Interpellation 2019/20:362 Åtgärder mot ungdomsrån

av Niklas Wykman (M)

till Statsminister Stefan Löfven (S)

 

Statsminister Stefan Löfven kopplar i en intervju vågen av ungdomsrån till alliansregeringens skattepolitik 2006–2014. Statsministern menar att skattesänkningarna mellan 2006 och 2014 är ett svar på varför politiken inte har kunnat stoppa utvecklingen med de allvarliga ungdomsrånen:

”Under lång tid pågick en politik, under åtta år med den förra borgerliga regeringen, som innebar skattesänkningar och neddragningar i välfärden. Det håller inte. Nu har vi lagt om den politiken, vi ska satsa mer på välfärden”, konstaterade statsministern i intervjun.

Vad statsministern gör är att reducera svåra frågor om konsekvenser av migration och utanförskap till att handla om några procentenheters skillnader i skattetryck.

Jobbskatteavdragen skapar ca 120 000 jobb, och RUT-avdraget skapar ca 20 000 jobb. Sänkt bolagsskatt ger fler investeringar, fler jobb och högre löner. För att bara ge några enstaka exempel. Att människor går från bidrag och arbetslöshet till arbete minskar klyftor och stärker sammanhållningen.

Sammanfattningsvis har Moderaternas skattelättnader alltså givit upphov till fler jobb än vad som annars hade varit fallet. Totalt ökade skatteintäkterna under alliansåren – samtidigt som skattetrycket sänktes. Det beror bland annat på att merparten av skattelättnaderna bidrog till att ekonomin växte.

Statsministerns slutsats att minskningen av skattetrycket är orsaken till de problem som regeringen uppenbarligen inte kan hantera är djupt undermålig. Det är under Stefan Löfvens tid som statsminister som personrån mot barn har ökat kraftigt. Mellan 2016 och 2019 har personrånen mot barn mer än fördubblats.

Med anledning av statsministerns uttalande i medierna vill jag fråga statsminister Stefan Löfven följande:

På vilket sätt har statsministern agerat för att berörda statsråd ska ta politiska initiativ för att minska antalet ungdomsrån?