Riksdagen anvisar anslagen för 2020 inom utgiftsområde 8 Migration enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Under decennier har svensk migrationspolitik präglats av brist på ansvarstagande, förståelse och långsiktighet. Politiska beslut har fattats utan ordentliga konsekvensanalyser, i strid mot det uppdrag som egentligen finns. I stället har fromma förhoppningar och naivitet tillåtits vara vägledande då regelverk och mottagningssystem utformats. Samtidigt har Migrationsverkets bedömningar i sin tur präglats av eskalerande otydlighet, godtycke och svag kontroll, inte sällan kopplat till brister i den politiska styrningen.
Detta har på många sätt lett till en ohållbar situation. Under 2010-talet har antalet beviljade uppehållstillstånd för studerande och arbetskraftsinvandrare legat på en relativt konstant nivå. Bristerna i systemen har dock öppnat upp för oseriösa migranter och arbetsgivare. Samtidigt har det återkommande rapporterats om toppstudenter och högkvalificerad arbetskraft med spetskompetens som drabbats av orimligt strikta tolkningar av dåligt skrivna lagar. Under samma period har vi sett en dramatisk ökning vad gäller asylsökande, trots att Sverige inte utgör närområde till någon krishärd. Kulmen kom under 2015 och föranledde den tillfälliga lag som gällt sedan juli 2016, och som juli 2019 förlängts i uppluckrad form. Trots upprepade löften om ”Europas lägstanivåer” har väldigt lite hänt i praktiken. Migrationsverkets prognos för 2019–2022 talar om ytterligare 255 000 asyl- och anhörigärenden som ska hanteras under en fyraårsperiod, volymmässigt alltså i paritet med invånarantalet i Malmö.
Det stora antalet migranter till Sverige har inneburit stora påfrestningar på samhället i stort och på kommunernas ekonomiska situation. Kombinationen av väl tilltagna bidragssystem med svagt ställda självförsörjningskrav har resulterat i höga kostnader och en kraftig belastning av de offentliga finanserna. Nya undantag för anhöriginvandring utan försörjningsplikt lägger nu ytterligare sten på bördan. Både socialt och ekonomiskt är samhället segregerat, med bristande tillit såväl mellan individer som till systemen.
Sverigedemokraterna vill vända utvecklingen och ge Sverige en fungerande och ansvarstagande migrationspolitik, utan kostsamma bidragssatsningar och fruktlösa integrationsprojekt. Det gäller nu att snabbt beta av balanserna i asylsystemet och öka takten på beslutsfattande och domstolsprövningar. Asylprocessen ska snarare ta veckor än år att genomföra, och kommunerna ska få ökat självbestämmande i mottagandet av asylsökande.
I enlighet med FN:s flyktingkonvention utgår Sverigedemokraternas flyktingpolitik från principen att en människa på flykt ska få skydd, och vår bestämda uppfattning är att det för att minimera lidande och förenkla skyddsprocessen bör ske i det första säkra land som kan nås. Sverigedemokraterna anser således att Sverige bör verka för en human flyktingpolitik som prioriterar de svagaste och mest utsatta grupperna i närområden där de akuta skyddsbehoven är som störst, vilket huvudsakligen hanteras under utgiftsområde 7. En förutsättning för detta är ett omedelbart avvecklande av den politik som gynnar dem som har fysisk styrka, ekonomi och kontakter att ta sig till Sverige. Målsättningen måste vara att antalet asylsökande från länder utan geografisk närhet till Sverige går mot noll. En positiv sidoeffekt av denna omställning till tidig och nära hjälp blir att den svenska staten och våra kommuner får en chans till återhämtning.
Som helhet ska regelverken gällande migration vara tydliga för alla som planerar att komma till Sverige. Oavsett om det gäller asyl-, anhörig-, arbetskrafts- eller studieinvandring ska villkor för vistelsen vara tydliga redan vid gränspassage. Ökat individuellt ansvar vid anhöriginvandring är en självklarhet, gällande sådant som bostad, försörjning och försäkringar.
För en långsiktigt hållbar migrationspolitik krävs en stark nationalstat med välfungerande institutioner och respekt för landets gränser. En återupprättad tillit till samhällskontraktet kräver ett stärkt medborgarskap med tydlighet rörande såväl rättigheter som skyldigheter för alla som vistas på svensk mark.
