Motion till riksdagen
2019/20:2649
av Patrick Reslow m.fl. (SD)

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen anvisar anslagen för 2020 inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

Bakgrund

Utbildning och forskning utgör några av de viktigaste områdena för att bibehålla och utveckla samhället. Vårt samhälle är beroende av ett bra och högkvalitativt utbild­ningssystem för att fungera och utvecklas.

I förskolan läggs grunden för barnens framtid. Vistelse i förskolan ska innebära bästa tänkbara omsorg, trygghet, stimulans för utveckling, lärande samt god vistelse- och arbetsmiljö för barn och personal. I många fall är personaltätheten för låg för att barnen ska få nödvändig trygghet, kontinuitet, uppmärksamhet och omsorg. Låg personaltäthet inverkar också till ökat antal sjukskrivningar, utbränd personal och hög personalomsättning, vilket är aktuellt på många håll. Förskollärare har exempelvis i Lärarnas tidning tagit upp problemen med brist på förskollärare, hög personalomsättning och ekonomiska nedskärningar.

Grundskolan utgör en viktig bas för såväl elever som samhället i stort, där barn och ungdomar växer, utvecklas samt inhämtar nödvändiga kunskaper.

I gymnasiet fördjupar eleverna de kunskaper de förvärvat i grundskolan. Den enskilde eleven beslutar inriktning inför det kommande yrkeslivet alternativt ser över möjligheten för eftergymnasiala studier. I detta skede är en tydlig koppling mellan skola, samhälle och yrkesliv av yttersta vikt i kombination med elevens tillgång till studie- och yrkesvägledning. Utbildning behöver i större utsträckning matchas efter arbetsmarknadens behov.

I grundskolan och gymnasieskolan finns i dag en problematik där välmående, arbetsmiljö och lärares situation försämrats i hög grad under senare år. De senast publicerade PISA-resultaten från 2015 (Programme for International Student Assessment) signalerade en vag uppgång. Nivån visar trots detta ett mycket svagt resultat i förhållande till svenska elevers resultat i tidigare studier och i jämförelse med elever i jämförbara länder.

Lärares arbetssituation behöver kraftigt förbättras och alla elever behöver få nödvändigt stöd. En tidigare i hög utsträckning oreglerad invandringspolitik har medfört negativa konsekvenser inom den svenska skolan. Antalet elever har ökat i klasserna, där resurser inte räcker till för den undervisning och det stöd som krävs. Många invandrade elever klarar inte att nå mål och goda resultat på grund av brister i svenska språket, brister i grundläggande kunskaper om det svenska samhället samt i många fall även brister i grundläggande kunskaper i skolämnena. Svenska elever som tidigare följt den svenska utbildningsvägen får i många fall inte det stöd eller den utbildning de behöver. Välmående, skolmiljö samt arbetsmiljö har enligt larm från elever, föräldrar, lärare samt i ett stort antal undersökningar försämrats. De senaste decennierna har klasserna vuxit, arbetsmiljön har blivit stökig och studieron har varit bristande. Skolinspektionens undersökning från år 2017 visade att nära 20 procent av Sveriges 15-åringar kände sig otrygga i skolan, endast 50 procent kände sig helt trygga i skolan och endast 14 procent av eleverna svarade att ordningsregler följs väl. Vidare lyftes fram att centrala brister i grundskolan var otrygghet och studieoro. Hot och våld från elever mot lärare har ökat.

År 2018 anmäldes 879 händelser om hot och våld i skolan till Arbetsmiljöverket. Det innebar en ökning från 767 anmälningar året innan. Så många som 224 incidenter i skolor de senaste fem åren innefattade knivar eller vapenliknande föremål. Detta är direkt alarmerande. Ett flertal åtgärder behöver genomföras avseende förbättringar i svensk grundskola.

I högre utbildning ska lärarledd undervisning värnas. Det säkerställer att kvaliteten i utbildningen inte går förlorad. Vidare behöver basanslagen ökas i kombination med satsningar vissa viktiga områden inom forskning.

Politikens inriktning

Sverigedemokraterna ser behov av en omstrukturering av skol- och utbildningsområdet där många satsningar behövs. Vissa av regeringens satsningar innebär otillräcklig och snedriktad politik. Det gäller exempelvis ”likvärdighetsbidraget” som är en ospecifice­rad satsning för vissa grupper, men där konkreta krav inte ställs på resultatförbättringar. Det finns heller inga belägg för att ”likvärdighetsbidraget” gett goda resultat sedan det infördes. Problemen i svensk skola har snarare ökat senare tid.

