Tabell 1 Moderaternas förslag till anslag för 2020 uttryckt som differens gentemot regeringens förslag
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen (M) |
|
|
1:1 |
Statens energimyndighet |
304 609 |
−3 000 |
|
1:2 |
Insatser för energieffektivisering |
203 000 |
|
|
1:3 |
Insatser för förnybar elproduktion |
25 000 |
|
|
1:4 |
Energiforskning |
1 567 723 |
+100 000 |
|
1:5 |
Laddinfrastruktur längs större vägar |
50 000 |
−50 000 |
|
1:6 |
Energimarknadsinspektionen |
135 272 |
−1 000 |
|
1:7 |
Energiteknik |
835 000 |
−300 000 |
|
1:8 |
Elberedskap |
258 000 |
|
|
1:9 |
Avgifter till internationella organisationer |
25 328 |
|
|
1:10 |
Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och energiomställning |
65 000 |
|
|
|
Summa |
3 468 932 |
−254 000 |
Sveriges konkurrenskraft och välfärd bygger på en trygg elförsörjning. Den svenska energipolitiken ska värna klimatet, vara ekologiskt hållbar, säkra el till konkurrenskraftiga priser och garantera att el finns när den behövs. En framgångsrik energipolitik måste kombinera en politik för lägre utsläpp av växthusgaser med reformer som möjliggör tillväxt och teknologisk utveckling.
Tack vare en välutbyggd vatten- och kärnkraft är det svenska elsystemet till 98 procent fossilfritt. Tillgången till fossilfri är central för att minska Sveriges utsläpp av växthusgaser. Det är en nyckel för att minska klimatavtrycket inom transportsektorn och industrin – två sektorer som står för en tredjedel vardera av utsläppen i Sverige.
Men för att klara elektrifieringen av samhället under kommande år behöver elproduktionen öka under kommande år. I dag ser vi dessutom hur kapacitetsbrister i elnäten hotar att stoppa allt från klimatsmart infrastruktur till etableringar av nya företag och investeringar i befintliga bolag. Den rådande kapacitetsbristen försämras samtidigt av den nyligen införda skatten på kraftvärme. Kraftvärmeanläggningar meddelade redan innan skatten infördes att de tvingas lägga ned sin verksamhet.
Sverige behöver en modern energipolitik som genererar mer el, minskar utsläppen och garanterar en långsiktig elförsörjning i hela Sverige. Vi ska samtidigt driva på för en politik som skapar tillväxt och främjar teknologisk utveckling i form av mer elektrifiering.
Anslaget föreslås minska med tre miljoner kronor år 2020. Moderaterna minskar anslaget till följd av att pris- och löneomräkningen reduceras med 50 procent för att finansiera andra prioriterade reformer i budgetmotionen. Mot bakgrund av detta föreslås även anslaget minska med tre miljoner kronor år 2021 och tre miljoner kronor år 2022.
Anslaget föreslås öka med 100 miljoner kronor år 2020. Medlen ska avse en förstudie i syfte att utveckla fjärde generationens kärnkraft i Sverige. Fjärde generationens kärnkraft är ett samlingsnamn för en elproduktion som kännetecknas av hög säkerhet och att den är fri från långlivat avfall. Det ökade anslaget ska användas i syfte att inleda arbetet med utveckla en forskningsreaktor för fjärde generationens kärnkraft. Energimyndigheten bör få i uppdrag att utlysa ett sådant projekt. Av samma anledning föreslås anslaget öka med 100 miljoner kronor år 2021 och 100 miljoner kronor år 2022.
Moderaterna avvisar regeringens förslag om laddinfrastruktur längs större vägar till förmån för nytt anslag under utgiftsområde 20 Laddinfrastruktur, ett teknikneutralt stöd till laddinfrastruktur. Stödet ska vara teknikneutralt såtillvida att det ska kunna stötta investeringar i infrastruktur för koldioxidfria transporter som inte kan använda sig av traditionell infrastruktur för bensin och diesel. Det syftar till att säkerställa att nödvändig infrastruktur finns på plats för att en omställning av fordonsflottan ska kunna ske.
Anslaget föreslås minska med en miljon kronor år 2020. Moderaterna minskar anslaget till följd av att pris- och löneomräkningen reduceras med 50 procent för att finansiera andra prioriterade reformer i budgetmotionen. Mot denna bakgrund föreslås anslaget även minska med en miljon kronor år 2021 och en miljon kronor år 2022.
Anslaget föreslås minska med 300 miljoner kronor år 2020 genom en minskning av stödet till solceller.
Regeringens subventioner för att stimulera utbyggnaden av solceller har mött kraftig kritik av oberoende bedömare. Konjunkturinstitutet anser att stödet varken är kostnadseffektivt sett ur ett snävt solelsperspektiv eller ett bredare förnybarhetsperspektiv, och borde avskaffas.
Energimyndigheten gör bedömningen att stödet bör avskaffas, och hänvisar till att privatpersoner har möjligheten till ROT-avdrag och att företag generellt har bättre förutsättningar att få ekonomi i en solcellsinvestering även utan investeringsstödet.
Även branschorganisationen Svensk Solenergi förordar en utfasning av stödet till följd av sjunkande priser för solceller och en kraftig marknadstillväxt.
Moderaterna anser att en stegvis utfasning av stödet bör göras. Samtidigt som anslaget minskas bör subventionsgraden sänkas till 15 procent i enlighet med Energimyndighetens rekommendationer (Förenklad administration av solcellsstödet, ER 2018:19).
|
Lars Hjälmered (M) |
|
|
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) |
Lotta Olsson (M) |
|
Ann-Sofie Lifvenhage (M) |
|