Målet ska vara en kontrollerad och hanterbar invandring, där utlänningar som söker sig till landet förväntas göra rätt för sig och är villiga att anpassa sig till Sverige. Med en sverigedemokratisk migrationspolitik kommer viktiga steg att tas för att åtgärda den situation som råder i dag, samt för att lägga grunden för en ansvarsfull politik som är långsiktigt hållbar.
Resultatet av sverigedemokratisk politik, både inom migration och i andra delar av samhället, kan redan under 2020 antas leda till minskade flöden av asylsökande till Sverige. Antalet asylsökande som återtar sin ansökan kan även det väntas öka, liksom antalet tidigare skyddsbehövande som väljer att återvända hem i stället för att ansöka om förlängning av uppehållstillstånd på grund av skydd.
Följden av det minskade trycket på Migrationsverkets asylprövningsenheter blir minskade balanser. Givet verkets prognoser är det troligt att balanserna utraderas tidigt 2021, medan flödena av nya asylsökande, och nya förlängningsansökningar, kan väntas ha minskat ännu mer. Dessutom är det troligt att antalet nya asylansökningar minskar i avsevärt högre takt än förlängningsansökningarna. Merparten ärenden kan således antas bestå av de senare, vilka är lättare – och därmed billigare – att avgöra. Därmed uppstår en överkapacitet hos Migrationsverket, och asylverksamheten kan fram till 2022 till större delen avvecklas, med stora besparingar som följd.
Den allra största delen av alla asylbeslut, och en stor del av övriga migrationsbeslut, överklagas efter avslag till migrationsdomstolarna. En avarbetning av balanserna hos Migrationsverket beräknas därmed föranleda ökad belastning för domstolsväsendet.
Migrationsverket och Domstolsverket uttryckte i Migrationsverkets juliprognos 2019 att regeringens tidigare föreslagna minskning av anslaget till domstolarna skulle komma att slå hårt mot dessa. Följden skulle bli att väntetiderna ökar drastiskt, och därmed också den tid som asylsökande försörjs som inskrivna i Migrationsverkets system. Det kan i sammanhanget nämnas att redan i dagsläget har uppemot en tredjedel av alla inskrivna hos Migrationsverket en överklagan på gång. I längden skulle således kostnaderna för mottagningssystemet med råge överskrida de eventuella besparingar som gjorts inom domstolsväsendet. I slutändan skulle dessutom en särskild kraftsamling behövas för att lösa krisen hos domstolarna.
I regeringens nuvarande budgetförslag har domstolarna visserligen beviljats viss kompensation, men fortfarande finns ett underskott sett till det aviserade behovet. Sverigedemokraterna föreslår därför ett tillskott för att garantera att domstolarna får alla förutsättningar för att genomföra en ordentlig insats och avarbeta ingående balanser.
Med minskade asylflöden, och snabb avarbetning både hos domstolarna och hos Migrationsverket, kommer antalet inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem minska redan under 2020, för att nästan helt försvinna till 2022. Detta möjliggör omfattande besparingar.
Parallellt med detta föreslår Sverigedemokraterna flera åtgärder som leder till ökad effektivitet och sparsamhet i mottagningssystemen, med billigare lösningar, ökade krav på självförsörjning samt vissa begränsningar i välfärdsutbudet till asylsökande. Detta leder i sin tur till ännu större besparingar.
Utöver drastiskt minskade inflöden av asylsökande förväntas Sverigedemokraternas politik också leda till fler definitiva avslagsbeslut. Dessutom läggs stort fokus på att försvåra möjligheten att leva utan tillstånd i landet. Detta får sammantaget följden att betydligt fler personer bedöms lämna landet än tidigare, både av fri vilja och med tvång. Sverigedemokraterna skjuter därför till resurser för att i högre utsträckning möjliggöra detta.
Ett led i arbetet med att omöjliggöra för personer att vistas illegalt i landet, i synnerhet då dessa personer kan antas utgöra en säkerhetsrisk, är utökade möjligheter till förvarstagande, något som i dag begränsas av såväl regelverk som resurser och de faktiska förvarsplatserna. Trots att läget varit på detta sätt under flera år har regeringen endast genomfört blygsamma satsningar på området. Politiken har också helt saknat ett långsiktigt perspektiv, med följden att ansvariga myndigheter haft svårt att planera inför framtiden.