Satsningar behövs i stället på de områden där problemen är akuta. Vissa satsningar behöver vara riktade. Regeringen har vid presentationen av höstbudgeten påpekat att de gör färre riktade satsningar än tidigare. Det är anmärkningsvärt att regeringen inte satsat alls på vistelse- eller arbetsmiljön i förskolan. Inte heller vill regeringen satsa på att lösa problemen med ökad otrygghet och studieoro samt hot och våld i skolan. Konkreta finansiella satsningar för att åtgärda dessa problem uteblir.

Det är nödvändigt med en förskolemiljard och en trygghetsmiljard för att förbättra skolan. Förskolemiljarden omfattar en ökning av antalet förskolepersonal vilket kompletteras med satsning på förbättring av förskolepersonalens arbetsvillkor. I förskolan behöver även verksamheten stärkas så att alla barn får möjligheter och tillgång till det svenska samhället.

Trygghetsmiljarden innebär en satsning på ökade krav på skolor när det gäller ordning och studiero, utökade kontroller samt en förstärkning av systemet med undervisning vid sidan av ordinarie skola. Dessutom görs satsningar för att stärka lärares och övrig skolpersonals situation, vilket bidrar till bättre kontroll och ordning på situationen i skolan. Kompletteringar till detta behövs också gällande justeringar i skolans styrdokument så att det blir självklart att lärare och rektorer kan upprätthålla ordning i skolan.

Sverigedemokraternas satsningar

Förskola: Förskolemiljarden – öka antalet personal per barn

Tillräckligt antal förskolepersonal per barn är en viktig sak för att alla barn ska få den uppmärksamhet och omsorg som krävs. Antalet barn i förskolan har ökat med så många som 90 000 barn över en tioårsperiod. Många förskolor har för lite personal sett till antalet inskrivna barn mot vad som är optimalt, även om det ser olika ut beroende på region och kommun. Personaltätheten kan variera stort mellan olika förskolor och olika platser i landet. Problemen är stora på många håll med alltför liten personalstyrka. En mycket hög arbetsbelastning, underbemanning, för många bisysslor och mycket begränsade ekonomiska förutsättningar för den löpande verksamheten, utgör tyvärr en del av verkligheten inom förskolan. Detta har inte enbart lett till ökat antal sjukskriv­ningar, utbränd personal och hög personalomsättning utan även till försämrad trygghet och kontinuitet hos barnen. Sverigedemokraterna vill skapa möjligheten till ett maxtak på 5 barn per förskolepersonal, vilket medverkar till att förbättra vistelsen för barnen och arbetsförhållandena för personalen på förskolan.

Förskola: Värna om hälsan – slopa karensavdraget

Förskolepersonal är en viktig yrkeskår. Personalen behöver goda arbets- och anställ­ningsförhållanden. Inom förskoleverksamhet sprids förkylningar och annan smitta mellan barn och personal, detta genom att många möts i verksamheten, ofta på liten yta. Det bör vara självklart att varken barn eller personal ska vistas i verksamheten då man är sjuk utan vara hemma tills man är frisk. Karensavdraget som det är utformat i dag försvårar möjligheten att stanna hemma. Genom slopat karensavdrag för förskole­personal förbättras i större utsträckning möjligheterna att stanna hemma och bli frisk. Fördelarna är flera. Karensavdraget bidrar till ökad hälsa och välmående samt minskar eventuell stress hos personal som känner ansvar och behov av att arbeta samtidigt som man inte är frisk. Det minskar även smittspridning mellan personal och barn i de fall personal i stället är sjukskriven vid sjukdom. Slopat karensavdrag innebär ett sam­hälleligt ansvarstagande och månande om såväl förskolepersonal som barn och föräldrar.

Grundskola: Trygghetsmiljarden – ökade krav, kontroller och statligt skolövertagande samt stärkt system för undervisning utanför det ordinarie klassrummet

Skolinspektionen ska i större utsträckning göra oanmälda inspektioner med kravet att de missförhållanden som uppmärksammas skyndsamt ska åtgärdas. Kännbara konsekven­ser ska genomföras i de fall tillräckliga åtgärder uteblir. I de fall allvarliga missför­hållanden uppmärksammas ska täta återkontroller ske. Skolinspektionens rutiner gällande kravställning, kontroller, planering och uppföljning av åtgärder och besök behöver även utvecklas och öka. Flera skolverksamheter behöver kontrolleras oftare än vad som görs i dag. Detta gäller speciellt religiösa skolor. Skolinspektionen ska få större mandat, ansvar, utökad verksamhet och utökade resurser.

