av Tobias Andersson (SD)
till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Sverige har sedan år 2016 befunnit sig i högkonjunktur. De mörka molnen över världsekonomin i form av handelskonflikter och politisk oro tilltar dock, och vi ser sedan en tid hur luften pyser ur den globala konjunkturen och tillväxten mattas av. I sin budget för 2020 förutspår regeringen: ”Framöver väntas en svagare global efterfrågan leda till att exporten och investeringarna växer långsammare.”
En liknande framtidsbild målas upp av andra prognosmakare om än i dystrare färger. Exempelvis Svenskt Näringsliv, som löpande stämmer av läget med hjälp av sina företagarpaneler, flaggar för hastigt vikande investeringsvilja och anställningsbehov bland företagen. Även Konjunkturinstitutet (KI) har nyligen sänkt sin prognos för innevarande år från en ökning på 1,3 till 1,1 procent och slår fast att ”högkonjunkturen ebbar gradvis ut”.
En globalt vikande konjunktur är en naturkraft som varken regeringen eller jag kan rå på, men en sak som vi kan påverka är de svenska företagens konkurrenskraft. Här noterar jag att ministern har initierat en regelförenklingsresa. Regelförenklingar är inte det enda som krävs för stärkt konkurrenskraft, men det är definitivt en viktig del i en helhet på området och något som mitt parti återkommande lagt fram konstruktiva förslag kring.
Min fråga till näringsminister Ibrahim Baylan är:
Vilken är ministerns reaktion så här långt på den så kallade regelförenklingsresan, och föranleder den i så fall någon åtgärd inom kort, eller får näringslivet vänta?