkan

och med den månad då änkan

fyller 65 år, och

fyller 66 år, och

 

 

3.änkepension till en änka som är född 1945 eller senare på grund av dödsfall efter 2002.

102 kap.

16 §14

Reduceringsinkomsten är summan av

1.sjukersättning, aktivitetsersättning, allmän ålderspension och änkepension,

2.pension och invaliditetsförmån som lämnas enligt utländsk lagstiftning,

3.inkomst av kapital enligt 7 § 3,

4.del av förmögenhet enligt 7 § 4,

14Senaste lydelse 2013:1099.

46

Ds 2019:2

Författningsförslag

5.50 procent av de delar av den bidragsgrundande inkomsten som består av arbetsinkomst enligt 67 kap. 6 § första stycket in- komstskattelagen (1999:1229),

6.50 procent av de delar av inkomsten enligt 15 § som, bortsett från att skatteplikt inte föreligger, är av motsvarande slag som arbetsinkomst enligt 67 kap. 6 § första stycket inkomstskattelagen, och

7.80 procent av övriga delar av den bidragsgrundande inkomsten, minskad med ett fribelopp enligt 17–19 §§.

Från och med den månad en

Från och med den månad en

försäkrad, som har hel allmän

försäkrad, som har hel allmän

ålderspension,

fyller 65 år ska

ålderspension,

fyller 66 år ska

inkomst enligt första stycket 5

inkomst enligt första stycket 5

och 6 endast beaktas till den del

och 6 endast beaktas till den del

den överstiger 24 000 kronor.

den överstiger

24 000 kronor.

 

 

 

 

 

Detsamma ska gälla från och med

 

 

 

 

 

den månad som en försäkrad

 

 

 

 

 

fyller 65 år om han eller hon får

 

 

 

 

 

hel garantipension med stöd av

 

 

 

 

 

67 kap.4 a §.

 

 

 

 

 

 

 

 

18 §

 

 

 

 

Om den försäkrade får sjuk-

Om den försäkrade får sjuk-

ersättning

eller aktivitetsersätt-

ersättning eller

aktivitetsersätt-

ning eller motsvarande utländsk

ning eller motsvarande utländsk

förmån ska i stället för vad som

förmån ska i stället för vad som

anges i 17 § ett avdrag göras

anges i 17 § ett avdrag göras

med ett belopp som motsvarar

med ett belopp som motsvarar

garantinivån

för

hel

sådan

garantinivån

för

hel

sådan

ersättning

enligt

35 kap. 18

ersättning

enligt

35 kap. 18

respektive

19 §.

Detta

gäller

respektive

19 §.

Detta

gäller

dock längst till och med

dock längst till och med

månaden före den då den

månaden före den då den

försäkrade fyller 65 år.

 

försäkrade fyller 66 år.

 

47

Författningsförslag

Ds 2019:2

22 §15

Vid beräkning av bostadstillägg beaktas 96 procent av bostads- kostnaden per månad av den del som inte överstiger 5 000 kronor för den som är ogift och 2 500 kronor för den som är gift.

Om bostadskostnaden överstiger de belopp som anges i första stycket beaktas 70 procent av den överskjutande bostadskostnaden per månad upp till 5 600 kronor för den som är ogift och 2 800 kronor för den som är gift.

För var och en av makar ska bostadskostnaden beräknas till

hälften av deras sammanlagda bostadskostnad.

 

 

Från och med den månad

Från och med den månad

den försäkrade fyller 65 år ska

den försäkrade fyller 66 år ska

ett belopp om 340 kronor för

ett belopp om 340 kronor för

den som är ogift och 170 kronor

den som är ogift och 170 kronor

för den som är gift läggas till

för den som är gift läggas till

den bostadskostnad som har

den bostadskostnad

som

har

beaktats enligt första, andra och

beaktats enligt första, andra och

tredje styckena och 23 §.

tredje styckena och 23 §. De-

 

samma ska gälla från och med

 

den månad som den försäkrade

 

fyller 65 år om han eller hon får

 

garantipension med

stöd

av

 

67 kap. 4 a §.

 

 

30 §

Summan av inkomsterna enligt 29 § 1–3 ska alltid anses utgöra lägst en tolftedel av det för den försäkrade gällande fribeloppet enligt 17–19 §§ efter avdrag för beräknad preliminär skatt enligt 29 § 1. I fråga om makar ska inkomsterna för var och en av dem

beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda inkomster.

 

För den som är född 1938

För den som är född 1938

eller senare ska

inkomsterna

eller senare ska

inkomsterna

från och med den månad då han

från och med den månad då han

eller hon fyller 65 år, i stället för

eller hon fyller 66 år, i stället för

de belopp

som

anges

i 17 §,

de belopp

som

anges

i 17 §,

alltid, efter avdrag för beräknad

alltid, efter avdrag för beräknad

preliminär

skatt

enligt

första

preliminär

skatt

enligt

första

15Senaste lydelse 2017:1295.

48

Ds 2019:2Författningsförslag

stycket, anses utgöra lägst en

stycket, anses utgöra lägst en

tolftedel av

tolftedel av

2,13 prisbasbelopp för den som är ogift, och

1,9 prisbasbelopp för den som är gift.

103 c kap.

8§16

Boendetillägg lämnas längst

Boendetillägg lämnas längst

till och med månaden före den

till och med månaden före den

när den försäkrade fyller 65 år.

när den försäkrade fyller 66 år.

1.Denna lag träder i kraft den 1 december 2022.

2.Lagen tillämpas första gången för förmåner som avser tid från och med den 1 januari 2023.

3.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som uppnår respektive åldersgräns före den 1 januari 2023.

4.Bestämmelsen om inkomstindex i 58 kap. 11 § i den nya lydelsen tillämpas första gången för beslut som avser förmåner för tid från och med den 1 januari 2025.

5.Äldre föreskrifter om beräkningsunderlag för inkomst- grundad efterlevandepension gäller fortfarande för dödsfall som har inträffat före den 1 januari 2023.

16Senaste lydelse 2011:1513.

49

Författningsförslag

Ds 2019:2

2.3Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om socialförsäkringsbalken

dels att 26 kap. 17, 18, 22 a, 22 b och 25 §§, 27 kap. 36 §,

28 a kap. 7 §, 31 kap. 4 §, 33 kap. 16 och 17 §§, 35 kap. 4, 12, 13 och 15 §§, 41 kap. 5 och 6 §§, 50 kap. 4 §, 51 kap. 8 och 10 §§, 52 kap. 10 §, 56 kap. 3, 4 a, 5 och 8 §§, 58 kap. 11 §, 60 kap. 18, 30, 41 och 52 §§, 62 kap. 12, 13, 15–17, 38 och 44 §§, 67 kap. 4 och 20 b §§, 74 kap. 7 §, 77 kap. 18 §, 81 kap. 4 och 7 §§, 82 kap. 1, 4, 6– 8, 14, 16, 20 och 21 §§, 84 kap. 6 och 16 §§, 101 kap. 6 §, 102 kap. 16, 18, 22, och 30 §§ och 103 c kap. 8 § och rubrikerna närmast före 27 kap. 36 §, 62 kap. 15, 16 och 44 §§ och 67 kap. 20 b § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före rubriken till 82 kap. 9 § ska lyda ”Pensionsbehållning efter avlidna som var födda 1938 eller senare och som avlidit före uppnådd riktålder för pension” och att rubriken närmast efter 82 kap. 19 § ska lyda ”Pensionsbehållning efter avlidna som var födda 1938 eller senare och som avlidit efter

uppnådd riktålder för pension”.

 

Lydelse enligt 2.2

Föreslagen lydelse

26 kap.

17 §

SGI-skydd gäller under tid då den försäkrade inte förvärvsarbetar av någon anledning som ger rätt till ersättning i form av

1.sjukpenning,

2.ersättning för arbetsresor i stället för sjukpenning,

3.rehabiliteringsersättning, eller

4.ersättning från arbetsskadeförsäkringen enligt 38–42 kap. som motsvarar ersättning enligt 1–3 eller någon annan jämförbar ekono- misk förmån.

Om det inte finns skäl som talar emot det gäller SGI-skydd också under tid då den försäkrade har ansökt om sådan ersättning som anges i första stycket 1 och väntar på ett slutligt beslut av Försäkringskassan i ärendet.

Första och andra styckena

Första och andra styckena

50

Ds 2019:2Författningsförslag

gäller

endast för tid före 66 års

gäller endast för tid före

ålder.

 

uppnådd riktålder för pension.

18 §

SGI-skydd gäller under högst tre månader i följd för en försäkrad som avbryter sitt förvärvsarbete, oavsett om avsikten är att förvärvsavbrottet ska pågå längre tid.

Första stycket gäller endast

Första stycket gäller endast

för tid före 66 års ålder.

för tid före uppnådd riktålder för

 

pension.

22 a §

Vid utgången av en period då en försäkrad helt eller delvis har fått sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta enligt 41, 43 eller 44 kap., ska den sjukpenninggrundande inkomsten motsvara den sjukpenninggrundande inkomst som den försäkrade skulle ha varit berättigad till omedelbart före en eller flera sådana perioder. Om ett år eller längre tid har förflutit från den tidpunkt när sjukersättningen, aktivitetsersättningen eller livräntan enligt 41, 43 eller 44 kap. började lämnas ska den sjukpenninggrundande inkomsten räknas om enligt 31 § för varje helt år som har förflutit.

Första stycket

gäller

längst

Första stycket

gäller längst

till och med månaden före den

till och med månaden före den

när den försäkrade fyller 66 år,

när den försäkrade uppnår rikt-

om inte annat anges i 22 b §.

åldern för pension, om inte annat

 

 

 

anges i 22 b §.

 

 

 

22 b §

 

 

Om livränta har lämnats till

Om livränta har lämnats till

följd av arbetsskada som in-

följd av arbetsskada som in-

träffat tidigast den månad då

träffat tidigast den månad då

den försäkrade

fyllde

66 år,

den

försäkrade

uppnådde

gäller det som föreskrivs i 22 a §

riktåldern för pension, gäller det

första stycket längst till och

som

föreskrivs i

22 a § första

med månaden före den när den

stycket längst till och med

försäkrade fyller 69 år.

 

månaden före den när den

 

 

 

försäkrade fyller 69 år.

51

Författningsförslag

Ds 2019:2

 

 

 

 

 

25 §

Om en försäkrad får tjänste-

Om en försäkrad får tjänste-

pension i form av ålderspension

pension i form av ålderspension

eller

därmed likställd

pension

eller därmed likställd pension

före utgången av den månad han

före utgången av den månad han

eller

hon

fyller

66 år,

ska

eller hon uppnår riktåldern för

sjukpenninggrundande

inkomst

pension, ska sjukpenninggrund-

fastställas

endast

om

den

ande inkomst fastställas endast

försäkrade har ett förvärvsarbete

om den försäkrade har ett för-

som beräknas pågå under minst

värvsarbete som beräknas pågå

sex månader i följd. Den

under minst sex månader i följd.

sjukpenninggrundande

 

 

Den sjukpenninggrundande in-

inkomsten

ska då

beräknas

komsten ska då beräknas enligt

enligt bestämmelserna i 25 kap.

bestämmelserna i 25 kap.

27 kap.

Sjukpenning efter 66-årsdagen

Sjukpenning efter uppnådd

riktålder för pension

 

36 §

 

 

Har den försäkrade fått sjuk-

Har den försäkrade fått sjuk-

penning för 180 dagar efter in-

penning för 180 dagar efter in-

gången av den månad när han

gången av den månad när han

eller hon fyllde 66 år, får Försäk-

eller hon uppnådde riktåldern för

ringskassan besluta att sjukpen-

pension,

får

Försäkringskassan

ning inte längre ska lämnas till

besluta

att

sjukpenning inte

den försäkrade.

längre ska lämnas till den för-

 

säkrade.

 

 

Sjukpenning i särskilda lämnas längst till och månaden före den när försäkrade fyller 66 år.

28 a kap.

7 §

fall Sjukpenning i särskilda fall med lämnas längst till och med den månaden före den när den försäkrade uppnår riktåldern för

pension.

52

17 §
Försäkringskassan ska senast tre år räknat från ett beslut om sjukersättning göra en uppföljning av den försäkrades arbets- förmåga. Försäkringskassan ska därefter, så länge den försäkrade har rätt till sjukersättning, minst vart tredje år på nytt följa upp den försäkrades arbetsförmåga.
Om den försäkrade har fyllt Om den försäkrade har fem
61 år, behöver någon uppfölj- eller färre år kvar tills riktåldern
ning inte göras.för pension uppnås behöver någon uppföljning inte göras.
53
Tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukersättning kan lämnas tidigast från och med den månad då den försäkrade fyller 30 år och längst till och med månaden före den månad då han eller hon fyller 66 år.
Hel sjukersättning kan läm- nas tidigast från och med juli det år då den försäkrade fyller 19 år och längst till och med månaden före den månad då han eller hon uppnår riktåldern för pension.
Tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukersättning kan lämnas tidigast från och med den månad då den försäkrade fyller 30 år och längst till och med månaden före den månad då han eller hon uppnår rikt- åldern för pension.
16 §
Hel sjukersättning kan läm- nas tidigast från och med juli det år då den försäkrade fyller
19 år och längst till och med månaden före den månad då han eller hon fyller 66 år.

Ds 2019:2

Författningsförslag

31kap.

4 §

Rehabiliteringsersättning

Rehabiliteringsersättning

lämnas längst till och med

lämnas längst till och med

månaden före den när den

månaden före den när den

försäkrade fyller 66 år.

försäkrade uppnår riktåldern för

 

pension.

33 kap.

Om den faktiska försäkrings- tiden enligt 6–11 §§ utgör minst fyra femtedelar av tiden från och med det år då den försäkrade fyllde 16 år till och med året före försäkringsfallet räknas hela tiden därefter till och med året före det år då den försäkrade uppnår den vid försäkringsfallet gällande riktåldern för pension som framtida försäkringstid.

Författningsförslag

Ds 2019:2

35 kap.

4 §

Försäkringstid för rätt till garantiersättning tillgodoräknas en försäkrad

1.enligt 6–11 §§ under tiden från och med det år då han eller hon fyllde 16 år till och med året före försäkringsfallet (faktisk försäkringstid),

2. enligt 12 och 13 §§ för

2. enligt 12 och 13 §§ för

tiden därefter till och med det år

tiden därefter till och med året

då han eller hon fyller 65 år

före det år då han eller hon

(framtida försäkringstid), och

uppnår

den vid försäkringsfallet

 

gällande

riktåldern för pension

 

(framtida försäkringstid), och

3.enligt 14 och 15 §§ om försäkringsfallet har inträffat före 18 års ålder.

12 §

Om den faktiska försäkrings- tiden enligt 6–11 §§ utgör minst fyra femtedelar av tiden från och med det år då den försäkrade fyllde 16 år till och med året före försäkringsfallet räknas hela tiden därefter till och med det år då den försäkrade fyller 65 år som framtida försäkrings- tid.

13 §

Om den faktiska försäkringstiden motsvarar mindre än fyra femtedelar av tiden från och med det år då den försäkrade fyllde 16 år till och med året före försäkringsfallet gäller följande.

Som framtida försäkringstid

Som framtida försäkringstid

räknas en så stor andel av tiden

räknas en så stor andel av tiden

från och med året för försäk-

från och med året för försäk-

ringsfallet, till och med det år då

ringsfallet, till och med året före

den försäkrade fyller 65 år, som

det år då den försäkrade uppnår

motsvarar

kvoten mellan

den

den vid försäkringsfallet gällande

faktiska

försäkringstiden

och

riktåldern för pension, som mot-

54

Livränta lämnas längst till och med månaden före den då den försäkrade fyller 69 år, om
– skadan inträffar den månad då den försäkrade uppnår rikt- åldern för pension eller senare, och
55
För en försäkrad som avses i
14 § ska som försäkringstid räk- nas tiden från och med det år då han eller hon fyllde 16 år till och med året före det år då han eller hon uppnår den vid försäkrings- fallet gällande riktåldern för pen- sion. Hänsyn ska dock bara tas till tid då den försäkrade efter fyllda 16 år har uppfyllt förut- sättningarna för tillgodoräknan- de av försäkringstid enligt 6– 11 §§.

Ds 2019:2

Författningsförslag

fyra femtedelar av tiden från och med det år då den försäkrade fyllde 16 år till och med året före försäkringsfallet.

svarar kvoten mellan den fak- tiska försäkringstiden och fyra femtedelar av tiden från och med det år då den försäkrade fyllde 16 år till och med året före försäkringsfallet.

15 §

För en försäkrad som avses i

14 § ska som försäkringstid räk- nas tiden från och med det år då han eller hon fyllde 16 år till och med det år då han eller hon fyller 65 år. Hänsyn ska dock bara tas till tid då den försäkrade efter fyllda 16 år har uppfyllt förutsättningarna för tillgodo- räknande av försäkringstid enligt 6–11 §§.

41kap.

5 §

Livränta lämnas längst till

Livränta lämnas längst till

och med månaden före den då

och med månaden före den då

den försäkrade fyller 66 år, om

den försäkrade uppnår riktåldern

inte något annat anges i 6 eller

för pension, om inte något annat

6 a §§.

anges i 6 eller 6 a §§.

6 §

Livränta lämnas längst till och med månaden före den då den försäkrade fyller 69 år, om

– skadan inträffar den månad då den försäkrade fyller 66 år eller senare, och

Författningsförslag

Ds 2019:2

en sjukpenninggrundande inkomst kan fastställas för den försäkrade enligt 25 kap. 3 §.

 

 

 

50 kap.

 

 

 

 

 

4 §

 

 

Rätt till merkostnadsersätt-

Rätt

till

merkostnadsersätt-

ning har en försäkrad person för

ning har en försäkrad person för

merkostnader, i sådan omfatt-

merkostnader, i sådan omfatt-

ning som anges i 12 §, till följd

ning som anges i 12 §, till följd

av att han eller hon före 66 års

av att han eller hon före

ålder har fått sin funktions-

uppnådd riktålder för pension har

förmåga nedsatt, om det kan

fått sin funktionsförmåga ned-

antas att nedsättningen kommer

satt, om det kan antas att

att bestå under minst ett år.

nedsättningen kommer att bestå

 

 

 

 

under minst ett år.

En försäkrad som är blind

En försäkrad som är blind

eller

gravt

hörselskadad har

eller gravt

hörselskadad har

dock alltid rätt till merkost-

dock alltid rätt till merkost-

nadsersättning, om

blindheten

nadsersättning, om blindheten

eller den grava hörselskadan har

eller den grava hörselskadan har

inträtt före 66 års ålder och det

inträtt före uppnådd riktålder för

kan

antas

att

denna

pension och det kan antas att

funktionsnedsättning

kommer

denna

funktionsnedsättning

att bestå under minst ett år.

kommer att bestå under minst

 

 

 

 

ett år.

 

 

Det som anges i andra stycket gäller dock inte för ett försäkrat barn som har en förälder som är underhållsskyldig enligt 7 kap. för- äldrabalken eller som har en sådan särskilt förordnad vårdnads- havare som avses i 3 § 1.

51 kap.

8 §

Assistansersättning kan läm-

Assistansersättning kan läm-

nas för tid efter det att den

nas för tid efter det att den

försäkrade har fyllt 66 år endast

försäkrade har uppnått riktåldern

om

för pension endast om

 

1. ersättning har beviljats

1. ersättning har

beviljats

56

Ds 2019:2

Författningsförslag

innan han eller hon har fyllt 66 år, eller

2.ansökan kommer in till Försäkringskassan senast dagen före 66-årsdagen och därefter blir beviljad.

innan han eller hon har uppnått riktåldern för pension, eller

2.ansökan kommer in till Försäkringskassan senast dagen före dagen när riktåldern för pension uppnås och därefter blir beviljad.

Antalet assistanstimmar inte utökas efter det att försäkrade har fyllt 66 år.

10 §

får Antalet assistanstimmar får den inte utökas efter det att den försäkrade har uppnått riktåldern

för pension.

52kap.

10 §

Bilstöd enligt 8 § första stycket 1–3 lämnas till

 

 

1. en försäkrad som är under

 

1. en försäkrad som inte har

66 år och är beroende av ett

uppnått

riktåldern

för

pension

sådant fordon som avses i 8 eller

och är beroende av ett sådant

9 § för att genom arbete få sin

fordon som avses i 8 eller 9 § för

försörjning

eller

ett väsentligt

att genom arbete få sin

tillskott till sin försörjning, eller

försörjning

eller ett väsentligt

för att genomgå arbetslivs-

tillskott till sin försörjning, eller

inriktad utbildning eller genom-

för

att

genomgå

arbets-

gå rehabilitering

under

vilken

livsinriktad

utbildning

eller

han eller hon får rehabiliterings-

genomgå

rehabilitering

under

ersättning

enligt

31 kap.

eller

vilken han eller hon får

aktivitetsstöd enligt föreskrifter

rehabiliteringsersättning

enligt

som meddelas av regeringen,

31 kap. eller aktivitetsstöd enligt

 

 

 

 

föreskrifter

som

meddelas av

 

 

 

 

regeringen,

 

 

 

2. en försäkrad som är under

 

2. en försäkrad som inte har

66 år och, efter att ha beviljats

uppnått

riktåldern

för

pension

bidrag enligt 1, har beviljats

och, efter att ha beviljats bidrag

sjuk-ersättning eller aktivitets-

enligt 1, har beviljats sjukersätt-

ersättning,

 

 

 

ning eller aktivitetsersättning,

3. en försäkrad som fyllt 18 år men inte 50 år, och

57

Allmän ålderspension får lämnas för högst tre månader före ansökningsmånaden om den försäkrade fick sjukersätt- ning omedelbart före det han eller hon uppnår riktåldern för pension.
Bestämmelserna i första stycket tillämpas bara i fråga om pension som lämnas tidigast från och med den månad då den försäkrade uppnår riktåldern för pension.
Allmän ålderspension får lämnas utan ansökan från och med den månad den försäkrade uppnår riktåldern för pension om den försäkrade fick hel sjuker- sättning omedelbart före den månaden.

Författningsförslag

Ds 2019:2

4. en försäkrad som har barn som inte fyllt 18 år.

Bilstöd lämnas i fall som avses i 3 § till en försäkrad som har barn som har ett sådant funktionshinder som avses i 2 §.

56 kap.

3 §

Inkomstgrundad ålderspen-

Inkomstgrundad ålderspen-

sion lämnas tidigast från och

sion lämnas tidigast från och

med den månad då den försäk-

med tre år före den månad då

rade fyller 63 år.

den försäkrade uppnår riktåldern

 

för pension.

För garantipension finns särskilda bestämmelser om förmånstid i 66 och 67 kap.

4 a §

Allmän ålderspension får lämnas utan ansökan från och med den månad den försäkrade fyller 66 år om den försäkrade fick hel sjukersättning omedel- bart före den månaden.

5 §

Allmän ålderspension får lämnas för högst tre månader före ansökningsmånaden om den försäkrade fick sjukersätt- ning omedelbart före 66 års ålder.

Bestämmelserna i första stycket tillämpas bara i fråga om pension som lämnas tidigast från och med den månad då den försäkrade fyller 66 år.

58

Inkomstindex ska visa den relativa förändringen av genom- snittet av de årliga pensions- grundande inkomsterna, efter avdrag för allmän pensions- avgift, för försäkrade som under beskattningsåret har fyllt minst 16 år men ännu inte har uppnått riktåldern för pension. Vid beräkningen tillämpas inte 59 kap. 4 § andra stycket.
Pensionsmyndigheten ska utreda om den försäkrade vill ta ut allmän ålderspension om han eller hon inte har ansökt om sådan pension månaden före den då han eller hon uppnår rikt- åldern för pension och för den månaden har fått sjukersättning. Detta gäller inte i de fall 4 a § tillämpas.

Ds 2019:2

Författningsförslag

8 §

Pensionsmyndigheten ska utreda om den försäkrade vill ta ut allmän ålderspension om han eller hon inte har ansökt om sådan pension månaden före den då han eller hon fyller 66 år och för den månaden har fått sjuk- ersättning. Detta gäller inte i de fall 4 a § tillämpas.

58kap.

11 §

Inkomstindex ska visa den relativa förändringen av genom- snittet av de årliga pensions- grundande inkomsterna, efter avdrag för allmän pensions- avgift, för försäkrade som under beskattningsåret har fyllt minst 16 år och högst 65 år. Vid beräk- ningen tillämpas inte 59 kap. 4 § andra stycket.

60kap.

18 §

Det pensionsgrundande beloppet för plikttjänstgöring beräknas för de dagar under året som tjänstgöringen har pågått och som den försäkrade har fått dagersättning för enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt. Beloppet per dag beräknas som kvoten mellan

– hälften av genomsnittet av

– hälften av genomsnittet av

samtliga pensionsgrundande in-

samtliga pensionsgrundande in-

komster som fastställts för in-

komster som fastställts för in-

tjänandeåret för samtliga försäk-

tjänandeåret för samtliga försäk-

rade som under det året har fyllt

rade som under det året har upp-

59

Författningsförslag

Ds 2019:2

högst 65 år och

nått högst året före riktåldern för

 

pension och

– 365.

Beräkningen av den genomsnittliga summan av samtliga fast- ställda pensionsgrundande inkomster ska utgå från sådana in- komster som de var bestämda den 1 december fastställelseåret.

30 §

Pensionsgrundande belopp för barnår får tillgodoräknas en för- älder endast om

1.föräldern har varit försäkrad och bosatt i Sverige hela in- tjänandeåret,

2.barnet har varit bosatt i Sverige hela intjänandeåret eller, om barnet inte har levt hela det året, den del av året barnet levt,

3. föräldern har fyllt högst

3. föräldern

har

uppnått

65 år under intjänandeåret,

högst året före riktåldern för

 

pension under intjänandeåret,

4.föräldern har haft vårdnaden om barnet minst halva in- tjänandeåret, och

5.föräldern under minst halva intjänandeåret har bott till- sammans med barnet.

41 §

Överlåtelse enligt 40 § får göras endast om mottagaren

1.under intjänandeåret var gift med eller hade gemensamt barn med överlåtaren,

2.stadigvarande sammanbodde med överlåtaren under in- tjänandeåret,

3.var bosatt i Sverige hela intjänandeåret,

4. fyllde högst 65 år under in-

4. uppnådde högst året före

tjänandeåret,

riktåldern för pension under in-

 

tjänandeåret,

5.under minst halva intjänandeåret bodde tillsammans med barnet, och

6.inte enligt 30–36 §§ för samma år kan tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp för ett annat barn.

60

Ds 2019:2Författningsförslag

 

 

 

 

52 §

 

 

 

 

Med

generell

jämförelsein-

Med

generell

jämförelsein-

komst

avses

75 procent

av

komst

avses

75 procent

av

genomsnittet av samtliga för in-

genomsnittet

av

samtliga

för

tjänandeåret

fastställda

pen-

intjänandeåret

fastställda

pen-

sionsgrundande

inkomster

för

sionsgrundande

inkomster

för

försäkrade som under det året

försäkrade som under det året

har fyllt högst 65 år.

 

har uppnått högst året före

 

 

 

 

 

riktåldern för pension.

 

Beräkningen av genomsnittet av de fastställda pensions-grund- ande inkomsterna enligt första stycket ska avse de pensions- grundande inkomsterna som de var bestämda den 1 december fast- ställelseåret.

62kap.

12 §

Arvsvinster

efter personer

Arvsvinster efter

personer

som avlidit före det år de skulle

som avlidit fem eller fler år före

ha fyllt

62 år

ska fördelas för

det år de skulle ha uppnått den

året

efter

dödsfallsåret.

vid dödsfallet gällande riktåldern

Arvsvinster efter personer som

för pension ska fördelas för året

avlidit det år de fyllt eller skulle

efter dödsfallsåret. Arvsvinster

ha fyllt 62 år eller senare ska

efter personer som avlidit fyra

fördelas för dödsfallsåret.

eller färre år före det år de skulle

 

 

 

ha uppnått den vid dödsfallet

 

 

 

gällande riktåldern för

pension

 

 

 

ska fördelas för dödsfallsåret.

Vid fördelningen ska det bortses från kvarlevandes pensions- behållning som härrör från pensionsrätt för året för dödsfallen och därefter.

13 §

Fördelningen av arvsvinster

Fördelningen av arvsvinster

ska först göras efter personer

ska först göras efter personer

som avlidit före det år de skulle

som avlidit fem eller fler år före

ha fyllt 62 år. När den fördel-

det år de skulle ha uppnått den

ningen skett och pensionsrätt

vid dödsfallet gällande riktåldern

för året före det år fördelningen

för pension. När den fördel-

61

Författningsförslag

Ds 2019:2

avser har fastställts, ska arvs- vinster efter personer som har avlidit det år de fyllt eller skulle ha fyllt 62 år eller avlidit senare fördelas.

ningen skett och pensionsrätt för året före det år fördelningen avser har fastställts, ska arvsvinster efter personer som har avlidit fyra eller färre år före det år de skulle ha uppnått den vid dödsfallet gällande riktåldern för pension fördelas.

Arvsvinstfaktorer vid dödsfall efter 16 års ålder men före 62 års ålder

Arvsvinstfaktorer vid dödsfall efter 16 års ålder men minst fem år före riktåldern för pension

15 §

Arvsvinstfaktorer som avser

Arvsvinstfaktorer som avser

fördelning av pensionsbehåll-

fördelning av pensionsbehåll-

ningar efter personer som har

ningar efter personer som har

avlidit efter det år då de har fyllt

avlidit efter det år då de har fyllt

16 år, men före det år de skulle

16 år, men minst fem år före det

ha fyllt 62 år, ska grundas på

år de skulle ha uppnått den vid

kvoten mellan

dödsfallet gällande riktåldern för

 

pension, ska grundas på kvoten

 

mellan

summan av pensionsbehållningarna för personer som har avlidit under året före det år omräkningen avser och

summan av pensionsbehållningarna för de personer i samma ålder som levde vid utgången av samma år.

När pensionsbehållningarna bestäms ska det bortses från förändringar efter den 1 december det år fördelningen avser.

Arvsvinstfaktorer vid dödsfall

Arvsvinstfaktorer vid dödsfall

efter 62 års ålder

fyra eller färre år före riktåldern

 

för pension

16 §

Arvsvinstfaktorer som avser Arvsvinstfaktorer som avser fördelning av pensionsbehåll- fördelning av pensionsbehåll- ningar efter personer som har ningar efter personer som har

62

Ds 2019:2Författningsförslag

avlidit det år de fyllt eller skulle

avlidit fyra eller färre år före det

ha fyllt 62 år eller senare ska

år de skulle ha uppnått den vid

grundas på kvoten mellan

dödsfallet gällande riktåldern för

 

pension ska grundas på kvoten

 

mellan

det beräknade antalet personer som har avlidit det år de uppnått eller skulle ha uppnått samma ålder som den person som beräkningen ska göras för och

det beräknade antalet kvarlevande personer i samma ålder.

 

 

17 §

 

 

 

 

 

 

 

För en försäkrad som inte

För en försäkrad som inte

har fyllt 66 år ska beräkningen

har uppnått riktåldern för

enligt 16 § göras med ledning av

pension

ska

beräkningen

enligt

officiell statistik över livs-

16 §

göras

med

ledning

av

längden

hos

befolkningen i

officiell statistik över livs-

Sverige

under

femårsperioden

längden

hos

befolkningen

i

närmast före det år personen

Sverige

under

femårsperioden

uppnådde 62 års ålder.

närmast före det fjärde året före

 

 

 

det år personen skulle ha uppnått

 

 

 

den

vid

dödsfallet gällande

 

 

 

riktåldern för pension.

 

 

Från och med det år den som

Från och med det år den som

avses i första stycket fyller 66 år

avses i första stycket uppnår

ska beräkningen enligt 16 §

riktåldern

för

pension

ska

göras med ledning av statistiken

beräkningen

enligt

16 §

göras

för femårsperioden närmast före

med ledning av statistiken för

det år personen uppnådde 65 års

femårsperioden

närmast

före

ålder.

 

 

året före det år personen

 

 

 

uppnådde riktåldern för pension.

38 §

Vid beräkningen av inkomstpension ska hänsyn tas till pen- sionsbehållning som härrör från pensionsgrundande belopp enligt 60 kap. för plikttjänstgöring, studier, eller barnår endast om det

förvärvsvillkor som anges i andra stycket är uppfyllt.

 

Förvärvsvillkoret är uppfyllt

Förvärvsvillkoret

är uppfyllt

om det för den försäkrade,

om det för den

försäkrade,

senast det år han eller hon fyller

senast det femte året efter att han

63

För den som har tagit ut in- komstpension före det år då han eller hon uppnått riktåldern för pension, ska pensionen räknas om från och med det år då den försäkrade uppnår denna ålder om delningstalet ändrats.

Författningsförslag

Ds 2019:2

71 år, har fastställts pensions- grundande inkomster som för vart och ett av minst fem år uppgått till lägst två gånger det inkomstbasbelopp som gällde för intjänandeåret.

Omräkning vid 66 års ålder efter tidigt uttag

eller hon uppnår riktåldern för pension, har fastställts pensions- grundande inkomster som för vart och ett av minst fem år uppgått till lägst två gånger det inkomstbasbelopp som gällde för intjänandeåret.

Omräkning vid uppnådd riktålder för pension vid tidigt uttag

44 §

För den som har tagit ut in- komstpension före det år då han eller hon fyllt 66 år, ska pen- sionen räknas om från och med det år då den försäkrade uppnår denna ålder om delningstalet ändrats.

67kap.

4 §

Garantipension får tas ut

Garantipension får tas ut

tidigast från och med den

tidigast från och med den

månad då den försäkrade fyller

månad då den försäkrade uppnår

66 år, om inte något annat anges

riktåldern för pension, om inte

i 4 a §.

något annat anges i 4 a §.