Det finns tyvärr skolor, främst i landets utsatta områden, som inte fungerar väl och som inte uppfyller minimikraven gällande trygghet, arbetsmiljö, upprätthållande av grundläggande svenska värderingar och god undervisning. Ytterst ansvarig för den enskilda skolan och dess resultat är skolans rektor. En kompetent rektor med gott ledarskap är grunden för en god arbetsmiljö och en väl fungerande verksamhet. Det finns exempel i andra länder, exempelvis Storbritannien, där skolorna leds av statligt tillsatta rektorer som fått ett omfattande mandat för att kunna förändra skolorna från grunden. Statligt skolövertagande vid påtagliga missförhållanden ska ske om skolan och utbildningen fungerar på oacceptabelt låg nivå.

Extra satsning behövs utöver det som redan finns, på jourklass för elever som har svårt att fungera i en normal skolsituation. Då dessa elever ges extra möjligheter till stöd och undervisning ges även övriga elever större möjligheter till studiero samt en lugn och trygg miljö i klassrummet. Ett tydligare mer grundlagt system med jourklasser och jourskolor ska införas. Det är aktuellt med jourklass i mindre orter och mindre skol­enheter där eleverna är få. I större orter och på större skolenheter där elevantalet är större är det aktuellt med mer permanent tillgång till jourskola.

Grundskola och fritidshem: Satsning på stödpersonal

Samtliga personalkategorier i skolan behöver stärkas, inte minst lärare där yrkesrollen behöver stärkas. En satsning på förstärkning av uppgifter och professioner utanför själva undervisningen i skolan behövs. Personal inom exempelvis it, administration och lokalansvar/vaktmästeri behöver utökas och stärkas.

Fritidshemsverksamheten är av stort värde för många barn och ungdomar. Liksom i grundskolan är vistelsemiljön, arbetsmiljön och personalens förhållanden viktiga. Personaltätheten behöver öka så att en personal maximalt har ansvar för 20 barn och ungdomar i verksamheten. En utökad möjlighet att bistå barn och ungdomar med läxläsning föreslås, och detta möjliggörs i större utsträckning då personaltätheten ökas.

Grundskola och fritidshem: Värna om hälsan slopa karensavdraget

Grundskollärare och fritidspedagoger behöver goda arbets- och anställningsför­hållanden. Förkylningar och annan smitta sprids mellan barn och personal. Det bör vara självklart att varken barn eller personal vistas i verksamheten då man är sjuk utan är hemma tills man är frisk. Karensavdraget som det är utformat idag försvårar möjligheten att stanna hemma. Genom slopat karensavdrag så möjliggörs i större utsträckning att stanna hemma och bli frisk. Karensavdraget bidrar till ökad hälsa och välmående och minskar eventuell stress hos personal som känner ansvar och behov av att arbeta samtidigt som man inte är frisk. Det minskar även smittspridning mellan personal och barn i de fall personal i stället är sjukskriven vid sjukdom. Slopat karensavdrag innebär ett samhälleligt ansvarstagande och månande om såväl förskolepersonal som barn och föräldrar. 

Grundskola: Obligatorisk fortbildning i hedersproblematik

Hedersproblematik har växt sig allt starkare i det svenska samhället under en längre tid, särskilt under de senaste årens omfattande invandring. Inte enbart i samhället i stort utan även i skolan har hedersproblematikens omfattning ökat. Värderingar och ageranden vilka strider mot grundläggande svenska normer har vuxit, framförallt i utsatta områden. Åtgärder mot detta behövs därför inom skolan där lärare och övrig skolpersonal i utsatta områden ska erhålla obligatorisk fortbildning i hedersproblematik. Utbildningen ska även ingå som en obligatorisk del av lärarutbildningen. Kunskapen ska stärka persona­len i deras yrkesroll där de på bästa sätt kan stödja utsatta elever och verka för att svenska grundläggande värderingar fortsatt gäller i skolan.

