Fråga 2019/20:923 Personalliggare

av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

Den 1 juli 2018 infördes följande tillägg för dem som ska anteckna sig i personalliggare:

- företagsledarens tid de är verksamma

- tid som make, maka, sambo och barn under 16 år är verksamma

- personer räknas som verksamma när de utför uppgifter i verksamheten, oavsett om de får lön eller ej.

Visita har på sin hemsida en länk till en artikel i Svenska Dagbladet publicerad den 18 maj 2018, under rubriken Öppet brev till Skatteverket. I artikeln beskrivs vardagen inom besöksnäringen som en orealistisk, oflexibel och oroande arbetssituation för företagaren och företaget i ett modernt Sverige. Berättelsen handlar där och då om hur en bärbar dator får och inte får användas i företaget kopplat till personalliggare.

Berättelserna är många och handlar om ett system där kontroller görs mitt under rusningstid, där gäster får vänta på sin mat, vilket såklart påverkar upplevelsen för gästerna och företagets kundrelationer. Mot denna bakgrund kom det nyligen en debattartikel skriven av Sven-Olov Daunfeldt, professor i nationalekonomi, Niklas Rudholm, professor i nationalekonomi och Anton Gidehag, doktorand i nationalekonomi. Skribenterna konstaterar på Svenska Dagbladets debattsida att personalliggare inte är ett ändamålsenligt system för att minska svartarbete och att det därför bör avskaffas så snart som möjligt.

I artikeln skriver de vidare att vid utvärdering av reformen två år efter införandet fann man att kravet på personalliggare hade ökat de totala rapporterade lönesummorna i restaurangbranschen med 5–8 procent. Slutsatsen redovisas vara att personalliggare ökat lönerapporteringen genom att göra svarta jobb till vita. Därför ansågs reformen vara en effektiv åtgärd för att öka statens skatteintäkter.

Skatteverket publicerade nyligen en ny utvärdering av reformen, och där beskriver författarna att en avancerad statistisk metod använts för att säkerställa att utvecklingen för företagen inom restaurang- och byggbranschen jämförs med en relevant kontrollgrupp som då inte omfattas av krav på personalliggare.

Resultatet som de skriver om innebär att personalliggare inte haft någon effekt på de inrapporterade lönesummorna.

Författarna lyfter in Skatteverkets tolkning av utvärderingen, där en signifikant ökning av anställda sägs indikera att svarta jobb blivit vita. Här menar författarna att det blir missvisande då sänkningen av arbetsgivaravgifterna som infördes under samma år för unga inte tagits hänsyn till. De skriver också att ett antal forskningsstudier visar att företagarna inte bara anställde unga utan även äldre då företagarna fick betydande kostnadsbesparingar.

I sin rapport är inte ens Skatteverket odelat positiva. Nu genomför därför Skatteverket en ny effektutvärdering av kravet på personalliggare.

Författarna till artikeln tar även upp frågan om reformen ens är samhällsekonomiskt motiverad. Skatteutskottet har också gett kritik liksom näringen själv. Personalliggare ökar kostnaderna för såväl företagen som Skatteverket. Åtgärder ska leda rätt och vara effektiva, inte förstöra verksamheterna inom besöksnäringen.

Med anledning av ovan vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:

 

Avser ministern att vidta några åtgärder med anledning av den problematik som har framkommit med personalliggare?