Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja gränsen för tillgångar vid förmögenhetsprövningen gällande bostadstillägg för pensionärer och tillkännager detta för regeringen.
För pensionärer med låga inkomster påverkas bostadstillägget (BTP) kraftigt om de har en ekonomisk buffert eller äger ett mindre fritidshus efter ett långt arbetsliv. En kvinnlig snittpensionär som har arbetat i 40 år och t.ex. äger ett fritidshus har inte rätt till bostadstillägg och får då en disponibel inkomst som är lägre än en garantipensionär (med fullt bostadstillägg). Fribeloppet för förmögenhet vid beräkning av bostadstillägg har inte förändrats sedan år 2003. För ensamstående ska 15 procent av förmögenheten som överstiger 100 000 kronor tas upp som inkomst varje år och för sammanboende 15 procent av förmögenheten som överstiger 200 000 kronor. I beräkningen av förmögenhet undantas värdet på ens permanentbostad.
En finansiell förmögenhet på 300 000‒400 000 kronor, motsvarande en genomsnittlig årslön, utöver ens permanenta bostad, kan tyckas betydande men med tanke på den berättigade oro som finns hos många över den låga ersättningsnivån i pensionssystemet så är en ekonomisk buffert av den här storleken nödvändig. Efter ett långt arbetsliv, vilket krävs i det nya pensionssystemet, får det anses rimligt att ha skaffat sig en viss ekonomisk buffert. Oförutsedda utgifter som t.ex. tandvård eller nödvändigt underhåll av ens bostad kräver att det finns viss utrymme för detta.
Med hänvisning till ovanstående föreslår jag riksdagen att besluta att höja fribeloppet i förmögenhetsprövningen gällande bostadstillägget för pensionärer till 300 000 kronor för ensamstående och 450 000 kronor för sammanboende.
|
Mikael Strandman (SD) |
|