Uttag av inkomstgrundad ålderspension från annan tidpunkt än vid 66 års ålder för den som är född 1958 eller senare

Uttag av inkomstgrundad ålderspension från annan tidpunkt än vid riktåldern för pension för den som är född 1958 eller senare

20 b §

Om den försäkrade är född

Om den försäkrade är född

1958 eller senare och har rätt till

1958 eller senare och har rätt till

64

Efterlevandepension och efterlevandestöd lämnas till och med den månad då rätten till förmånen upphör. Dock lämnas följande förmåner längst till och med månaden före den då den efterlevande uppnår riktåldern för pension:

Ds 2019:2

Författningsförslag

inkomstpension ska beräknings- underlaget alltid bestämmas som om inkomstpensionen hade börjat lyftas den kalendermånad då den försäkrade fyller 66 år.

inkomstpension ska beräknings- underlaget alltid bestämmas som om inkomstpensionen hade börjat lyftas den kalendermånad då den försäkrade uppnår rikt- åldern för pension.

74kap.

7 §

Äldreförsörjningsstöd kan

Äldreförsörjningsstöd kan

lämnas tidigast från och med

lämnas tidigast från och med

den månad då den försäkrade

den månad då den försäkrade

fyller 66 år, om inte något annat

uppnår riktåldern för pension,

anges i 7 a §.

om inte något annat anges i

 

7 a §.

Äldreförsörjningsstöd lämnas från och med den månad då rätt till förmånen har inträtt, dock tidigast från och med ansöknings- månaden.

77kap.

18 §

Efterlevandepension och efterlevandestöd lämnas till och med den månad då rätten till förmånen upphör. Dock lämnas följande förmåner längst till och med månaden före den då den efterlevande fyller 66 år:

1.omställningspension,

2.garantipension till omställningspension, och

3.änkepension i form av 90-procentstillägg.

65

Författningsförslag

Ds 2019:2

81 kap.

4 §

Garantipension till omställningspension ska beräknas med hän- syn till den försäkringstid som kan tillgodoräknas för den avlidne

till och med året före dödsfallet (faktisk försäkringstid).

 

 

Som

försäkringstid

för

Som

försäkringstid

för

garantipension till omställnings-

garantipension till omställnings-

pension ska tid tillgodoräknas

pension ska tid tillgodoräknas

även från och med det år då

även från och med det år då

dödsfallet

inträffade till

och

dödsfallet

inträffade

till

och

med det år då den avlidne skulle

med året före det år då den

ha fyllt 65 år (framtida försäk-

avlidne skulle ha uppnått den vid

ringstid).

 

 

dödsfallet gällande riktåldern för

 

 

 

pension

(framtida

försäk-

 

 

 

ringstid).

 

 

 

7 §

Om det för den avlidne inte kan tillgodoräknas försäkringstid med minst fyra femtedelar av tiden från och med det år då han eller hon fyllde 16 år till och med året före dödsfallet gäller följande.

Den framtida försäkringstiden ska beräknas som produkten av

– tidsperioden från och med

– tidsperioden från och med

året för dödsfallet till och med

året för dödsfallet till och med

det år då den avlidne skulle ha

året före det år då den avlidne

fyllt 65 år och

skulle ha uppnått den vid döds-

 

fallet gällande riktåldern för pen-

 

sion och

kvoten mellan den försäkringstid som kan tillgodoräknas den avlidne från och med det år han eller hon fyllde 16 år till och med året före dödsfallet och fyra femtedelar av hela den faktiska tidsperioden från och med det år då han eller hon fyllde 16 år till och med året före dödsfallet.

Vid beräkningen ska försäkringstiden sättas ned till närmaste hela antal månader.

82 kap.

1 §

I detta kapitel finns inledande bestämmelser i 2 och 3 §§.

66

Om den avlidne har tagit ut inkomstpension före den månad då han eller hon uppnått eller skulle ha uppnått riktåldern för pension (tidigt uttag) gäller vid beräkning av den faktiska pen- sionsbehållningen det som anges i andra stycket.
67

Ds 2019:2

Författningsförslag

Vidare finns bestämmelser om

efterlevandepensionsunderlag efter avlidna som var födda 1938 eller senare i 4–8 §§,

– pensionsbehållning

efter

– pensionsbehållning

efter

avlidna som var födda 1938 eller

avlidna som var födda 1938 eller

senare

och

som

avlidit

före

senare och som avlidit före det

66 års ålder i 9–19 §§,

 

år då han eller hon skulle ha

 

 

 

 

 

uppnått den vid dödsfallet

 

 

 

 

 

gällande riktåldern för pension i

 

 

 

 

 

9–19 §§,

 

– pensionsbehållning

efter

– pensionsbehållning

efter

avlidna som var födda 1938 eller

avlidna som var födda 1938 eller

senare

och

som

avlidit

efter

senare och som avlidit efter att

66 års ålder i 20 och 21 §§, och

ha uppnått riktåldern för pension

 

 

 

 

 

i 20 och 21 §§, och

 

efterlevandepensionsunderlag efter avlidna som var födda 1937 eller tidigare i 22–26 §§.

4 §

Till grund för beräkning av efterlevandepension efter avlidna som var födda 1938 eller senare ska läggas den avlidnes

faktiska pensionsbehållning, och

antagna pensionsbehållning.

Pensionsbehållning beräknas

Pensionsbehållning beräknas

på olika sätt beroende på om

på olika sätt beroende på om

dödsfallet inträffat före eller

dödsfallet inträffat före eller

efter 66 års ålder.

efter uppnådd riktålder för pen-

 

sion.

6 §

Om den avlidne har tagit ut inkomstpension före den månad då han eller hon fyllt eller skulle ha fyllt 66 år (tidigt uttag) gäller vid beräkning av den faktiska pensionsbehållningen det som anges i andra stycket.

Med antagen pensionsbehåll- ning avses ett belopp som enligt 14–19 §§ kan tillgodoräknas för den avlidne för tiden från och med det år då dödsfallet in- träffade till och med året före det år då den avlidne skulle ha upp- nått den vid dödsfallet gällande riktåldern för pension.

Författningsförslag

Ds 2019:2

Oavsett när dödsfallet inträffar ska den avlidnes pensions- behållning, beräknad som om något uttag av inkomstpension inte hade gjorts, läggas till grund för beräkningen av faktisk pensions- behållning.

7 §

Med antagen pensionsbehåll- ning avses ett belopp som enligt 14–19 §§ kan tillgodoräknas för den avlidne för tiden från och med det år då dödsfallet in- träffade till och med det år då den avlidne skulle ha fyllt 65 år.

8 § Efterlevandepensionsunderlaget ska beräknas som kvoten

mellan

summan av faktisk pensionsbehållning och antagen pensions- behållning och

– det delningstal som enligt

– det delningstal som enligt

62 kap. 34–37 §§ ska tillämpas

62 kap. 34–37 §§ ska tillämpas

för beräkning av inkomstpen-

för beräkning av inkomstpen-

sion för försäkrade som i januari

sion för försäkrade som i januari

det år dödsfallet in-träffade

det år dödsfallet in-träffade upp-

fyllde 66 år.

nådde riktåldern för pension.

14 §

En antagen pensionsbehållning ska beräknas för den avlidne

enligt 15–19 §§ om

 

1. dödsfallet har inträffat före

1. dödsfallet har inträffat före

det år då den avlidne skulle ha

det år då den avlidne skulle ha

fyllt 66 år, och

uppnått den vid dödsfallet gäll-

 

ande riktåldern för pension, och

2.pensionsrätt för inkomstpension enligt 61 kap. har fastställts för den avlidne för minst tre av de fem kalenderåren närmast före året för dödsfallet.

68

Den antagna pensionsbehåll- ningen ska motsvara summan av de årliga pensionsrätter som kan tillgodoräknas för den avlidne för tiden från och med det år då dödsfallet inträffade till och med året före det år då den avlidne skulle ha uppnått den vid dödsfallet gällande riktåldern för pension.

Ds 2019:2

Författningsförslag

16 §

Den antagna pensionsbehåll- ningen ska motsvara summan av de årliga pensionsrätter som kan tillgodoräknas för den avlidne för tiden från och med det år då dödsfallet inträffade till och med det år då den avlidne skulle ha fyllt 65 år.

 

20 §

Om dödsfallet inträffat efter

Om dödsfallet inträffat efter

det år då den avlidne fyllde 66 år

det år då den avlidne uppnådde

ska till grund för beräkning av

riktåldern för pension ska till

efterlevandepension

läggas den

grund för beräkning av efterlev-

avlidnes

faktiska

andepension läggas den avlidnes

pensionsbehållning,

beräknad

faktiska pensionsbehållning, be-

enligt 9–13 §§, som tjänats in till

räknad enligt 9–13 §§, som

och med det år då den avlidne

tjänats in till och med året före

fyllde 65 år.

 

det år då den avlidne uppnådde

 

 

riktåldern för pension.

21 §

 

Den faktiska pensionsbehåll-

Den faktiska pensionsbehåll-

ningen enligt 20 § ska räknas om

ningen enligt 20 § ska räknas om

med förändringar av inkomst-

med förändringar av inkomst-

index enligt 58 kap. 10–12 §§

index

enligt 58 kap. 10–12 §§

fram till ingången av det år den

fram till ingången av det år den

avlidne fyllde 66 år.

avlidne

uppnådde riktåldern för

 

pension.

 

Från och med årsskiftet därefter ska den faktiska pensions- behållningen följsamhetsindexeras. Det görs genom att den räknas om i enlighet med 62 kap. 42 och 43 §§ till ingången av det år då dödsfallet inträffade.

69

Författningsförslag

Ds 2019:2

84 kap.

6 §

Änkepension till en änka som är född 1945 eller senare lämnas med ett belopp som motsvarar det som skulle ha lämnats till kvinnan om mannen hade avlidit vid utgången av 1989. Änkepensionen ska för år räknat motsvara

1.40 procent eller, om det efter den avlidne finns barn som har rätt till barnpension efter honom enligt 78 kap., 35 procent av

a) hel förtidspension enligt 7 § för den avlidne, eller

b) tilläggspension i form av ålderspension enligt 7 § för den avlidne, och

2. för tid före den månad då

2. för tid före den månad då

änkan fyller 66 år, 90 procent av

änkan uppnår riktåldern för pen-

det prisbasbelopp som gällde för

sion, 90 procent av det prisbas-

dödsfallsåret

(90-procents-

belopp som gällde för dödsfalls-

tillägg).

 

året (90-procentstillägg).

16 §

Om en änka som är född 1954 eller senare har rätt till änke- pension och för samma månad får inkomstgrundad ålderspension, lämnas änkepensionen endast i den utsträckning den, efter eventuell samordning med omställningspension enligt 77 kap. 12 §, överstiger ålderspensionen. Inkomstpension och premiepension ska i detta sammanhang beräknas som om änkan endast hade tillgodoräknats pensionsrätt för inkomstpension och som om

denna pensionsrätt

hade

utgjort

18,5 procent

av

pensions-

underlaget.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Om

änkan

tar

ut

 

Om

änkan

tar

ut

inkomstpension vid

en senare

inkomstpension

vid

en senare

tidpunkt än från och med den

tidpunkt än från och med den

månad då hon har fyllt 66 år ska

månad då hon har uppnått

hänsyn tas till den inkomst-

riktåldern för pension ska hänsyn

grundade

ålderspension

som

tas

till

den

inkomstgrundade

skulle ha betalats ut om hon

ålderspension

som

skulle

ha

haft rätt till sådan pension från

betalats ut om hon haft rätt till

och med den månaden.

 

sådan pension från och med den

 

 

 

 

månaden.

 

 

 

 

Om pensionsrätt till följd av bristande eller underlåten avgifts- betalning inte har tillgodoräknats eller minskats ska hänsyn tas till

70

Ds 2019:2

Författningsförslag

den inkomstpension som skulle ha betalats ut om full avgift hade betalats.

101kap.

6§

Följande förmåner kan inte ligga till grund för bostadstillägg:

1. ålderspension för tid före

1. ålderspension för tid före

den månad då den försäkrade

den månad då den försäkrade

fyller 66 år förutom i de fall den

uppnår

riktåldern

för

pension

försäkrade får hel allmän ålders-

förutom i de fall den försäkrade

pension med stöd av

67 kap.

får hel

allmän

ålderspension

4 a §,

 

med stöd av 67 kap. 4 a §,

2. änkepension för

tid från

2. änkepension

för

tid från

och med den månad då änkan

och med den månad då änkan

fyller 66 år, och

 

uppnår riktåldern för pension,

 

 

och

 

 

 

3.änkepension till en änka som är född 1945 eller senare på grund av dödsfall efter 2002.

102kap.

16 §

Reduceringsinkomsten är summan av

1.sjukersättning, aktivitetsersättning, allmän ålderspension och änkepension,

2.pension och invaliditetsförmån som lämnas enligt utländsk lagstiftning,

3.inkomst av kapital enligt 7 § 3,

4.del av förmögenhet enligt 7 § 4,

5.50 procent av de delar av den bidragsgrundande inkomsten som består av arbetsinkomst enligt 67 kap. 6 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229),

6.50 procent av de delar av inkomsten enligt 15 § som, bortsett från att skatteplikt inte föreligger, är av motsvarande slag som arbetsinkomst enligt 67 kap. 6 § första stycket inkomstskattelagen, och

7.80 procent av övriga delar av den bidragsgrundande inkomsten, minskad med ett fribelopp enligt 17–19 §§.

71

Om den försäkrade får sjuk- ersättning eller aktivitetsersätt- ning eller motsvarande utländsk förmån ska i stället för vad som anges i 17 § ett avdrag göras med ett belopp som motsvarar garantinivån för hel sådan ersättning enligt 35 kap. 18 respektive 19 §. Detta gäller dock längst till och med månaden före den då den försäkrade uppnår riktåldern för pension.

Författningsförslag

Ds 2019:2

Från och med den månad en försäkrad, som har hel allmän ålderspension, fyller 66 år ska in- komst enligt första stycket 5 och 6 endast beaktas till den del den överstiger 24 000 kronor. Detsamma ska gälla från och med den månad som en försäkrad fyller 65 år om han eller hon får garantipension med stöd av 67 kap. 4 a §.

Från och med den månad en försäkrad, som har hel allmän ålderspension, uppnår riktåldern för pension ska inkomst enligt första stycket 5 och 6 endast be- aktas till den del den överstiger 24 000 kronor. Detsamma ska gälla från och med den månad som en försäkrad fyller 65 år om han eller hon får garantipension med stöd av 67 kap. 4 a §.

18 §

Om den försäkrade får sjuk- ersättning eller aktivitetsersätt- ning eller motsvarande utländsk förmån ska i stället för vad som anges i 17 § ett avdrag göras med ett belopp som motsvarar garantinivån för hel sådan ersättning enligt 35 kap. 18 respektive 19 §. Detta gäller dock längst till och med månaden före den då den försäkrade fyller 66 år.

22 §

Vid beräkning av bostadstillägg beaktas 96 procent av bostads- kostnaden per månad av den del som inte överstiger 5 000 kronor för den som är ogift och 2 500 kronor för den som är gift.

Om bostadskostnaden överstiger de belopp som anges i första stycket beaktas 70 procent av den överskjutande bostadskostnaden per månad upp till 5 600 kronor för den som är ogift och 2 800 kronor för den som är gift.

För var och en av makar ska bostadskostnaden beräknas till hälften av deras sammanlagda bostadskostnad.

Från och med den månad

Från och med den månad

den försäkrade fyller 66 år ska

den försäkrade uppnår riktåldern

72

Boendetillägg lämnas längst till och med månaden före den när den försäkrade uppnår rikt- åldern för pension.
73

Ds 2019:2

Författningsförslag

ett belopp om 340 kronor för den som är ogift och 170 kronor för den som är gift läggas till den bostadskostnad som har beaktats enligt första, andra och tredje styckena och 23 §. Detsamma ska gälla från och med den månad som den försäkrade fyller 65 år om han eller hon får garantipension med stöd av 67 kap. 4 a §.

för pension ska ett belopp om 340 kronor för den som är ogift och 170 kronor för den som är gift läggas till den bostadskost- nad som har beaktats enligt första, andra och tredje styckena och 23 §. Detsamma ska gälla från och med den månad som den försäkrade fyller 65 år om han eller hon får garantipension med stöd av 67 kap. 4 a §.

30 §

Summan av inkomsterna enligt 29 § 1–3 ska alltid anses utgöra lägst en tolftedel av det för den försäkrade gällande fribeloppet enligt 17–19 §§ efter avdrag för beräknad preliminär skatt enligt 29 § 1. I fråga om makar ska inkomsterna för var och en av dem beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda inkomster.

För den som är född 1938

För den som är född 1938

eller senare ska

inkomsterna

eller senare ska inkomsterna

från och med den månad då han

från och med den månad då han

eller hon fyller 66 år, i stället för

eller hon uppnår riktåldern för

de belopp

som

anges

i 17 §,

pension, i stället för de belopp

alltid, efter avdrag för beräknad

som anges i 17 §, alltid, efter

preliminär

skatt

enligt

första

avdrag för beräknad preliminär

stycket, anses utgöra lägst en

skatt enligt första stycket, anses

tolftedel av

 

 

 

utgöra lägst en tolftedel av

2,13 prisbasbelopp för den som är ogift, och

1,9 prisbasbelopp för den som är gift.

103 c kap.

8 §

Boendetillägg lämnas längst till och med månaden före den när den försäkrade fyller 66 år.

Författningsförslag

Ds 2019:2

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026 i fråga om 35 kap. 4, 12, 13 och 15 §§ och i övrigt den 1 december 2025.

2.Lagen tillämpas första gången för förmåner som avser tid från och med den 1 januari 2026.

3.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som uppnår respektive åldersgräns före den 1 januari 2026.

4.Äldre föreskrifter om försäkringstid i 35 kap. 4, 12, 13 och 15 §§ gäller fortfarande för försäkringsfall som fastställs till tid före den 1 januari 2026.

5.Bestämmelsen om inkomstindex i 58 kap. 11 § i den nya lydelsen tillämpas första gången för beslut som avser förmåner för tid från och med den 1 januari 2028.

6.Äldre föreskrifter om beräkningsunderlag för inkomst- grundad efterlevandepension gäller fortfarande för dödsfall som har inträffat före den 1 januari 2026.

74

Ds 2019:2

Författningsförslag

2.4Förslag till lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

Härigenom föreskrivs att 9 b § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9 b §1

Insatser enligt 9 § 2 avser tid

Insatser enligt 9 § 2 avser tid

efter det att den insatsbe-

efter det att den insatsbe-

rättigade har fyllt 65 år endast

rättigade har fyllt 66 år endast

om

om

1. insatsen har beviljats innan

1. insatsen har beviljats innan

han eller hon har fyllt 65 år, eller

han eller hon har fyllt 66 år, eller

2. ansökan om sådan insats

2. ansökan om sådan insats

inkommer till kommunen senast

inkommer till kommunen senast

dagen före 65-årsdagen och

dagen före 66-årsdagen och

därefter blir beviljad.

därefter blir beviljad.

Insatser enligt 9 § 2 får dock

Insatser enligt 9 § 2 får dock

inte utökas efter det att den

inte utökas efter det att den

insatsberättigade har fyllt 65 år.

insatsberättigade har fyllt 66 år.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som har fyllt 65 år före lagens ikraftträdande.

1Senaste lydelse 2000:1031.

75

Insatser enligt 9 § 2 avser tid efter det att den insatsberättig- ade har uppnått rikt-åldern för pension enligt 2 kap. 10 a– 10 d §§ socialförsäkringsbalken endast om
1. insatsen har beviljats innan han eller hon har uppnått rikt- åldern för pension, eller
2. ansökan om sådan insats inkommer till kommunen senast dagen före dagen när riktåldern för pension uppnås och därefter blir beviljad.
Insatser enligt 9 § 2 får dock inte utökas efter det att den insatsberättigade har uppnått riktåldern för pension.

Författningsförslag

Ds 2019:2

2.5Förslag till lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

Härigenom föreskrivs att 9 b § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade att 9 b § ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt 2.4

Föreslagen lydelse

9 b §

Insatser enligt 9 § 2 avser tid efter det att den insatsberättig- ade har fyllt 66 år endast om

1. insatsen har beviljats innan han eller hon har fyllt 66 år, eller

2. ansökan om sådan insats inkommer till kommunen senast dagen före 66-årsdagen och där- efter blir beviljad.

Insatser enligt 9 § 2 får dock inte utökas efter det att den insatsberättigade har fyllt 66 år.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som har fyllt 66 år före lagens ikraftträdande.

76

Ds 2019:2

Författningsförslag

2.6Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 22 § lagen (1997:238) om arbetslös- hetsförsäkringen ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

22 §1

Ersättning lämnas under längst 300 dagar (ersättningsperiod). Till en sökande som dag 300 i ersättningsperioden är förälder till barn under 18 år lämnas dock ersättning under längst 450 dagar.

När det bestäms hur många dagar av ersättningsperioden som har förbrukats ska dag då den sökande fått aktivitetsstöd för att delta i ett arbetsmarknadspolitiskt program jämställas med ersättningsdag enligt denna lag. Dagar före den 1 oktober 2007 beaktas inte.

Om den sökande omedelbart före inträdet i en arbetslöshetskassa har fått ersättning från en annan arbetslöshetskassa, räknas ersättningsdagar i den andra kassan in i

ersättningsperioden.

 

Rätten till dagpenning upp-

Rätten till dagpenning upp-

hör vid månadsskiftet före den

hör vid månadsskiftet före den

månad då den arbetslöse fyller

månad då den arbetslöse fyller

65 år.

66 år.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som har fyllt 65 år före lagens ikraftträdande.

1Senaste lydelse 2012:413.

77

Rätten till dagpenning upp- hör vid månadsskiftet före den månad då den arbetslöse uppnår riktåldern för pension enligt 2 kap. 10 a–10 d §§ socialförsäk- ringsbalken.

Författningsförslag

Ds 2019:2

2.7Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 22 § lagen (1997:238) om arbetslös- hetsförsäkring ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt 2.6

Föreslagen lydelse

22 §

Ersättning lämnas under längst 300 dagar (ersättningsperiod). Till en sökande som dag 300 i ersättningsperioden är förälder till barn under 18 år lämnas dock ersättning under längst 450 dagar.

När det bestäms hur många dagar av ersättningsperioden som har förbrukats ska dag då den sökande fått aktivitetsstöd för att delta i ett arbetsmarknadspolitiskt program jämställas med ersättningsdag enligt denna lag. Dagar före den 1 oktober 2007 beaktas inte.

Om den sökande omedelbart före inträdet i en arbetslöshetskassa har fått ersättning från en annan arbetslöshetskassa, räknas ersättningsdagar i den andra kassan in i ersättningsperioden.

Rätten till dagpenning upp- hör vid månadsskiftet före den månad då den arbetslöse fyller 66 år.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som har fyllt 66 år före lagens ikraftträdande.

78

Ds 2019:2

Författningsförslag

2.8Förslag till lag om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor

Härigenom föreskrivs att 34 och 36 §§ lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

34 §1

Rätt att bli medlem i en arbetslöshetskassa har var och en som vid ansökningstillfället förvärvsarbetar och uppfyller villkoren i kassans stadgar om arbete inom kassans verksamhetsområde. Även den som vid ansökningstillfället inte arbetar har rätt att bli medlem i en arbetslöshetskassa, om han eller hon uppfyllde villkoren när han eller hon senast arbetade.

Den som är medlem i en annan arbetslöshetskassa har dock inte

rätt att bli medlem.

 

 

 

Rätten att bli medlem gäller

Rätten att bli medlem gäller

till månadsskiftet

före den

till månadsskiftet

före den

månad då den som ansöker om

månad då den som ansöker om

medlemskap fyller 65 år.

medlemskap fyller 66 år.

 

36 §

 

Medlemskapet i en arbets-

Medlemskapet i en arbets-

löshetskassa upphör utan upp-

löshetskassa upphör utan upp-

sägning den dag

medlemmen

sägning den dag

medlemmen

fyller 65 år.

 

fyller 66 år.

 

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som har fyllt 65 år före lagens ikraftträdande.

1Senaste lydelse 2018:108.

79

Medlemskapet i en arbets- löshetskassa upphör utan upp- sägning den dag medlemmen uppnår riktåldern för pension enligt 2 kap. 10 a–10 d §§ social- försäkringsbalken.
Rätten att bli medlem gäller till månadsskiftet före den månad då den som ansöker om medlemskap uppnår riktåldern för pension enligt 2 kap. 10 a– 10 d §§ socialförsäkringsbalken.

Författningsförslag

Ds 2019:2

2.9Förslag till lag om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor

Härigenom föreskrivs att 34 och 36 §§ lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt 2.8

Föreslagen lydelse

34 §

Rätt att bli medlem i en arbetslöshetskassa har var och en som vid ansökningstillfället förvärvsarbetar och uppfyller villkoren i kassans stadgar om arbete inom kassans verksamhetsområde. Även den som vid ansökningstillfället inte arbetar har rätt att bli medlem i en arbetslöshetskassa, om han eller hon uppfyllde villkoren när han eller hon senast arbetade.

Den som är medlem i en annan arbetslöshetskassa har dock inte rätt att bli medlem.

Rätten att bli medlem gäller till månadsskiftet före den månad då den som ansöker om medlemskap fyller 66 år.

36 §

Medlemskapet i en arbets- löshetskassa upphör utan upp- sägning den dag medlemmen fyller 66 år.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som har fyllt 66 år före lagens ikraftträdande.

80

Ds 2019:2

Författningsförslag

2.10Förslag till lag om ändring i lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 7 § lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2kap.

7 §

Kommuner får utan föregå-

Kommuner får utan föregå-

ende individuell behovsprövning

ende individuell behovsprövning

tillhandahålla servicetjänster åt

tillhandahålla servicetjänster åt

personer som fyllt 67 år.

personer som fyllt 68 år.

Med servicetjänster avses tjänster som är avsedda att förebygga skador, olycksfall eller ohälsa och som inte utgör personlig omvårdnad.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som har fyllt 67 år före lagens ikraftträdande.

81

Författningsförslag

Ds 2019:2

2.11Förslag till lag om ändring i lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 7 § lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt 2.10Föreslagen lydelse

2 kap.

7 §

Kommuner får utan föregå-

Kommuner får utan föregå-

ende individuell behovsprövning

ende individuell behovsprövning

tillhandahålla servicetjänster åt

tillhandahålla servicetjänster åt

personer som fyllt 68 år.

personer som fyllt 69 år.

Med servicetjänster avses tjänster som är avsedda att förebygga skador, olycksfall eller ohälsa och som inte utgör personlig omvårdnad.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som har fyllt 68 år före lagens ikraftträdande.

82

Ds 2019:2

Författningsförslag

2.12Förslag till lag om ändring i lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 23, 30 och 32 §§ lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7kap.

23 §

För en änka som avses i 21 § krävs för rätt till 90-procentstillägg enligt 83 kap. 2 § 2 socialförsäkringsbalken att hon hade rätt till sådant tillägg för december 2010.

Om änkepension, som dragits in på grund av att änkan ingått ett nytt äktenskap, ska börja betalas ut på nytt sedan detta upplösts ska änkan anses ha haft rätt till 90-procentstillägg för december 2010, om hon inte fått tillägget enbart på grund av det nya

äktenskapet.

 

En änka som avses i 21 § och

En änka som avses i 21 § och

som har fyllt 65 år har inte rätt

som har fyllt 66 år har inte rätt

till 90-procentstillägg.

till 90-procentstillägg.

30 §

Har rätt till folkpension i form av änkepension uppkommit på grund av ett dödsfall som inträffat före 1990, ska änkan för tid efter 2002 ha rätt till garantipension till änkepension under de förutsättningar och i den utsträckning som följer av

bestämmelserna i 15, 18, 19 och 33–46 §§.

 

 

En änka, som är försäkrad

 

En änka, som är försäkrad

enligt 4 och 5 kap. socialförsäk-

enligt 4 och 5 kap. socialförsäk-

ringsbalken, har för tid före den

ringsbalken, har för tid före den

månad då hon fyller 65 år rätt

månad då hon fyller 66 år rätt

till

garantipension

till

till

garantipension

till

änkepension om hon hade rätt

änkepension om hon hade rätt

till sådan pension för december

till sådan pension för december

2010 eller skulle ha haft rätt till

2010 eller skulle ha haft rätt till

sådan pension om hon då hade

sådan pension om hon då hade

varit bosatt i Sverige.

 

varit bosatt i Sverige.

 

83

Författningsförslag

Ds 2019:2

 

32 §

 

En änka, som avses i 31 § och

En änka, som avses i 31 § och

som är

försäkrad enligt 4 och

som är

försäkrad enligt 4 och

5 kap.

socialförsäkringsbalken,

5 kap.

socialförsäkringsbalken,

har för tid före den månad då

har för tid före den månad då

hon fyller 65 år rätt till garanti-

hon fyller 66 år rätt till garanti-

pension

till änkepension, om

pension

till änkepension, om

hon hade rätt till sådan pension

hon hade rätt till sådan pension

för december 2010 eller skulle

för december 2010 eller skulle

ha haft rätt till sådan pension

ha haft rätt till sådan pension

om hon då hade varit bosatt i

om hon då hade varit bosatt i

Sverige och

Sverige och

1.har vårdnaden om och stadigvarande sammanbor med barn under 16 år, som vid makens död stadigvarande vistades i makarnas hem eller hos änkan, eller

2.vid makens död hade fyllt 36 år och varit gift med den avlidne

iminst fem år.

Om villkoret i första stycket 1 inte längre är uppfyllt, upphör rätten till garantipension till änkepension enligt den punkten. Vid bedömningen av rätten till garantipension enligt första stycket 2 ska det i så fall anses som om mannen avlidit då rätten till pension enligt första stycket 1 upphörde och som om äktenskapet varat till den tidpunkten.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som har fyllt 65 år före lagens ikraftträdande.

84

Ds 2019:2

Författningsförslag

2.13Förslag till lag om ändring i lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 23, 30 och 32 §§ lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt 2.12

Föreslagen lydelse

7kap.

23 §

För en änka som avses i 21 § krävs för rätt till 90-procentstillägg enligt 83 kap. 2 § 2 socialförsäkringsbalken att hon hade rätt till sådant tillägg för december 2010.

Om änkepension, som dragits in på grund av att änkan ingått ett nytt äktenskap, ska börja betalas ut på nytt sedan detta upplösts ska änkan anses ha haft rätt till 90-procentstillägg för december 2010, om hon inte fått tillägget enbart på grund av det nya

äktenskapet.

 

 

 

En änka som avses i 21 § och

En änka som avses i 21 § och

som har fyllt 66 år har inte rätt

som har uppnått riktåldern för

till 90-procentstillägg.

pension

enligt

2 kap. 10 a–

 

10 d §§

socialförsäkringsbalken

 

har inte rätt till 90-procents-

 

tillägg.

 

 

30 §

Har rätt till folkpension i form av änkepension uppkommit på grund av ett dödsfall som inträffat före 1990, ska änkan för tid efter 2002 ha rätt till garantipension till änkepension under de förutsättningar och i den utsträckning som följer av bestämmelserna i 15, 18, 19 och 33–46 §§.

En änka, som är försäkrad

En änka, som är försäkrad

enligt 4 och 5 kap. socialförsäk-

enligt 4 och 5 kap. socialförsäk-

ringsbalken, har för tid före den

ringsbalken, har för tid före den

månad då hon fyller 66 år rätt till

månad då hon uppnår riktåldern

garantipension till änkepension

för pension enligt 2 kap. 10 a–

om hon hade rätt till sådan pen-

10 d §§ socialförsäkringsbalken

sion för december 2010 eller

rätt till garantipension till änke-

85

Författningsförslag

Ds 2019:2

skulle ha haft rätt till sådan pen- sion om hon då hade varit bosatt i Sverige.

pension om hon hade rätt till sådan pension för december 2010 eller skulle ha haft rätt till sådan pension om hon då hade varit bosatt i Sverige.

 

32 §

 

 

 

 

En änka, som avses i 31 § och

En änka, som avses i 31 § och

som är försäkrad enligt 4 och

som är försäkrad enligt 4 och

5 kap.

socialförsäkringsbalken,

5 kap.

socialförsäkringsbalken,

har för tid före den månad då

har för tid före den månad då

hon fyller 66 år rätt till garanti-

hon

uppnår

riktåldern

för

pension

till änkepension, om

pension

enligt

2 kap. 10 a–

hon hade rätt till sådan pension

10 d §§

socialförsäkringsbalken

för december 2010 eller skulle

rätt

till

garantipension

till

ha haft rätt till sådan pension

änkepension, om hon hade rätt

om hon då hade varit bosatt i

till sådan pension för december

Sverige och

2010 eller skulle ha haft rätt till

 

 

sådan pension om hon då hade

 

 

varit bosatt i Sverige och

 

1.har vårdnaden om och stadigvarande sammanbor med barn under 16 år, som vid makens död stadigvarande vistades i makarnas hem eller hos änkan, eller

2.vid makens död hade fyllt 36 år och varit gift med den avlidne

iminst fem år.

Om villkoret i första stycket 1 inte längre är uppfyllt, upphör rätten till garantipension till änkepension enligt den punkten. Vid bedömningen av rätten till garantipension enligt första stycket 2 ska det i så fall anses som om mannen avlidit då rätten till pension enligt första stycket 1 upphörde och som om äktenskapet varat till den tidpunkten.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som har fyllt 66 år före lagens ikraftträdande.

86

Ds 2019:2

Författningsförslag

2.14Förslag till lag om ändring i lagen (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare

Härigenom föreskrivs att 1 a och 2 §§ lagen (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 a §1

Lagen gäller för nyanlända

Lagen gäller för nyanlända

invandrare som har fyllt 18 men

invandrare som har fyllt 18 men

inte 65 år, är folkbokförda i en

inte 66 år, är folkbokförda i en

kommun och har beviljats uppe-

kommun och har beviljats uppe-

hållstillstånd enligt

hållstillstånd enligt

1.5 kap. 1, 2, 4 eller 6 § utlänningslagen (2005:716),

2.12 kap. 18 § utlänningslagen, eller

3.21 eller 22 kap. utlänningslagen.