I Migrationsverkets analys av kommande behov från juli 2019 fastslogs att den rådande politiken skulle medföra att Migrationsverket tvingas avveckla ett flertal av sina förvarsplatser om inte ytterligare medel anslogs, från dagens 458 till 243 år 2021. Migrationsverket påpekade att detta i sig skulle medföra ökade kostnader, samtidigt som man föreslog två alternativ: att stabilisera den nuvarande nivån på omkring 517 platser eller att utöka förvarskapaciteten till 617 platser år 2022. Regeringen har i sitt budgetförslag valt det förra alternativet. Sverigedemokraterna väljer i stället det senare: att utöka.
Sverigedemokraterna anser dock Migrationsverkets förslag för utökning vara alltför blygsamt. Även om betydligt fler verkställda utresor förväntas ske beräknas behovet av förvarsplatser öka och kvarstå på en hög nivå de kommande åren. Sverigedemokraterna föreslår därför att målet bör vara 1 000 förvarsplatser år 2022.
Samtidigt konstaterar vi att kostnaderna för förvaren tillåtits skjuta i höjden på senare år, utan att någon större kvalitetshöjning har identifierats. Sverigedemokraternas budgetförslag förutsätter därmed att Migrationsverket får till stånd utökningen av antalet förvarsplatser samtidigt som driftskostnaden per plats återgår till lägre nivåer.
För Sverigedemokraterna är det en självklarhet att all ansvarsfull flyktinghjälp också måste möjliggöra ett säkert och tryggt återvändande för den som så önskar. Redan i dag erbjuder Sverige ett visst återvandringsstöd, men det används i liten skala och är förhållandevis begränsat. Med vår politik ges Migrationsverket ett tydligt uppdrag att arbeta mer aktivt med återvändandeverksamhet. Utöver dagens stöd, i utbyggd skala, ingår också proaktivt arbete såsom informations- och utbildningsinsatser samt arbete med att utreda behov av och förbereda återuppbyggnadssatsningar av särskild vikt för återvändande. Därmed övertas och utvecklas delar av den verksamhet som i dag ryms inom anslaget Migrationspolitiska åtgärder.
Vidare omfördelas 800 miljoner kronor från generell biståndsverksamhet till ett nytt och specifikt anslag med särskilt fokus på biståndsverksamhet kopplat till återvändande. Häri ingår just återuppbyggnad av hemländer, men också återetableringsstöd, för att ge återvändande möjlighet att kunna återintegreras i hemlandet och därmed bidra till hemlandets tillväxt, samt under vissa omständigheter till direkt återvandringsstöd. Satsningen ska särskilt ses i ljuset av slutet av konflikten i Syrien, och det ökande antalet återvändande dit.
Precis som asylflödena väntas minska till följd av Sverigedemokraternas politik väntas också anhöriginvandringen minska. Även om olika fördröjningseffekter och äldre lagstiftning leder till minskad effekt, är det sannolikt att antalet nya anknytningsärenden minskar redan under 2020, och än mer 2021. Detta gäller i mindre grad även förlängningsärenden. Följden blir, precis som för asylverksamheten, att tillståndsprövningsenheterna med tiden drabbas av överkapacitet, vilket möjliggör viss avveckling och stora besparingar.
Sverigedemokraternas förslag om ett moratorium för beviljandet av medborgarskap leder i ett slag till att prövningsverksamheten i detta ärendeområde blir överflödig. När moratoriet upphör kommer det återigen finnas behov av prövningsresurser, men i och med förändrad lagstiftning är det sannolikt att behovet av prövningsresurser ändå kommer vara avsevärt mindre än de rekordvolymer som Migrationsverket i dag registrerar.
Till följd av de stora förändringar och besparingar som följer av allt det ovannämnda uppstår ett visst omställningsbehov för Migrationsverket. Detta medför givetvis ett behov av resurser, vilket innebär att besparingarna inte kan räknas in i sin helhet redan 2020. Utöver den anslagsminskning som sker då politiken når fullt genomslag avseende balanser sker alltså en viss minskning år 2021–2022 till följd av att Migrationsverkets verksamhet stabiliseras.
