av Michael Rubbestad (SD)
till Statsrådet Jennie Nilsson (S)
I Sverige säljs årligen flera tusentals fjädrar, ofta i glada färger för att exempelvis användas som påskpynt. Många av dessa är tillverkade av syntetiskt material men långt ifrån alla. Äkta fågelfjädrar anses vara både vackrare och mer exklusiva, och så länge det finns en efterfrågan kommer det också att finnas ett utbud.
Inom EU är det förbjudet att plocka fjädrar från levande fåglar, men det har vid upprepade tillfällen visat sig förekomma inom unionen trots förbudet. För konsumenten är det svårt, om inte omöjligt, att avgöra huruvida fjädrarna är plockade från en levande eller slaktad fågel.
Tv-programmet Kalla fakta besökte i februari 2009 en fabrik i Ungern där arbetarna handplockade dun från levande gäss. Som motivering till att man plockade dun från även levande fåglar angavs att dunet från slaktade fåglar helt enkelt inte räckte för att motsvara efterfrågan. Genom att i stället plocka varje fågel flera gånger förklarade arbetarna att det går att få ut mer dun per fågel jämfört med att bara använda slaktdunet. Vidare nämndes att företagen sparar pengar på att slippa rengöra dunet och att det anses hålla högre kvalitet om det kommer från levande fåglar än om dunet plockats efter slakt.
I Europa blir ungefär en miljon gäss varje år upprepat plockade på sitt dun och sina fjädrar medan de lever. Plockning av levande fåglar strider mot både EU:s direktiv och Europarådets konvention för djur i livsmedelsproduktion.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Jennie Nilsson:
Vad gör statsrådet, gällande fjädrar från fågeldun, för att Sverige ska uppfylla EU-direktivets tredje artikel som fastställer att medlemsländerna är skyldiga att vidta alla rimliga åtgärder för att se till att djur inte utsätts för något onödigt lidande, smärta eller skada, och är ministern beredd att överväga ett förbud av försäljning av fjädrar av fågeldun i Sverige?