2 §2

Lagen gäller även för nyan-

Lagen gäller även för nyan-

lända invandrare som har fyllt

lända invandrare som har fyllt

18 men inte 65 år, är folk-

18 men inte 66 år, är folk-

bokförda i en kommun och har

bokförda i en kommun och har

beviljats

beviljats

1.uppehållstillstånd på grund av anknytning enligt 5 kap. 3 § första stycket utlänningslagen (2005:716),

2.uppehållstillstånd på grund av anknytning enligt 5 kap. 3 a § första stycket 1–4, andra eller tredje stycket utlänningslagen,

3.uppehållskort efter ansökan enligt 3 a kap. 10 § utlännings- lagen,

4.uppehållstillstånd på grund av stark anknytning enligt 5 kap. 15 a § första stycket 2 utlänningslagen,

5.uppehållstillstånd som familjemedlem eller anhörig enligt

föreskrifter som har meddelats med stöd av 5 kap. 23 § tredje,

1Senaste lydelse 2017:596.

2Senaste lydelse 2018:70.

87

Författningsförslag

Ds 2019:2

fjärde eller, när det gäller familjemedlem till en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd för arbete, sjätte stycket utlännings- lagen,

6.uppehållstillstånd som familjemedlem enligt 6 a kap. 10 § ut- länningslagen,

7.uppehållstillstånd som familjemedlem enligt 6 b kap. 14 § utlänningslagen, eller

8.uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person som har beviljats uppehållstillstånd med stöd av någon av bestämmel- serna i 1 a §.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som har fyllt 65 år före lagens ikraftträdande.

88

Ds 2019:2

Författningsförslag

2.15Förslag till lag om ändring i lagen (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare

Härigenom föreskrivs att 1 a och 2 §§ lagen (2013:156) om samhälls-orientering för vissa nyanlända invandrare ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt 2.14

Föreslagen lydelse

 

1 a §

 

 

 

Lagen gäller för nyanlända

 

Lagen

gäller för nyanlända

invandrare som har fyllt 18 men

invandrare som har fyllt 18 år

inte 66 år, är folkbokförda i en

men inte har uppnått riktåldern

kommun och har beviljats uppe-

för

pension enligt

2 kap. 10 a–

hållstillstånd enligt

10 d §§

socialförsäkringsbalken,

 

är

folkbokförda i

en kommun

och har beviljats uppehålls- tillstånd enligt

1.5 kap. 1, 2, 4 eller 6 § utlänningslagen (2005:716),

2.12 kap. 18 § utlänningslagen, eller

3.21 eller 22 kap. utlänningslagen.

2 §

Lagen gäller även för ny-an-

Lagen gäller även för nyan-

lända invandrare som har fyllt

lända invandrare som har fyllt

18 men inte 66 år, är

18 år men inte har uppnått rikt-

folkbokförda i en kommun och

åldern för pension enligt 2 kap.

har beviljats

10 a–10 d §§ socialförsäkrings-

 

balken, är folkbokförda i en

 

kommun och har beviljats

1.uppehållstillstånd på grund av anknytning enligt 5 kap. 3 § första stycket utlänningslagen (2005:716),

2.uppehållstillstånd på grund av anknytning enligt 5 kap. 3 a § första stycket 1–4, andra eller tredje stycket utlänningslagen,

3.uppehållskort efter ansökan enligt 3 a kap. 10 § utlännings- lagen,

4.uppehållstillstånd på grund av stark anknytning enligt 5 kap. 15 a § första stycket 2 utlänningslagen,

89

Författningsförslag

Ds 2019:2

5.uppehållstillstånd som familjemedlem eller anhörig enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 5 kap. 23 § tredje, fjärde eller, när det gäller familjemedlem till en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd för arbete, sjätte stycket utlänning- slagen,

6.uppehållstillstånd som familjemedlem enligt 6 a kap. 10 § ut- länningslagen,

7.uppehållstillstånd som familjemedlem enligt 6 b kap. 14 § ut- länningslagen, eller

8.uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person som har beviljats uppehållstillstånd med stöd av någon av bestämmel- serna i 1 a §.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som har fyllt 66 år före lagens ikraftträdande.

90

Ds 2019:2

Författningsförslag

2.16Förslag till lag om ändring i lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare

Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §

Lagen gäller för nyanlända

Lagen gäller för nyanlända

invandrare som har fyllt 20 men

invandrare som har fyllt 20 men

inte 65 år och som har ett uppe-

inte 66 år och som har ett uppe-

hållstillstånd som kan ligga till

hållstillstånd som kan ligga till

grund för folkbokföring, om det

grund för folkbokföring, om det

har beviljats enligt

har beviljats enligt

1.5 kap. 1, 2, 4 eller 6 § utlänningslagen (2005:716),

2.12 kap. 18 § utlänningslagen, eller

3.21 eller 22 kap. utlänningslagen.

2 §

Lagen gäller också för ny-an-

Lagen gäller också för ny-an-

lända invandrare som har fyllt

lända invandrare som har fyllt

20 men inte 65 år och som har

20 men inte 66 år och som har

1.ett uppehållstillstånd som kan ligga till grund för folkbok- föring på grund av anknytning till en person som har ett uppe- hållstillstånd med stöd av någon av bestämmelserna i 1 §, och

2.ansökt om uppehållstillstånd inom sex år från det att den per- son som den nyanlände har anknytning till först togs emot i en kommun.

Första stycket gäller inte om den person som den nyanlände har anknytning till var svensk medborgare vid tidpunkten för den nyanländes ansökan om uppehållstillstånd.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som har fyllt 65 år före lagens ikraftträdande.

91

Författningsförslag

Ds 2019:2

2.17Förslag till lag om ändring i lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare

Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt 2.16

Föreslagen lydelse

 

1 §

 

 

Lagen gäller för nyanlända

Lagen

gäller för

nyanlända

invandrare som har fyllt 20 men

invandrare som har fyllt 20 år

inte 66 år och som har ett uppe-

men inte har uppnått riktåldern

hållstillstånd som kan ligga till

för pension enligt

2 kap. 10 a–

grund för folkbokföring, om det

10 d §§

socialförsäkringsbalken

har beviljats enligt

och som har ett uppehålls-

 

tillstånd som kan ligga till grund

 

för folkbokföring, om det har

 

beviljats enligt

 

1.5 kap. 1, 2, 4 eller 6 § utlänningslagen (2005:716),

2.12 kap. 18 § utlänningslagen, eller

3.21 eller 22 kap. utlänningslagen.

2 §

Lagen gäller också för nyan-

Lagen gäller också för nyan-

lända invandrare som har fyllt

lända invandrare som har fyllt

20 men inte 66 år och som har

20 år men inte har uppnått

 

riktåldern för pension enligt

 

2 kap. 10 a–10 d §§ socialförsäk-

 

ringsbalken och som har

1.ett uppehållstillstånd som kan ligga till grund för folkbok- föring på grund av anknytning till en person som har ett uppe- hållstillstånd med stöd av någon av bestämmelserna i 1 §, och

2.ansökt om uppehållstillstånd inom sex år från det att den per- son som den nyanlände har anknytning till först togs emot i en kommun.

92

Ds 2019:2

Författningsförslag

Första stycket gäller inte om den person som den nyanlände har anknytning till var svensk medborgare vid tidpunkten för den nyanländes ansökan om uppehållstillstånd.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som har fyllt 66 år före lagens ikraftträdande.

93

3 Bakgrund

3.1Vi lever allt längre

3.1.1Ökande livslängd

Vi lever allt längre i Sverige. Medellivslängden ökar för både kvinnor och män. I dag lever kvinnor och män i genomsnitt till 84 respektive 81 års ålder, vilket innebär att medellivslängden har ökat med 2 år för kvinnor och 4 år för män sedan millennieskiftet. Sannolikt kommer ökningen att fortsätta även framöver. I Statistiska Centralbyråns (SCB) befolkningsframskrivning från 2018 uppskattas att kvinnor i genomsnitt kommer leva till 88 års ålder och män till nästan 86 års ålder 2060.

Figur 3.1 visar hur den återstående livslängden för de som upp- nått 65 års ålder har ökat sedan principöverenskommelsen för det nya pensionssystemet från 1994. För en man som börjar ta ut sin ålderspension vid 65 års ålder 2017 kommer pensionen att betalas ut ca 1 200 dagar längre jämfört med en man som började ta ut sin ålderspension vid samma ålder 1994. Motsvarande utveckling har varit mindre för kvinnor vars återstående livslängd vid 65 års ålder har ökat med drygt 750 dagar sedan 1994. Skillnaden i medel- livslängd mellan kvinnor och män minskar alltså, även om kvinnor alltjämt i genomsnitt lever längre än män.

95

Bakgrund

Ds 2019:2

Figur 3.1 Ökningen av återstående medellivslängd från 65 års ålder

Totalt antal dagar ökad medellivslängd från 65 års ålder under perioden 1994–2017 för män och kvinnor.

1 400

Kvinnor Män

1200

1000

800

600

400

200

0

1994

1996

1998

2000

2002

2004

2006

2008

2010

2012

2014

2016

Källa: SCB och egna beräkningar.

En naturlig följd av den ökande medellivslängden är att tiden som ålderspensionär blir allt längre. I och med pensionsreformen i slutet av 1990-talet avskaffades den formella pensionsåldern i svensk lag- stiftning, men 65 år har trots detta fortsatt att vara den vanligaste åldern för att börja ta ut sin ålderspension.

3.1.2Antalet år med god hälsa ökar

Det finns mycket som tyder på att vi inte bara lever längre utan att

viockså är friskare allt högre upp i åldrarna. I en underlagsrapport till Pensionsåldersutredningen1 undersöktes utvecklingen av hälso- tillståndet bland befolkningen i åldrarna 55–74 år. Studien baserades på SCB:s ULF-undersökningar2 mellan 1980–2004 och resultaten visade att antalet år vid god hälsa ökade med 0,5–1 år under perioden.

1Finns det hälsomässiga förutsättningar för ett längre arbetsliv – en analys av hälso- utvecklingen i den övre medelåldern, Pensionsåldersutredningen (S 2011:05).

2Undersökningar av levnadsförhållanden, hälsotillståndet är respondentens egna skattning av sin hälsa.

96

Ds 2019:2

Bakgrund

Ett annat sätt att studera hur äldres hälsa utvecklats över tid är att se till Folkhälsomyndighetens mätning av det allmänna hälso- tillståndet. Uppgifterna i undersökningen baseras på människors självskattade hälsa. Sedan 2004 har andelen av befolkningen i åldersgruppen 65–84 år som upplever att de har bra hälsa ökat från 51 procent till 62 procent 2016. Andelen kvinnor som rapporterar bra hälsa är lägre än motsvarande andel bland män. I relativa termer har dock hälsan ökat mer bland kvinnor än bland män sedan 2004. Även i åldersgruppen 45–64 år har den självskattade hälsan för- bättrats. Andelen i denna åldersgrupp som anser sig vara i god hälsa har stigit med 8 procentenheter sedan 2004 och uppgick 2016 till

71procent.

Det finns flera andra organisationer som skattar antalet åter-

stående år med god hälsa vid en viss ålder. Den vanligaste metoden är att beräkna den utifrån de olika ålderskategoriernas resultat av självskattad hälsa i kombination med den förväntade återstående livslängden. En viss försiktighet krävs vid tolkningen av tidsserier av resultaten för ibland ändras metodiken och ibland ändras enkät- utformningen och svarsalternativen som används för den själv- skattade hälsan.

Data från Eurostat och WHO visar att antalet år med god hälsa har ökat i Sverige. Enligt Eurostat har kvinnors förväntade antal år med god hälsa vid 65 års ålder ökat från 11,1 år 2005 till 16,6 år 2016. Männens ökning är något lägre, från 10,7 till 15,1 år. Under samma tidsperiod har kvinnornas medellivslängd vid 65 års ålder ökat med 1,0 år och männens med 1,7 år. WHO mäter i stället antalet förväntade friska år vid 60 års ålder och mellan 2000 och 2016 har kvinnornas ökat från 19,0 till 20,1 år och männens från 16,4 till 18,2 år. Under denna tidsperiod har kvinnornas medel- livslängd vid 60 års ålder ökat med 1,5 år och männens med 2,7 år. Det innebär att enligt data från Eurostat så har antalet år med frisk hälsa ökat betydligt mer än medellivslängden men enligt WHO så ökar antalet friska år med ungefär 2/3 av medellivslängdsökningen.

3.1.3Pensionsålder och arbetslivets längd

Det finns i dag ingen fast pensionsålder inom det allmänna pensionssystemet utan åldern är flexibel. Det finns en lägsta ålder

97

Bakgrund

Ds 2019:2

för uttag av inkomstpensionen som är 61 år men ingen högsta ålder då pensionen senast får börja tas ut. Premiepensionen kan tas ut oberoende av inkomstpensionen men har även den en lägsta uttagsålder på 61 år (se avsnitt 3.2.2).

Ålder vid pensionsuttag

Åldern för uttag av inkomstpension varierar nu mer än tidigare. Alltjämt är 65 år den vanligaste uttagsåldern, men andelen som tar ut inkomstpension vid 65 års ålder har sjunkit sedan det nya pensionssystemet infördes. Den första årskullen där mindre än hälften tog ut pension vid 65 års ålder var de som är födda 1951 (se tabell 3.1). Andelen som tar ut sin pension så tidigt som möjligt, dvs. vid 61 års ålder har ökat från 3,6 procent för de med födelseår 1938 till 7,0 procent för de födda 1956.

98

Ds 2019:2

Bakgrund

Tabell 3.1 Andel av samtliga i årskullen som nybeviljas pension vid olika åldrar

Procentandelarna avser nya pensionärer i relation till möjliga pensionärer i december 2017. Åldrarna avser åldern 31 december det år som pensionären tog ut sin inkomstpension/garantipension. Prognos i kursiv stil för vissa födelseår.

Årskull

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

Snittålder

1938

3,6

2,3

2,3

2,1

77,3

4,1

3,2

0,8

0,3

0,3

0,6

64,9

1939

3,9

1,9

2,1

2,3

75,6

6,5

2,3

0,8

0,3

0,3

0,7

64,9

1940

3,0

2,1

2,5

3,1

75,8

5,0

2,6

0,8

0,4

0,5

0,6

64,9

1941

2,9

2,2

3,0

3,7

73,1

6,3

2,8

0,8

0,5

0,4

0,7

65,0

1942

3,4

2,9

3,4

3,9

70,8

6,2

3,4

1,2

0,5

0,4

0,7

64,9

1943

3,9

3,1

3,6

5,3

66,3

7,1

4,4

1,2

0,4

0,5

0,7

64,9

1944

4,7

3,4

4,7

5,9

63,1

7,9

4,0

1,1

0,5

0,5

0,7

64,8

1945

5,1

4,2

5,3

6,1

61,5

7,2

4,0

1,3

0,5

0,5

0,8

64,8

1946

6,0

4,8

5,4

6,7

59,2

6,7

4,2

1,2

0,5

0,6

0,8

64,7

1947

6,3

4,6

6,0

7,4

56,7

7,0

4,7

1,3

0,6

0,5

1,0

64,7

1948

6,0

4,9

6,7

7,8

54,7

7,3

5,0

1,5

0,5

0,6

1,1

64,7

1949

5,8

5,4

6,9

8,6

52,3

7,9

5,4

1,4

0,6

0,6

1,1

64,7

1950

5,8

5,5

7,7

9,1

50,0

8,6

5,4

1,6

0,6

0,6

1,1

64,7

1951

6,5

6,3

8,1

9,4

47,8

8,3

 

 

 

 

 

 

1952

6,9

6,8

8,5

10,5

44,7

 

 

 

 

 

 

 

1953

7,8

6,6

9,5

10,5

 

 

 

 

 

 

 

 

1954

7,5

7,1

9,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1955

7,6

6,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1956

7,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Källa: Pensionsmyndigheten, Orange rapport 2017.

Den första åldersgrupp som tar del av det reformerade pensions- systemet är de som är födda 1938. Av dessa var det 8,2 procent som ansökte om pension i 61–63 års ålder. 16 år senare har denna andel nästan tredubblats och utgör 24,2 procent för de födda 1954. Sam- tidigt innebär medellivslängdsökningen att pensionens månads- belopp minskar eftersom den ska betalas ut mer än 16 månader län- gre än tidigare.

Motsvarande uppgifter uppdelade på kön visar även de på en kraftig minskning av pensionsuttaget vid 65 års ålder för både män och kvinnor (se figur 3.2). Det är framförallt det tidiga pensions- uttaget som ökat i omfattning mellan de som är födda 1938 och 1948. Ett tidigt pensionsuttag är inte samma sak som att man utträder från arbetskraften, en stor andel fortsätter att i någon grad

99

Bakgrund

Ds 2019:2

förvärvsarbeta trots att de uppbär pension. Män tar oftare ut pension i åldrarna 61–64 år eller 66 år och senare än kvinnor. En anledning till att fler kvinnor tar ut pension just vid 65 års ålder är att fler kvinnor har sjukersättning och rätten till denna upphör vid 65 års ålder. En annan anledning är att fler kvinnor än män är berättigade till garantipension och den beviljas tidigast från och med 65-årsmånaden.

Figur 3.2 Ålder vid uttag av inkomstpension för födda 1938 och 1948 uppdelat på kön

Procent män och kvinnor som tar ut inkomstpension i tre olika åldersintervall.

90

61-64

 

65

 

66+

 

 

80

70

60

50

40

30

20

10

0

1938

1948

1938

1948

Kvinnor

Kvinnor

Män

Män

Källa: Pensionsmyndigheten

Hitintills har pensionsuttaget redovisats per årskull, det finns även ett mått för ett visst års genomsnittliga pensioneringsålder och det kallas medelpensioneringsålder. För detta mått görs en justering så att det inte påverkas av att olika födelseårgångar är olika stora.

Figur 3.3 visar hur den återstående livslängden vid 65 års ålder och medelpensioneringsåldern har förändrats sedan 1998. Livs- längden har ökat stadigt och 2016 är den 2 år högre än vad den var

100

Ds 2019:2

Bakgrund

år 19983. Medelåldern för uttag av ålderspension har i stället gradvis minskat och är 0,4 år lägre än vad den var 19984.

Figur 3.3 Förändringen av medelpensioneringsålder och återstående livslängden vid 65 års ålder från 1998 till 2016

Linjediagrammet visar den kumulativa förändringen av medelpensioneringsålder I och återstående livslängd vid 65 års ålder mätt i antal år från 1998 och framåt.

2,5

Återstående livslängd vid 65 års ålder

Medelpensioneringsålder I

2,0

1,5

1,0

0,5

0,0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

-0,5

-1,0

Källa: Pensionsmyndigheten, SCB och egna beräkningar.

Antal år med intjänande till pensionssystemet

Det genomsnittliga antalet intjänandeår till det allmänna pen- sionssystemet för personer födda i Sverige som tog ut inkomst- pension under 2017 var 41,8 år. Män hade i genomsnitt drygt två fler intjänandeår än kvinnor. Spridningen i antalet intjänandeår är stor, men totalt sett hade cirka 80 procent av de som tog ut inkomstpension under 2017 fler än 40 intjänandeår (85,4 procent av männen respektive 74,9 procent av kvinnorna).

Antalet intjänandeår är inte liktydigt med hög pensionsbehåll- ning. För att räknas som ett år med intjänande ska inkomsten varit

31998 var den återstående livslängden vid 65 års ålder 17,8 år.

4Medelpensioneringsåldern var 64,9 år 1998.

101

Bakgrund

Ds 2019:2

högre än ett prisbasbelopp om intjänandet skedde under ATP- systemet och högre än 0,423 prisbasbelopp under det nuvarande pensionssystemet. Således leder även år med deltidsarbete till in- tjänandeår. Dessutom ger även småbarnsåren föräldrar pensionsrätt samt a-kasseinkomster, sjuk- och aktivitetsersättning, studier med studiestöd m.m. Ett intjänandeår behöver alltså inte vara samma sak som ett år med arbetsinkomster.

I figur 3.4 visas att antalet år med intjänad pensionsrätt är högre 2017 än 2004 för personer födda i Sverige. Männens antal in- tjänandeår ökade under perioden 2004–2009 för att därefter plana ut till 42,8 år. Kvinnornas har däremot ökat kontinuerligt fram till 2017 och ökningen är nästan 8 år sedan 2004. Skillnaden mellan män och kvinnor som är födda i Sverige har därmed minskat från 8 till 2 år.

Figur 3.4 Genomsnittligt antal intjänandeår för personer födda i Sverige som tog ut inkomstpension under året, för kvinnor och män samt totalt

Populationen som avses är personer födda i Sverige och för första gången tog ut minst 25 procent inkomstpension under året.

44

Kvinnor

Alla

Män

42

40

38

36

34

32

30

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

Källa: Medelpensioneringsålder och utträdesålder, m.m. Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2018, Pensionsmyndigheten

Kvinnornas stora ökning av antalet intjänandeår beror till stor del på deras ökade deltagande i förvärvsaktivitet som inleddes på 1970-

102

Ds 2019:2

Bakgrund

talet. Kvinnor födda under de senaste decennierna har förvärvs- arbetat och haft löneinkomster i större utsträckning än de i tidigare generationer.

Männens intjänandeår ökar under perioden 2004 till 2009 för att sedan plana ut till cirka 43 år. Ökningen och utplanandet kan till stor del förklaras av registertekniska orsaker. Intjänanderegistrets startår är 1960 så för de som är födda 1943 och tidigare saknas det uppgifter om ett eller flera år av intjänande för åldrarna 16–21 år. Den första årskull med intjänandeuppgifter från 16 års ålder är födda 1944 och de uppnådde 65 års ålder 2009, vilket är det år då männens antal intjänandeår börjat plana ut. Detta tyder på att antalet år med intjänad pensionsrätt förmodligen har legat tämligen konstant för män.

Utrikes födda som tog ut inkomstpension under 2017 hade i genomsnitt cirka 25 intjänandeår (se figur 3.5), vilket är 17 färre än inrikes födda. Den främsta anledningen till skillnaden är att många kommer till Sverige vid en ålder som gör att de inte har lika lång tid på sig att arbeta och tjäna in pensionsrätter. Dessutom kan det i många fall dröja flera år från ankomsten till Sverige innan man är etablerad på arbetsmarknaden. För utrikes födda är förhållandet mellan könen det omvända mot för inrikes födda, kvinnorna har mer intjänandeår än männen. En möjlig förklaring är att barnårsrätten, vilken kompenserar pensionen för den inkomst- sänkning som kan uppstå under småbarnsåren, räknas som intjänandeår. Det går även att se att finanskrisen 2008 påverkade utrikes födda mer än inrikes födda, förmodligen på grund av den svagare kopplingen till arbetsmarknaden. Under krisåren gick fler personer med ett lägre antal intjänandeår i pension än innan krisen. Därefter återhämtade sig samhällsekonomin och antalet intjänandeår ökade men verkar ha stabiliserats på en lägre nivå än innan finanskrisen. En möjlig anledning till att utrikes födda kvinnor inte drabbades lika hårt under finanskrisen är att de i högre grad arbetar inom den offentliga sektorn.

103

Bakgrund

Ds 2019:2

Figur 3.5 Genomsnittligt antal intjänandeår för personer utrikes födda som tog ut inkomstpension under året, för kvinnor och män samt totalt

Populationen som avses är personer födda utomlands och för första gången tog ut minst 25 procent inkomstpension under året.

29

Kvinnor

Alla

Män

28

27

26

25

24

23

22

21

20

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

Källa: Medelpensioneringsålder och utträdesålder, m.m. Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2018, Pensionsmyndigheten

Inträdesålder

En annan viktig faktor som påverkar den framtida pensionen är in- trädesåldern i arbetskraften. Den beräknas utifrån statistik över arbetskraftsdeltagandet under beräkningsåret och kan beskrivas som den ålder då människor inträder i arbetslivet om det givna årets förvärvsmönster i olika åldrar förblir konstant. Tillväga- gångssättet liknar det man använder för att beräkna förväntad återstående livslängd men i det fallet utgår man i stället från beräkningsårets åldersspecifika dödlighet.

Inträdesåldern ökade gradvis från 19 till 20 år under perioden 1976–1990 (se figur 3.6). Under krisåren under det tidiga 1990- talet ökade arbetslösheten kraftigt och det blev allt svårare för ungdomar att få jobb. Efter krisåren har inträdesåldern legat relativt konstant mellan 22–23 år. Kvinnors inträdesålder var lägre än männens innan 90-talskrisen för att därefter ligga cirka ett år

104

Ds 2019:2

Bakgrund

högre än männens. Den främsta anledningen till detta är att kvinnor studerar under längre tid och i större utsträckning än män.

Figur 3.6 Inträdesåldern i arbetskraften 1976–2017

Kvinnor och män

24

Män Kvinnor

23

22

21

20

19

18

17 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016

Källa: Pensionsmyndigheten

Ur pensionshänseende är det positivt att inträdesåldern inte har stigit nämnvärt sedan 90-talskrisen, samtidigt har inte medel- pensioneringsåldern ökat utan tvärtom varit svagt sjunkande (se figur 3.3). Hade inträdesåldern varit sjunkande hade det inte existerat ett lika stort behov av att höja pensionsåldrarna, det finns dock få faktorer som talar för en lägre inträdesålder framöver.

Pensionsnivå och ekonomisk standard vid olika pensionsålder

En ökande medellivslängd leder till sjunkande pensionsnivåer om inte arbetslivet förlängs. Den inkomstgrundande allmänna pensio- nens nivå bestäms av de intjänade pensionsrätterna och hur länge man vid pensionsbeslutet förväntas betala ut dessa. Ökar den för- väntade tiden som pensionär på grund av livslängdsökningar ger detta en lägre månatlig pensionsutbetalning än vid oförändrad livs- längd. Detta skulle motverkas om människor valde att skjuta fram pensioneringstidpunkten. Att i stället förlänga arbetslivet genom

105

Bakgrund

Ds 2019:2

att påbörja det vid en lägre ålder är inte lika gynnsamt för pen- sionen. De intjänade pensionsrätterna till inkomstpensionen för- räntas med inkomstutvecklingen i samhället så det är av liten bety- delse när i livet den intjänas. En intjänad pensionsrätt till premie- pensionen däremot, kan på lång sikt förväntas generera mer över- avkastning ju tidigare den tjänas in. Det väger dock inte upp mot att förlänga arbetslivet i slutet och skjuta på pensionsuttaget och därmed minska livslängdens påverkan på pensionens storlek.

Livslängdens betydelse för pensionen

Om man gör ett tankeexperiment och antar att dagens pensions- system existerat från 1910-talet och framåt kan man utifrån SCB:s historiska livslängdstabeller räkna ut hur den ökande medellivs- längden hade påverkat inkomstpensionen. I figur 3.7 ser man hur pass mycket större eller mindre inkomstpensionen blir jämfört med förhållandena som gällde 1994 då riksdagen antog principerna för det reformerade pensionssystemet (se avsnitt 3.2.1).

De som skulle gått i pension på 1910-talet hade haft 43 procent högre inkomstpension än de som gjorde det 1994 om de gick i pen- sion vid 65 års ålder. 26 procentenheter följer av den högre dödlig- heten efter 65 års ålder som skulle lett till lägre delningstal och 17 procentenheter på grund av högre arvsvinster eftersom fler avled i förvärvsaktiv ålder 1910 än 1994. År 2017 är i stället förhållandena de omvända. Den lägre dödligheten sedan 1994 leder till att inkomstpensionen är 17 procent lägre vid 65 års ålder än 1994. 13 procentenheter följer av den lägre dödligheten efter 65 års ålder och 4 procentenheter av den lägre dödligheten i förvärvsaktiv ålder.

106

Ds 2019:2

Bakgrund

Figur 3.7 Livslängdens påverkan på inkomstpensionen 1911–2017

Procentuell skillnad i pension jämfört med de som gick i pension 1994

Delningstalsförändringen speglar livslängdsförändringarna som skett för de som är 65 år och äldre och arvsvinsterna förändringen i yrkesverksam ålder (23–64 år).

1911-1920

1921-1930

1931-1940

1941-1950

1951-1960

1961-1970

1971-1975

1976-1980

1981-1985

1986-1990

1991-1995

1996-2000

2001-2005 Delningstal Arvsvinster

2006-2010

2011-2015

2017

-20%

-10%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

Källa: SCB och egna beräkningar.

Livslängdsökningen leder till ett behov av en höjd pensionsålder om man vill ha liknande pensioner som tidigare generationer. Samtidigt har den reella uttagsåldern för pension inte ökat nämn- värt utan varierat mellan 64,5–65 års ålder under de senaste tio åren5.

Pensionsnivå vid olika pensionsålder

Två individuellt påverkbara faktorer är av betydelse för den inkomstgrundade allmänna pensionens storlek: summan av de intjänande pensionsrätterna och åldern vid pensionsuttaget. Övriga faktorer såsom indexering, balansering och arvsvinster är system- faktorer som den försäkrade inte kan styra över. Figur 3.8 visar

5Pensionsmyndighetens svar på regeringsuppdrag: Medelpensioneringsålder och utträdes- ålder, m.m. PID166267.

107

Bakgrund

Ds 2019:2

2017 års medianbelopp för inkomst- och tilläggspension för olika uttagsåldrar. Medianbeloppet, de svarta staplarna, ökar med stigande pensionsålder förutom för 65 års ålder som är lägre än 64 års belopp. Det beror på att man inte kan beviljas bostadstillägg eller garantipension förrän 65-årsmånaden. De som är eller har varit berättigade till dessa förmåner har haft lägre pensionsgrundande inkomster under sitt yrkesliv vilket därmed drar ner medianbeloppet för de som tar ut pension vid 65 års ålder. Dessutom upphör rätten till sjukersättning och a-kassa vid denna ålder och dessa är oftast lägre än löneinkomster. De gråa staplarna i figur 3.8 visar inkomst- och tilläggspensionen för ett typfall med 2018 års medianinkomst, 31 000 kronor, som börjar sitt yrkesliv vid 23 års ålder och arbetar fram till 61–70 års ålder. Typfallet har en högre inkomst- och tilläggspension förutom vid 66 och 67 års ålder då medianbeloppet i stället är högre. Det tyder på att de som går i pension vid dessa åldrar antingen har haft högre inkomster än medianpersonen eller att de har haft en lägre inträdesålder än typfallets 23 år och därmed ett längre arbetsliv. Motsatsen, då medianbeloppen i stället är lägre än typfallets inkomst- och tilläggspension, indikerar antingen lägre inkomst än median- personen eller ett kortare arbetsliv.

108

Ds 2019:2

Bakgrund

Figur 3.8 Nivå av inkomst- och tilläggspension och antal personer för olika uttagsålder för 2017

Diagrammet visar medianbeloppet av den sammanlagda inkomst- och tilläggspensionen (vänster axel) för olika åldrar för nyblivna pensionärer 2017. De gråa staplarna visar typfallens inkomst- och tilläggspension (vänster axel) vid samma ålder givet en medianpersons lön på 31 000 kr per månad och en inträdesålder på 23 år. Linjen visar uttagsåldern för nyblivna pensionärer 2017 (höger axel). Pensionsbeloppen är bruttobelopp.

25 000

 

 

 

 

Medianbelopp

 

 

Typfall

 

Antal

 

 

60 000

 

 

 

 

 

 

 

20 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

50 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

40 000

15 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

30 000

10 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20 000

5 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

 

 

Källa: Pensionsmyndigheten och egna beräkningar med typfallsmodellen.

Om fler går i pension i högre åldrar får det en direkt effekt på inkomstpensionsnivån. För typfallet blir den cirka 7–8 procent högre för varje år av arbete och uppskjuten pension.

3.1.4Demografiska utmaningar

Liksom många andra utvecklade länder står Sverige inför stora demografiska utmaningar i framtiden. Anledningarna till detta är främst den ökande medellivslängden i kombination med en minskad befolkning i förvärvsaktiv ålder. Ökande födelsetal skulle på längre sikt kunna motverka denna utveckling. En annan motverkande faktor som verkar på kortare sikt är om fler personer i yrkesverksam ålder flyttar till Sverige. Trots en hög nettoinvand-

109

Bakgrund

Ds 2019:2

ring under de senaste åren har emellertid inte den minskande försörjningskvoten påverkats (se figur 3.9).

Figur 3.9 Försörjningskvoten för äldre 1960–2017 och prognos enligt

SCB:s befolkningsframskrivning 2018–2060

Försörjningskvoten beräknas som antalet personer 20–64 år dividerat med antalet personer 65 år och äldre.

5

4,5

4

3,5

3

2,5

2

1,5

1

0,5

0

Försörjningskvot Prognos

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 2055 2060

Källa: SCB och egna beräkningar.

Försörjningskvoten för äldre visar hur pass många personer i befolkningen som är i yrkesverksam ålder i relation till antalet äldre. År 1960 var det mer än 4,5 personer i yrkesverksam ålder per äldre, 2017 har denna kvot sjunkit till 2,8. SCB:s befolknings- framskrivning visar en stadigt sjunkande kvot till strax över 2 personer i yrkesverksam ålder per äldre 2060. En alltför låg försörjningskvot gör det svårare att behålla dagens nivå av välfärd eftersom det finns en mindre andel personer i yrkesverksam ålder som kan sköta de äldres vård och omsorg. Givet att inträdesåldern på arbetsmarknaden förblir mer eller mindre oförändrad i framtiden kommer det krävas att människor stannar längre i arbete för att undvika en ökning av försörjningsbördan.

110

Ds 2019:2

Bakgrund

För att bibehålla nuvarande personaltäthet inom välfärdssektorn behövs 200 000 fler anställda 2026 jämfört med 20166, dessutom behöver man ersätta knappt 300 000 personer som går i pension. Den genomsnittliga avgångsåldern inom välfärdssektorn var 64 år 2016. Om den höjdes med 2 år skulle det minska det kommande rekryteringsbehovet på grund av pensionsavgångar med 50 000 per- soner.

Under de senaste åren har det även blivit allt svårare för företagen att rekrytera medarbetare7. År 2017 försökte företagen i genomsnitt att rekrytera 7,5 medarbetare och lyckades rekrytera 5,5. Detta innebär att nästan var fjärde rekrytering misslyckades. Även i konjunkturinstitutets kvartalsvisa barometer rapporterar fler företag än någonsin att de har brist på arbetskraft8.

Ett förlängt arbetsliv är alltså av stor betydelse inte bara för att motverka sjunkande pensionsnivåer utan också för att uppnå en rimlig försörjningskvot och därmed ett uthålligt välfärdssystem.

3.2Gällande regelverk m.m.