Grundskola och lärartjänster: Sverigedemokraternas karriärtjänstmodell

Lärares arbets- och anställningsvillkor behöver utvecklas och löneutvecklingen ska ställas i relation till detta. Regeringens modell för förstelärartjänster är ojämlik, då möjligheter till löneökning endast ges till förstelärare. Dessutom läggs en stor del av satsningen på ett mycket stort påslag till förstelärare i utsatta områden. Problemen i skolor i utsatta områden löses inte genom denna satsning. Arbetsmiljön måste stärkas för att lärare ska kunna trivas, arbeta och se till att skolresultaten höjs.

Sverigedemokraterna föreslår en karriärtjänstmodell, vilken baseras på utveckling, samordning, mentorskap och krav på höjning av elevresultat. Karriärtjänstmodellen ska vara dynamisk och kunna utvecklas successivt i flera steg genom olika karriärnivåer. Den ska gälla i hela landet eftersom alla platser i landet och alla elever är lika viktiga. Den summa som satsas på denna karriärtjänstmodell ska kompletteras med exempelvis satsning på stödpersonal, vilket innebär en stor avlastning för lärare, så att lärare kan fokusera mer på undervisningen.

Grundskola: Kunskapsutveckling istället för regeringens ”likvärdighetsbidrag”

Regeringen har lagt en stor ospecificerad satsning på ett så kallat likvärdighetsbidrag. Satsningen har noterats ospecificerat för att få ”användas till utgifter som syftar till att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i förskoleklassen och grundskolan”. Satsningar behöver vara jämlika, tydligt formulerade, välplanerade och strukturerade och ha tydliga syften och mål. Regeringens satsning kan läsas som att den dels kan användas till allt från att utjämna socioekonomiska faktorer till höjda lärarlöner. Bidrag behöver vara mer specificerade och riktade för att bli slagkraftiga. En stor del av bidraget ska därför tas bort till förmån för konkreta satsningar som medverkar till kunskapsutveckling. Detta är Sverigedemokraternas satsningar: Trygghetsmiljard med ökade kontroller samt krav och stärkning av systemet med jourklasser och jourskola, fortbildning i hedersproblematik, karriärtjänstesatsning och satsning på stödpersonal, slopande av karensavdraget, utökning av SYV studie- och yrkesvägledning, läxhjälp och utökad personaltäthet på fritidshem.

Grundskola och gymnasium: Utökning av SYV studie- och yrkesvägledning

Det är viktigt att elever hittar rätt i valen av vidareutbildning till framtida yrkesväg. Samtidigt bör detta matchas så effektivt som möjligt mot arbetsmarknaden. Studie- och yrkesvägledningen ska såväl i grund- och gymnasieskolan som på komvux stärkas och effektiviseras. Studie- och yrkesvägledarnas roll och ansvar behöver förtydligas och samordnas, kompetensutveckling behöver möjliggöras, digitalt vägledningsstöd behöver utvecklas och karriärvägledningsperspektivet behöver förstärkas i olika skolämnen.

Skolverksamhet och elevers skolvardag ska ha koppling till arbetsmarknaden. Det är av vikt att skolans olika professioner samverkar inom områden som berör yrkeslivet och de områden som studie- och yrkesvägledare ansvarar för. Samhällsorienterande ämnen ska innehålla och garantera delaktighet och samverkan med studie- och yrkesvägledare.

Grund- och gymnasieskola: Stärk elevhälsans roll

Den psykiska ohälsan hos barn och unga ökar kraftigt, vilket kräver ett flertal åtgärder som kan möta och förebygga framtida psykiska besvär i ett tidigt stadie. Elevhälsan ansvarar i dag för både den fysiska och den psykiska hälsan hos barn och har i sin roll stora möjligheter att påverka och vända den pågående trenden med ökad psykisk ohälsa.

Med anledning av detta finns det goda skäl att utreda hur elevhälsan kan stärkas och ges bättre förutsättningar att möta, och vid behov behandla, elever som mår psykiskt dåligt.

Det finns därför anledning att utreda möjligheten att införa kontinuerliga bedöm­ningar av psykisk och psykosocial hälsa inom grund- och gymnasieskolan för att kunna fånga upp elever som behöver stöd och behandling.

