Regeringen presenterar i enlighet med klimatlagen som antogs 2017 den första handlingsplanen för arbetet för att uppnå riksdagens beslutade klimatmål. Handlingsplanen består till största delen av mindre konkreta förslag där det i dag är svårt att bedöma kostnadseffektiviteten och i vilken utsträckning förslagen bidrar till att klimatmålen nås trots att detta är ett krav i lagstiftningen. Regeringen bör återkomma till riksdagen med en samlad redogörelse för i vilken utsträckning regeringens politik bidrar till att uppfylla klimatmålen.
Klimatfrågan och arbetet med att minska växthusgasutsläppen är en global utmaning och kräver ett målinriktat angreppssätt från världens alla länder. Frågans globala dimension gör klimatpolitiken komplex. Exempelvis behöver en offensiv politik i Sverige som bidrar till minskade territoriella utsläpp inte nödvändigtvis bidra till minskade globala utsläpp om verksamheter flyttar till andra marknader. Detta perspektiv saknas i regeringens handlingsplan, vilket är oroande. Om utsläppsminskningar görs på ett sätt som minskar svensk industris konkurrenskraft kommer det globala klimatarbetet bli lidande till följd av ökade utsläpp i andra länder och negativ påverkan på de konsumtionsbaserade utsläppen. Huvudfokus bör i den svenska klimatpolitiken ligga på att bidra till minskade utsläpp på global nivå samt på att dessa åtgärder är kostnadseffektiva sett till utsläppsreduktion per krona. De svenska klimatmålen bör omformuleras i linje med detta, och all klimatpolitik bör utvärderas utifrån hur den bidrar till att minska utsläppen på global nivå.
Det är positivt att handlingsplanen tar upp den betydelse som näringslivet har i att minska utsläppen i Sverige och vikten av forskning och innovation. En brist är däremot att handlingsplanen inte tar upp den potential som finns för svensk industri att genom klimatvänlig export bidra till minskade utsläpp på global nivå. Dessutom pliktar en stor del av svensk industri under EU:s utsläppshandelssystem som är lagstadgat att nå netto-noll utsläpp år 2045. Industri som pliktar under detta system är därmed per definition mer klimatvänlig än industri som ligger utanför. Att främja svensk industri, särskilt exportindustri, bör därför vara en prioriterad del av klimatpolitiken.
Regeringen söker i propositionen stöd för en ny inriktning i klimatpolitiken. Sverigedemokraterna motsätter sig förslaget då det är principiellt fel att överordna ett samhällsmål över samtliga andra. Det är viktigt att klimatpolitiken beaktas i utformningen av annan politik, men det får inte betyda att klimatpolitiken i alla sammanhang ska överordnas all annan politik. Kostnadseffektivitet i klimatarbetet är centralt för att svensk klimatpolitik ska kunna bedrivas utan negativ påverkan på jobb och tillväxt och bör tydligt inkluderas i förslag om en ny inriktning.
|
Martin Kinnunen (SD) |
|
|
Staffan Eklöf (SD) |
Mats Nordberg (SD) |
|
Runar Filper (SD) |
Yasmine Eriksson (SD) |