3.2.1Pensionsreformen

Pensionsreformen har sin grund i den blocköverskridande överens- kommelse om ett reformerat pensionssystem som träffades i januari 1994. Några månader senare avlämnade Pensionsarbets- gruppen betänkandet Reformerat pensionssystem (SOU 1994:20) som våren 1994 resulterade i princippropositionen Reformering av det allmänna pensionssystemet (prop. 1993/94:250). Efter att propositionen antagits utsågs en Genomförandegrupp med före- trädare för de partier som ställt sig bakom de antagna riktlinjerna. Gruppens uppdrag var att arbeta fram de närmare detaljerna för en pensionsreform. Den 8 juni 1998 förverkligades pensionsreformen genom att riksdagen antog de båda propositionerna Inkomst-

grundad

ålderspension, m.m. (prop. 1997/98:151) och Garanti-

pension,

m.m. (prop. 1997/98:152.). Genomförandegruppen

6Sveriges viktigaste jobb finns i välfärden, 2018, Sveriges Kommuner och Landsting.

7Rekryteringsenkäten 2018, Svenskt Näringsliv.

8Konjunkturbarometern oktober 2018, tidsserien för arbetskraftsbrist startar 1991.

111

Bakgrund

Ds 2019:2

avslutade sitt arbete i samband med valet 2006.

Den

11 december 2007 inrättades i stället Pensionsgruppen

med

uppdrag att värna överenskommelsen och att vårda pensions- reformen och dess grundläggande principer.

Pensionsreformens huvudlinjer kan sammanfattas enligt följande:

Ett offentligt, generellt och obligatoriskt pensionssystem utgör grunden för den enskildes pensionsskydd. Ålderspensions- systemet ska vara finansiellt avskilt från övriga delar av social- försäkringen.

Ålderspensionen ska relatera till den enskildes inkomster under hela den förvärvsverksamma delen av livet och kompletteras av ett grundskydd för dem som inte kunnat tjäna in någon eller bara en låg inkomstrelaterad pension.

Den inkomstgrundade delen av ålderspensionen ska baseras på livsinkomstprincipen, dvs. alla den enskildes inkomster upp till ett visst tak – under förutsättning att de överstiger ett visst årligt gränsbelopp – under hela förvärvslivet grundar pensionsrätt och väger lika tungt oberoende av när de tjänats in.

Pensionssystemet är till sin natur avgiftsbestämt vilket innebär att de pensionsförmåner som betalas ut motsvarar de avgifter som betalats in till systemet av eller för den enskilde. Pensionen utbetalas på lika villkor till män och kvinnor trots skillnaden i genomsnittlig livslängd.

Den inkomstgrundade delen av ålderspensionen består av två olika delar: inkomstpension och premiepension.

Inkomstpensionen finansieras som ett fördelningssystem, dvs. de pensionsavgifter som betalas in ett visst år används för att finansiera de inkomstpensioner som betalas ut samma år.

Premiepensionen finansieras som ett premiereservsystem, dvs. de pensionsavgifter som betalas dit sparas (fonderas) till den en- skildes framtida premiepension.

112

Ds 2019:2

Bakgrund

Till ålderspensionssystemet tas ut en avgift om 18,5 procent9 av den enskildes pensionsunderlag. Av denna avgift förs vad som motsvarar 16 procentenheter till inkomstpensionssystemet och 2,5 procentenheter till premiepensionssystemet.

De löpande kostnaderna för inkomstpensionerna ska vara kopp- lade till den samhällsekonomiska tillväxten, så att pensions- systemet är följsamt till inkomstutvecklingen i samhället. Sys- temet ska också vara följsamt till förändringar i befolkningens medellivslängd.

Det ska finnas stor flexibilitet och valfrihet för enskilda individer – från 61 års ålder men utan övre åldersgräns – när det gäller uttag av hela eller delar av ålderspensionen.

3.2.2Det allmänna ålderspensionssystemet

Ålderspensionssystemet i Sverige utgörs dels av inkomstgrundade pensionsförmåner och dels av ett grundskydd. De inkomst- grundade förmånerna är inkomstpension och premiepension. Grundskyddet utgörs i sin tur av garantipension och tilläggs- förmånerna bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd. Pensions- systemet har fasats in successivt sedan införandet den 1 januari 1999 så att personer födda före 1954 fortfarande får delar av sin pension från det tidigare ATP-systemet. Yngre åldersgrupper får hela sin pension enligt de nya reglerna.

3.2.3Intjänande

Pensionsgrundande inkomster

Inkomstgrundad ålderspension baseras på individens samlade livs- inkomst. Pensionsgrundande inkomst (PGI) fastställs för varje år som en person har varit försäkrad och haft inkomst av anställning

9SOU 1994:20 s. 209 redovisar att en avgiftsnivå på 18,5 procent av förvärvsinkomsten ger en ålderspension om cirka 60 procent av slutlönen för en person med drygt 40 intjänandeår, vid en reallönetillväxt om 1,5 procent per år och med då rådande medellivslängd.

113

Bakgrund

Ds 2019:2

eller annat förvärvsarbete. Pensionsrätt fastställs på 18,5 procent10 av pensionsunderlaget upp till intjänandetaket om 7,5 inkomstbas- belopp, varav 16 procentenheter ger rätt till inkomstpension och 2,5 procentenheter ger rätt till premiepension. Det finns ingen övre eller undre åldersgräns för intjänande av pensionsrätt.

Pensionsgrundande belopp

Pensionsgrundande belopp (PGB) kompenserar för frånvaro från arbetslivet under vissa specifika perioder i livet. Detta gäller under tid med små barn, sjuk- eller aktivitetsersättning, studier samt allmän värnplikt. I dessa situationer fastställs ett pensions- grundande belopp som tillsammans med PGI också ingår i pensionsunderlaget och därför ger ytterligare pensionsrätt.

Pensionsgrundande belopp vid barnår

PGB kan tillgodoräknas en förälder under barnets fyra första levnadsår givet att vissa grundläggande villkor uppfylls. Ett av dessa är att föräldern har fyllt högst 64 år under intjänandeåret.

Rätten att tillgodoräknas PGB för barnår får i vissa fall överlåtas till en annan person om en förälder avlider. För att detta ska vara möjligt krävs att mottagaren har haft nära relation både till över- låtaren och till barnet. Dessutom får mottagaren inte ha varit äldre än 64 år under intjänandeåret.

Det finns tre olika metoder för att beräkna PGB för barnår. Den försäkrade tillgodoräknas PGB enligt den mest förmånliga metoden.

1.Det pensionsgrundande beloppet blir en utfyllnad upp till den inkomst den försäkrade hade året innan barnets födelse eller adoption.

10Den pensionsgrundande inkomsten utgörs av förvärvsinkomsten minskad med avdrag för den allmänna pensionsavgiften, dvs. 93% (100–7) av förvärvsinkomsten. Avgifterna till pensionssystemet uppgår därmed inte till 18,5 utan endast till 17,21% (0,93*18,5) av förvärvsinkomsten. Detta får till följd att ålderspensionen inte uppgår till den nivå som angavs i SOU 1994:20, dvs. 60 procent av förvärvsinkomsten.

114

Ds 2019:2

Bakgrund

2.Det pensionsgrundande beloppet blir en utfyllnad upp till en lön som motsvarar 75 procent av genomsnittsinkomsten för alla försäkrade som är mellan 16–64 år.

3.Det pensionsgrundande beloppet ger ett fast tillägg som mot- svarar ett inkomstbasbelopp.

Pensionsgrundande belopp vid sjuk- eller aktivitetsersättning

PGB tillgodoräknas en försäkrad för varje månad som denne erhåller inkomstrelaterad sjuk- eller aktivitetsersättning. Vid beräkningen utgår man från den antagandeinkomst som ligger till grund för den inkomstrelaterade sjuk- eller aktivitetsersättningen. Antagandeinkomsten minskas med 7 procent och PGB beräknas till skillnaden mellan den minskade antagandeinkomsten och den inkomstrelaterad sjuk- eller aktivitetsersättningen.

Pensionsgrundande belopp vid studier och plikttjänstgöring

Den del av studiemedlen som består av studiebidrag berättigar också till PGB. Detta ska motsvara 138 procent av det studiebidrag som den studerande mottagit under året.

Vid plikttjänstgöring beräknas PGB för varje dag den försäkrade tjänstgjort och fått dagersättning. Beloppet per dag ska motsvara hälften av genomsnittsinkomsten under intjänandeåret för försäk- rade som var mellan 16–64 år, delat med 365.

3.2.4Inkomstpension

Inkomstpension betalas ut efter ansökan och tidigast från 61 års ålder. Den försäkrade väljer själv om hela pensionen ska utbetalas eller endast delar av den i valfritt antal fjärdedelar och kan senare även ändra uttagsnivån under tiden som pensionär. Ändringar av uttagsnivån påverkar storleken av den framtida pensionen.

Beräkningen av inkomstpensionen utgår från den försäkrades aktuella pensionsbehållning vilken i sin tur har grundats på de pensionsrätter som har tjänats in. Pensionsbehållningen omräknas

115

Bakgrund

Ds 2019:2

årligen utifrån eventuella ytterligare pensionsrätter, tilldelade arvsvinster, indexering och avdrag för förvaltningskostnader.

Inkomstpensionens årsbelopp beräknas genom att pensions- behållningen divideras med ett delningstal. Det innebär att den pensionsbehållning som en person har tjänat in under sin förvärvs- aktiva tid ska fördelas på så många år som motsvarar den genom- snittligt återstående livslängd som gäller för personer i den pensionsberättigades ålder. Genom delningstalet tillgodoräknas den pensionsberättigade även en viss framtida tillväxt och framtida arvsvinster. Tjänar personen in ytterligare pensionsrätter räknas pensionen automatiskt om med hänsyn till dessa.

Från det att inkomstpension börjar tas ut, indexeras pensionen årligen genom att den följer de förvärvsarbetandes genomsnittliga inkomstutveckling minskat med den lagreglerade förskottsräntan om 1,6 procentenheter som jämnar ut pensionen under ut- betalningstiden. I sådana fall då pensionssystemets tillgångar understiger dess samlade skulder aktiveras automatiskt den så kallade balanseringen. Balanseringen begränsar indexeringen av pensionsrätter och utgående pensioner till dess att systemet återfår ett positivt balanstal. Balanseringen aktiverades för första gången 2010, efter finanskrisen, men upphörde under 2018.

3.2.5Premiepension

Precis som för inkomstpensionen gäller att premiepension betalas ut efter ansökan och tidigast från 61 års ålder i valfritt antal fjärdedelar.

Premiepensionen är den delen av den inkomstgrundande ålders- pensionen som var och en själv får placera i fonder. Den enskilde kan själv välja kapitalförvaltare och fonder på ett stort fondtorg som Pensionsmyndigheten administrerar. För den som avstår från att själv välja fonder placeras pensionsmedlen i Sjunde AP-fondens AP7 Såfa, som 2010 ersatte Premiesparfonden som det förvalda alternativet i premiepensionssystemet. AP7 Såfa är en fondportfölj med en aktiefond och en räntefond som kombineras enligt en livscykelprofil som ger en lämplig risknivå utifrån spararens ålder.

När premiepension börjar utbetalas väljer spararen om pensionsmedlen även fortsatt ska vara placerade i fonder som

116

Ds 2019:2

Bakgrund

spararen själv väljer eller om pensionsmedlen i stället ska förvaltas av Pensionsmyndigheten i en traditionell livförsäkring. Även premiepensionen utjämnas under utbetalningstiden med hjälp av förskottsränta som fastställs utifrån Pensionsmyndighetens antaganden om den framtida avkastningen i premiepensions- systemet.

3.2.6Garantipension

Garantipensionen syftar till att ge en grundtrygghet till den som aldrig haft några inkomster. Garantipension betalas även som en utfyllnad till den som av olika anledningar inte har tjänat ihop en tillräcklig inkomstgrundad ålderspension under sitt arbetsliv. För att få full garantipension krävs att den försäkrade har varit bosatt i Sverige under minst 40 år mellan 16–64 års ålder. För de som har bott en kortare tid i landet, men dock minst tre år, ges garanti- pensionen med 1/40 per år. Garantipension kan betalas ut först från det att den försäkrade fyller 65 år.

Garantipensionen påverkas även av individens civilstånd på så sätt att ogifta (och likställda med ogifta) får högre garantipension än gifta (och likställda med gifta).11 Full garantipension (basnivå) är 1,9 prisbasbelopp för den som är gift och likställd med gift och 2,13 prisbasbelopp för en ogift och likställd med ogift person (7 204 kronor respektive 8 076 kronor per månad 2018). För den som helt saknar inkomstgrundad pension är den årliga garantipensionen lika med basnivån. För den som har tjänat in inkomstgrundad pension avtrappas basnivån beroende på den inkomstgrundade pensionens storlek.

För en försäkrad som tar ut sin inkomstpension före 65 års ålder, så kallar tidigt uttag, eller skjuter upp uttaget av inkomstpensionen, beräknas garantipensionen alltid som om den försäkrade börjat ta ut inkomstpensionen den månad då han eller hon fyller 65 år.

11Med likställd med ogift menas en gift person som stadigvarande lever isär från sin make. Med likställd med gift menas att en person sammanbor med någon som denne har eller har haft barn med eller tidigare varit gift med. Se 65 kap.1 och 2 §§ SFB.

117

Bakgrund

Ds 2019:2

Översyn av garantipensionens konstruktion ur ett internationellt perspektiv

Den 4 oktober 2018 utsågs en särskild utredare med uppdraget att analysera och lämna förslag till hur garantipension och garanti- pension till omställningspension bör konstrueras och regleras i socialförsäkringsbalken (Dir 2018:106). Utredaren ska bland annat:

analysera hur garantipensionen bör konstrueras till följd av den rättsliga utvecklingen och utarbeta nödvändiga författnings- förslag, och

utreda om krav på uppehållsrätt bör införas för rätt till garanti- pension, garantipension till omställningspension samt sjuker- sättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning och utarbeta nödvändiga författningsförslag.

Uppdraget ska redovisas senast den 29 november 2019.

3.2.7Bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd

Till pensionssystemets grundskydd hör, förutom garantipension, även tilläggsförmånerna bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.

Bostadstillägg (BT) är ett skydd mot höga bostadskostnader för pensionärer med låga inkomster och låg förmögenhet. Stödet riktas därmed mot ett mer begränsat antal pensionärer än de med garanti- pension. Bostadstillägget är skattefritt och kan betalas ut från det att den försäkrade fyller 65 år. Inkomster som påverkar storleken på bostadstillägget beräknas i princip enligt skatterättsliga regler. Som inkomst räknas inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital. Även vissa skattefria inkomster ingår i beräkningen. Endast hälften av arbetsinkomsten beaktas. Tillägg görs för den sökandes förmögenhet.

Även bostadstillägget påverkas av den försäkrades civilstånd. Sambor likställs med makar och gifta som lever stadigvarande åtskilda ska i vissa fall likställas med ogifta (100 kap. 3 och 4 §§ SFB). Maximalt uppgår bostadstillägget till 96 procent av bostads- kostnaden per månad av den del som inte överstiger 5 000 kronor för ogifta och 2 500 kronor för gifta. Om bostadskostnaden överstiger dessa belopp beaktas 70 procent av den överskjutande

118

Ds 2019:2

Bakgrund

bostadskostnaden per månad upp till 5 600 kronor för den som är ogift och 2 800 kronor för den som är gift

Särskilt bostadstillägg (SBT) kan betalas ut till den som har bostadstillägg. Detta sker i de fall där den sökandes inkomst, efter avdrag för skälig bostadskostnad, understiger skälig levnadsnivå. Inkomsterna beräknas efter avdrag för skatt.

Äldreförsörjningsstöd (ÄFS) tillgodose det grundläggande för- sörjningsbehovet för bosatta i Sverige som har fyllt 65 år och som inte har sin försörjning tryggad genom allmän ålderspension eller andra inkomster. Äldreförsörjningsstödet kan därmed ses som det yttersta skyddsnätet för den äldre delen av befolkningen. ÄFS betalas ut till den ålderspensionär vars inkomster, efter avdrag för skälig bostadskostnad, understiger skälig levnadsnivå. Bostads- kostnaden och inkomsterna beräknas på liknande sätt som för SBT. För gifta ålderspensionärer utgörs inkomsten för var och en av makarna av hälften av deras sammanlagda inkomster. Detsamma gäller för makarnas bostadskostnader.

3.3Övriga socialförsäkringar och arbetslöshetsförsäkringen

Socialförsäkringen med närmare 50 förmåner utgör en central del av det svenska välfärdsystemet. Socialförsäkringen ökar medborgarnas ekonomiska trygghet vid en rad olika situationer i livet såsom föräldraskap, skador i arbetslivet, sjukdom och ålderdom. Pensionsmyndigheten administrerar och betalar ut pensioner och andra stöd till äldre och efterlevande. Övriga socialförsäkringar administreras och betalas ut av Försäkrings- kassan. I socialförsäkringsbalken (SFB) finns ca 80 bestämmelser som innefattar åldersfaktorn 60, 61, 64, 65, 67 och 70 år.

Arbetslöshetsförsäkringen syftar till att skapa ekonomisk trygg- het vid arbetslöshet under omställningstiden till nytt arbete. Försäkringen omfattar alla som förvärvsarbetar. Den består av två delar. En allmän del, grundförsäkringen, och en frivillig del som ger ersättning baserad på den sökandes inkomst, inkomstbort- fallsförsäkringen. Arbetslöshetsförsäkringen administreras av 27 arbetslöshetskassor, vilka som utgångspunkt riktar sig till vissa yrkesgrupper eller branscher.

119

Bakgrund

Ds 2019:2

Även i regelverket för arbetslöshetsförsäkringen finns flera pensionsrelaterade åldersbestämmelser. Rätten till arbetslöshets- ersättning upphör enligt 22 § lagen (1997:238) om arbetslöshets- försäkring vid månadsskiftet före den månad då den arbetslöse fyller 65 år. Enligt 34 § lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor upphör rätten att bli medlem vid månadsskiftet före den månad då den som ansöker om medlemskap fyller 65 år.

Ett medlemskap i en arbetslöshetskassa är av avgörande betydelse för vilken ersättning en arbetssökande kan få vid arbetslöshet. Det har därför ansetts lämpligt att rätten till inträde i en arbetslöshetskassa överensstämmer med åldersgränsen för rätt till dagpenning (se prop. 2017/18:73 s. 23 f). Enligt 36 § lagen om arbetslöshetskassor upphör medlemskapet i en arbetslöshetskassa utan uppsägning den dag medlemmen fyller 65 år. Av bestämmelsen i 34 § samma lag framgår också övriga krav för medlemskap. Den som ansöker om medlemskap ska förvärvsarbeta och uppfylla villkoren i kassans stadgar om arbete inom kassans verksamhetsområde. Även den som inte arbetar har rätt att bli medlem om han eller hon uppfyllde villkoren när han eller hon senast arbetade. Rätt att bli medlem har dock inte den som redan är medlem i en annan arbetslöshetskassa.

3.4Åldersgränser i etableringslagen och lagen om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare

Lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa ny- anlända invandrare (etableringslagen) reglerar det statliga ansvaret för etableringsinsatser för nyanlända som har beviljats uppehålls- tillstånd på grund av skyddsskäl enligt vissa bestämmelser i ut- länningslagen (2005:716) och deras anhöriga. Arbetsförmedlingen ansvarar enligt lagen för att nyanlända invandrare erbjuds insatser som syftar till att underlätta och påskynda deras etablering i arbets- och samhällslivet. Lagen gäller för nyanlända som har fyllt 20 men inte 65 år.

I lagen (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare finns bestämmelser om kommuners ansvar för att erbjuda samhällsorientering. Målgruppen är vidare än etablerings-

120

Ds 2019:2

Bakgrund

lagens målgrupp och omfattar utöver nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl och deras anhöriga även andra anhöriginvandrare. Lagen omfattar personer som har fyllt 18 men inte 65 år.

3.5Anställningsskydd

Lagen (1982:20) om anställningsskydd (LAS) tillämpas på arbets- tagare i alla åldrar inom såväl den privata som den offentliga sektorn av arbetsmarknaden. I lagen finns på några ställen en åldersgräns vid 67 år, den så kallade LAS-åldern.

Avtal om tidsbegränsad anställning får enligt 5 § LAS träffas när arbetstagaren har fyllt 67 år. Vidare gäller enligt 32 a § LAS att en arbetstagare har rätt att kvarstå i anställningen till utgången av den månad då han eller hon fyller 67 år om inte annat följer av lagen. Regeln går inte att avtala bort och innebär att kollektivavtals- bestämmelser och villkor i individuella avtal är ogiltiga om de före- skriver att en anställning ska upphöra före 67 års ålder. Vidare gäller enligt 33 § första stycket att en arbetsgivare som vill att en arbetstagare ska lämna sin anställning vid 67 års ålder, ska ge skriftligt besked om detta minst en månad i förväg. Enligt 33 § tredje stycket har en arbetstagare som har fyllt 67 år inte rätt till längre uppsägningstid än en månad och inte heller företrädesrätt enligt 22, 23, 25 eller 25 a §§ samma lag.

När arbetstagaren uppnår 67 års ålder har arbetsgivaren således rätt att utan uppsägning skriftligen meddela arbetstagaren att han eller hon ska lämna sin anställning. Ett sådant besked medför att anställningen upphör vid utgången av den angivna månaden. Något krav på saklig grund för uppsägningen finns inte. Detta upphörande av anställningsskyddet vid 67 år kallas ibland för ”fönstret”.

Om arbetsgivaren inte lämnar besked till arbetstagare om att arbetsgivaren önskar att arbetstagaren ska lämna anställningen vid 67 års ålder fortsätter anställningen.

121

Bakgrund

Ds 2019:2

3.6Åldersgränser i studiestödssystemet

Regler om studiestöd finns i studiestödslagen (1999:1395). Lagen innehåller ett stort antal åldersrelaterade bestämmelser. Här anges exempelvis att studiemedel beviljas längst till och med det år då den studerande fyller 56 år och att rätten att få studielån begränsas från 47 års ålder enligt en så kallad lånetrappa. Vidare anges att studielån återbetalas under som längst 25 år dock längst till dess att lån- tagaren fyller 60 år. Kvarvarande studielån avskrivs vid 67 års ålder.

I lagen (2017:527) om studiestartsstöd anges att studiestartstöd, som också är ett studiestöd, lämnas längst till och med 56 års ålder.

3.7Pensionsrelaterade åldersgränser i skattesystemet

Förhöjt grundavdrag

Grundavdrag är i praktiken den lägsta gräns där en inkomsttagare börjar betala inkomstskatt. Grundavdraget beräknas på summan av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet efter allmänna avdrag. Sedan den 1 januari 2009 finns ett s.k. förhöjt grundavdrag. Det förhöjda grundavdraget syftar till att förbättra de ekonomiska villkoren för personer som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år. Regleringen innebär att det förhöjda grundavdraget uppgår till grundavdragsbeloppet med tillägg av ett särskilt belopp som anges för vissa inkomstintervall.

Förhöjt jobbskatteavdrag

Jobbskatteavdraget är en skattelättnad i form av en skattereduktion för arbetsinkomster, till exempel lön och inkomst av aktiv närings- verksamhet. Den som vid beskattningsårets ingång är 65 år eller äldre får ett jobbskatteavdrag med en annan utformning än den för yngre personer.

122

Ds 2019:2

Bakgrund

Skattereduktion för kommunal fastighetsavgift

Den som äger en småhusfastighet betalar varje år fastighetsavgift. Avgiften är 0,75 procent av taxeringsvärdet upp till ett indexbundet takbelopp som för 2019 ligger på 8 049 kronor. En reduktionsregel gäller för den som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år. Regeln begränsar den fastighetsavgift som ska betalas för den avgiftsskyldiges permanentbostad till 4 procent av summan av beskattningsbar förvärvsinkomst och överskott i inkomstslaget kapital. Avgiften kan dock inte bli lägre än ett belopp som 2019 uppgår till 3 175 kronor. Motsvarande regler finns också för personer som under beskattningsåret har fått sjuk- eller aktivitets- ersättning enligt socialförsäkringsbalken.

Skattereduktion för hushållsarbete

Den som anlitar någon för hushållsarbete kan medges skatte- reduktion med 50 procent av arbetskostnaden upp till 25 000 kronor per år (rutavdrag). Den som fyllt 65 år vid beskatt- ningsårets ingång kan medges skattereduktion med upp till 50 000 kronor per år.

Avdragsrätt socialavgifter och särskild löneskatt

Socialförsäkringssystemet finansieras främst av socialavgifter. Socialavgifter tas ut i form av arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Arbetsgivaravgifter betalas av arbetsgivare och egenavgifter betalas främst av den som bedriver aktiv näringsverksamhet. Utöver social- avgifterna tas allmän löneavgift ut på samma avgiftsunderlag som arbetsgivaravgifter och egenavgifter.

Arbetsgivaravgifterna tillsammans med den allmänna löne- avgiften är under 2019 sammanlagt 31,42 procent av den bruttolön som utbetalas. Lön och annan ersättning till anställda som har fyllt 65 år och är födda efter 1937 är pensionsgrundande men inte för- månsgrundande i övrigt i socialförsäkringssystemet. För personer som är födda efter 1937 och vid beskattningsårets ingång är 65 år eller äldre betalar arbetsgivaren därför endast ålderspensionsavgift (10,21 procent) och särskild löneskatt (6,15 procent) sammantaget

123

Bakgrund

Ds 2019:2

16,36 procent vilket leder till att lönekostnaderna sjunker kraftigt det år den anställde fyller 66 år.

Den som driver aktiv näringsverksamhet betalar själv sina social- avgifter i form av egenavgifter. Full egenavgift tillsammans med allmän löneavgift är under 2019 28,97 procent av avgiftsunderlaget. Avgiften hanteras som en kostnad i verksamheten. För aktiva näringsidkare som är 65 år eller äldre vid beskattningsårets ingång och är födda efter 1937 gäller att de endast betalar ålderspensions- avgiften på 10,21 procent och särskild löneskatt på 6,15 procent det vill säga totalt 16,36 procent i socialavgift på inkomst av aktiv näringsverksamhet.

3.8Åldersgränser för tjänstepensioner och andra kollektivavtalade ersättningar

Tjänstepensionen utgör ett viktigt komplement till den allmänna pensionen och höjer den ekonomiska standarden för pensionärer. Mycket tyder dessutom på att tjänstepensionen kommer bli än viktigare för pensionärernas försörjning i framtiden. De allra flesta får avsättning till tjänstepensionen. Enligt en undersökning som Inspektionen för socialförsäkringen har gjort avseende åren 2001– 2014 ligger täckningsgraden mellan 96 och 97 procent bland an- ställda12. Den är i regel runt 2 procentenheter högre för kvinnor än för män. I den offentliga sektorn får alla anställda avsättningar till tjänstepension genom kollektivavtal. I den privata sektorn finns det däremot företag som saknar kollektivavtal. Då beror de eventuella pensionsavsättningarna på överenskommelser mellan arbetsgivare och anställda. Bland privatanställda ligger tjänstepensionernas täck- ningsgrad runt 94 procent under den undersökta perioden.

Samtliga pensionsavtal har åldersgränser som hänger samman med de åldersgränser som finns i det allmänna pensionssystemet. Flera avtal har också 65 år som en formell pensionsålder13. Ålders- gränser förekommer också i skattelagstiftningens bestämmelser om

12Vem får avsättningar till tjänstepension? En analys av tjänstepensionernas täckningsgrad baserad på deklarationsuppgifter. Rapport 2018:15

13ISF; Utvecklingen av kollektivavtalade ersättningar sedan 2000-talets början. En redovisning av kollektivavtalade ersättningar som kompletterar den allmänna socialförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen. Rapport 2018:14

124

Ds 2019:2

Bakgrund

arbetsgivaren avdragsrätt för tjänstepensionsavsättningar. Dessa åldersgränser omfattas inte av detta lagstiftningsprojekt.

Inom det statliga avtalsområdet gäller en helt avgiftsbaserad tjänstepension, PA 16 avdelning I, för de som är födda 1988 och senare. Pensionen kan tas ut tidigast från 61 års ålder och betalas ut per automatik vid 70 års ålder om den inte tagits ut innan dess. För de som är födda före 1988 gäller andra avtal (PA 91 och PA 03). Pensionsåldern i dessa avtal är 65 år och det är möjligt att göra förtida uttag från 61 års ålder.

Även inom det kommunala avtalsområdet finns två olika tjänstepensionsplaner. En helt avgiftsbestämd tjänstepension, AKAP-KL gäller för födda 1986 eller senare. De som är födda 1985 eller tidigare tjänar in pension enligt ett äldre avtal, KAP-KL med både avgifts- och förmånsbestämda delar. Det finns ingen fastslagen pensionsålder i något av dessa tjänstepensionsavtal. Den förmånsbestämda pensionen i KAP-KL reduceras om den tas ut före 65 års ålder och höjs om den tas ut efter 65 års ålder. Pensionen kan betalas ut från lägsta ålder för uttag av allmän pension. Den avgiftsbestämda delen i KAP-KL och pensionen enligt AKAP-KL kan tas ut från 55 års ålder. Utbetalningen sker automatiskt vid 67 års ålder om den anställde inte har gjort något annat val. I AKAP-KL är avgiften 30 procent av pensions- grundande lön över 30 inkomstbasbelopp före den i 32 a § lagen (1982:80) om anställningsskydd, LAS, angivna åldern (för närvarande 67 års ålder).

Tjänstepensionen för privat anställda tjänstemän (ITP1) är helt avgiftsbaserad och gäller de som är födda 1979 eller senare. Ålderspensionen i ITP1 tjänas in mellan 25 och 65 års ålder. För tjänstemän födda 1978 eller tidigare gäller ett huvudsakligen förmånsbaserat system, ITP2. Ålderspensionsförmåner kan tjänas in mellan 28 och 65 års ålder. I både ITP1 och ITP2 är pensions- åldern 65 år, men pensionen kan tas ut från 55 års ålder. Det finns ingen övre åldersgräns för uppskjutet uttag.

För privat anställda arbetare gäller tjänstepensionsavtalet SAFLO, som är en helt avgiftsbaserad pension. Avgifterna tjänas in från 21 års ålder 2001. Pensionsåldern är 65 år, men pensionen kunde tas ut från 55 års ålder.

125

Bakgrund

Ds 2019:2

Avtalsförsäkringar vid arbetslöshet

Åldersgränser som direkt eller indirekt hänger samman med ålders- gränserna i det allmänna pensionssystemet finns också i de kollek- tivavtalade försäkringsavtal som reglerad ersättningen vid sjukdom, arbetslöshet och arbetsskada.

Statligt anställda som blir uppsagda kan exempelvis få a-kassa- förstärkning för inkomstdelar överstigande taket i arbetslöshets- försäkringen fram till 61 års ålder. Särskild pensionsersättning kan betalas ut till personer i 62 till 65 års ålder som blir uppsagd på grund av arbetsbrist, avgår frivilligt, så att annan uppsagd kan kvarstå i arbete eller säger upp sig själv vid lokalisering

Genom omställningsavtal KOM-KL kan arbetstagare inom kommun och landsting få omställningsinsatser eller särskild om- ställningsersättning upp till 65 års ålder. Också inom det kommunala avtalsområdet lämnas kompensation för inkomst- förlust över taket i arbetslöshetsförsäkringen. Det finns också en särskild ersättning för äldre arbetstagare som kan lämnas från 61 till 65 års ålder om den uppsagde varit anställd i minst 10 år.

Den största trygghetsfonden för privatanställda tjänstemän är TRR Trygghetsrådet. TRR lämnar avgångsersättning, AGE, och hjälper till med omställning. För att få AGE krävs bland annat att den anställde fyllt 40 år, blivit uppsagd på grund av arbetsbrist och är arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Ersättningstiderna varierar med åldern och är längst för de som har fyllt 60 år.

Försäkring om avgångsbidrag, AGB, är en avtalsförsäkring som täcker arbetare som är anställda inom Svenskt Näringslivs och LO:s avtalsområde. AGB ger inte periodisk ersättning utan lämnas som ett engångsbelopp. AGB kan lämnas till personer mellan 40 och 64 år. Bidragets storlek varierar med åldern och är högst för de förmånstagare som är 60 år eller äldre.

Avtalsförsäkringar vid varaktigt nedsatt arbetsförmåga och arbetsskada

Samtliga avtalsområden har kompletterande försäkringar för de personer som har en varaktigt nedsatt arbetsförmåga. En förut- sättning för att en individ ska kunna få en sådan ersättning är att Försäkringskassan har beviljat sjuk- eller aktivitetsersättning för

126

Ds 2019:2

Bakgrund

individen. Eftersom, aktivitetsersättning beviljas till 30 års ålder och sjukersättning till 65 års ålder innebär detta att den kollektiv- avtalade ersättningen för varaktigt nedsatt arbetsförmåga längst kan utbetalas fram till att den försäkrade uppnår 65 års ålder.

Kompletterande försäkringar finns också inom samtliga avtals- områden för personer som drabbas av en arbetsskada. Vid perma- nent nedsättning av arbetsförmågan krävs att Försäkringskassan har beviljat arbetsskadelivränta. Livränta kan beviljas för skador som har inträffat före 65 års ålder.

3.9Internationell utblick

3.9.1Pensionsåldern i övriga EU

Allt fler länder höjer pensionsåldern i sina allmänna pensionssystem. Olika länder har dock valt skilda tekniska lösningar14. Exempelvis har Spanien, Danmark, Tyskland och Frankrike beslutat att höja pensionsåldern från 65 till 67 år. Ändringarna av pensionsåldern kommer huvudsakligen att ske mellan åren 2020 och 2030. I Tjeckien stiger pensionsåldern mekaniskt med två månader varje år utan övre gräns.

Det finns också flera länder som har bundit pensionsåldern till utvecklingen av den förväntade livslängden. Enligt en sammanställ- ning som har gjorts av den finska pensionsmyndigheten, Pensions- skyddscentralen, gäller detta i Finland, Nederländerna, Italien, Grekland, Portugal, Cypern, Slovakien och Danmark. Stor- britannien har i stället valt att ta hänsyn till livslängdens utveckling när de beslutar om pensionsåldrar. I flera av dessa länder görs vissa anpassningar av pensionsåldrar innan åldersgränser kopplas till den förväntade livslängden.