Tabell 1
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen (SD) |
|
|
1:1 |
Migrationsverket |
4 443 762 |
−293 500 |
|
1:2 |
Ersättningar och bostadskostnader |
4 936 000 |
−1 436 000 |
|
1:3 |
Migrationspolitiska åtgärder |
127 915 |
−127 915 |
|
1:4 |
Domstolsprövning i utlänningsmål |
781 903 |
+178 097 |
|
1:5 |
Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål |
249 831 |
−9 831 |
|
1:6 |
Offentligt biträde i utlänningsärenden |
402 150 |
−75 150 |
|
1:7 |
Utresor för avvisade och utvisade |
349 202 |
+300 000 |
|
1:8 |
Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar |
155 450 |
|
|
|
Nytt anslag |
|
|
|
2:1 |
Återvandring |
|
+800 000 |
|
Summa |
11 446 213 |
−664 299 |
|
1:1 Migrationsverket
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
–341 500 |
–1 539 000 |
–2 095 500 |
Migrationsverket tillförs resurser för omställning samt till återvändandeverksamhet, samtidigt som besparingar under samma år leder till en total sänkning av anslaget. Anslaget minskar än mer 2021 och 2022, i takt med att Sverigedemokraternas förslag leder till avarbetade balanser och färre nya ansökningar. 48 miljoner kronor tillförs för en särskild satsning hos Migrationsverket med syfte att få till stånd driften av fler förvarsplatser. Beräkningen utgår från Migrationsverkets prognos från juli 2019, alternativet Förvarutökning. Sverigedemokraterna föreslår dock att antalet förvarsplatser utökas mer än Migrationsverkets alternativ, varför ytterligare medel anslås. Samtidigt föreslås olika åtgärder som minskar kostnaderna per förvarsplats.
1:2 Ersättningar och bostadskostnader
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
–1 436 000 |
–3 270 000 |
–3 890 000 |
Anslaget sänks kraftigt i takt med att Sverigedemokraternas förslag på migrations- och välfärdsområdet minskar antalet inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem samt kostnaderna per inskriven.
1:3 Migrationspolitiska åtgärder
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
–127 915 |
–87 915 |
–54 014 |
Anslaget dras in i sin helhet och resurserna, såväl som ändamålet, omfördelas till 1:1.
1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
+178 097 |
|
–193 301 |
Anslaget höjs under 2020 för att täcka de behov som Migrationsverket och Domstolsverket uttryckt i syfte att avverka balanser. Från 2022 minskas anslaget till följd av ett minskat behov, i förhållande till nuvarande prognos.
1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
–9 831 |
–78 800 |
–145 300 |
Anslaget anpassas för 2020 till Migrationsverkets och Domstolsverkets behov, så som uttryckt i Migrationsverkets juliprognos. Därefter sänks anslaget i viss mån år 2021, och i större år 2022.
1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
–75 150 |
–77 150 |
–181 150 |
Anslaget anpassas för 2020 till Migrationsverkets och Domstolsverkets behov, så som uttryckt i Migrationsverkets juliprognos. Därefter sänks anslaget i viss mån år 2021, och i större år 2022.
1:7 Utresor för avvisade och utvisade
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
+300 000 |
+300 000 |
+300 000 |
Anslaget höjs över regeringens nivå under samtliga år, för att täcka ett ökat behov då fler utresor verkställs.
2:1 Återvandring
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
+800 000 |
+800 000 |
+800 000 |
Ett nytt anslag införs i syfte att möjliggöra och underlätta trygg och säker återvandring av personer som sökt skydd i Sverige när hemlandet stabiliseras.
Ändamål
Anslaget finansieras med medel från utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Medlen ska dock även fortsättningsvis ingå i Sveriges biståndsram och ska därmed användas till sådana åtgärder som lever upp till OECD:s biståndskommittés regler. Särskilda krav för detta anslag är att de därutöver bedöms bidra till ett välfungerande återvändande av personer vars skyddsbehov upphört.
|
Paula Bieler (SD) |
|
|
Jonas Andersson i Skellefteå (SD) |
Jennie Åfeldt (SD) |