En annan viktig aspekt är att befintliga behandlingsresurser inte ska begränsas till enbart barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Långa köer till BUP kan motverkas om behandlingskompetens i högre utsträckning kan finnas tillgänglig på plats i skolorna. Det är ytterst viktigt att utreda detta skyndsamt. Ökad kunskap om psykisk ohälsa är grundläggande och kan ha stor betydelse för främjande av problemlösningsförmåga och känslomässig utveckling. Preventiva och hälsofrämjande insatser med syfte att stärka den psykiska hälsan och minska antalet självmord måste lyftas fram. Om ungdomar ges möjligheter att utveckla sina emotionella färdigheter och kunskaper om psykisk hälsa, får de bättre förutsättningar att möta svårigheter i livet. Utökat stöd till kunskaps­byggande insatser måste därför ses över.

Gymnasium och vuxenutbildning: Teknikbrygga – praktik för arbetslösa ungdomar

Det behövs ytterligare satsning på utbildning och möjligheter kopplat till tekniska yrken. Ungdomar som inte erhållit jobb efter avslutad teoretisk utbildning ska erbjudas en andra chans att bli anställningsbara i industrin genom en så kallad teknikbrygga. Under två terminer stärker eleven sina kunskaper i teoretiska och praktiska ämnen varefter man genomför en termin med statligt finansierad praktik hos en lokal industri.

Högre utbildning: Ökat antal undervisningstimmar

Inom högre utbildning är egenansvar och självstudier inom utbildningen viktigt. Lika viktigt är att det förekommer lärarledd undervisning i tillräcklig utsträckning. Lärare inom högre utbildning är experter inom sina områden – studeranden behöver självklart få så stor del av deras expertis som möjligt. Det är välkänt att det inte räcker med självstudier eller enstaka metoder för inlärning utan att olika pedagogiska och metodo­logiska grepp främjar inlärning och kunskapsinhämtning även på högre nivå. Av denna anledning behöver lärartäthet och lärarledd undervisning öka.

Högre utbildning: Inför nationella prov i lärarutbildningarna

Lärarutbildningarna behöver styras utifrån ett kvalitetsperspektiv och utvärderas i större utsträckning, inte minst för att stärka läraryrket och höja attraktionskraften för yrket. Intagningspoängen behöver höjas, färre studenter ska antas via högskoleprovsresultat och inträdesprov och nationella prov till lärarutbildningen behöver införas. Nationella prov ska hållas en gång per läsår, med syftet att kvalitetsstyra utbildningen, medverka till högre kunskapsnivå och ge större likvärdighet i bedömningen.

Högre utbildning och forskning: Avskaffa produktivitetsavdraget

Under 1990-talet infördes ett produktivitetsavdrag för högskoleväsendet vilket innebar att anslagen till högskolorna skulle få ett avdrag motsvarande den summa som den privata tjänstesektorn lyckats effektivisera sin verksamhet de senaste 10 åren. Utbild­ningarna med tillhörande administration ska vara effektiva. Effektivisering är positivt men för att bibehålla kvalitet inom utbildning kan inte effektivisering drivas alltför långt. Produktivitetsavdraget ska därför avskaffas.

Högre utbildning och forskning: Öka basanslaget

Anslag ska förmedlas direkt till lärosätena istället för att de vetenskapliga råden fördelar dessa. I dag sker en direktfinansiering på 45 procent av forskningen på lärosätena. För att erhålla en högkvalitativ och självständig forskning ska andelen basanslag uppgå till ungefär 60 procent på våra högskolor, vilket är vanligt för de mest framgångsrika utländska universiteten. Graden av externfinansiering och riktade anslag är för hög. Basanslagens andel av de totala anslagen skall öka. Detta kommer att få en gynnsam effekt på forskningens kvalitet och lärosätenas självständighet, och dessutom skulle fler forskare få tryggare karriärvägar inom högskoleväsendet.

Forskning: Satsning på rymdforskning och rymdverksamhet

Samhällsnyttan med rymdforskning och rymdverksamhet är stor, exempelvis inom all kommunikationsteknologi och inom krisberedskap. Rymdstyrelsen är i behov av satsningar för att möjliggöra konkurrensförmåga internationellt på området rymdverk­samhet. Tillskott är även nödvändigt för möjligheten att delta inom olika forsknings­projekt. För att öka Sveriges möjligheter till medverkan, konkurrens, att utveckla ny teknologi, få möjlighet till ny marknad och nya jobbtillfällen, satsas extra på rymdforskningen och rymdverksamheten.