I Nederländerna exempelvis höjs pensionsåldern först med 3–4 månader om året. Pensionsåldern binds vid den förväntade livs- längden 2022 och pensionsåldern enligt den förväntade livslängden meddelas fem år innan förändringen träder i kraft. Sålunda har

14Källa: Sammanställning från den finska pensionsmyndigheten Pensionsskyddscentralen, https://www.etk.fi/sv/pensionssystemen/internationell-jamforelse/pensionsalder/

127

Bakgrund

Ds 2019:2

pensionsåldern för 2022 meddelats 2017 och den är 67 år och 3 månader.

Ett annat exempel är Storbritannien där kvinnornas pensions- ålder stegvis höjs till 65 år fram till 2019, då männens och kvinnornas pensionsålder blir en gemensam allmän pensionsålder. Fram till 2028 stiger den allmänna pensionsåldern till 67 år, varefter pensionsåldern påverkas av den förväntade livslängden. Enligt den nuvarande tabellen stiger pensionsåldern till 68 år till och med 204615.

3.9.2Undantag från åldershöjningar

Inom Europa finns det stater som i vissa situationer ger enskilda möjlighet att ta ut pensionsförmåner i förtid efter ett långt arbetsliv. Sådan rätt kan avse yrkesverksamma i viss typ av arbetsmiljö som medför högre risker än normalt, exempelvis vid nattarbete (Belgien, Luxemburg). I andra fall kan rättigheten vara kopplad till särskilda yrkeskategorier, exempelvis sjömän (Island). Det handlar då inte enbart om grundskyddsförmåner utan snarare om förtidspensionering som sådan.

I Finland har arbetets art betydelse för att en arbetslivspension ska kunna bli aktuell. I andra länder är längden på yrkeslivet den avgörande faktorn. Det varierar även mellan länderna hur många arbetsår som ska ha fullgjorts för att en person ska kvalificera sig för rätten till en pensionsförmån i förtid efter ett långt arbetsliv.

3.9.3Internationella åtaganden

I den europeiska balken om social trygghet (European Code of Social Security) och dess protokoll (1964) finns minimiregler om social trygghet som Sverige har förbundit sig att följa. I artiklarna 26 och 27 anges närmare vad som gäller för ålderspension. Enligt artikel 26 ska ålderspension utges vid en ålder som inte överstiger 65 år eller den högre ålder om antalet medborgare som uppnått den åldern representerar 10 procent av befolkningen under 65 men över

15Källa: Sammanställning från den finska pensionsmyndigheten Pensionsskyddscentralen, https://www.etk.fi/sv/pensionssystemen/internationell-jamforelse/pensionsalder/

128

Ds 2019:2

Bakgrund

15 år. Vidare anges i artikel 27 att för rätt till ålderspension krävs att den enskilde har utfört förvärvsarbete under ett visst antal år. En reducerad ålderspension kan dock utges till den som har ett mycket begränsat antal förvärvsaktiva år.

Åldersdiskriminering i arbetslivet och närliggande områden samt inom utbildningsområdet förbjuds genom Arbetslivs- direktivet (2000/78/EG) som bl.a. har genomförts i svensk rätt genom diskrimineringslagen (2008:567). Förbudet hindrar inte bestämmelser i lag som föreskriver viss ålder om sådana bestäm- melser motiveras av ett berättigat mål som rör sysselsättning- och arbetsmarknadspolitik samt utgör ett lämpligt och nödvändigt sätt för att genomföra detta mål.

Sverige har ratificerat Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention om invaliditets-, ålders-, och efterlevandeför- måner pensionsförhållanden (nr 128) och ILO:s rekommendation om äldre arbetstagare (nr 162). I konventionen anges att ålders- gränser för rätt till pension inte får överstiga 65 år men att högre ålder får fastställas av behörig myndighet i enlighet med de särskilda grunder som anges i konventionen. Rekommendationen anger vidare att åtgärder bör vidtas för att göra den ålder som kvalificerar för ålderspension flexibel och att äldre arbetstagare som är arbetsdugliga bör kunna uppskjuta sina anspråk på ålders- förmåner utöver den ålder som normalt kvalificerar för sådana förmåner, i syfte exempelvis att uppfylla alla kvalifikationer för förmåner eller att förbättra sina förmåner med hänsyn till den högre ålder då förmånerna tas ut.

129

4Utgångspunkter för arbetsgruppens förslag

4.1Utgångspunkter

Den 14 december 2017 slöts en överenskommelse om höjda pen- sionsrelaterade åldersgränser mellan de partier som står bakom det allmänna pensionssystemet och som representeras av Pensions- gruppen, Pensionsgruppens överenskommelse om långsiktigt höjda och trygga pensioner. Överenskommelsen utgår i sin tur i stora delar från de förslag och analyser som har lämnats av Pensionsålders- utredningen beträffande behovet av höjda pensionsrelaterade åldrar, Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25). Förslagen har remissbehandlats och en remissammanställning finns tillgänglig på Socialdepartementet (S2013/2830/SF). Pensionsåldersutred- ningens förslag redovisas kortfattat i avsnitt 4.2 och Pensions- gruppens överenskommelse i avsnitt 4.3.

Den 18 februari 2018 beslutade socialminister Annika Strandhäll att inrätta en arbetsgrupp inom Socialdepartementet med uppdrag att ta fram förslag om höjda åldersgränser i enlighet med de principer som följer av Pensionsgruppens överenskommelse. Arbetsgruppens förslag och överväganden presenteras i denna promemoria.

Det är flera olika förmåner och åldersgränser som berörs av Pensionsgruppens överenskommelse och arbetsgruppens förslag, främst i socialförsäkringsbalken men även i angränsande trygghets- system. Överenskommelsen omfattar emellertid inte ålders- gränserna i skattesystemet och arbetsgruppen lämnar därför inga förslag angående dessa. Åldersgränserna i skattesystemet kommer i stället att hanteras i ett separat lagstiftningsprojekt.

Vissa av arbetsgruppens förslag ska enligt pensionsöverens- kommelsen träda i kraft 2020. Merparten av förslagen ska dock

131

Utgångspunkter för arbetsgruppens förslag

Ds 2019:2

träda i kraft först 2023 respektive 2026. För dessa förslag har arbetsgruppen valt att endast redovisa den ekonomiska inriktningen. Hur de förslag som ska genomföras 2023 och 2026 kommer att påverka sysselsättning, BNP och antalet ålders- pensionärer beror bland annat på följdändringar i skattesystemet. Effekten på sysselsättningen har i sin tur stor betydelse för de offentliga finanserna. Av pensionsöverenskommelsen framgår att reformen ska vara statsfinansiellt neutral. En samlad bedömning avseende finansieringen av förslagen i denna promemoria kommer därför att läggas fram när förändringarna i skattesystemet kan inkluderas.

Arbetsgruppens ambition har varit att redovisa en heltäckande bild av de författningsändringar som bedöms nödvändiga för att förverkliga Pensionsgruppens överenskommelse. Det innebär att denna promemoria även innehåller författningsförslag som endast justeras i mindre utsträckning jämfört med de förslag som redan har remitterats i Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25). Eftersom de föreslagna ändringarna ingår i ett större regelverk bedömer arbetsgruppen att det är angeläget att remissinstanserna får ta del av ett så heltäckande författningsförslag som är möjligt i denna del. Det har vidare även gått relativt lång tid sedan Pensions- åldersutredningens förslag remitterades och de remissinstanser som redan sett delar av förslagen kan i nuläget ha andra synpunkter än de synpunkter som då lämnades.

I promemorian lämnas inga förslag angående eventuella förord- ningsändringar som arbetsgruppens förslag föranleder.

4.2Pensionsåldersutredningens förslag

Den ökande medellivslängden kan innebära påfrestningar för sam- hället, även om det i grunden är positivt att vi är friskare och lever längre. Mot denna bakgrund utsåg den dåvarande regeringen (dir. 2011:34) en särskild utredare att analysera de pensionsrelaterade åldersgränserna samt de hinder och möjligheter som finns för ett längre arbetsliv. Utredningens förslag redovisades i slutbetän- kandet Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25).

En slutsats från utredningen, som också delas av arbetsgruppen, var att när vi lever längre måste vi arbeta längre, annars blir

132

Ds 2019:2

Utgångspunkter för arbetsgruppens förslag

pensionsnivåerna för låga, försörjningsbördan orimlig och välfärdens finansiering hotas. Utredningen ansåg också att allt fler äldre har goda förutsättningar för ett längre arbetsliv. Dessutom vill fler och fler arbeta längre, men möter olika hinder i regel- system, avtal och i arbetslivet.

Utredningen lämnade ett stort antal förslag i syfte att skapa goda förutsättningar för äldre att stanna kvar i arbetskraften och för att motverka åldersdiskriminering i arbetslivet. Bland annat föreslog utredningen satsningar för bättre arbetsmiljö och åtgärder för att stärka de äldres möjligheter att bevara och utveckla sin kompetens.

Utredningen konstaterade dock att det i Sverige finns en djupt rotad norm om att pensionsåldern är 65 år. De äldres arbetsutbud påverkas i hög grad av den gällande normer för när man bör lämna arbetslivet. Normen i sin tur formas och upprätthålls i hög grad av de åldersgränser som finns för allmänna och avtalade pensioner och i näraliggande offentliga ersättningssystem.

I syfte att påverka normbildningen kring pensioneringstidpunk- ten föreslog utredningen att ett nytt begrepp, riktålder för pension, införs i det allmänna pensionssystemet. Riktåldern föreslogs följa medellivslängden med automatiska justeringar, liknande vad som gäller för inkomstbasbeloppet. Enligt förslaget bör dock riktåldern inte höjas med hela medellivslängdens ökning, utan motsvarande 2/3 av ökningen. Därigenom beaktas att antalet friska år inte nöd- vändigtvis ökar lika mycket som medellivslängden.

Utredningens ambition angående riktålderns konstruktion var att ge ett för den enskildes ekonomiska trygghet, samhälls- ekonomin och för pensionssystemet robust alternativ till pensioneringsålder, istället för att låsa sig vid en viss ålder som inte förändras över tid. Detta är också arbetsgruppens utgångspunkt för de förslag som lämnas i avsnitt 5.

För att minska normbildningen föreslog utredningen att ålders- gränserna i det allmänna pensionssystemet och närliggande system justeras och automatiskt anpassas till riktåldern och därigenom till en högre medellivslängd. Även åldersgränserna i närliggande social- försäkringssystem, angående exempelvis sjukpenning och arbets- löshetsersättning, föreslogs följa medellivslängden genom att dessa knyts till riktåldern.

133

Utgångspunkter för arbetsgruppens förslag

Ds 2019:2

4.3Pensionsgruppens överenskommelse

Pensionsgruppen är en blocköverskridande arbetsgrupp som består av företrädare för de partier som står bakom pensionsöverens- kommelsen. Pensionsgruppens uppgift är att värna pensions- överenskommelsen och att vårda pensionsreformen och dess grundläggande principer. Pensionsgruppen ska samråda om frågor som gäller pensionsreformen och vid behov ta initiativ till juste- ringar i pensionssystemet.

Pensionsgruppen har under de senaste åren genomfört en större översyn av pensionssystemets olika delar. Med den analysen som utgångspunkt har Pensionsgruppen enats kring ett antal åtgärder i syfte att säkra långsiktigt höjda, hållbara och trygga pensioner. Överenskommelsen mellan de olika partierna som ingår i Pensions- gruppen innebär att grundprinciperna och styrkorna i pensions- systemet ska bevaras, men att det finns delar som behöver moderniseras. Överenskommelsen innefattar nio åtgärdspunkter som redovisas i dokumentet Pensionsgruppens överenskommelse om långsiktigt höjda och trygga pensioner.

En av åtgärderna i överenskommelsen är att höja de pensions- relaterade åldersgränserna, inklusive den ålder som den anställde har rätt att kvarstå i anställning enligt lagen om anställningsskydd, nedan kallad för LAS-åldern1. Detta är också utgångspunkten för arbetsgruppens förslag.

Bakgrunden till Pensionsgruppens överenskommelse om höjda pensionsåldrar är att vi i Sverige lever allt längre. Sedan pensions- systemet infördes har medellivslängden ökat med 2,4 år. Det innebär att pensionerna blir lägre eftersom de måste räcka under en längre tid. För att upprätthålla pensionsnivåerna anser Pensions- gruppen att arbetslivet behöver förlängas i takt med den ökade livslängden. Pensionsgruppen anser vidare, liksom Pensions- åldersutredningen, att ett längre arbetsliv också är av betydelse för välfärden och därmed för hela samhället. Pensionsgruppen poängterar att de åtgärder som möjliggör och leder till ett längre

1 Övriga delar i överenskommelsen är reformering och förstärkning av grundskyddet, reformering av premiepensionssystemet, arbetsmiljö- och utbildningsrelaterade åtgärder för ett hållbart arbetsliv, tillsättande av en delegation för äldre arbetskraft, löpande samtal med arbetsmarknadens parter; översyn av avdragsreglerna för tjänstepension, åtgärder för mer jämställda pensioner och modernisering av placeringsregler för AP-fonderna.

134

Ds 2019:2

Utgångspunkter för arbetsgruppens förslag

och mer hållbart arbetsliv spänner över flera politikområden och berör mer än vad som ryms inom ramen för Pensionsgruppens arbete och pensionsöverenskommelsen.

Pensionsgruppens överenskommelse för höjda åldersgränser bygger huvudsakligen på de förslag om höjningar av pensionsåldrar som tidigare har lämnats av Pensionsåldersutredningen. Överens- kommelsen innebär att en riktålder för pension införs. Samtliga pensionsåldersrelaterade åldersgränser, liksom vissa åldersgränser i kringliggande socialförsäkringssystem kopplas till riktåldern. Syftet med riktåldern är att pensionsåldrarna automatiskt ska anpassas så att välfärden och en rimlig pensionsnivå kan upprätthållas. Det ansågs dock att riktålderns närmare tekniska konstruktionen behövde utredas vidare. Pensionsgruppen är också överens om vissa initialt höjda pensionsrelaterade åldersgränser enligt följande:

År 2020 höjs lägsta ålder för att ta ut allmän pension från 61 till 62 år. LAS-ålder höjs från 67 till 68 år och möjligheten för arbetsgivare att säga upp arbetstagare utan saklig grund blir permanent över LAS-åldern.

År 2023 höjs lägsta ålder för att ta ut allmän pension från 62 till 63 år. Ålder för garantipension höjs till 66 år. LAS-ålder höjs från 68 till 69 år. Kringliggande trygghetssystem kopplas till riktåldern.

År 2026 höjs lägsta ålder för att ta ut allmän pension från 63 till 64 år. Ålder för garantipension knyts till riktåldern.

Pensionsöverenskommelsen anger således att de pensionsrelaterade åldersgränserna i socialförsäkringsbalken och i angränsande trygg- hetssystem först ska höjas för att därefter knytas till en riktålder för pension. Vidare anges att reformen ska vara statsfinansiellt neutral.

4.4Förlängt anställningsskydd

I departementspromemorian Förlängt anställningsskydd till 69 år (Ds 2018:28) presenteras förslag till ändringar i lagen (1982:80) om anställningsskydd som bygger på Pensionsgruppens överens- kommelse. Det föreslås att den nuvarande åldersgränsen vid 67 år,

135

Utgångspunkter för arbetsgruppens förslag

Ds 2019:2

den så kallade LAS-åldern, höjs till 69 år. Detta innebär att anställ- ningsskyddet för arbetstagare förlängs. Arbetstagaren får rätt att kvarstå i anställningen till 69 år. Ett avtalsvillkor som innebär att arbetstagaren är skyldig att avgå med pension vid en lägre ålder blir därmed ogiltigt. Kravet på saklig grund för uppsägning ska gälla till 69 år och arbetstagaren får i likhet med yngre arbetstagare förmånsrätt vid turordning när uppsägningar sker på grund av arbetsbrist. Den nuvarande möjligheten för arbetsgivaren att avbryta anställningen med ett skriftligt besked i samband med 67- årsdagen försvinner. Anställningsskyddet blir även i övrigt oinskränkt tills arbetstagaren fyller 69 år.

När arbetstagaren fyller 69 år sker, enligt förslaget, en förändring av anställningsskyddet. Detta innebär framför allt att arbetsgivaren får säga upp arbetstagaren utan krav på saklig grund. Parterna i anställningsavtalet får därmed en ömsesidig fri uppsägningsrätt. Vidare föreslås en förenkling av själva förfarandet vid uppsägning av arbetstagare som har fyllt 69 år. Lagändringarna föreslås träda i kraft i två omgångar. Den 1 januari 2020 höjs LAS- åldern från 67 till 68 år. Då börjar också den nya ordningen för de äldre arbetstagarnas anställningsskydd att gälla. Den 1 januari 2023 höjs åldersgränsen till 69 år.

4.5Uppdrag till Pensionsmyndigheten

Som ett led i arbetet att se över de nuvarande åldersbestämmelserna i ålderspensionssystemet och andra pensionsrelaterade ålders- gränser fick Pensionsmyndigheten 8 mars 2018 i uppdrag att utarbeta förslag till en teknisk konstruktion för riktåldern (S2018/01639/SF). Pensionsgruppen står bakom uppdraget.

Pensionsmyndighetens förslag avviker i flera avseenden från vad som föreslogs av Pensionsåldersutredningen. Bland annat föreslår Pensionsmyndigheten att:

beräkningsåret 1994 används som startår och att uppgifter från senast tillgängliga femåriga livslängdstabell från Statistiska Centralbyrån används vid beräkningen av riktålder. Pensions- åldersutredningens förslag var att startåret skulle vara 1997,

136

Ds 2019:2

Utgångspunkter för arbetsgruppens förslag

livslängdsökningen från 23 års ålder beaktas vid fastställandet. Pensionsåldersutredningen föreslog att endast livslängds- ökningen efter 65 års ålder beaktades,

Pensionsmyndigheten förordar att riktåldern kopplas direkt till födelseår. Detta innebär att varje åldersgrupp får en för ålders- gruppen fastställd riktålder. Pensionsåldersutredningen föreslog att riktåldern skulle fastställas per kalenderår.

Pensionsåldersutredningen föreslog att riktåldern inte skulle höjas med hela medellivslängdsökningen. Detta med hänsyn till antalet friska år bedömdes öka mindre än medellivslängden. Pensions- myndigheten föreslår istället att kvoten av förväntad tid i arbete och förväntad tid som pensionär ska vara detsamma som motsvarande kvot var 1994. Detta ger en relativt konstant pension i förhållande till slutlön (kompensationsgrad) över generationerna samtidigt som riktåldern höjs tidigare än vad den gör med Pensionsåldersutredningens förslag.

137

5 Förslag och överväganden

I denna promemoria presenteras ett antal förslag som i enlighet med pensionsöverenskommelsen ska genomföras 2020. Promemorian innehåller även en analys av de förväntade konsekvenserna av dessa förslag. De förslag som ska genomföras

2020 återfinns i följande avsnitt:

5.1Riktålder för pension,

5.2.1Åldersgränsen när inkomstgrundad ålderspension tidigast kan lämnas höjs och knyts till riktåldern,

5.2.2Arvsvinsterna inom inkomstpensionssystemet,

5.5.1 Sjukförsäkring,

5.6Arbetsskadelivränta, och

5.7.5 Kommunala servicetjänster för äldre.

Dessutom innehåller promemorian ett flertal förslag som enligt pensionsöverenskommelsen ska genomföras 2023 och 2026.

Överenskommelsen omfattar inte förändringar av ålders- gränserna i skattesystemet. Dessa kommer i stället att hanteras i ett separat lagstiftningsprojekt. Hur de förslag som ska genomföras 2023 och 2026 kommer att påverka sysselsättning, BNP och antalet ålderspensionärer beror på följdändringar i skattesystemet. Effekten på t.ex. sysselsättningen har stor betydelse för de offentliga finanserna. En samlad konsekvensbedömning kommer därför att redovisas när förslag till anpassningar i skattesystemet remitteras.

139

Förslag och överväganden

Ds 2019:2

5.1Riktålder för pension

Arbetsgruppens förslag: Ett nytt åldersbegrepp – riktålder för pension – ska införas i socialförsäkringsbalken, förkortad SFB. Av bestämmelserna ska framgå att vissa förmåner och beräkningar som anges i SFB knyts till en riktålder för pension som beräknas varje år och som ska tillämpas sjätte året efter beräkningsåret. Vidare ska framgå att riktåldern för pension beräknas på följande sätt.

Till bastalet 65 ska läggas 2/3 av differensen mellan den vid

65 års ålder återstående medellivslängden för befolkningen i Sverige under femårsperioden närmast före det år riktåldern beräknas och motsvarande värde för jämförelseåret 1994.

Den framräknade riktåldern ska avrundas till närmaste helår. Riktåldern ska beräknas första gången för 2020 och tillämpas sjätte året efter beräkningsåret det vill säga under 2026. Rikt-

åldern ska sedan beräknas för varje år.

När en gällande riktålder för pension ändras ska en åldersgräns som är knuten till den riktåldern som gällde före ändringen fortsätta att gälla för en försäkrad som före ändringen har uppnått en sådan åldersgräns.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela närmare föreskrifter om riktåldern för pension.

Bestämmelserna: 2 kap. 1 och 10 a–10 d §§ SFB

Skälen för arbetsgruppens förslag: Arbetsgruppen föreslår att ett nytt åldersbegrepp införs i socialförsäkringsbalken. Det nya ålders- begreppet föreslås benämnas riktålder för pension och är tänkt att fungera som ett tydligt riktmärke för de försäkrades individuella pensionsbeslut. För att lagstiftarens signal om lämplig pensionsålder ska vara tydlig och ge effekt bör riktåldern även i formell mening vara styrande för de pensionsrelaterade åldersgränserna i pensionssystemet och i angränsande trygghets- system genom att dessa åldersgränser knyts till riktåldern.

Riktålderns främsta syfte är att ersätta dagens starka 65-årsnorm med en pensionsålder som tar hänsyn till den ökande livslängden. Inkomst- och premiepensionen är redan livslängdsanpassade genom att högre medellivslängd leder till längre förväntad tid med

140

Ds 2019:2

Förslag och överväganden

pensionsutbetalningar och därmed lägre månadsbelopp. Allmän- heten har emellertid inte i nämnvärd utsträckning tagit hänsyn till detta och medelpensioneringsåldern har därför inte ökat i samma utsträckning som livslängden. En av anledningarna är att ett stort antal socialförsäkringar och förmåner har uttryckliga 65-årsgränser i sina regelsystem. Genom att ersätta dessa med en riktålder för pension ökar förutsättningarna för att den nuvarande 65-års- normen på sikt kommer att ersätts av riktåldern. Åldersgränserna för pensionssystemets grundskydd ska utgöras av riktåldern för pension. De som inte kommer i fråga för några grundskydds- förmåner kommer till följd av den flexibla pensionsåldern till största del påverkas av den höjda åldersgränsen för pensionsuttag och åldersgränsens koppling till riktåldern. Högre pensionsåldrar kommer här att leda till livsvarigt högre allmänna pensioner, något som behandlas i avsnitt 5.2.1.

En högre sysselsättningsgrad bland äldre ger ett ökat arbets- utbud. Det är nödvändigt för att lösa de demografiska utmaningar som en stadigt ökande andel äldre i befolkningen innebär.

Det kommer även i framtiden finnas stor frihet att välja vid vilken ålder man går i pension men den genomsnittliga åldern kommer att vara högre än vad den är i dag. Riktåldern är ett medel att i författning ange vilken pensionsålder som ger godtagbara pensionsnivåer och som är samhällsekonomiskt hållbar.

Beräkning av riktåldern

Den återstående förväntade livslängden vid 65 års ålder har ökat med 2,9 år sedan principöverenskommelsen för pensionssystemet träffades i januari 1994. Männens återstående livslängd vid 65 års ålder har ökat mer än kvinnornas, med 3,5 år mot 2,2 år, men för- väntas trots detta leva 2,5 år kortare än kvinnor. Enligt Statistiska Centralbyråns (SCB) senaste befolkningsframskrivning kommer den återstående livslängden vid 65 års ålder fortsätta öka med cirka 0,1 år varje år under de närmaste 20 åren.

Arbetsgruppen föreslår att riktåldern ska beräknas årsvis utifrån senast tillgängliga livslängdstabeller från SCB. För att undvika års- visa variationer ska 5-åriga livslängdstabeller användas. I praktiken innebär detta en eftersläpning på 2–3 år. Det går att beräkna en

141

Förslag och överväganden

Ds 2019:2

aktuellare riktålder om man i stället använder prognoser över livs- längden och fastställer riktåldern för ett eller flera år i förväg. Nackdelarna med ett sådant tillvägagångssätt är att det är svårt att göra livslängdsprognoser och att livslängdsökningar ofta under- skattas, i varje fall på längre sikt. Ytterligare ett skäl är att det i dag finns få prognosinslag inom pensionssystemet, i de allra flesta fall används fastställd officiell statistik från SCB. Ett exempel är delningstalen för inkomstpensionen som baseras på samma 5-åriga livslängdstabeller som riktåldern nu föreslås använda.

Hur stor andel av en livslängdsökning som förväntas förlänga arbetslivet respektive hur stor andel som förlänger tiden som pen- sionär är en fråga som inte har ett givet svar. En låg andel förvärvs- arbete riskerar att leda till låga pensionsnivåer och en lägre andel förvärvsaktiva per äldre. En hög andel förvärvsarbete kan leda till att antalet friska år som pensionär blir lägre än för tidigare generationer. Arbetsgruppens förslag, att 2/3 av livslängds- ökningen ska vara förlängt arbetsliv och 1/3 förlänga tiden som pensionär, grundas på en tumregel om att pensionsnivåerna ska vara desamma i förhållande till slutlönen som gällde för äldre åldersgrupper. Tumregeln tar dock inte hänsyn till den förändrade dödlighet som har skett i förvärvsaktiv ålder. Innan pensionen tagits ut fördelas de avlidnas pensionsbehållning till årskullens överlevande genom arvsvinster. En sjunkande dödlighet i förvärvs- aktiv ålder leder därmed till lägre tilldelning av arvsvinster hos de kvarlevande.

Trots detta anser arbetsgruppen att 2/3 förlängt arbetsliv och 1/3 längre tid som pensionär är en lämplig avvägning när riktåldern ska bestämmas. En större andel förlängt arbetsliv och minskad andel tid som pensionär riskerar att leda till att antalet friska år som pensionär blir kortare än för tidigare generationer. Statistik från WHO1 visar att antalet friska år från 60 års ålder har ökat med 1,5 år mellan år 2000 till 2016 i Sverige. Samtidigt har den återstående livslängden ökat med 2 år för samma period och ålder. Antalet friska år har således inte ökat lika mycket som den återstående livslängden. I och med att man inte förväntas förlänga arbetslivet med hela livslängdsökningen utan med 2/3 förlängs därmed arbetslivet med 1,33 år och tiden som pensionär med

1Healthy life expectancy för Sverige från World Health Organisation.

142

Ds 2019:2

Förslag och överväganden

0,67 år. Givet att dessa antaganden gäller innebär detta 0,17 år längre tid som frisk pensionär (1,5-1,33) än vad man hade 2000.

Vidare föreslår arbetsgruppen att basåret 1994 ska användas som utgångspunkt för att beräkna medellivslängdsökningen från 65 års ålder. Pensionsåldersutredningen (SOU 2013:25) använde i stället 1997 som basår. Skälet till detta angavs vara att riksdagen beslutade om det nya pensionssystemet 1998 och att de pensionsnivåer som godtogs genom beslutet var beräknade med antaganden om en åter- stående medellivslängd motsvarande den som gällde 1997.

Arbetsgruppen anser att 1994 bör vara utgångspunkt för rikt- åldern. Detta beroende på att principöverenskommelsen om refor- mering av det allmänna pensionssystemet (prop. 1993/94:250) beslutades detta år. De beräkningar för avgiftsnivå, kompensations- grader med mera som fanns i propositionen utgick alltså från de förhållanden som var kända 1994. Det är också anledningen till att den femåriga livslängdstabellen för perioden 1989–1993 bör användas eftersom den publicerades 1994 vid tidpunkten för principöverenskommelsen.

Ett flertal länder har eller kommer att koppla ihop pensions- åldern med livslängdens utveckling i landet. Finland, Cypern, Danmark, Grekland, Italien, Nederländerna, Portugal och Slovakien har valt en sådan lösning. Storbritannien har valt att höja pensionsåldern enligt livslängdsprognoser, den senast föreslagna höjningen gäller för de som är födda mellan 1970–1978. I Tjeckien har man i stället valt att varje år höja pensionsåldern med två månader utan någon övre gräns eller koppling till livslängds- utvecklingen. Inom EU är det endast tre länder, Polen, Luxemburg och Slovenien, som inte har planer på att höja pensionsåldrarna.

Några länder har valt att inte höja pensionsåldern med hela år utan med ett visst antal månader. En fördel med ett sådant förfarande är att höjningarna då inte blir så stora när de inträffar, nackdelen är att de i stället inträffar oftare. Arbetsgruppen anser emellertid att den beräknade riktåldern bör avrundas till närmaste helår. Åldersgränser uttryckta i år och månader vore ett helt nytt inslag i de svenska försäkringssystemen och de administrativa konsekvenserna, exempelvis för de kollektivavtalade försäkrin- garna, skulle vara svåra att överblicka. Det är dock lämpligt att även kommunicera ett oavrundat värde för riktåldern till allmänheten som därigenom bättre förbereds på kommande höjning. Dessutom

143

Förslag och överväganden

Ds 2019:2

bör prognoser över framtida riktåldrar tillhandahållas varje gång SCB gör nya befolkningsframskrivningar.

Arbetsgruppen föreslår att en beräknad riktålder ska gälla, det vill säga tillämpas sex år efter beräkningstillfället. Det innebär att när en ny högre riktålder beräknats höjs anknutna förmåners pensionsrelaterade åldersgränser automatiskt sex år senare. Den tidigare Pensionsåldersutredningen föreslog i stället en mot- svarande framförhållning på fyra år. En längre framförhållning ger emellertid individerna större möjlighet att planera sina pensions- beslutet och ger även en längre tid till anpassning för myndig- heternas administration och arbetsmarknadens parter.

Arbetsgruppen föreslår att närmare föreskrifter om riktåldern ska meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen. Det behövs närmare precisering av administrativt slag och kompletterande föreskrifter om riktåldern för pension. En del frågor kan behövas fastställas som rör organisatoriska förhållanden, arbetsuppgifter och inre verksamhetsformer. Detta bör ske genom en särskild förordning. Beräkningen av riktåldern bör kunna utföras av Pensionsmyndigheten och därefter fastställas av regeringen i förordning.

Teknisk konstruktion av riktåldern

Den årliga beräkningen av riktåldern framgår av formeln nedan.

Rt

=

65 + 2/3*(Mlt-1-Ml94)

Rt

=

Riktålder för år t

Mlt-1

=

Återstående medellivslängd* för personer i 65 års

 

 

ålder året före år t

Ml94

=

Återstående medellivslängd** för personer i 65 års

 

 

ålder år 1994

*Enligt SCB:s femåriga livslängdstabeller

**Enligt SCB:s femåriga livslängdstabell för perioden 1989–1993

Riktåldern, Rt, beräknas utifrån den senast kända återstående medellivslängden för personer i 65 års ålder, Mlt-1, och

144

Ds 2019:2

Förslag och överväganden

korresponderande ålder för basåret, Ml94. Varje år publicerar SCB livslängdstabeller för tidsperioden före det året. För beräkningen av riktåldern 2020 räknas den återstående medellivslängden för personer i 65 års ålder, Ml2019, utifrån den femåriga livslängdstabellen för perioden 2015–2019. Den träder i kraft sex år senare, 2026.

Arbetsgruppen föreslår att riktåldern ska beräknas första gången för 2020 och sedan tillämpas sjätte året efter beräkningsåret det vill säga under 2026. Enligt den senaste befolkningsprognosen från SCB beräknas då riktåldern bli 66,96 år vilket avrundas till 67 år (se tabell 5.1). Nästa riktåldershöjning beräknas preliminärt inträffa 2035 och nästkommande 2051. Det bör uppmärksammas att så pass långsiktiga prognoser över livslängdsutvecklingen är osäkra och bygger på antaganden om hur framtida dödlighet utvecklas.

145

Förslag och överväganden

Ds 2019:2

Tabell 5.1

Riktålder för åren 2026–2052

 

 

Preliminära beräkningar

 

 

 

 

 

Beräknas

Tillämpas

Avrundas

Värde

 

 

 

till helår

 

 

 

 

 

 

 

 

2020

 

2026

67

66,96

 

2021

 

2027

67

67,03

 

2022

 

2028

67

67,08

 

2023

 

2029

67

67,15

 

2024

 

2030

67

67,22

 

2025

 

2031

67

67,29

 

2026

 

2032

67

67,35

 

2027

 

2033

67

67,42

 

2028

 

2034

67

67,49

 

2029

 

2035

68

67,55

 

2030

 

2036

68

67,62

 

2031

 

2037

68

67,68

 

2032

 

2038

68

67,75

 

2033

 

2039

68

67,81

 

2034

 

2040

68

67,88

 

2035

 

2041

68

67,94

 

2036

 

2042

68

68,00

 

2037

 

2043

68

68,06

 

2038

 

2044

68

68,13

 

2039

 

2045

68

68,19

 

2040

 

2046

68

68,25

 

2041

 

2047

68

68,31

 

2042

 

2048

68

68,37

 

2043

 

2049

68

68,43

 

2044

 

2050

68

68,49

 

2045

 

2051

69

68,55

 

2046

 

2052

69

68,60

 

Källa: SCB och egna beräkningar.

