Fråga 2019/20:321 Vård av hudcancer

av Camilla Waltersson Grönvall (M)

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

Varje år drabbas omkring 4 000 människor i Sverige av maligna melanom och ytterligare cirka 3 000 personer av förstadier till maligna melanom. Därtill får cirka 6 500 människor diagnosen skivepitelcancer och mer än 50 000 personer basalcellscancer som är de andra formerna av hudcancer. Detta gör att allvarliga former av hudcancer (främst maligna melanom) är en av Sveriges mest frekvent förekommande cancerformer.

Dock visar det nationella kvalitetsregistret för hudmelanom att resultaten tyvärr är högst otillfredsställande när det handlar om att försöka klara av den maximala väntetiden (60 dagar) som patienterna utlovats. Det vill säga den tid det tar från första läkarbesöket är genomfört till dess att all behandling av primärtumören är färdig.

Region Örebro har åstadkommit det resultat som är bäst; där fick åtta av tio patienter vård inom utlovad tidsgräns. Därefter följer Gävleborg och Halland. Sämst resultat återfinns i Västra Götaland, där knappt en av tio patienter fick vård inom utlovad maximal tidsgräns. Därefter följer Östergötland och Västerbotten. I genomsnitt fick var tredje patient i Sverige vård inom maximal utlovad tidsgräns. Detta är långt ifrån godkända resultat.

Moderaterna föreslår att det tas fram en ny uppdaterad nationell cancerstrategi i syfte att stärka den långsiktiga medicinska vården av cancersjukdomar och prioritera att korta köerna inom cancervården. Sverige har goda möjligheter att ha en medicinskt världsledande cancersjukvård utan långa vårdköer. Dessa möjligheter måste emellertid tas till vara på ett mycket bättre och mer metodiskt och strukturerat sätt än i dag. 

Mot bakgrund av det ovanstående vill jag ställa följande fråga till socialminister Lena Hallengren:

 

Vilka ytterligare nationella åtgärder avser socialministern att vidta för att minska köerna och öka jämlikheten inom hudcancervården?