Flera satsningar

En levande landsbygd är av vikt för att hela Sverige ska leva. Det innebär bland annat att människor kan bo, arbeta och resa samt att servicefunktioner finns över hela landet, inte enbart i och kring de större tätorterna. Servicefunktioner och grundläggande samhällsfunktioner behövs då även i glesbygd där skolverksamhet är ett exempel på en sådan funktion. En satsning på stöd till glesbygdsskolor görs. Medel kan ges som stöd för möjlighet att fortsätta verksamhet där tillfälligt sviktande elevunderlag hotar nedläggning av en mindre skola.

Sameskolan innebär viktig verksamhet. Förvaltningen har misskötts av Sameskol­styrelsen vilken uppvisat ett underskott i verksamheten under flera års tid och varit beroende av tillfälliga tillskott. Regeringen budgeterade för ökat tillskott. Konsekvenser för misskötseln bör i stället genomföras och krav ställas på att förvaltningen ändras.

Det statliga anslaget ska dras in för Nationella sekretariatet för genusforskning. Omotiverade tidigare påslag för Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå vid Konstfack samt Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå på Kungliga Musikhögskolan avslås.

Anslag till Forskning och forskningsinformation vid Vetenskapsrådet minskas. Forskning behöver i större utsträckning finansieras genom ett statligt forskningsinstitut. Detta görs i flera framstående länder. Större satsningar kan göras på det befintliga Rise (Research Institutes of Sweden), statens ägarbolag för delägande i svenska industri­forskningsinstitut. Genom ökad satsning möjliggörs för Rise att utöka sin verksamhet samt utveckla kvaliteten i satsningarna som ett led i vår strävan att främja företagsnära, tillväxtdrivande forskning.


Anslag

Anslagsförslag 2020 för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Tabell 1

Tusental kronor

Ramanslag

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen (SD)

1:1

Statens skolverk

1 135 892

 

1:2

Statens skolinspektion

443 484

+500 000

1:3

Specialpedagogiska skolmyndigheten

762 437

 

1:4

Sameskolstyrelsen

51 579

−15 000

1:5

Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet

3 911 093

+1 000 000

1:6

Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan

314 806

 

1:7

Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m.

3 903 000

+1 300 000

1:8

Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m.

190 720

 

1:9

Bidrag till svensk undervisning i utlandet

108 015

 

1:10

Fortbildning av lärare och förskolepersonal

380 026

+25 000

1:11

Fler anställda i lågstadiet

985 500

 

1:12

Skolforskningsinstitutet

24 387

 

1:13

Praktiknära skolforskning

18 543

 

1:14

Bidrag till lärarlöner

4 670 100

−2 670 000

1:15

Särskilda insatser inom skolområdet

163 418

 

1:16

Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling

4 885 500

−3 000 000

1:17

Bidrag till vissa studier

17 525

 

1:18

Statligt stöd till vuxenutbildning

2 372 422

 

1:19

Myndigheten för yrkeshögskolan

125 594

 

1:20

Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning

2 832 754

 

2:1

Universitetskanslersämbetet

156 376

 

2:2

Universitets- och högskolerådet

202 273

 

2:3

Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

1 849 467

 

2:4

Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

2 259 049

 

2:5

Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

2 165 339

 

2:6

Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

2 322 628

 

2:7

Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

2 206 210

 

2:8

Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

1 664 258

−8 000

2:9

Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

1 812 675

 

2:10

Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

1 709 980

 

2:11

Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

1 463 101

 

2:12

Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

1 186 882

 

2:13

Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

1 626 821

 

2:14

Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

1 022 080

 

2:15

Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

747 524

 

2:16

Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå

1 663 040

 

2:17

Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

1 216 582

 

2:18

Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå

1 712 345

 

2:19

Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

706 999

 

2:20

Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

416 790

 

2:21

Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

695 550

 

2:22

Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

260 690

 

2:23

Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

1 111 214

 

2:24

Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå

359 084

 

2:25

Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

830 106

 

2:26

Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

286 796

 

2:27

Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

583 130

 

2:28

Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå

262 470

 

2:29

Malmö universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

979 794

 

2:30

Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

255 672

 

2:31

Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

262 700

 

2:32

Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå

104 401

 

2:33

Mälardalens högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

634 451

 

2:34

Mälardalens högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå

131 692

 

2:35

Stockholms konstnärliga högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

208 588

 

2:36

Stockholms konstnärliga högskola: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå

52 014

 

2:37

Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

111 379

 

2:38

Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå

39 351

 

2:39

Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

523 023

 

2:40

Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå

89 468

 

2:41

Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

446 239

 

2:42

Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå

87 804

 

2:43

Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

478 704

 

2:44

Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på forskarnivå

109 671

 

