Fråga 2019/20:854 Sveriges beredskap vid pandemiutbrott

av Clara Aranda (SD)

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

Sverige är i dag helt beroende av privata läkemedelsaktörer som finns utomlands. För att förhindra smittspridning vid pandemiutbrott har vi pandemivaccingarantier med olika läkemedelsföretag. Det innebär konkret att stora summor betalas för en garanti att vaccin ska levereras om behov uppstår. Vårt grannland Danmark har däremot en statlig vaccintillverkning, något som det tidigare funnits planer på även i Sverige men som aldrig aktualiserats.

När svininfluensan A(H1N1) bröt ut 2009 tog vaccinet slut, och då hade Sverige liknande avtal som de som finns i dag. Vi vet också att apoteken i många fall saknar läkemedel, och vi har också kunnat bevittna den problematik som funnits när det gäller leverans av läkemedel och vårdmateriel till våra sjukhus. Sveriges beredskap för pandemiutbrott är därför undermålig.

Läkemedelsbristen och vår beroendeställning när det gäller vaccin är helt klart oroväckande faktorer som måste ses över.  Samtidigt som vi befinner oss i en osäker beroendeställning när det kommer till både vaccin och läkemedel har vi i dag en ohållbar situation när det gäller vårdplatser. Sverige har det lägsta antalet vårdplatser i Europa, och ett ökat tryck på hälso- och sjukvården vid ett pandemiutbrott skulle med all säkerhet bli mycket komplicerat för vården att hantera.

Utifrån dessa aspekter vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

 

Hur ser ministern på situationen när det gäller Sveriges beredskap inför pandemiutbrott, både vad gäller Sveriges befintliga resurser för att förhindra smittspridning och hälso- och sjukvårdens möjlighet att ge adekvat vård för att bota patienter vid en uppkommen pandemi?