Behovet av en särreglering när anknutna åldersgränser ändras

När de riktåldersanknutna åldersgränserna höjs sex år efter att en ny högre riktålder har fastställts, uppstår behov av särreglering för vissa åldersgrupper. Behovet illustreras enklast med ett exempel. År 2035 prognostiseras åldern för att ta ut garantipension höjas från 67 till 68 år. Personer födda 1967 kan enligt reglerna som gäller

146

Ds 2019:2

Förslag och överväganden

2034 ta ut sin garantipension vid 67 års ålder under 2034 (se tabell 5.2). Utan en särreglering skulle de av dessa individer som inte börjar ta ut garantipension under 2034 fråntas denna möjlighet när åldersgränsen höjs 2035. De blir då tvungna att vänta till den månad när de fyller 68 år. För att undvika att en sådan situation uppstår föreslår arbetsgruppen en särreglering som innebär att de som har uppnått en till riktåldern anknuten åldersgräns innan åldersgränsen höjs ska fortsätta att omfattas av den föregående åldersgränsen. I exemplet ovan innebär det att de som är födda 1967 efter pensions- åldershöjningen 2035 inte behöver vänta till den månad då de fyller 68 år eftersom de redan uppnått den åldersgräns (67 år) som gällde före höjningen. Den första åldersgrupp som får 68 år som garanti- pensionsålder är därmed de födda 1968.

Tabell 5.2 Prognos för pensionsrelaterade åldersgränser 2034–2036

Gråmarkerade celler är de åldersgrupper och åldrar som omfattas av särregleringen.

Födelseår

2034

2035

2036

1966

68

69

70

1967

67

68

69

1968

66

67

68

1969

65

66

67

1970

64

65

66

1971

 

 

65

På samma sätt kommer rätten till sjukersättning för de som är födda 1967 att upphöra vid 67-årsmånaden 2034 och de återfår inte denna rätt när åldersgränsen för rätt till sjukersättning väntas höjas till 68 år den 1 januari 2035. De födda 1968 kommer däremot att kunna ha sjukersättning fram till och med månaden innan den de fyller 68 år.

Motsvarande behov av särreglering föreligger när de pensions- relaterade åldersgränserna ändras vid de initiala höjningarna 2020, 2023 och 2026. Arbetsgruppen har för dessa situationer förslagit särskilda övergångsbestämmelser (se avsnitt 5.8.2). Tabell 5.3 illust- rerar effekterna av övergångsbestämmelserna. I detta fall är det möjligt att ta ut allmän ålderspension från och med 61 års ålder för födda 1958 men de födda 1959 har 62 år som motsvarande åldersgräns. Ett annat exempel är att de födda 1957 mister rätten

147

Förslag och överväganden

Ds 2019:2

till sjukersättning men kan få garantipension från 65 års ålder, de födda 1958 mister rätten till sjukersättning vid 66 års ålder då även rätten till garantipension inleds.

Tabell 5.3 Pensionsrelaterade åldersgränser 2018–2027

Gråmarkerade celler är de åldersgrupper och åldrar som omfattas av övergångsbestämmelser.

Födelseår

2018

2019

2020

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

1952

66

67

 

 

 

 

 

 

 

 

1953

65

66

67

68

 

 

 

 

 

 

1954

64

65

66

67

68

 

 

 

 

 

1955

63

64

65

66

67

68

69

 

 

 

1956

62

63

64

65

66

67

68

69

 

 

1957

61

62

63

64

65

66

67

68

69

 

1958

 

61

62

63

64

65

66

67

68

69

1959

 

 

 

62

63

64

65

66

67

68

1960

 

 

 

 

62

63

64

65

66

67

1961

 

 

 

 

 

 

63

64

65

66

1962

 

 

 

 

 

 

 

63

64

65

1963

 

 

 

 

 

 

 

 

 

64

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Höjning och efterkommande sänkning av riktålder

En av anledningarna till att det är lämpligt att använda femåriga livslängdstabeller vid beräkning av den återstående livslängden vid 65 års ålder är att de ettåriga tabellerna varierar från ett år till ett annat. Den återstående livslängden vid 65 års ålder har sjunkit 13 gånger sedan 1970 om man använder ettåriga livslängdstabeller, det inträffade senast 2012 och 2015. Med femåriga livslängds- tabeller har i stället den återstående livslängden vid 65 års ålder ökat kontinuerligt varje år sedan 1974. Femåriga tabeller minskar alltså volatiliteten i riktåldersberäkningen avsevärt.

Trots detta skulle det kunna inträffa att riktåldern för ett visst år beräknas till 67,51 år vilket leder till att den sex år senare fastställs till 68 år. Året därpå beräknas riktåldern till 67,49 år vilket innebär att riktåldern därmed avrundas till att bli 67 år sex år senare. Det är inte önskvärt att riktåldern först höjs för att året därpå sänkas igen. För att hantera en sådan situation skulle man kunna ha någon form av asymmetri, det vill säga att man inte sänker riktåldern förrän den

148

Ds 2019:2

Förslag och överväganden

har sjunkit med ett visst värde. En annan typ av lösning skulle vara någon form av karens, att man inte höjer eller sänker riktåldern förrän den har över- eller underskridit ett visst värde under ett visst antal år.

Det är emellertid svårt att helt överblicka konsekvenserna av att riktåldern först höjs för att därefter sänkas året därpå. Arbets- gruppen avstår därför från att lämna något förslag kring hur en sådan hypotetisk situation bör hanteras. I och med att en ny riktålder ska tillämpas för anknutna förmåner först sex år efter beräkningsåret finns det god tid för lagstiftaren att utvärdera en sådan situation och eventuellt justera för oönskade konsekvenser av riktåldersberäkningen.

Pensionsmyndighetens förslag för riktålderns konstruktion

Pensionsmyndigheten fick i uppdrag2 av regeringen att ta fram ett förslag till teknisk konstruktion av riktålder. Slutredovisningen lämnades in den 26 september 2018.

Pensionsmyndighetens och arbetsgruppens riktåldersförslag skiljer sig åt i vissa avseenden men det finns även delar där förslagen överensstämmer. Den främsta skillnaden är att Pensionsmyndigheten tar hänsyn till livslängdsförändringen från 23 års ålder, arbetsgruppen föreslår i stället 65 års ålder. Mäter man livslängdsförändringen från 23 års ålder tar man även hänsyn till yrkeslivets ändrade dödlighet och detta leder till snabbare och tätare höjningar av riktåldern. Anledningen är att den sjunkande dödligheten mellan 23–64 års ålder leder till minskande arvsvinster under förvärvsaktiv ålder vilket med Pensionsmyndighetens förslag ger en högre riktålder. Arbetsgruppen anser att det är lämpligare att mäta livslängdsförändringen från 65 års ålder eftersom man annars riskerar ett scenario där riktåldern höjs på grund av livs- längdsförändringar i åldrarna 23–64 år trots att livslängds- förändringen efter 65 års ålder kan vara oförändrad eller till och med sjunkande. Det skulle innebära att man förväntades förlänga sitt arbetsliv trots att man inte har en längre tid som pensionär och det skulle kunna leda till ett minskat förtroende för riktåldern hos

2Uppdrag om teknisk konstruktion av riktålder, S2018/01639/SF

149

Förslag och överväganden

Ds 2019:2

allmänheten. Att i stället mäta livslängdsökningen från 65 års ålder ger en tydlig koppling till att om man har en längre förväntad tid som pensionär, förväntas man även arbeta längre.

Ett annat skäl att frångå Pensionsmyndighetens förslag för rikt- ålder är dess komplexitet. Vid beräkningen av riktålder ska ett ekvationssystem innehållande fyra integraler beräknas vilket inte går att göras explicit utan behöver lösas med numeriska metoder. Därefter används linjär interpolation för att få fram den aktuella riktåldern. Arbetsgruppens förslag, att riktåldern är 2/3 av livslängdsökningen mätt från 65 års ålder och basåret 1994 adderat med 65, är betydligt enklare och går att beräkna själv utifrån livslängdstabeller som är tillgängliga från SCB:s hemsida.

Ytterligare en skillnad är att Pensionsmyndigheten föreslår att riktåldern ska fastställas kohortvis, det vill säga att lägsta pensions- ålder och riktålder varje år ska fastställas för den årskull som uppnår 60 års ålder under beräkningsåret3. Arbetsgruppen föreslår i stället att lägsta pensionsålder och riktålder höjs ett visst år. Fördelen med att ha en kohortspecifik riktålder är att det är tydligt för allmänheten vilken riktålder som gäller för en specifik årskull. Det leder också till att man inte behöver övergångsregler för vissa årskullar, vilket har behandlats tidigare i detta avsnitt. Begreppet årskull används på flera platser i socialförsäkringsbalken, ett exempel är mellangenerationens, födda mellan 1938 och 1953, infasning från det gamla ATP-systemet till inkomst- pensionssystemet. Även änkepensionen styrs av kohortspecifika regler. Arbetsgruppen avstår från att följa Pensionsmyndighetens förslag att riktåldern ska bestämmas för en viss årskull utan föreslår i stället att den ska gälla för ett visst år med övergångsregler för vissa årskullar det år den höjs. Det är inte endast socialförsäkringsbalkens regler som skulle behöva ändras med Pensionsmyndighetens förslag utan även motsvarande regler i kringliggande trygghetssystem. Det är oklart om samtliga av dessa regelverk kan fungera tillsammans med en riktålder som bestäms för en viss årskull i stället för ett visst år.

Arbetsgruppen föreslår, likt Pensionsmyndigheten, att basåret ska vara 1994. Pensionsåldersutredningen ansåg däremot att 1997 skulle vara basår eftersom det var under de förutsättningarna som

3Pensionsmyndigheten avstod från att lämna förslag för hur LAS-åldern ska hanteras.

150

Ds 2019:2

Förslag och överväganden

riksdagen tog beslut om det nya pensionssystemet 1998. Enligt arbetsgruppens och Pensionsmyndighetens bedömning är det mer korrekt med 1994 som basår. Detta år beslutades principöverens- kommelsen om reformering av det allmänna pensionssystemet (prop. 1993/94:250). De beräkningar för avgiftsnivå, kompen- sationsgrader med mera som fanns i propositionen utgick alltså från de förhållanden som var kända 1994.

Pensionsmyndighetens föreslagna konstruktion av riktåldern leder till tidigare höjningar än med arbetsgruppens förslag. Höj- ningen till 68 års ålder beräknas ske 2032, till 69 år 2039 och 70 år 2052, samma höjningar med arbetsgruppens förslag beräknas ske 2035, 2051 och 2069. I praktiken får man ungefär ett år lägre rikt- ålder med arbetsgruppens förslag från 2050 och framåt. En lång- sammare höjningstakt leder till i medeltal lägre kompensationsgrad det vill säga den första pensionsutbetalningens andel av slutlönen. För ett typfall väntas den allmänna pensionens kompensationsgrad med Pensionsmyndighetens riktålder hamna runt 56 procent och blir cirka 3 procentenheter lägre med arbetsgruppens förslag. Kompensationsgraden inklusive tjänstepension hamnar, beroende på tjänstepensionsavtal, runt 70–80 procent med Pensionsmyn- dighetens riktåldershöjningar och 66–76 procent med arbetsgrup- pens. För att sätta dessa framtida nivåer i relation till hur kompensationsgraden för ett typfall såg ut under beräkningarna inför det reformerade pensionssystemet så var den 60 procent för den allmänna ålderspensionen och 68 procent inklusive tjänste- pension 1994. Dagens kompensationsgrad för ett typfall som tar ut pension som 65-åring år 2018 är 49 procent och 59 procent inklusive tjänstepension.

5.2Höjda åldersgränser för inkomstgrundad ålderspension

5.2.1Åldersgränsen när inkomstgrundad ålderspension tidigast kan lämnas höjs och knyts till riktåldern

Arbetsgruppens förslag: Åldern från vilken inkomstgrundad ålderspension tidigast kan lämnas ska höjas och knytas till rikt-

151

Förslag och överväganden

Ds 2019:2

åldern för pension. Även åldersgränserna vid pension före ansökningsmånaden och pensionsmyndighetens utrednings- skyldighet vid sjukersättning ska höjas och knytas till riktåldern.

Åldersgränsen för uttag av inkomstgrundad ålderspension i form av inkomstpension och premiepension ska höjas från 61 till 62 år 2020, och till 63 år 2023. Från och med 2026 ska åldersgränsen knytas till riktåldern för pension genom en reglering som anger att pension tidigast lämnas från och med tre år före den månad då den försäkrade uppnår riktåldern för pension.

Åldersgränserna vid pension före ansökningsmånaden och pensionsmyndighetens utredningsskyldighet vid sjukersättning ska höjas från 65 till 66 år 2023 och från och med 2026 utgöras av riktåldern för pension.

Arbetsgruppens bedömning: Enligt nuvarande beräkningar bör riktåldern för pension bli 67 år 2026. Det innebär att lägsta ålder för uttag av inkomstgrundad ålderspension då kommer att bli 64 år och övriga nämnda åldersgränser kommer att bli 67 år.

Bestämmelserna: 56 kap. 3, 5 och 8 §§ SFB

Skälen för arbetsgruppens förslag: Sedan pensionsreformen 1998 lämnas inkomstgrundad ålderspension tidigast från och med den månad då den försäkrade fyller 61 år. Dessförinnan kunde ålders- pension tas ut redan från 60 års ålder. Även om uttagsåldern för den allmänna pensionen fortfarande är starkt knuten till 65-årstid- punkten har andelen som väljer en annan tidpunkt för uttag ökat sedan pensionsreformen. Detta gäller framför allt andelen som väljer att ta ut sin pension före 65 år.

Pensionssystemets konstruktion innebär att den enskilde själv betalar merkostnaden för en tidig pensionering och tillgodogör sig vinsten av att skjuta upp pensionsuttaget genom att pensionen blir lägre respektive högre. För pensionssystemets finansiering saknas därför i princip anledning att ha någon tidsgräns för uttag av pen- sion. I praktiken finns det dock flera argument både för att ha en lägsta åldersgräns för uttag av pension och för att denna gräns succesivt flyttas uppåt när medellivslängden ökar.

152

Ds 2019:2

Förslag och överväganden

Det viktigaste argumentet för en höjd åldersgräns är att ett ogenomtänkt beslut om att lämna arbetslivet tidigt kan leda till be- tydande begränsningar i personens ekonomiska trygghet senare un- der pensionärstiden. Det är många gånger svårt för en enskild individ att överblicka de långsiktiga konsekvenserna för den egna ekonomin av att välja en tidig pensioneringstidpunkt. Människor grundar i regel sina pensionsbeslut på aktuella ekonomiska och andra kända förhållanden. Pensionssystemets konstruktion med indexering av pensionerna innebär dock att pensionärernas ekonomiska standard inte ökar i samma takt som standarden för de förvärvsaktiva. Den som går tidigt i pension riskerar därför att efter några år upptäcka att deras pensionsnivå är låg i förhållande till andra pensionärer, de förvärvsaktiva och i relation till vad som behövs för att upprätthålla en godtagbar ekonomisk standard. Med en fortsatt ökad medellivslängd kommer pensionens storlek i förhållande till arbetsinkomsten bli allt mindre vid uttag från 61 års ålder. Den nuvarande åldersgränsen blir därmed allt mer orimlig som en samhällets signal om en lägsta rimlig ålder för att lämna arbetslivet.

Ett annat viktigt argument för en höjd åldersgräns är att om många lämnar arbetslivet tidigt minskar avgifts- och skatteinkomsterna till den offentliga sektorn. Arbetsgruppen gör bedömningen att dagens utveckling inte är långsiktigt hållbar. Äldre behöver arbeta längre för att bidra till en uthållig finansiering av välfärden. Annars kommer det att bli svårare att bibehålla det offentligt finansierade välfärdssystemet som Sverige har i dag.

Arbetsgruppen anser därför att åldern när inkomstgrundad ålderspension i form av inkomstpension och premiepension tidigast kan lämnas ska anpassas till den ökning av medel- livslängden som har skett sedan pensionsreformen genomfördes. Den återstående medellivslängden för personer i 61 års ålder har ökat med 3,0 år mellan 1994, vilket var det år då pensionsreformens beräkningsparametrar beslutades, och 2018. Den lägsta åldern för pensionsuttag behöver således höjas med tre år för att upprätthålla samma relation mellan åldersgränsen och den medellivslängd som gällde för personer i 61 års ålder 1994.

Mot bakgrund av vad som anförts föreslår arbetsgruppen att den åldersgräns när inkomstgrundad ålderspension i form av inkomst- pension och premiepension tidigast kan lämnas ska höjas stegvis i

153

Förslag och överväganden

Ds 2019:2

enlighet med vad som framgår av Pensionsgruppens överens- kommelse om långsiktigt höjda och trygga pensioner. Det innebär att lägsta åldern för uttag av pension höjs till 62 år från och med 2020 och till 63 år från och med 2023. Från och med 2026 kopplas åldersgränsen till riktåldern för pension genom att pension tidigast lämnas från och med tre år före den månad då den försäkrade uppnår riktåldern för pension. Såsom framgår av tabell 5.1 i avsnitt 5.1 kommer riktåldern för 2026, enligt SCB:s nuvarande befolkningsframskrivning, att vara 67 år vilket innebär att lägsta åldern för uttag av pension då kommer att vara 64 år.

5.2.2Arvsvinsterna inom inkomstpensionssystemet

Arbetsgruppens förslag: Åldersgränserna för omräkning av pensionsbehållning med hänsyn till arvsvinster ska anpassas till och följa de föreslagna höjningarna av lägsta åldern för uttag av inkomstgrundad ålderspension.

Nuvarande åldersgränser ska höjas med ett år 2020 och med ytterligare ett år 2023. Från och med 2026 ska åldersgränserna knytas till riktåldern för pension.

Arbetsgruppens bedömning: Enligt nuvarande beräkningar bör riktåldern för pension bli 67 år 2026. Det innebär att ifråga- varande åldersgränser då kommer att höjas med ytterligare ett år.

Bestämmelserna: 62 kap. 12, 13 och 15–17 §§

Skälen för arbetsgruppens förslag: Arvsvinster tilldelas de för- säkrade genom att pensionsbehållningen vid varje årsskifte multi- pliceras med en kohortspecifik arvsvinstfaktor. Tilldelningen sker enligt två metoder som båda utgår från den försäkrades ålder. Nuvarande åldersgränser för arvsvinsttilldelning är anpassade till den ålder när pension tidigast kan lämnas, 61 år. Arvsvinster efter personer som har avlidit före det år de skulle ha fyllt 60 år fördelas året därpå till de kvarlevande med samma födelseår som de avlidna. Dessa kallas faktiska arvsvinster. Det år man är 60 år eller äldre baseras arvsvinstfaktorerna i stället på livslängdsstatistik för

154

Ds 2019:2

Förslag och överväganden

befolkningen, så kallade demografiska arvsvinster. Detta innebär att när man är 60 år tilldelas man dubbla arvsvinster, dels de faktiskt uppkomna och dels de demografiskt beräknade arvs- vinsterna.

Åldersgränsen för övergången från de faktiskt uppkomna arvs- vinsterna till de demografiskt beräknade arvsvinsterna, 60 år, är kopplad till den ålder när pension tidigast kan lämnas, 61 år. Det innebär att när den lägsta uttagsåldern höjs måste samtidigt även den nuvarande 60-årsgränsen höjas så att den även fortsatt är ett år lägre än den lägsta uttagsåldern.

Arbetsgruppens förslag innebär att varje årskull även fort- sättningsvis kommer att tilldelas dubbla arvsvinster endast vid ett tillfälle. Det gäller både vid de initiala höjningarna av åldersgränserna 2020, 2023 och 2026 samt när åldersgränserna ändras efter att en ny högre riktålder har beräknats.

De underliggande livslängdstabellerna som används för att be- räkna de demografiska arvsvinsterna utgår ifrån två olika kohort- specifika underlag beroende på åldern hos den försäkrade. För åld- rarna 61–64 år används livslängdstabeller för femårsperioden när- mast före det år kohorten uppnådde 60 års ålder. Från och med det år kohorten fyller 65 år används i stället femårsperioden närmast före det år åldersgruppen uppnådde 64 års ålder. Förfarandet illustreras i tabell 5.4 för kohorten född 1954.

Tabell 5.4 Livslängdstabeller som används som underlag för arvsvinstfaktorer för 60 år och äldre

För födda 1954

År

Ålder

Livslängdstabell

2014

60

2009–2013

2015

61

2009–2013

2016

62

2009–2013

2017

63

2009–2013

2018

64

2009–2013

2019

65

2013–2017

2020

66

2013–2017

Vid en höjd lägsta pensionsålder ska den nuvarande åldersgränsen 60 år ersättas med lägsta pensionsålder minus ett år och 65- årsgränsen ersättas med 66 år. Utan övergångsbestämmelse (se

155

Förslag och överväganden

Ds 2019:2

avsnitt 5.8.2) skulle detta förfarande leda till ytterligare byten av livslängdstabeller för de åldersgrupper som är mellan 60 år och rikt- åldern de år den lägsta pensionsåldern eller riktåldern höjs (se tabell 5.5).

Tabell 5.5

Livslängdstabeller som används som underlag för

 

 

arvsvinstfaktorer för 60 år och äldre efter höjningar av

 

 

pensionsåldrar

 

 

 

 

För födda 1958

 

 

 

 

 

 

 

 

År

Ålder

Lägsta

Riktålder

Livslängdstabell utan

Livslängdstabell med

 

 

pensions-

 

övergångsbestämmelse

övergångsbestämmelse

 

 

ålder

 

 

 

2018

60

61

65

2013–2017

2013–2017

2019

61

61

65

2013–2017

2013–2017

2020

62

62

65

2014–2018

2013–2017

2021

63

62

65

2014–2018

2013–2017

2022

64

62

65

2014–2018

2013–2017

2023

65

63

66

2015–2019

2013–2017

2024

66

63

66

2018–2022

2018–2022

2025

67

63

66

2018–2022

2018–2022

De födda 1954 (se tabell 5.4) skulle använda sig av två olika livslängdstabeller vid beräkning av arvsvinstfaktorer för 60 år och äldre eftersom de inte påverkas av de höjda åldersgränserna. Utan övergångsbestämmelse skulle man för de födda 1958, tabell 5.5, använda sig av fyra olika livslängdstabeller för de demografiska arvsvinstfaktorerna. Problematiken kan anses vara försumbar då de årsvisa förändringarna är relativt små men i och med att delningstalen, som används för att beräkna storleken av den allmänna pensionens månadsutbetalningar, utgår från samma livslängdstabeller och principer leder det till vissa problem (se avsnitt 5.2.3). De av arbetsgruppen föreslagna övergångsbestäm- melserna och särregleringen för riktåldern i 2 kap. 10 c § SFB leder emellertid till att denna problematik inte uppstår. De som är födda 1958 kommer då, enligt gamla regler, använda livslängdstabellen för perioden 2013–2017 när arvsvinstfaktorerna beräknas i 60–65 års ålder. 2023 blir riktåldern 66 år, de som är födda 1958 omfattas av denna höjning så arvsvinsterna beräknas därefter utifrån livslängds- tabeller för perioden 2018–2022.

156

Ds 2019:2

Förslag och överväganden

Övergångsbestämmelserna och särregleringen innebär att det blir något högre arvsvinster för den enskilde än utan övergångs- bestämmelse. En ökande medellivslängd har sin grund i en lägre dödlighet och det leder till lägre arvsvinster. En tidigare livslängds- tabell ger högre arvsvinstfaktorer eftersom dödligheten var högre ju längre bak i tiden man går.

5.2.3Omräkning av inkomstpension vid tidigt uttag

Arbetsgruppens förslag: Åldersgränsen för omräkning av in- komstpension vid uttag före 65 års ålder (tidigt uttag) ska an- passas till och följa de föreslagna höjningarna av åldersgränserna för pensionssystemets grundskydd.

Åldersgränsen ska höjas från 65 till 66 år 2023 och från och med 2026 utgöras av riktåldern för pension.

Arbetsgruppens bedömning: Enligt nuvarande beräkningar bör riktåldern för pension bli 67 år 2026. Det innebär att ålders- gränsen för omräkning vid tidigt uttag då kommer att bli 67 år.

Bestämmelsen: 62 kap. 44 § SFB

Skälen för arbetsgruppens förslag: Inkomstpensionen beräknas genom att individens pensionsbehållning divideras med det så kallade delningstalet. Delningstalet ska återspegla den genom- snittliga återstående livslängden vid den ålder pensionen börjar lyftas enligt aktuell befolkningsstatistik.

Vid pensionsuttag före det år den sökande fyller 65 år bestäms pensionsbeloppet utifrån ett preliminärt delningstal beräknat med samma livslängdstabeller som för de demografiska arvsvinst- faktorerna. Det år pensionären uppnår 65 års ålder räknas pensionen om med ett fastställt delningstal. Dessa delningstal använder samma livslängdstabeller som arvsvinstfaktorerna för 65 år eller äldre. I bestämmelsen i 62 kap. 44 § SFB regleras vid vilken ålder skiftet från preliminära till fastställda delningstal ska ske. Det föranleder en omräkning av pensionsbeloppet vid 65- årsåret om ett pensionsuttag har skett i åldrarna 61–64 år.

157

Förslag och överväganden

Ds 2019:2

Arbetsgruppen föreslår att 65-årsgränsen när ett fastställt delningstal ska tillämpas ska höjas och ersättas med riktåldern för pension. Det innebär även att, likt för arvsvinsterna, de preliminära delningstalen för en åldersgrupp kommer att beräknas utifrån den femåriga livslängdstabellen för året före det år den försäkrade uppnått åldern för tidigaste uttag av allmän pension.

Skälet till att samma livslängdstabell ska användas för åren mellan lägsta pensionsålder och uppnådd riktålder är att minska antalet omräkningar av pensionen. Tabell 5.5 illustrerar problematiken om inte detta förfarande skulle tillämpas. En individ född 1958 som väljer att gå i pension vid 61 års ålder 2019 skulle därefter få sin pension omräknad 2020, 2023 och 2024. Varje omräkning skulle leda till att pensionen sänktes eftersom medellivslängdsökningar ger högre delningstal. Visserligen sker denna sänkning av pensionen ändå vid uppnådd riktålder, vid övergången från preliminära till fastställda delningstal, men ytterligare omräkningar är inte till gagn för den enskilde. Orsaken är att dessa leder till lägre månadsbelopp för pensionen som betalas ut under perioden mellan pensionsbeslutet och den uppnådda riktåldern. Minskningen uppgår ackumulerat till cirka 0,5 procent lägre pension under åldern 61–65 år. Övergångsbestämmelserna och särregleringen för riktåldern i 2 kap. 10 c § SFB gör att detta inte inträffar. De som är födda 1958 kommer, enligt gamla regler, använda livslängdstabellen för perioden 2013–2017 när delningstalen beräknas för pensionsuttag i 61–65 års ålder. Däremot omfattas de födda 1958 av den höjda riktåldern så de fastställda delningstalen som används vid ett pensionsuttag som 66 år eller äldre beräknas med livslängstabeller för perioden 2018– 2022. De födda 1958 som tog ut pensionen tidigare än så får pensionen omräknad med de fastställda delningstalen vid 66 års ålder enligt de nya reglerna som träder i kraft den 1 januari 2023.

Genom förfarandet att använda samma livslängdstabeller för en åldersgrupps preliminära delningstal som arbetsgruppen förordar minskas inte pensionen förrän vid omräkningen med de fastställda delningstalen. Det liknar således det nuvarande tillvägagångssättet.

158

Ds 2019:2

Förslag och överväganden

5.2.4Inkomstindex och medel-PGI

Arbetsgruppens förslag: Den övre åldersgränsen för inkomst- index ska anpassas till och följa de föreslagna höjningarna av åldersgränserna för pensionssystemets grundskydd.

Nuvarande 64-årsgränsen för inkomstindex ska höjas till

65 år 2023 och från och med 2026 knytas till riktåldern på så sätt att inkomstindex ska visa förändringen av de pensions- grundande inkomsterna för de som under året har fyllt minst 16 år men inte har uppnått riktåldern för pension.

Arbetsgruppens bedömning: Enligt nuvarande beräkningar bör riktåldern för pension bli 67 år 2026. Det innebär att den övre åldern för inkomstindex då kommer att bli 66 år.

Bestämmelsen: 58 kap. 11 § SFB

Skälen för arbetsgruppens förslag: Varje år räknas de försäkrades intjänade pensionsbehållning om med förändringen av inkomst- index, även de utgående pensionerna styrs av inkomstindex men ef- ter ett avdrag om 1,6 procent, den så kallade förskottsräntan. Inkomstindex återspeglar utvecklingen av den genomsnittliga pensionsgrundande inkomsten (PGI) för personer med PGI i åldrarna 16–64 år och inkluderar även inkomstgrundad sjuk- och aktivitetsersättning och inkomster över intjänandetaket.

Pensionsåldersutredningen (SOU 2013:25) ansåg att den övre åldersgränsen, 64 år, inte borde följa riktåldern och motivet till detta var att det skulle medföra en sänkning av indexet. Sänkningen skulle vara tillfällig för det år regeljusteringen sker och bero på att medelinkomsten sjunker i högre åldrar. Den tillfälliga sänkningen går att undvika genom att höjningen av den övre åldersgränsen sker med en eftersläpning av två år och att man höjer åldersgränsen samtidigt i både nämnaren och täljaren. Formeln för inkomstindex anges nedan.

It = It-1 * ut-1/ut-2

Inkomstindex

ut= Yt/Nt

Genomsnittlig pensionsgrundande inkomst

t

kalenderår

 

159

Förslag och överväganden

Ds 2019:2

It

inkomstindex år t

Yt

summa pensionsgrundande inkomster år t utan

 

takbegränsning för personer 16–64 år, efter avdrag för

 

allmän pensionsavgift

Nt

antal personer 16–64 år som har pensionsgrundande

 

inkomst

 

år t

Genom eftersläpningen på två år får man med den fulla beteende- förändringen som skett för de som har påverkats av den höjda rikt- åldern och genom att höja den övre åldersgränsen i nämnaren och täljaren vid samma tidpunkt mäter man genomsnittsinkomsten i samma åldersintervall i både nämnaren och täljaren. Förfarandet illustreras enklast med ett exempel.

År 2023 höjs riktåldern till 66 år. Det innebär att inkomstindex för 2025 blir:

I2025 = I2024 * u2024,16–65/u2023,16–65

(1)

Här har pensionsåldershöjningen fått fullt genomslag på både genomsnittsinkomsten, u, för 2023 och 2024 och det går därmed att använda åldersintervallet 16–65 för genomsnittsinkomsten i både nämnaren och täljaren.

Utan detta tillvägagångssätt hade i stället inkomstindex för 2024 kunnat bli:

I2024 = I2023 * u2023,16–65/u2022,16–64

(2)

I detta fall skulle genomsnittsinkomsten, u, för 2022 inte vara jämförbar med den för 2023, det skulle vara två olika åldersintervall, 16–65 och 16–64 år i nämnaren och täljaren.

Generellt sett minskar den pensionsgrundande inkomsten nära pensionsåldern. Skälen till detta är bland annat att fler jobbar deltid innan och ibland efter pensionsbeslutet och att de som avslutar sin anställning vid pensioneringen inte har ett helt kalenderårs inkomst det år de går i pension. Om man inkluderar fler äldre i inkomstmåttet skulle detta kunna innebära en viss försvagning av inkomstindex. Statiska beräkningar4 ger en obetydlig förstärkning, 0,04 procent av inkomstindex för 2017 om man använder tillvägagångssätt (1) och en liten försvagning, -0,3 procent, om man

4 Den statiska beräkningen har inga beteendeförändringar eller antaganden om att lönesumman eller antalsuppgifter förändras på grund av riktåldersförändringar.

160

Ds 2019:2

Förslag och överväganden

gör samma beräkning med (2). Det är således inga stora förändringar av inkomstindex på grund av en förändrad övre ålders- gräns.

Troligen är det så att inkomstindex kommer att påverkas mer av att pensionsåldrarna och åldersgränser i kringliggande trygghets- system förändras än den förändrade övre åldersgränsen i formeln för genomsnittsinkomst. Efter att den lägsta pensionsåldern höjts är det inte längre möjligt att ta ut pension lika tidigt som förut och de cirka 7 procent av 61-åringarna som tagit ut pension senarelägger i stället denna med ett eller flera år. Detta skulle innebära att inkomstindex för 2021 förstärks tillfälligt på grund av en ökad lönesumma och det är troligt att det även inträffar 2024 och 2027.

Att välja att inte höja någon åldersgräns i formeln för genom- snittsinkomsten får även det konsekvenser för inkomstindex. Ett oförändrat inkomstindex riskerar att man efter höjda pensionsåldrar får en för hög indexering av pensioner och intjänade pensionsrätter i och med att inkomsterna för de mellan 61–64 år kommer att öka. Man kommer inte längre inkludera den tidigare avtrappningen av de äldres inkomster.

Ett ytterligare skäl att ändra den övre åldersgränsen för genom- snittsinkomsten är att inkomstindex ska spegla förändringen av genomsnittlig inkomst från ett år till ett annat för personer i för- värvsaktiv ålder. Arbetsgruppens förslag med höjda lägsta pensionsåldrar, riktålder, höjda åldersgränser i kringliggande system m. m. syftar till att förlänga tiden som förvärvsaktiv. Det är därför rimligt att även den övre åldersgränsen i genomsnitts- inkomsten bör spegla detta.

Arbetsgruppen föreslår därför att den övre åldersgränsen för beräkning av genomsnittsinkomsten i inkomstindex ska knytas till riktåldern på så sätt att inkomstindex ska visa förändringen av de pensionsgrundande inkomsterna för de som under året har fyllt minst 16 år men inte har uppnått riktåldern för pension. En ny högre övre åldersgräns för inkomstindex ska tillämpas första gången för beslut som avser förmåner två år efter att åldersgränsen höjts.

161

Förslag och överväganden

Ds 2019:2

5.2.5Pensionsgrundande belopp för barnår och plikttjänstgöring

Arbetsgruppens förslag: Åldersgränserna för att tillgodoräknas pensionsgrundande belopp för barnår och för att motta sådant belopp vid överlåtelse samt de övre åldersgränserna vid beräk- ning av pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring och barnår (beräkningsmetod 2) ska anpassas till och följa de före- slagna höjningarna av åldersgränserna för pensionssystemets grundskydd.

De nuvarande 64-årsgränserna ska höjas till 65 år 2023 och från och med 2026 knytas till riktåldern för pension genom att gränserna då sätts till året före riktåldern för pension.