2:45

Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

414 196

 

2:46

Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på forskarnivå

80 014

 

2:47

Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

417 497

 

2:48

Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på forskarnivå

69 565

 

2:49

Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

321 195

 

2:50

Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå

57 159

 

2:51

Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

383 154

 

2:52

Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå

77 105

 

2:53

Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

169 115

 

2:54

Konstfack: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå

20 318

−9 000

2:55

Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

67 365

 

2:56

Kungl. Konsthögskolan: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå

11 571

 

2:57

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

137 058

 

2:58

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå

20 419

−10 000

2:59

Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

440 002

 

2:60

Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå

92 836

 

2:61

Försvarshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

36 540

 

2:62

Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå

21 439

 

2:63

Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet

3 537 450

 

2:64

Särskilda utgifter inom universitet och högskolor

860 473

 

2:65

Särskilda medel till universitet och högskolor

456 723

 

2:66

Ersättningar för klinisk utbildning och forskning

2 681 459

 

2:67

Särskilda bidrag inom högskoleområdet

46 674

 

3:1

Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation

6 035 846

−300 000

3:2

Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer

360 061

 

3:3

Vetenskapsrådet: Förvaltning

167 731

 

3:4

Rymdforskning och rymdverksamhet

1 112 356

+300 000

3:5

Rymdstyrelsen: Förvaltning

35 448

 

3:6

Institutet för rymdfysik

57 106

 

3:7

Kungl. biblioteket

414 482

 

3:8

Polarforskningssekretariatet

49 636

 

3:9

Sunet

49 183

 

3:10

Överklagandenämnden för etikprövning

5 363

 

3:11

Etikprövningsmyndigheten

42 663

 

3:12

Nämnden för prövning av oredlighet i forskning

8 200

 

3:13

Särskilda utgifter för forskningsändamål

88 995

 

4:1

Internationella program

81 589

 

4:2

Avgift till Unesco och ICCROM

30 886

 

4:3

Kostnader för Svenska Unescorådet

10 645

 

4:4

Utvecklingsarbete inom områdena utbildning och forskning

35 143

 

 

Nya anslag

 

 

5:1

Stöd till glesbygdsskolor

 

+360 000

5:2

Slopat karensavdrag förskola

 

+300 000

5:3

Utökning av SYV grundskolan och gymnasieskolan

 

+125 000

5:4

Slopat karensavdrag grundskola och fritids

 

+200 000

5:5

Jourklass/jourskola

 

+500 000

5:6

Utökad personaltäthet fritidshem

 

+370 000

5:7

Teknikbrygga

 

+190 000

5:8

Ökad lärartäthet och undervisningstimmar högre utbildning

 

+250 000

5:9

Avskaffa produktivitetsavdraget

 

+350 000

6:1

Nationella prov lärarutbildningen

 

+25 000

6:2

Ökat basanslag

 

+300 000

6:3

Tekniskt forskningsinstitut

 

+125 000

6:4

Skolhälsovård

 

+305 100

 

Summa

83 315 865

+513 100

1:2 Statens skolinspektion

 

Förslag 2020

Beräknat 2021

Beräknat 2022

Avvikelse från regeringen

+500 000

+500 000

+500 000

Anslaget höjs för att genomföra delar av Trygghetsmiljarden, med utökning av kontroller, oanmälda besök, uppföljningar, utveckling av rutiner samt statligt skolövertagande med statligt tillsatt rektor.

1:4 Sameskolstyrelsen

 

Förslag 2020

Beräknat 2021

Beräknat 2022

Avvikelse från regeringen

−15 000

−15 000

−15 000

Regeringens anslagshöjning till Sameskolstyrelsen på grund av övertrassering tas bort.

1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet

 

Förslag 2020

Beräknat 2021

Beräknat 2022

Avvikelse från regeringen

+1 000 000

+1 000 000

+1 000 000

Regeringens satsning på lärarassistenter tas bort. Anslaget höjs i övrigt för att förstärka åtgärder som it-stöd och administrativ personal med flera professioner som avlastar lärare.

1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m.

 

Förslag 2020

Beräknat 2021

Beräknat 2022

Avvikelse från regeringen

+1 300 000

+1 300 000

+1 300 000

Satsningen innebär möjliggörande av ett maxtak på 5 barn per förskolepersonal vilket innebär en personalökning i förskolan som helhet. RUT dnr 2019:811.

