Sverige har fått en inbjudan från Mali att delta i insatsen Task Force Takuba t.o.m. den 31 december 2021. I det fall en inbjudan från Niger finns ska styrkan även kunna verka på Nigers territorium inom ramen för insatsen. Det är bra att ett större regionalt perspektiv läggs på insatsen. Regeringen behöver hålla riksdagen uppdaterad om utvecklingen och återkomma med ett avtal i det fall en utökning blir möjlig. Möjligtvis hade fler länder, såsom Burkina Faso, också kunnat vara aktuella givet naturen av konflikten i gränsområdet mellan tre länder. Utvecklingen i Sahelregionen är mycket bekymmersam med svåra utmaningar, bl.a. politiska och militära, och med omfattande humanitära konsekvenser, inte minst för civilbefolkningen. Det instabila läget med påtagliga hot från terrorgrupper påverkar naturligtvis människorna i regionen mest, men också svensk och europeisk säkerhet. Det är viktigt att EU och Sverige kan fortsätta att bidra till internationell fred och säkerhet. Den svenska totalförsvarsplaneringen får inte innebära att vi helt vänder oss inåt. Utvecklingen av den svenska försvarsförmågan sker fortsatt också internationellt, i samarbete med andra länder. Här måste också politiken som helhet hänga ihop. För att möta de utmaningar som vi står inför i en orolig värld krävs en effektiv och strategisk användning av våra samlade resurser. Utöver det militära engagemanget är Sverige en av de största biståndsgivarna till Mali. Stabiliserings- och krishanteringsinsatser måste hänga ihop med fattigdomsbekämpning, demokratiutveckling och statsbyggande. Ingen hållbar utveckling utan fred.
Just nu är världen drabbad av en fruktansvärd pandemi, covid-19. Det kan påverka både insatsen på plats och de risker som soldater utsätts för. Det svenska deltagandet bör därför också kunna ändras utifrån den rådande situationen, exempelvis om förutsättningarna kraftfullt skulle försämra hälso- och säkerhetsläget för de svenska soldaterna. Det finns en risk att andra länder, likt Norge, kommer att dra sig ur Mali-insatsen med hänvisning till hanteringen av covid-19. Insatsens helhet kan komma att förändras om fler länder agerar likadant. Också den svenska hanteringen av pandemin kan behöva Försvarsmaktens stöd i större utsträckning beroende på utvecklingen. Det arbetet får heller inte försämras. Vid behov, om de rådande omständigheterna gör det nödvändigt, bör Sveriges bidrag också kunna ändras.
Givet insatsens komplexa natur, samt den pågående utvecklingen av covid-19, är det särskilt viktigt att riksdagen regelbundet, minst en gång per kvartal, hålls informerad om insatsens utveckling. Att riksdagen hålls uppdaterad innebär också ett viktigt steg i att skapa folklig förankring för Sveriges militära insatser.
Sverige ska ha en förmåga till rationell styrning och uppföljning och utvärdering där tydliga målbeskrivningar i sammanhanget är avgörande. Det är också betydelsefullt att regeringen tydliggör målbeskrivningen för de svenska internationella insatserna i en bredare säkerhetspolitisk kontext. Regeringens skrivelse i höst blir en viktig första avstämningspunkt.
|
Kerstin Lundgren (C) |
Daniel Bäckström (C) |