Arbetsgruppens bedömning: Enligt nuvarande beräkningar bör riktåldern bli 67 år 2026. Det innebär att åldersgränserna då kommer att bli 66 år.

Bestämmelserna: 60 kap. 18, 30, 41 och 52 §§ SFB

Skälen för arbetsgruppens förslag: Under småbarnsåren avstår ofta föräldrar helt eller delvis att förvärvsarbeta. För att inte inkomstbortfallet ska påverka pensionsutfallet alltför mycket kan en förälder under vissa förutsättningar tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp (PGB) för barnår. Detta sker enligt tre olika beräkningsmetoder där den metod som ger det, för den enskilde, mest förmånliga resultatet bestämmer beloppets storlek (se avsnitt 3.2.3). PGB för barnår tillgodoräknas förälder som har fyllt högst 64 år under intjänandeåret.

Det finns möjlighet att vid dödsfall överlåta PGB för barnår till någon annan försäkrad. Beloppet kan överlåtas om mottagaren har fyllt högst 64 år under intjänandeåret.

Arbetsgruppen föreslår att de nuvarande 64-årsgränserna för att tillgodogöras PGB för barnår respektive när sådant belopp kan överlåtas ska knytas till riktåldern för pension.

Pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring och barnår beräkningsmetod 2 beräknas med hjälp av den genomsnittliga pensionsgrundande inkomsten (PGI) för åldrarna 16–64 år. Den skiljer sig dock från genomsnittsinkomsten som används i

162

Ds 2019:2

Förslag och överväganden

inkomstindexberäkningen genom att den använder sig av PGI under intjänandetaket och inte inkluderar inkomster från inkomstgrundad sjuk- och aktivitetsersättning. PGB för plikt- tjänstgöring utgör 50 procent av genomsnittsinkomsten och 75 procent för PGB för barnår beräkningsmetod 2.

Till skillnad från inkomstindex som mäter en relativ årlig för- ändring är genomsnittsinkomsten för dessa pensionsgrundande belopp ett absolut värde. En höjning av den högre åldersgränsen får i detta fall en möjlig negativ påverkan på storleken på genomsnitts- inkomsten det år riktåldern höjs eftersom inkomsterna ofta sjunker i högre åldrar. En överslagsberäkning ger en minskning med 50– 100 kronor för PGB för plikttjänstgöring och 85–150 kronor för PGB för barnår beräkningsmetod 25. Beloppen är således små sett ur ett livsinkomstperspektiv och berör endast de som kan komma ifråga för beloppen det år då riktåldern höjs.

Arbetsgruppen föreslår därför att även den övre åldersgränsen för genomsnittsinkomsten som används för att beräkna PGB för plikttjänstgöring och barnår beräkningsmetod 2 ska följa riktåldern.

5.2.6Förvärvsvillkoret för pensionsgrundande belopp

Arbetsgruppens förslag: Åldersgränsen för att uppfylla förvärvsvillkoret för pensionsgrundande belopp ska anpassas till och följa de föreslagna höjningarna av åldersgränserna för pensionssystemets grundskydd.

Den nuvarande 70-årsgränsen för förvärvsvillkoret ska höjas till 71 år 2023. Från och med 2026 ska åldersgränsen knytas till riktåldern för pension på så sätt att förvärvsvillkoret ska uppfyllas senast det femte året efter att den försäkrade uppnår riktåldern för pension.

Arbetsgruppens bedömning: Enligt nuvarande beräkningar bör riktåldern för pension bli 67 år 2026. Det innebär att ålders-

5Det lägre beloppet är beräknat med antagandet att förvärvsfrekvensen och inkomsterna ökar för de som är 65 år gamla. Det högre beloppet är en statisk beräkning utifrån den nuvarande nivån av sysselsättning för 65-åringar.

163

Förslag och överväganden

Ds 2019:2

gränsen för att uppfylla förvärvsvillkoret då kommer att bli 72 år.

Bestämmelsen: 62 kap. 38 § SFB

Skälen för arbetsgruppens förslag: Pensionsgrundande belopp ges för plikttjänstgöring, studier och barnår för att kompensera för det inkomstbortfall i pensionshänseende som dessa livshändelser normalt innebär. Uppkommen pensionsbehållning i form av pensionsgrundande belopp registreras som latenta belopp i de fall förvärvsvillkoret ännu inte är uppfyllt. Villkoret för att de latenta beloppen slutligt ska överföras till individens pensionsbehållning är att den försäkrade senast det år han eller hon fyller 70 år har fått fastställda pensionsgrundande inkomster som för vart och ett av minst fem år uppgått till lägst två gånger det inkomstbasbelopp som gällde för intjänandeåret. Om inte förvärvsvillkoret är uppfyllt vid 70 års ålder avregistreras den latenta pensionsbehållningen.

Grundtanken bakom de förslag som lämnas i denna promemoria är att säkra långsiktigt höjda pensioner genom att skapa förutsätt- ningar och incitament för ett längre arbetsliv. När arbetslivet på detta sätt förlängs bör det också vara möjligt att kunna uppfylla förvärvsvillkoret för pensionsgrundande belopp vid högre ålder. Arbetsgruppen föreslår att den nuvarande 70-årsgränsen ska följa de i övrigt föreslagna höjningarna av åldersgränserna i pensions- systemet. Det innebär att åldersgränsen ska höjas till 71 år 2023 och från och med 2026 knytas till riktåldern.

5.2.7Anpassningar av reglerna för beräkning av balanstalet

Arbetsgruppens bedömning: De formler för beräkning av balanstalet som anger 61 år som lägsta ålder för uttag av inkomstpension bör anpassas till de förslag som i övrigt lämnas i denna promemoria genom att formlerna i stället anger beräkningsårets lägsta pensionsålder.

De nya beräkningsreglerna bör träda i kraft senast den 1 januari 2022.

164

Ds 2019:2

Förslag och överväganden

Skälen för arbetsgruppens bedömning: Enligt 58 kap. 14 § SFB ska balanstalet och det dämpade balanstalet beräknas årligen. Detta görs av Pensionsmyndigheten enligt de formler som anges i förordning (2002:780) om beräkning av balanstal och fastställs därefter av regeringen. Vissa av formlerna i förordningen har sin utgångspunkt i den nuvarande lägsta åldern för uttag av inkomstpension (61 år) och behöver därmed anpassas till att i stället använda den lägsta pensionsåldern som följer riktåldern. Arbetsgruppen anser att begreppet lpå bör ersätta de nuvarande fasta åldrarna i formlerna nedan.

Å

å, 1,016

 

å

,

,

0,5

 

 

å,

1,016

,

å

,

,

 

 

 

,

 

 

,

 

ä

å

 

1

å, å 1, … ,

 

 

,

 

,

, 1

,

,

2 ∙

,

 

 

,

 

,

 

2

,

å,

,

 

∙ 1,016

,

,

0

 

 

 

 

 

 

 

å

 

1, … ,

,

ä

lpå

lägsta ålder vid utgången av år t för de personer som fått

 

pensionsutbetalning år t

 

 

 

 

 

 

 

 

t

utbetalningsålder år t

 

 

 

 

 

 

 

 

 

L*i,t

andel kvarstående utbetalningar till åldersgrupp i år t

 

R*i

andelen av pensionsskulden i åldersgrupp i som avser

 

pensionerade

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

hei,t

pensionsutbetalningarnas utveckling på grund av dödsfall

 

år t, åldersgrupp i

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ui,t

summan

av

pensionsutbetalningar

i

december

år t

 

till åldersgruppen i

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Udi,t

summan av sista månatliga pensionsbelopp till personer i

 

åldersgruppen i som fick pension utbetald i december år t-1

 

men inte i december år t

 

 

 

 

 

 

 

 

Ud*i,t

summan av sista månatliga pensionsbelopp till personer i

 

åldersgruppen i som fick sin pension beviljad under år t

 

men som inte fick pension utbetald i december år t

 

Dei,t

ekonomiskt delningstal för åldersgrupp i år t.

 

 

165

Förslag och överväganden

Ds 2019:2

Det finns en eftersläpning i beräkningen och fastställandet av balanstalet som gör att formeländringarna inte behöver träda i kraft förrän 2022. Balanstalet för 2023 beräknas och fastställs 2022 och är ett mått på pensionssystemets finansiella ställning den 31 december 2021. Formlerna ovan används för beräkningar av pensionssystemets tillgångssida som består av två delar. Dels AP- fondernas marknadsvärde den 31 december 2021 och dels avgiftstillgången vid samma tidpunkt. Avgiftstillgången är summan av pensionsavgifterna till inkomstpensionen under 2021 multiplicerat med hur pass länge dessa pengar förväntas stanna i pensionssystemet, från det att de, i snitt, betalats in som en pensionsavgift, till dess att de ska, i snitt, betalas ut som en pensionsutbetalning. Detta mått kallas för omsättningstid och brukar uppgå till ca 30 år. Omsättningstiden baseras på taxerade uppgifter vilket leder till att pensionsavgifterna för 2021 multipliceras med omsättningstiden för 2020. De ovan nämnda formlerna används för att beräkna omsättningstiden vilket innebär att de bör träda i kraft senast den 1 januari 2022.

5.3Höjda åldersgränser för pensionssystemets grundskydd

5.3.1Åldersgränserna för garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd höjs och knyts till riktåldern

Arbetsgruppens förslag: Åldern när garantipension, bostads- tillägg, äldreförsörjningsstöd och boendetillägg tidigast kan läm- nas ska höjas och knytas till riktåldern för pension.

Åldersgränserna ska höjas från 65 till 66 år 2023 och från och med 2026 utgöras av riktåldern för pension.

Motsvarande åldersgränser avseende beräkningen av bostads- tillägg ska ändras på samma sätt och vid samma tidpunkter.

Arbetsgruppens bedömning: Enligt nuvarande beräkningar bör riktåldern bli 67 år 2026. Det innebär att åldersgränserna för

166

Ds 2019:2

Förslag och överväganden

garantipension, bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och bo- endetillägg då kommer att bli 67 år.

Bestämmelserna: 67 kap. 4 §, 74 kap. 7 §, 101 kap. 6 §, 102 kap. 16, 18, 22, och 30 §§ och 103 c kap. 8 § SFB

Skälen för arbetsgruppens förslag: Syftet med de förslag som lämnas i denna promemoria är att pensionsnivåerna ska upprätthållas genom att arbetslivet förlängs i takt med den ökande medellivslängden i samhället.

Pensionssystemets grundskydd består av garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd. Lagstiftaren har sett behov av att begränsa den personkrets som har rätt till dessa förmåner genom en nedre åldersgräns. Förmånerna kan därför tidigas betalas ut från och med den månad då den försäkrade fyller 65 år.

Åldersgränserna för pensionssystemets grundskydd stärker emellertid den rådande normen om en pensionsålder vid 65 år. Det kan i detta sammanhang även nämnas att OECD räknar med att den officiella pensionsåldern i Sverige är 65 år bland annat mot bakgrund av grundskyddets åldersgränser. För att ändra på 65- årsnormen föreslås i avsnitt 5.1 att ett nytt åldersbegrepp, riktålder för pension, införs i socialförsäkringsbalken.

För att riktåldern som begrepp ska få genomslag i samhället och kunna ersätta den näst intill officiella åldersgränsen 65 år anser arbetsgruppen det nödvändigt att åldersgränserna för pensions- systemets grundskydd anpassas till den medellivslängdsökning som skett sedan pensionsreformen genomfördes och därefter kopplas till riktåldern.

Den återstående medellivslängden för personer i 65 års ålder har ökat med 2,8 år mellan 1994, vilket var det år då pensionsreformens beräkningsparametrar beslutades, och 2018. Åldersgränsen för grundskyddet behöver således höjas med nästan tre år för att upp- rätthålla samma relation mellan åldersgränsen och den medellivs- längd som gällde för personer i 65 års ålder 1994.

Mot bakgrund av vad som anförts föreslår arbetsgruppen att åldern när garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd tidigast kan lämnas ska höjas stegvis i enlighet med vad som framgår av Pensionsgruppens överenskommelse om långsiktigt

167

Förslag och överväganden

Ds 2019:2

höjda och trygga pensioner. Det innebär att åldersgränserna för dessa förmåner höjs till 66 år från och med 2023 och knyts till riktåldern från och med 2026. Nuvarande prognoser visar att riktåldern då kommer att vara 67 år.

Den föreslagna kopplingen mellan åldersgränsen för pensions- systemets grundskydd och riktåldern för pension kommer innebära att åldersgränserna för berörda förmåner höjs när medellivslängden i samhället ökar. Den aktuella prognosen om medellivslängdens utveckling i Sverige pekar på att den beräknade riktåldern kommer att öka från 67 till 68 år 2029 vilket då i sin tur innebär att åldersgränserna för pensionssystemets grundskydd kommer att vara 68 år sex år efter beräkningstillfället det vill säga från och med 2035.

I avsnitt 5.4 lämnas förslag på fortsatt rätt till grundskydd från

65 års ålder för personer med ett långt arbetsliv bakom sig.

5.3.2Tidigt eller uppskjutet uttag av pension

Arbetsgruppens förslag: Åldersgränsen för tidigt eller upp- skjutet uttag av pension vid bestämmande av beräkningsunder- laget för garantipension, ska anpassas till och följa de föreslagna höjningarna av åldersgränserna för pensionssystemets grund- skydd.

Åldersgränsen ska höjas från 65 till 66 år 2023 och från och med 2026 utgöras av riktåldern för pension.

Arbetsgruppens bedömning: Enligt nuvarande beräkningar bör riktåldern bli 67 år 2026. Det innebär att åldersgränsen vid tidigt eller uppskjutet uttag då kommer att bli 67 år.

Bestämmelserna: 67 kap. 20–20 b §§

Skälen för arbetsgruppens förslag: Garantipensionen betalas nor- malt ut från 65 års ålder. Enligt gällande regler ska underlaget för beräkningen av garantipension vara den inkomstpension som skulle ha betalats ut den månad den pensionsberättigade fyller 65 år. Bestämmelsen gäller oberoende av om inkomstpensionen har tagits ut före eller efter denna tidpunkt. Syftet med bestämmelsen är att

168

Ds 2019:2

Förslag och överväganden

garantipensionen inte ska kompensera för den lägre inkomst- pensionen som ett tidigt uttag innebär och för att den försäkrade inte ska missgynnas vid ett sent uttag.

Arbetsgruppen föreslår att denna ålder ska höjas till 66 år 2023 för att sedan knytas till riktåldern från och med 2026.

5.3.3Försäkringstid för rätt till garantipension

Arbetsgruppens bedömning: Anpassning av de gällande ålders- gränserna för försäkringstid för rätt till garantipension bör ut- redas i särskild ordning.

Skälen för arbetsgruppens bedömning: Den huvudsakliga tanken bakom garantipensionssystemet är att tillförsäkra äldre personer en form av minimipension under förutsättning att de under förvärvs- aktiv ålder har haft en rimlig anknytning till Sverige. För rätt till oavkortad garantipension krävs 40 års försäkringstid i Sverige från det kalenderår då den pensionssökande uppnått 16 års ålder och till och med det kalenderår då han eller hon har fyllt 64 år. Den van- ligaste formen av försäkringstid är den tid som en person varit bosatt i Sverige. Försäkringstid mellan 16 och 24 år beaktas endast under vissa särskilda förutsättningar.

Personer som har beviljats uppehållstillstånd som flykting eller som annan skyddsbehövande kan tillgodogöra sig tiden i hemlandet som försäkringstid för garantipension. Beräkningen av den andel av tiden i hemlandet som tillgodoräknas utgår från tiden personen har varit bosatt i Sverige till och med det året den försäkrade fyllde

64år.

Kravet på 40 års försäkringstid för ett helt grundskydd, liksom

åldersgränserna inom vilka försäkringstid kan tillgodoses har funnits en lång tid. Införandet av ett nytt allmänt ålders- pensionssystem innebar inte någon ändring i detta hänseende. Regeringen angav i propositionen Garantipension, m.m. (prop. 1997/98:152) att det för rätt till oreducerad garantipension ska krävas en lång tids anknytning till Sverige, varvid 40 års bosättning kan anse utgöra en rimlig avvägning.

Garantipensionen har tidigare räknats av mot utländska förmåner med stöd av artikel 46 i förordning 1408/71, numera

169

Förslag och överväganden

Ds 2019:2

ersatt av artikel 52 i förordning 883/2004, som innefattar den s.k. proratatemporis-metoden. Detta synsätt har dock förändrats sedan EU-domstolen den 7 december 2017 meddelade dom i målet Boguslawa Zaniewicz-Dybeck mot Pensionsmyndigheten, C189/16, ECLI:EU:C :2017:946 som rör den svenska garanti- pensionen för personer födda 1938 eller senare. Av domen framgår att garantipension är att anse som en s.k. minimiförmån som omfattas av artikel 50 i förordning 1408/71, som numera motsvaras av artikel 58 i förordning 883/2004. Om en förmån omfattas av artikel 58 innebär det att medlemsstaterna har en skyldighet att säkerställa att en person som är bosatt i landet ska garanteras ett visst lägsta förmånsbelopp.

En konsekvens av EU-domstolens dom är att försäkringstiden inte får begränsas till att enbart avse bosättningstid i Sverige, efter- som det strider mot förordningen och dess grundtanke om att den fria rörligheten för personer inte ska begränsas. Vid tillämpningen ska därför även sådana försäkrings- och bosättningsperioder i EES eller i Schweiz och som avses i artikel 58 i förordning 883/2004 tas med vid beräkningen.

Till följd av de ändrade förutsättningarna att betala ut garanti- pension tillsattes den 4 oktober 2018 Utredningen om översyn av garantipensionens konstruktion ur ett internationellt perspektiv (S 2018:14) med uppdraget att se över garantipensions konstruk- tion (Dir 2018:106).

Mot bakgrund av den pågående översynen av försäkrings- villkoren för garantipension anser arbetsgruppen att frågan om an- passning av de pensionsrelaterade åldersgränserna i försäkrings- villkoret bör utredas i särskild ordning, lämpligen av ovan nämnda utredning.

5.4Undantag för personer med ett långt arbetsliv

5.4.1Förvärvsvillkor för rätt till garantipension från 65 år

Arbetsgruppens förslag: En undantagsbestämmelse ska införas som ger fortsatt rätt till garantipension från 65 års ålder i de fall den enskilde uppfyller ett särskilt förvärvsvillkor.

170

Ds 2019:2

Förslag och överväganden

Förvärvsvillkoret ska anses vara uppfyllt om den enskilde under minst 44 år har haft pensionsgrundande inkomst som för vart och ett av åren har uppgått till lägst två inkomstbasbelopp.

Bestämmelsen ska träda i kraft samtidigt som åldersgränserna för pensionssystemets grundskydd höjs första gången det vill säga från och med 2023.

Arbetsgruppens bedömning: Pensionsmyndigheten bör få i uppdrag att utvärdera nämnda undantagsbestämmelse.

Bestämmelsen: 67 kap. 4 a § SFB

Skälen för arbetsgruppens förslag: När en person har varit yrkes- verksam på heltid under lång tid har personen i de flesta fall tjänat ihop till en så pass god pension att någon garantipension inte kommer ifråga. Heltidsarbete under ett långt arbetsliv är emellertid ingen garanti för en tillräcklig pension. När åldersgränserna för pensionssystemets grundskydd höjs enligt förslagen i denna pro- memoria finns det därför samtidigt behov av att värna de personer som redan har bidragit till samhället genom ett långt arbetsliv, men trots detta inte får en tillräcklig pension eller uppfyller villkoren för sjukersättning. Arbetsgruppen föreslår därför att det ska införas en undantagsregel som innebär att personer med ett långt arbetsliv bakom sig även fortsättningsvis ska ges möjlighet att få garanti- pension från 65 års ålder. Undantagsregeln bör träda i kraft när åldersgränserna för pensionssystemets grundskydd höjs första gån- gen, det vill säga från och med 2023.

Undantagsregeln ska inte endast kunna tillämpas när den enskilde ansöker om garantipension vid 65 års ålder utan även när helst därefter fram till den ordinarie åldersgränsen för garanti- pension, det vill säga till riktåldern för pension. Regeln ska inte vara beroende av arbetets art eller den enskildes hälsotillstånd, vilket är fallet i liknande regelverk i andra länder inom EU/EES (se avsnitt 3.9.2).

Arbetsgruppen anser att Pensionsmyndigheten bör få i uppdrag att utvärdera nämnda undantagsbestämmelse, bland annat mot bak- grund av att skillnaden mellan riktåldern och 65-årsgränsen för förvärvsvillkoret kommer att öka över tid.

171

Förslag och överväganden

Ds 2019:2

Ett förvärvsvillkor med två kriterier

För att anses haft ett tillräckligt långt arbetsliv i detta sammanhang och därigenom komma ifråga för nämnda undantagsregel anser arbetsgruppen, i likhet med vad som framgår av pensionsöverens- kommelsen, att 44 år ska anses vara tillräckligt.

För att avgöra vad som är ett långt arbetsliv bör emellertid inte bara antalet år i arbetslivet beaktas utan även i vilken utsträckning den enskilde haft anknytning till arbetslivet. Om man inte tar hänsyn till detta riskerar man att även beakta tid under vilken den enskilde endast haft mindre kontakt med arbetslivet, exempelvis under studietid med kortare arbete under helger och lov. Arbetsgruppen föreslår därför att graden av anknytning till arbetslivet ska prövas genom att ett beloppsanknutet villkor för årligt intjänande uppställs.

För att tillgodoräknas pensionsgrundande belopp för plikt- tjänstgöring, studier och barnår uppställs idag krav på att den försäkrade haft viss anknytning till arbetslivet (62 kap. 38 § SFB). Kravet, som benämns förvärvsvillkor, innebär att den försäkrade under en femårsperiod ska ha haft pensionsgrundande inkomster som för vart och ett av de aktuella åren uppgått till minst två inkomstbasbelopp. Arbetsgruppen anser att nivån på inkomst- kravet för pensionsgrundande belopp är väl avvägd även för avgränsningen av vad som ska anses utgöra ett arbetsår i undantags- regelns mening.

Vilka inkomster ska förvärvsvillkoret beakta?

Pensionsgrundande inkomster fastställs årligen av Skatteverket uti- från den enskildes taxerade inkomst. Uppgifterna finns tillgängliga sedan 1960. Det är därför lämpligt att utgå från dessa inkomster även vid prövningen av undantagsregeln förvärvsvillkor.

Pensionsgrundande inkomst utgörs av inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete. Som inkomst av anställning räknas även inkomster i form av en rad olika sociala förmåner. Det kan ifrågasättas i vilken utsträckning sådana inkomster exempelvis inkomstbaserad sjuk- och aktivitetsersättning, sjukpenning, föräldrapenning, eller a-kassa speglar den enskildes koppling till arbetslivet. Ett arbetsliv spänner emellertid över ett flertal olika

172

Ds 2019:2

Förslag och överväganden

livsfaser. Arbetsgruppen anser att det vore orimligt att ställa krav på att en enskild under alla sina år i arbetsför ålder ska ha varit aktiv på arbetsmarknaden genom ett förvärvsarbete för att komma ifråga för garantipension med stöd av undantagsregeln. En sådan inställning skulle innebära att personer som under en tid av sitt yrkesliv exempelvis är föräldralediga och uppbär föräldrapenning inte kan tillgodogöra sig denna tid vid tillämpningen av undantagsregeln. Arbetsgruppen ser behov av att anta en mer inkluderande syn på vilka inkomster som ska kunna beaktas och föreslår därför att alla pensionsgrundande inkomster enligt 59 kap. 13 § SFB ska beaktas alltså även sådan som utgörs av sociala förmåner. Arbetsgruppen gör däremot bedömningen att pensions- grundande belopp, till exempel vid studier, inte ska beaktas vid prövningen av undantagsregelns förvärvsvillkor.

I de fall en person ännu inte har fått sin pensionsgrundande in- komst fastställd av Skatteverket, vilket exempelvis kan vara fallet för det sista arbetsåret, ska även sådan inkomst kunna beaktas. Den enskilde ska då göra inkomsten sannolik, exempelvis genom att ge in kopia av de uppgifter på individnivå som arbetsgivaren månadsvis lämnat till Skatteverket.

Ett möjligt utbyte av information mellan Skatteverket och ett antal myndigheter finns i dag reglerat i såväl 110 kap. 31 § social- försäkringsbalken som i förordning (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet. Även Pensions- myndigheten omfattas härigenom av möjligheten att begära infor- mation från Skatteverket enligt 7 c § i förordningen, dock avseende andra uppgifter än sådana som behövs för det nu tillkommande ändamålet. Det är därför angeläget att förordningen i ett senare skede ändras för att anpassas till att omfatta situationer då en person har fullgjort 43 arbetsår och där uppgifter om ännu inte deklarerade inkomster kan vara avgörande för en person som ansöker om garantipension med stöd av undantagsregeln. Arbetsgruppen gör därför bedömningen att förordningen behöver ändras senast i samband med undantagsregelns införande 2023.

173

Förslag och överväganden

Ds 2019:2

Förvärvsvillkoret vid arbete inom EU och EES

Likabehandling- och sammanläggningsprinciperna inom EU inne- bär att diskriminering på grund av nationalitet är förbjuden och att en viss tids försäkring, arbete eller bosättning i en medlemsstat ska anses fullgjord i en annan medlemsstat, om sådan kvalifikationstid är en förutsättning för rätt till förmån i den sistnämnda staten.

I situationen där en person har arbetat i ett annat EU/EES-land och önskar att denna tid ska tillgodoräknas vid prövningen av rätt till garantipension med stöd av den föreslagna undantagsregeln går det emellertid inte att upprätthålla samma förvärvsvillkor som redogjorts för ovan. Det beror bland annat på att lönenivåer och sedermera avsättningar till allmänna obligatoriska pensionssystem ser olika ut inom EU/EES. En person med arbetsperioder i ett annat EU/EES-land behöver emellertid visa på att avsättningar har gjorts till ett allmänt och obligatoriskt pensionssystem och däri- genom styrka att det finns en koppling till arbetsmarknaden i det aktuella landet. Likt i Sverige bör även perioder med inkomst som härrör från sociala förmåner och som inneburit att avsättningar har gjorts till allmän obligatorisk pension också ligga till grund för fullgörandet av antalet arbetsår. När förvärvsvillkoret för rätt till pensionsgrundande belopp infördes i 62 kap. 38 § SFB angavs att när villkoret fullgörs genom arbete i annat EU/EES-land, krävs att det för den pensionsberättigade för i vart fall ett år fastställts en pensionsgrundande inkomst i Sverige om minst två inkomst- basbelopp (jfr prop. 1997/98:151 s.267).

Mot bakgrund av ovanstående bedömer arbetsgruppen att vid prövning av om förvärvsvillkoret för rätt till garantipension är upp- fyllt ska även arbete inom EU eller EES beaktas. En förutsättning bör emellertid i sådant fall vara att den enskilde kan påvisa en kopp- ling till den svenska arbetsmarknaden genom att han eller hon under minst ett år haft förvärvsinkomster eller inkomster av sociala förmåner i Sverige som uppgår till minst två inkomstbelopp under året.

174

Ds 2019:2

Förslag och överväganden

5.4.2Delningstal vid beräkning av garantipension med stöd av undantagsregeln

Arbetsgruppen förslag: Vid uttag av garantipension med stöd av undantagsregeln ska beräkningen under sådan tid grundas på delningstal för den enskildes 65-årsmånad oberoende av när garantipensionen tas ut.

Bestämmelse: 67 kap. 20 c § SFB

Skälen för arbetsgruppen förslag: Garantipension med stöd av undantagsregeln föreslås alltid under sådan tid beräknas med 65- årsmånadens delningstal oberoende av om garantipensionen tas ut och därmed ska beräknas från en senare tidpunkt. Detta gäller alltså i samtliga fall när garantipension ska beräknas för perioden mellan 65 års ålder och den ordinarie åldersgränsen för rätt till garanti- pension. Beräkningssättet är det som är mest likt nuvarande system för beräkning av garantipension där beräkningsunderlaget alltid fastställts utifrån 65-årsmånadens delningstal. Vid uppnådd riktålder för pension räknas garantipensionen om med riktålders- månadens delningstal.

5.4.3Påverkan på andra förmåner vid beviljandet av garantipension med stöd av undantagsregeln

Arbetsgruppen förslag: Bostadstillägg och äldreförsörjnings- stöd ska kunna lämnas till den som beviljats garantipension från och med 65 års ålder eller senare med stöd av den föreslagna undantagsregeln för rätt till garantipension.

Sjukersättning, arbetsskadelivränta och efterlevandepension i form av omställningspension, garantipension till omställnings- pension och änkepension i form av 90-procentstillägg ska inte lämnas för tid under vilken garantipension beviljats med stöd av föreslagen undantagsregel för fortsatt rätt till garantipension från 65 års ålder.

Bestämmelserna: 33 kap. 16 a §, 41 kap. 6 a §, 67 kap. 20 c §,

74 kap. 7 a §, 77 kap. 18 a §, 101 kap. 6 §, 102 kap. 16 och 22 §§

175

Förslag och överväganden

Ds 2019:2

Skälen för arbetsgruppen förslag: Genom de förslag som lämnas i denna promemoria höjs åldersgränserna för pensionssystemets grundskydd samtidigt som det införs en möjlighet att efter ett långt arbetsliv få fortsatt rätt till garantipension från 65 års ålder. De huvudsakliga förmånerna i pensionssystemets grundskydd utgörs av garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd. De olika delarna kompletterar varandra och ska gemensamt tillförsäkra att den som lämnat arbetskraften får en varaktig och tillräcklig försörjning.

Enligt arbetsgruppens mening finns det en uppenbar risk att den som lämnat arbetskraften och beviljats garantipension med stöd av undantagsregeln, utan att samtidigt få tillgång till grundskyddets övriga delar, inte får en tillräcklig försörjning. Arbetsgruppen före- slår därför att den föreslagna undantagsregeln för garantipension från 65 års ålder även ska omfatta bostadstillägg och äldre- försörjningsstöd.

Förvisso kan det innebära att bostadstillägg i något fall utgår från 65 års ålder med stöd av garantipensionens undantagsregel samtidigt som utbetalningen av garantipensionen har reducerats till 0 kronor på grund av att eventuella övriga pensionsinkomster har ökat i efterhand. För att så långt som möjligt säkerställa att flertalet av de personer som beviljas garantipension med stöd av undantagsregeln får en tillräcklig försörjning anser arbetsgruppens ändå att ifrågavarande undantagsregel inte bara ska omfatta garantipension utan även de kompletterande grundskydds- förmånerna bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.

Enligt nuvarande regler gäller att sjukersättning, arbetsskadeliv- ränta och efterlevandepension i form av omställningspension, garantipension till omställningspension och änkepension i form av 90-procentstillägg beviljas som längst fram till 65 års ålder, det vill säga fram till den tidpunkt när garantipension som tidigast lämnas enligt nuvarande regler. Arbetsgruppen anser att denna uppdelning mellan förmåner som i normalfallet utgår före respektive efter pensionstillfället ska bestå. Det innebär att den som får garanti- pensionen med stöd av undantagsregeln för rätt till garantipension från 65 år inte för samma tid ska kunna få nämnda förmåner.

Enligt nuvarande regler kan dock den försäkrade, under tid med garantipension, få så kallad förlängd arbetsskadelivränta med stöd

176

Ds 2019:2

Förslag och överväganden

av 41 kap. 6 § SFB vid arbetsskada som inträffat efter 65 års ålder. Det ska även kunna vara möjligt när den försäkrade får garanti- pension med stöd av 67 kap. 4 a §.

5.5Anpassning av åldersgränser i angränsande socialförsäkringssystem

I detta avsnitt redovisar arbetsgruppen vilka åldersgränser i an- gränsande socialförsäkringssystem som föreslås knytas till rikt- åldern för pension. Anknytningen till riktåldern kommer innebära att åldersgränserna ändras automatiskt sex år efter att en ny riktålder har beräknats.

Arbetsgruppen har bedömt att all anknytning till riktåldern bör ske vid en och samma tidpunkt. De nuvarande pensionsrelaterade åldersgränserna höjs med ett år 2023 för att därefter knytas till riktåldern från och med 2026. Såsom framgår av tabell 5.1 i avsnitt 5.1 kommer riktåldern enligt nuvarande beräkningar att vara 67 år 2026 vilket innebär att åldersgränserna kommer höjas med ytterligare ett år när dessa knyts till riktåldern.

5.5.1Sjukförsäkring

Arbetsgruppens förslag: De pensionsrelaterade åldersgränserna för sjukpenning och sjukpenning i särskilda fall, SGI-skydd, rehabiliteringsersättning, sjukersättning och smittbärarpenning ska anpassas till de föreslagna höjningarna av åldersgränserna för pensionssystemets grundskydd.

Det innebär att de nuvarande åldersgränserna ska höjas med ett år 2023 och kopplas till riktåldern för pension från och med 2026.

Åldersgränserna för sjuk- och smittbärarpenning efter 70 års ålder ska dock endast höjas med ett år 2023 och inte kopplas till riktåldern för pension.

Åldersgränsen för SGI-skydd vid utsträckt livränta ska även anpassas till förslagen i Ds 2018:28 om höjd åldersgräns för rätten att kvarstå i anställning enligt lagen om anställnings-

177

Förslag och överväganden

Ds 2019:2

skydd. Det innebär att den nuvarande 67-årsgränsen för sådant SGI-skydd ska höjas till 68 år 2020 och till 69 år 2023.

Arbetsgruppens bedömning: Enligt nuvarande beräkningar bör riktåldern bli 67 år 2026. Det innebär att åldersgränser som kopplats till riktåldern kommer att höjas med ytterligare ett år 2026.

Den som betalar egenavgifter och som gjort anmälan om karenstid får efter uppsägningstid övergå till sjukpenning med kortare eller ingen karenstid om han eller hon inte fyllt 55 år vid anmälan om ändrad karenstid. Regeln utreds för närvarande i särskild ordning och arbetsgruppen lämnar därför inga förslag på området.

