Fråga 2019/20:1003 Ojämlikhet och väntetider i hjärt-kärlsjukvården

av Camilla Waltersson Grönvall (M)

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

Svensk hjärt-kärlsjukvård står sig mycket väl gällande medicinsk kvalitet vid en internationell jämförelse. Detta visar återigen kvalitetsregistret Swedehearts årsrapport för 2019. Swedeheart är det kvalitetsregister som startade 2009 genom en sammanslagning av fyra befintliga kvalitetsregister. Det är i dag ett världsledande kvalitetsregister, som bland annat möjliggör god och kostnadseffektiv forskning baserad på verkliga patienter.

Tyvärr visar samtidigt Swedehearts årsrapport att skillnaden mellan det sjukhus som lyckas uppnå högst kvalitet jämfört med det som har lägst kvalitet är hela fyra gånger. Det är helt oacceptabelt. Sollefteå sjukhus når högst sammanlagd kvalitet, 10 poäng på den elvagradiga kvalitetsskalan. Sämst är Skellefteå sjukhus på plats 71 med 2,5 kvalitetspoäng. Däremellan återfinns exempelvis fyra sjukhus i Region Stockholm bland de elva bästa sjukhusen.

Det är viktigt att se alla framsteg som svensk hjärt-kärlsjukvård har uppnått de senaste åren. Kvaliteten har ökat, dödligheten i hjärtinfarkt har halverats, färre patienter återinsjuknar och fler lever med högre livskvalitet. Det är mycket bra resultat. Men det räcker inte om Sverige ska leva upp till hälso- och sjukvårdslagens portal om jämlik vård efter behov för alla patienter.

Väntetiderna för att till exempel byta hjärtklaff med hjälp av kateteringrepp ökar stadigt. Ungefär hälften av patienterna får vänta mer än 60 dagar från beslut om vård till ingrepp. Vårdgarantins gräns är egentligen 30 dagar. Den dubbla väntetiden anses vara den absolut längsta acceptabla väntetiden, detta beroende på att förkalkad aortaklaff är ett allvarligt hälsotillstånd. Att då hälften av patienterna får vänta längre i vårdkön än vad som är godtagbart enligt medicinsk bedömning är självfallet helt orimligt.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

 

Vilka nya konkreta nationella åtgärder avser ministern att vidta för att de omfattande regionala skillnaderna i kvalitet och väntetider inom hjärt-kärlsjukvården ska minska?