Bestämmelserna:

Sjukpenning, sjukpenning i särskilda fall och smittbärarpenning: 27 kap. 36 och 37 §§, 28 a kap. 7 § och 46 kap. 8 § SFB

SGI-skydd:

26 kap. 17, 18, 22 a, 22 b och 25 §§ SFB

Rehabiliteringsersättning: 31 kap. 4 § SFB

Sjukersättning

33 kap. 16 och 17 §§, 35 kap. 4, 12, 13 och 15 §§, 56 kap. 4 a § och 102 kap. 18 § SFB.

Skälen för arbetsgruppens förslag: En utgångspunkt för de förslag som lämnas i denna promemoria är att när medellivslängden ökar i samhället behöver allt fler personer arbeta längre för att få en ekonomisk godtagbar nivå att leva på som pensionär. När nuvarande åldersgränser i pensionssystemet höjs för att bryta den rådande pensioneringsnormen vid 65 år bör därför också åldersgränserna i närliggande socialförsäkringssystem höjas för att understödja övergången till ett förlängt arbetsliv.

I likhet med vad som framgår av pensionsöverenskommelsen föreslår arbetsgruppen att de pensionsrelaterade åldersgränserna för

178

Ds 2019:2

Förslag och överväganden

sjukpenning, SGI-skydd, rehabiliteringsersättning och sjukersätt- ning ska höjas och kopplas till riktåldern för pension.

Sjukpenning och sjukpenning i särskilda fall

För sjukpenning gäller i dag att när den försäkrade har fått sjuk- penning för 180 dagar, efter ingången av den månad när han eller hon fyllde 65 år, får Försäkringskassan besluta att sjukpenning inte längre ska lämnas. Regeln föreslås ändras så att ett sådant beslut i stället får fattas när sjukpenning utgått för 180 dagar efter ingången av den månad när han eller hon uppnådde riktåldern för pension.

För sjukpenning gäller vidare att för tid efter ingången av den månad då den försäkrade fyllt 70 år får sjukpenning lämnas under högst 180 dagar. I syfte att stärka försäkringsskyddet för dem som väljer att fortsätta arbeta längre upp i åldrarna efter det att anställningsskyddet har upphört föreslås den nuvarande övre åldersgränsen för sjukpenning och smittbärarpenning efter 70 år höjas till 71 år men däremot inte knytas till riktåldern för pension.

Sjukpenning i särskilda fall lämnas längst till och med månaden före den när den försäkrade fyller 65 år. Åldersgränsen ska knytas till riktåldern för pension och kunna lämnas längst till och med månaden före den när den försäkrade uppnår riktåldern för pension.

Det faktum att äldre blir allt friskare talar för att även den nu- varande åldersgränsen på 55 år för egenföretagares möjlighet att an- passa sin karenstid bör ändras. Den 18 juni 2018 tillsattes utred- ningen Ett tryggare företagande i ett förändrat arbetsliv – för tillväxt och innovation som bland annat ska utreda och ta ställning till om åldersgränsen 55 år för företagare att fritt kunna välja karenstid i sjukförsäkringen ska kvarstå, höjas eller tas bort. Till följd av den pågående utredningen avstår arbetsgruppen från att föreslå några förändringar på området.

SGI-skydd

Nuvarande åldersgränser för SGI-skydd gäller för tid före 65 års ålder respektive som längst till och med månaden före den när den försäkrade fyller 65 år. Reglerna ska ändras så att skyddet i stället gäller för tid före uppnådd riktålder för pension respektive som längst till och med månaden före den när den försäkrade uppnår riktåldern.

179

Förslag och överväganden

Ds 2019:2

Åldersgränsen för SGI-skydd vid utsträckt livränta gäller enligt nuvarande regler som längst till och med månaden före den när den försäkrade fyller 67 år. I promemorian Förlängt anställningsskydd till 69 år (Ds 2018:28) lämnas förslag till ändringar i lagen (1982:80) om anställningsskydd. Där föreslås att arbetstagares rätt att kvarstanna i anställning (LAS-åldern) ska höjas från nuvarande 67 till 69 år. Åldersgränsen föreslås höjas i två steg: från 67 till 68 år 2020 och från 68 till 69 år 2023. Arbetsgruppen anser att ålders- gränsen för SGI-skydd vid utsträckt livränta även fortsatt bör följa LAS-åldern och föreslår därför att åldersgränsen höjs till 68 år 2020 och till 69 år 2023.

Rehabiliteringsersättning

Rehabiliteringsersättning lämnas i dag längst till och med månaden före den när den försäkrade fyller 65 år. Regeln ändras så att rehabiliteringsersättning ska kunna lämnas längst till och med månaden före den när den försäkrade uppnår riktåldern för pension.

Sjukersättning

Sjukersättning betalas ut till och med månaden före den månad då den försäkrade fyller 65 år. Regeln ändras så att sjukersättning kan utbetalas längst till och med månaden före den månad då den försäkrade uppnår riktåldern för pension.

Även reglerna om uppföljning av arbetsförmåga, beräkning av faktisk och framtida försäkringstid för rätt till garantiersättning samt pension utan ansökan vid hel sjukersättning ska knytas till riktåldern för pension. Det samma ska gälla vid beräkning av bostadstillägg för dessa personer.

5.5.2Efterlevandepensioner

Arbetsgruppens förslag: De pensionsrelaterade åldersgränserna för omställningspension, garantipension till omställnings- pension, garantipension till änkepension och änkepensionens 90-procentstillägg ska anpassas till och följa de föreslagna höj- ningarna av åldersgränserna för pensionssystemets grundskydd.

180

Ds 2019:2

Förslag och överväganden

De nuvarande åldersgränserna ska höjas med ett år 2023 och därefter knytas till riktåldern för pension från och med 2026.

Arbetsgruppens bedömning: Enligt nuvarande beräkningar bör riktåldern bli 67 år 2026. Det innebär att åldersgränser som knyts till riktålder kommer att höjas med ytterligare ett år 2026.

Bestämmelserna: 77 kap. 18 §, 81 kap. 4 och 7 §§, 82 kap. 1, 4, 6– 8, 14, 16, 20 och 21 §§, 84 kap. 6 och 16 §§ SFB och 7 kap. 23, 30 och 31 §§ lagen (2010:111) om införande av socialförsäkrings- balken.

Skälen för arbetsgruppens förslag och bedömning: Efterlevande- pension fungerar som ett omställningsstöd inom socialförsäkrings- systemet till de familjer där en försörjare avlider. I nuläget lämnas följande förmåner längst till och med månaden före den då den efterlevande fyller 65 år:

Omställningspension

Garantipension till omställningspension

Änkepension i form av 90-procentstillägg

Reglerna för beräkning av garantipension till omställningspension innehåller också flera bestämmelser som baseras på att den avlidne skulle ha fyllt 64 år exempelvis den framtida försäkringstiden som beräknas från det år dödsfallet inträffade till då den avlidne skulle fyllt 64 år. Enligt arbetsgruppen bör dessa regler knytas till rikt- åldern för pension eftersom den framtida försäkringstiden bör spegla samhällets förväntningar på arbetslivets längd.

Efterlevandepensionsunderlag

Reglerna för beräkning av inkomstgrundad efterlevandepension innehåller flera bestämmelser som baserar sig på åldern 65 år. Pen- sionsbehållningen efter avlidna som var födda 1938 eller senare beräknas olika beroende av om dödsfallet inträffade före eller efter 65 års ålder. Om dödsfallet inträffat efter det år den avlidne fyllde 65 år ska den avlidnes faktiska pensionsbehållning användas vid beräkning av efterlevandepension. Den faktiska pensionsbehåll-

181

Förslag och överväganden

Ds 2019:2

ningen ska räknas om med förändringar av inkomstindex fram till ingången av det år den avlidne fyllde 65 år. Därefter följsamhets- indexeras behållningen till ingången av det år då dödsfallet in- träffade. I de fall där dödsfallet inträffade före 65 års ålder beräknas en antagen pensionsbehållning från och med det år då dödsfallet inträffade till och med det år då den avlidne skulle ha fyllt 64 år. Den avlidnes antagna pensionsbehållning beräknas utifrån ett medelvärde av de senaste årens intjänade pensionsrätter som multipliceras med det antalet år från dödsfallsåret till det att den avlidne skulle ha fyllt 64 år. Arbetsgruppen föreslår att dessa regler anpassas till att i stället åsyfta den riktålder som tillämpas det år den försäkrade avled. År 2023 innebär detta att de som avlidit efter 66 års ålder får sin pensionsbehållning inkomstindexerad ytterligare ett år och ett år kortare följsamhetsindexering. De som avlidit innan 66 års ålder får i stället ett års ytterligare pensionsrätter till deras antagna pensionsbehållningar.

Riktåldern beräknas varje år och tillämpas sex år senare. Det gör det möjligt att använda en framtida, känd riktålder vid en beräkning av antagen pensionsbehållning i stället för att använda dödsfallsårets riktålder. En nackdel med detta förfarande är att det blir beroende av när under året riktåldern beräknas och att det därmed blir olika utfall om riktåldern har hunnits att beräknas eller ej. Den som avlidit tidigt under året skulle därmed kunna få en annan riktålder för sitt beräkningsunderlag än den som avlidit senare på året. Dödsfallsårets riktålder är däremot alltid känd. Faktisk och antagen pensionsbehållning beräknas därmed utifrån de förutsättningar som gällde det år den försäkrade avled. Samma princip gäller även för beräkning av framtida försäkringstid för garantipension till omställningspension.

De åldersgränser som gäller för beräkningen av efterlevande- pensionsunderlaget efter avlidna som är födda 1937 och tidigare och behandlas i 82 kap. 22–26 §§ SFB bör lämnas oförändrade eftersom de har en tydlig koppling till ATP-systemet.

Änkepension

Änkepensionen är under utfasning i och med att det, något för- enklat, finns ett krav på att man ska ha varit gift i minst fem år innan den 31 december 1989. Änkepensionen samordnas med änkans egen ålderspension men det sker med olika avräkningar

182

Ds 2019:2Förslag och överväganden

beroende på om hon är född 1944 och tidigare eller 1945 och senare. För de yngre änkorna innebär det i praktiken att de flesta änkorna mister sin änkepension vid uttag av den egna ålders- pensionen medan för äldre änkor fick majoriteten behålla den men till ett mindre belopp. Avräkningen sker vid 65 års ålder oavsett om änkan tagit ut ålderspension eller ej. Även 90-procenttillägget till änkepensionen upphör vid 65 års ålder. Det finns ytterligare en förmån, garantipension till änkepension, som också upphör vid 65 års ålder, för kvinnor födda 1944 och tidigare. Denna förmån har inte nybeviljats sedan den 1 januari 2010 då alla änkor fyllt 65 år. För änkor födda senare än 1944 upphörde nybeviljandet av förmånen den 1 januari 2003. Trots detta finns det fler än 3 000 änkor som får garantipension till änkepension.

Rätten till 90-procentstillägget regleras i 77 kap. 18 § SFB. I de grundläggande bestämmelserna för änkor födda 1945 eller senare, 84 kap. 6 §, fastställs hur ersättningen ska beräknas. För tid före den månad då änkan fyller 65 år ska 90-procenttillägget vara 90 procent av det prisbasbelopp som gällde för dödsfallsåret. Arbetsgruppen föreslår att 65 års ålder ska ersättas med riktåldern i de ovan nämnda paragraferna. De föreslagna övergångs- bestämmelserna och särregleringen för riktåldern i 2 kap. 10 c § SFB leder till att det inte är nödvändigt med specifika övergångsbestämmelser för beräkning av 90-procenttillägget vilket föreslogs av Pensionsåldersutredningen. För änkor födda 1944 och tidigare är det inte nödvändigt att justera åldersgränser eftersom dessa änkor är äldre än 65 år och därmed inte har rätt till 90- procenttillägget.

Lagstiftning om garantipension till änkepension saknas i social- försäkringsbalken, den regleras i stället av lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken, förkortad införandelagen. I 7 kap. 30 och 32 §§ införandelagen anges att rätten till garanti- pension till änkepension upphör den månad då änkan fyller 65 år. Arbetsgruppen föreslår att åldersgränsen ersätts med riktåldern. Det är i dagsläget ett mindre antal änkor som har garantipension till änkepension men det är principiellt viktigt att rätten till denna behålls fram till uppnådd riktålder. I annat fall skulle änkan vara utan möjlighet till en eventuell egen garantipension mellan 65 års ålder och riktåldern.

183

Förslag och överväganden

Ds 2019:2

Även 7 kap. 23 § införandelagen innehåller en relevant 65-års- gräns. Denna bestämmelse reglerar rätten till 90-procenttillägget för de änkor vars make avlidit innan den 1 januari 1990. Arbets- gruppen föreslår att även denna 65-årsgräns ska ersättas med riktåldern.

5.5.3Särskilda förmåner vid funktionshinder

Merkostnadsersättning och handikappersättning

Arbetsgruppens förslag: Åldersgränserna för rätt till merkost- nadsersättning ska anpassas till och följa de föreslagna höj- ningarna av åldersgränserna för pensionssystemets grundskydd.

De nuvarande 65-årsgränserna ska höjas till 66 år 2023 och från och med 2026 utgöras av riktåldern för pension.

Arbetsgruppens bedömning: Enligt nuvarande beräkningar bör riktåldern bli 67 år 2026. Det innebär att åldersgränserna för merkostnadsersättning då kommer att bli 67 år.

Bestämmelsen: 50 kap. 4 § SFB

Skälen för arbetsgruppens förslag: Merkostnadsersättningen er- sätter handikappersättningen från och med den 1 januari 2019. Redan fattade beslut om handikappersättning fortsätter gälla enligt vad som föreskrivs i besluten, dock längst till dess att de skulle upphört eller skulle ha omprövats om äldre bestämmelser hade varit tillämpliga.

Merkostnadsersättningen avser skäliga kostnader som upp- kommer på grund av en persons funktionsnedsättning och som går utöver de kostnader som är normala för personer utan funktions- nedsättning i motsvarande ålder.

Syftet med merkostnadsersättningen är att tydliggöra i lagstift- ningen vilka slags merkostnader som avses.

Merkostnadsersättning lämnas för merkostnader för:

184

Ds 2019:2

Förslag och överväganden

4.hälsa, vård och kost,

5.slitage och rengöring,

6.resor,

7.hjälpmedel,

8.hjälp i den dagliga livsföringen,

9.boende, och

10.övriga ändamål.

Merkostnadsersättning uppgår till 30, 40, 50, 60 eller 70 procent av prisbasbeloppet. Det högsta beloppet är högre än den tidigare handikappersättningen och det lägsta är lägre.

Arbetsgruppen föreslår att åldersgränsen 65 år ska höjas till

66 år 2023 och från och med 2026 utgöras av riktåldern för pension. Merkostnadsersättningen har en stark koppling till övriga socialförsäkringsförmåner som även de enligt arbetsgruppens förslag kommer att riktåldersanpassas.

När det gäller handikappersättning bedömer arbetsgruppen att det saknas behov av att anpassa rådande åldersgränser. De försäkrade som mister rätten till handikappersättning på grund av att de fyller 65 år någon gång efter 2023 har möjlighet att i stället ansöka om merkostnadsersättning som föreslås få höjd åldersgräns.

Assistansersättning och personlig assistans enligt LSS

Arbetsgruppens förslag: Åldersgränserna för assistans- ersättning ska anpassas till och följa de föreslagna höjningarna av åldersgränserna för pensionssystemets grundskydd.

Det innebär att åldersgränserna ska höjas från 65 till 66 år 2023 och från och med 2026 utgöras av riktåldern för pension.

Arbetsgruppens bedömning: Enligt nuvarande beräkningar bör riktåldern bli 67 år 2026. Det innebär att åldersgränserna för assistansersättning då kommer att bli 67 år.

185

Förslag och överväganden

Ds 2019:2

Bestämmelserna: 51 kap. 8 och 10 §§, och 9 b § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

Skälen för arbetsgruppens förslag: Assistansersättning kan ges till en försäkrad som tillhör någon av grupperna som anges nedan och behöver hjälp mer än 20 timmar per vecka med de grundläggande behov som att tvätta och klä sig, äta mat, kommunicera utåt eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktions- hindrade. Följande grupper kan få assistansersättning:

Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.

Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom.

Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funk- tionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

Den som fyllt 65 år kan endast få assistansersättning om han eller hon haft ersättningen tidigare eller om ansökan har lämnats till Försäkringskassan senast dagen före 65-årsdagen och därefter be- viljats ersättning. Antalet timmar får inte utökas när personen fyllt 65 år.

När den aktuella lagstiftningen infördes angavs att det inte var möjligt att bygga upp ett system som innebär att rätten till personlig assistans och assistansersättning skulle gälla oavsett den enskildes ålder. Rätten till personlig assistans begränsades därför till personer som inte uppnått allmän pensionsålder, 65 år. För personer över 65 år lämnas därför stöd i form av andra stödinsatser av kommunen, till exempel hjälp i hemmet enligt socialtjänstlagen (2001:453) eller ledsagning enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. År 2001 förändrades dock lagstiftningen vilket gjorde det möjligt att få behålla assistans- ersättningen om den var beviljad innan 65 års ålder.

186

Ds 2019:2

Förslag och överväganden

Det är förhållandevis få personer som får nybeviljad assistans- ersättning i åldrarna innan 65 års ålder, det är dock vanligt att antalet timmar ökar innan den försäkrade fyller 65 år eftersom antalet timmar inte får höjas därefter.

En översyn av lagen om stöd och service till vissa funktions- hindrade och den statliga assistansersättningen enligt social- försäkringsbalken har nyligen gjorts av en särskild utredare. I slutbetänkande Översyn av insatser enligt LSS (SOU 2018:88) lämnar utredaren inte några förslag som påverkar den i dag gällande 65-årsgränsen. Utredaren konstaterar dock att det – mot bakgrund av att vi lever allt längre och i stor utsträckning är aktiva i samhällslivet även högre upp i åldrarna kan det finnas skäl att överväga om även personer över 65 år bör ha möjlighet att få ett utökat stöd i form av personlig assistans. En sådan förändring kan även övervägas, enligt utredningen, mot bakgrund av den höjning av pensionsåldern som överenskommits. Utredningen anser dock inte att det finns stöd i utredningsdirektiven för att överväga en sådan förändring.

Arbetsgruppen föreslår att 65-årsgränserna för assistansersätt- ningen ska höjas och ersättas med riktåldern för pension. För att åstadkomma ett förlängt arbetsliv och därigenom skapa förut- sättningar för långsiktigt höjda och trygga pensioner är det, såsom har påpekats tidigare, viktigt att inte endast åldersgränserna i pensionssystemet anpassas till det faktum att vi lever allt längre. För att åstadkomma detta behöver även åldersgränserna i kringliggande trygghetssystem anpassas, så även på det kommunala området. Arbetsgruppen föreslår därför även att åldersgränsen för personlig assistans enligt 9 b § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade också ändras på motsvarande sätt. Arbetsgruppens förslag att höja denna åldersgräns till 66 år och att sedan knyta åldersgränsen till riktåldern leder därmed endast till att det kommer att bli möjligt att beviljas personlig assistans i något högre åldrar än idag.

187

Förslag och överväganden

Ds 2019:2

Bilstöd

Arbetsgruppens förslag: De pensionsrelaterade åldersgränserna för bilstöd ska anpassas till och följa de föreslagna höjningarna av åldersgränserna för pensionssystemets grundskydd.

Det innebär att dessa åldersgränserna ska höjas från 65 till

66 år 2023 och från och med 2026 utgöras av riktåldern för pension.

Arbetsgruppens bedömning: Enligt nuvarande beräkningar bör riktåldern bli 67 år 2026. Det innebär att ovanstående ålders- gränser för bilstöd då kommer att bli 67 år.

Bestämmelsen: 52 kap. 10 § SFB

Skälen för arbetsgruppens förslag: Sedan den 1 januari 2019 gäller nya regler för bilstöd. Det är framförallt bidragets konstruktion och belopp som har förändrats, reglerna för rätten till bilstöd är däremot oförändrade.

Bilstöd kan lämnas till en försäkrad som på grund av ett varaktigt funktionshinder har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att anlita allmänna kommunikationer. Det finns fyra grupper som bilstöd kan lämnas till:

1.en försäkrad som är under 65 år och är beroende av ett fordon för att genom arbete få sin försörjning eller ett väsentligt tillskott till sin försörjning, eller för att genomgå arbetslivsinriktad utbildning eller genomgå rehabilitering under vilken han eller hon får rehabiliteringsersättning eller aktivitetsstöd enligt föreskrifter som meddelas av regeringen,

2.en försäkrad som är under 65 år och, efter att ha beviljats bidrag enligt 1, har beviljats sjukersättning eller aktivitetsersättning,

3.en försäkrad som fyllt 18 år men inte 50 år, och

4.en försäkrad som har barn som inte fyllt 18 år.

Det kan även lämnas till en försäkrad förälder till ett funktions- hindrat barn.

188

Ds 2019:2

Förslag och överväganden

Grupp 1 och 2 är pensionsåldersrelaterade och ska därmed er- sättas med riktåldern. Arbetsgruppen föreslår att funktions- hindrade som är i behov av ett fordon för sin försörjning ska kunna få rätt till bilstöd upp till riktåldern för pension för att kunna förlänga sitt arbetsliv. För de som har rätt till bilstöd enligt punkt 2 är det rimligt att när rätten till sjuk- och aktivitetsersättning riktåldersanpassas ska även rätten till bilstöd göra det.

Bidrag till arbetshjälpmedel

Arbetsgruppens bedömning: Åldersgränsen för hur länge bidrag till arbetshjälpmedel kan lämnas bör höjas och anpassas till de föreslagna ändringarna av åldersgränsen för rätten att kvarstå i anställning enligt lagen om anställningsskydd.

Det innebär att åldersgränsen bör höjas från 67 till 68 år 2020 och till 69 år 2023.

Skälen för arbetsgruppens bedömning: Enligt 2 § förordning (1991:1046) om bidrag till arbetshjälpmedel får bidrag lämnas till arbetsgivaren eller den försäkrade och avse kostnaden för

1.att köpa eller, om det är ekonomiskt mera förmånligt, att hyra sådana arbetshjälpmedel eller anordningar på arbetsplatsen som behövs för att den försäkrade ska kunna utföra sitt arbete,

2.expertundersökningar i ärenden om sådana anpassningsåtgärder som avses i 1, och

3.att reparera arbetshjälpmedlet.

Bidraget kan i dagsläget enligt 7 § betalas ut till och med månaden före den då den försäkrade fyller 67 år. Åldersgränsen får anses följa dagens 67-årsgräns för rätten att kvarstå i anställning enligt 32 a § lagen (1982:80) om anställningsskydd, den så kallade LAS- åldern.

Såsom har redovisats i avsnitt 4.4 föreslås i Ds 2028:28 att den nuvarande LAS-åldern ska höjas i två steg: från 67 till 68 år 2020 och från 68 till 69 år 2023. Arbetsgruppen anser att åldersgränsen för bidrag till arbetshjälpmedel även fortsättningsvis bör följa LAS-

189

Förslag och överväganden

Ds 2019:2

åldern. Åldersgränsen bör därför höjas och anpassas till de förslag som lämnats angående LAS-åldern.

5.6Arbetsskadelivränta

Arbetsgruppens förslag: De pensionsrelaterade åldersgränserna för arbetsskadelivränta ska anpassas både till de föreslagna höjningarna av åldersgränserna för rätten att kvarstå i anställning enligt lagen om anställningsskydd och till de föreslagna höjningarna av åldersgränserna för pensionssystemets grundskydd.

Det innebär att den nuvarande 65-årsgränsen som anger hur länge arbetsskadelivränta kan lämnas ska höjas till 66 år 2023 och från och med 2026 utgöras av riktåldern för pension.

Den nuvarande 67-årsgränsen som anger hur länge förlängd arbetsskadelivränta kan lämnas ska höjas till 68 år 2020 och till 69 år 2023. Den nuvarande 65-årsgränsen för när arbetsskadan vid sådan livränta tidigast ska ha inträffat ska höjas till 66 år 2023 och från och med 2026 utgöras av riktåldern för pension.

Arbetsgruppens bedömning: Enligt nuvarande beräkningar bör riktåldern bli 67 år 2026. Det innebär att åldersgränsen för hur länge arbetsskadelivränta kan lämnas då kommer att bli 67 år och att åldersgränsen för när arbetsskadan tidigast ska ha inträffat vid förlängd arbetsskadelivränta kommer att bli 67 år.

Bestämmelserna: 41 kap. 5 och 6 §§ SFB

Skälen för arbetsgruppens förslag: Arbetsskadelivränta är en ersättning för förlorad inkomst på grund av en arbetsskada som påverkar möjligheten att arbeta under minst ett år framåt i tiden. Arbetsskadan kan ha lett till att den försäkrade måste minska sin arbetstid, omskola sig eller byta arbetsuppgifter eller arbete. För att få livränta måste inkomstbortfallet uppgå till minst en femtondel av vad man tjänade innan skadan och vara större än en fjärdedel av prisbasbeloppet för det år när livräntan ska börja lämnas.

Arbetsskadelivränta betalas längst till och med månaden före den då den försäkrade fyller 65 år. Om skadan inträffat den månad

190

Ds 2019:2

Förslag och överväganden

som den försäkrade fyller 65 år eller senare och en sjukpenning- grundande inkomst kan fastställas, beviljas livränta längst till och med den månad före den då den försäkrade fyller 67 år.

Den tid som den försäkrade har möjlighet att få livränta efter

65 års ålder följer reglerna om rätt att kvarstå i anställning till utgången av den månad då arbetstagaren fyller 67 år. Eftersom LAS-åldern föreslås höjas enligt de förslag som lämnats i Ds 2018:28 (se avsnitt 4.4) anser arbetsgruppen att åldersgränsen för rätten till förlängd arbetsskadelivränta ska anpassas till och följa åldersgränserna för LAS-åldern. Åldersgränsen för när arbets- skadan tidigast ska ha inträffat bör däremot anpassas till och följa de föreslagna höjningarna av åldersgränserna för pensionssystemets grundskydd.

Det innebär att för arbetsskador som uppkommer innan uppnådd riktålder ska arbetsskadelivränta som längst kunna beviljas till och med månaden före den då den försäkrade uppnår riktåldern för pension. För arbetsskada som uppkommit efter riktåldern ska förlängd arbetsskadelivränta som längst kunna lämnas till och med månaden före den då den försäkrade fyller 68 år från och med 2020 och 69 år från och med 2023.

5.7Anpassningar av åldersgränser i övriga system

5.7.1Anställningsskydd

Arbetsgruppens bedömning: Åldersgränserna för rätten att kvarstå i anställning enligt lagen om anställningsskydd bör i enlighet med pensionsöverenskommelsen knytas till riktåldern för pension från och med 2026.

Utformningen bör utredas i särskild ordning.

Skälen för arbetsgruppens bedömning: Pensionsöverenskom- melsen om långsiktigt höjda och trygga pensioner innebär att grundprinciperna i pensionssystemet bevaras samtidigt som vissa delar moderniseras. En sådan förbättring är att det införs en riktålder för pension till vilken pensionsrelaterade åldersgränser

191

Förslag och överväganden

Ds 2019:2

knyts. Syftet med riktåldern är att de pensionsrelaterade åldersgränserna inom socialförsäkringen och i kringliggande trygghetssystemen automatiskt ska justeras när medellivslängden förändras så att pensionsnivåerna och välfärden i övrigt kan bibehållas. Det automatiserade förfarandet skapar förutsättningar för att nödvändiga justeringar av åldersgränserna genomförs i tid när medellivslängden i samhället förändras.

Som angetts i avsnitt 4.4 har Arbetsmarknadsdepartementet i promemorian Förlängt anställningsskydd till 69 år (Ds 2018:28) lämnat förslag till ändringar i lagen (1982:80) om anställnings- skydd. Där föreslås att den nuvarande åldersgränsen vid 67 år, den så kallade LAS-åldern, ska höjas till 69 år. Åldersgränsen föreslås höjas i två steg: från 67 till 68 år 2020 och från 68 till 69 år 2023. Promemorian innehåller emellertid inga förslag eller resonemang om att LAS-åldern ska knytas till eller på annat sätt bör följa riktåldern för pension.

Mot bakgrund av pensionsöverenskommelsen lämnar arbets- gruppen i denna promemoria en rad förslag och bedömningar an- gående anknytning mellan riktåldern för pension och pensions- relaterade åldersgränser, inte bara inom socialförsäkringen, utan även för flera angränsande trygghetssystem. Det handlar bland annat om åldersgränser i studiestödssystemet, arbetslöshets- försäkringen och i regelverken för kommunala servicetjänster och för riksdagsledamöternas pensioner.

Rätten att kvarstå i anställningen till 67 års ålder, den så kallade 67-årsregeln, tillkom genom en lagändring som trädde i kraft den 1 september 2001. Regeln syftade till att förhindra avtal som tvingade arbetstagaren att avgå med pension vid 65 års ålder. Lagändringen sammanhängde med införandet av det nya pensionssystemet. Som skäl för införandet av 67-årsregeln anfördes att arbetsmarknadens parter inte vidtagit åtgärder för att anpassa villkoren på arbetsmarknaden till principerna för det nya pensionssystemet trots att medellivslängden och därigenom behovet av ett förlängt arbetsliv ökat under lång tid.

Även om det förekommer att personer fortsätter att arbeta över LAS-åldern fungerar denna åldersgräns i praktiken som slutlig pensionsålder för de flesta arbetstagare. Åldersgränsen är därför av stor betydelse för pensionssystemets funktion.

192

Ds 2019:2

Förslag och överväganden

Pensionssystemets rörliga pensionsålder, livsinkomstprincipen, möjlighet att tjäna in pensionsrätter oavsett ålder och möjligheten att kombinera arbete och pension, ger människor ett stort utrymme att själva anpassa utträdet från arbetslivet utifrån var och ens förutsättningar och önskemål. Denna valfrihet och flexibilitet är en viktig grundsten i pensionssystemet. I ett läge när ålders- gränserna i pensionssystemet höjs har Pensionsgruppen sett det som nödvändigt att också LAS-åldern justeras på motsvarande sätt och vid samma tidpunkt knyts till riktåldern för pension för att på så sätt skapa en långsiktig trygghet och förutsägbarhet för människors utträde från arbetsmarknaden. Arbetsgruppen delar denna uppfattning. Om så inte skulle ske skulle individen ha små möjligheter att förbättra sin pension genom att fortsätta att arbeta och tjäna in pensionsrätter efter tidpunkten för rådande pensionsnorm.

Lägsta åldern för uttag av ålderspension är sedan 1998 61 år och LAS-åldern är sedan 2001 67 år. Nämnda åldersgränser ger i dag ett pensioneringsutrymme på sex år. Genom de lagförslag som lämnas i denna promemoria, mot bakgrund av pensionsöverenskommelsen, kommer lägsta åldern för pensionsuttag att höjas från 63 till 64 år 2026 samtidigt som LAS-åldern då alltså kommer att vara 69 år, även detta mot bakgrund av pensionsöverenskommelsen. Det innebära att individens utrymme att själv välja lämplig pensioneringstidpunkt då kommer att minska från nuvarande sex till fem år 2026. Den aktuella prognosen om medellivslängdens utveckling (se vidare avsnitt 5.1) pekar på att riktåldern för pension höjs från 67 till 68 år 2029, vilket i sin tur innebär att lägsta åldern för uttag av inkomstgrundad ålderspension automatiskt kommer att höjas från 64 till 65 år sex år efter riktåldershöjningen det vill säga från och med 2035. Skulle LAS-åldern vid denna tidpunkt fortfarande vara oförändrad skulle pensioneringsutrymmet då minska med ytterligare ett år det vill säga från fem till fyra år. När riktåldern sedan efter ett antal år höjs på nytt skulle pensionerings- utrymmet krympa ytterligare.

För att säkerställa att dagens flexibilitet i pensionssystemet bibehålls när riktåldern för pension höjs är det enligt arbetsgruppen nödvändigt att även LAS-åldern knyts till riktåldern för pension i enlighet med pensionsöverenskommelsen. Därigenom säkerställs att det inbördes förhållandet mellan lägsta åldern för pensionsuttag,

193

Förslag och överväganden

Ds 2019:2

åldersgränserna för pensionssystemets grundskydd och LAS-åldern kommer att bibehållas men att åldersgränserna stegvis och gemen- samt automatiskt skjuts framåt i takt med ökad medellivslängd. På grund av det pågående lagstiftningsarbetet inom området är dock arbetsgruppen förhindrad att i nuläget lämna ett sådant förslag. Vidare bör det föras en dialog med arbetsmarknadens parter gällande LAS-ålderns anknytning till riktåldern för pension. Frågan bör därför utredas i särskild ordning.

5.7.2Arbetslöshetsförsäkringen

Arbetsgruppens förslag: Åldersgränserna för rätten till arbets- löshetsersättning och rätten att bli medlem i en arbetslöshets- kassa samt åldern då medlemskapet upphör utan uppsägning ska anpassas till och följa de föreslagna höjningarna av ålders- gränserna för pensionssystemets grundskydd.

Åldersgränserna ska höjas från 65 till 66 år 2023 och från och med 2026 utgöras av riktåldern för pension enligt social- försäkringsbalken.

Arbetsgruppens bedömning: Enligt nuvarande beräkningar bör riktåldern bli 67 år 2026. Det innebär att nämnda åldersgränser då kommer att bli 67 år.

Bestämmelserna: 22§ lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, och 34 och 36 §§ lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor

Skälen för arbetsgruppens förslag: Arbetslöshetsersättning betalas ut enligt de villkor som anges i lagen (1997:238) om arbetslöshets- försäkring. Villkoren för medlemskap i en arbetslöshetskassa fram- går av lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor. Båda lagarna inne- håller åldersgränser vid 65 år. Rätten till arbetslöshetsersättning upphör enligt 22 § lagen om arbetslöshetsförsäkring vid månads- skiftet före den månad när den arbetslöse fyller 65 år. Enligt 34 § lagen om arbetslöshetskassor upphör rätten att bli medlem vid månadsskiftet före den månad då den som ansöker om medlemskap fyller 65 år. Enligt 36 § samma lag upphör medlemskapet i en arbetslöshetskassa utan uppsägning den dag medlemmen fyller

194

Ds 2019:2

Förslag och överväganden

65 år. Som syfte angavs vid införandet av åldersregleringen att ålderspensionärer av principiella, administrativa och ekonomiska skäl int