1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal

 

Förslag 2020

Beräknat 2021

Beräknat 2022

Avvikelse från regeringen

+25 000

+25 000

+25 000

Satsningen innebär kostnader för införande av obligatorisk fortbildning om hedersproblematik för skolpersonal i utsatta områden.


1:14 Bidrag till lärarlöner

 

Förslag 2020

Beräknat 2021

Beräknat 2022

Avvikelse från regeringen

−2 670 000

−2 868 000

−2 852 000

Regeringens satsning på förstelärartjänster dras in och ersätts med ett nytt system för löneökningar inom en karriärtjänst som möjliggörs för lärare i alla områden.

1:16 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling

 

Förslag 2020

Beräknat 2021

Beräknat 2022

Avvikelse från regeringen

−3 000 000

−3 000 000

−3 000 000

Avdraget avser del av regeringens ospecificerade ojämlika satsning på likvärdighetsbidraget. Konkreta satsningar är i stället riktade, bland annat Trygghetsmiljarden och stödpersonal.

2:8 Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

 

Förslag 2020

Beräknat 2021

Beräknat 2022

Avvikelse från regeringen

−8 000

8 000

8 000

Avdraget avser nedläggning av det nationella sekretariatet för genusforskning.

2:54 Konstfack: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå

 

Förslag 2020

Beräknat 2021

Beräknat 2022

Avvikelse från regeringen

−9 000

−9 000

−9 000

Avdraget avser omotiverat påslag av regeringen. En satsning görs i stället totalt på ökat basanslag till högre utbildning och universitetsforskning.

2:58 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå

 

Förslag 2020

Beräknat 2021

Beräknat 2022

Avvikelse från regeringen

−10 000

−10 000

−10 000

Avdraget avser omotiverat påslag av regeringen. En satsning görs i stället totalt på ökat basanslag till högre utbildning och universitetsforskning.

3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation

 

Förslag 2020

Beräknat 2021

Beräknat 2022

Avvikelse från regeringen

−300 000

−300 000

−300 000

Minskning av anslag till Vetenskapsrådet görs på grund av att verksamheten är överfinansierad. Ett ökat basanslag görs i stället till högre utbildning och forskning.


3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet

 

Förslag 2020

Beräknat 2021

Beräknat 2022

Avvikelse från regeringen

+300 000

+300 000

+300 000

Satsningen innebär tillskott till Rymdstyrelsen för att möjliggöra att nå målen för svensk rymdforskning och rymdverksamhet, för konkurrenskraft internationellt och möjlighet att delta inom olika forskningsprojekt.

5:1 Stöd till glesbygdsskolor

 

Förslag 2020

Beräknat 2021

Beräknat 2022

Avvikelse från regeringen

+360 000

+360 000

+360 000

Stödet innebär satsning på att skolor i glesbygd, skolor med lågt tillgänglighetsindex, med risk för nedläggning på grund av sviktande elevunderlag och ekonomi, fortsatt ska kunna drivas. RUT dnr 2019:736.

5:2 Slopat karensavdrag förskola

 

Förslag 2020

Beräknat 2021

Beräknat 2022

Avvikelse från regeringen

+300 000

+300 000

+300 000

Satsningen avser slopat karensavdrag för förskolepersonal. RUT dnr 2019:721.

5:3 Utökning av SYV grundskolan och gymnasieskolan

 

Förslag 2020

Beräknat 2021

Beräknat 2022

Avvikelse från regeringen

+125 000

+125 000

+125 000

Satsningen innebär utökning av SYV studie- och yrkesvägledares funktion och utökning av elevernas tillgång till SYV inom grund- och gymnasieskola.

5:4 Slopat karensavdrag grundskola och fritids

 

Förslag 2020

Beräknat 2021

Beräknat 2022

Avvikelse från regeringen

+200 000

+200 000

+200 000

Satsningen avser slopat karensavdrag för grundskollärare och fritidshemspedagoger. RUT 2019:731.

5:5 Jourklass/jourskola

 

Förslag 2020

Beräknat 2021

Beräknat 2022

Avvikelse från regeringen

+500 000

+500 000

+500 000

Satsningen ingår i Sverigedemokraternas trygghetsmiljard för skolan. På post 5:5 avser satsningen att stärka upp, utveckla och utöka ett system för jourklasser och jourskolor för ökad trygghet och ökat elevstöd.


5:6 Utökad personaltäthet fritidshem

 

Förslag 2020

Beräknat 2021

Beräknat 2022

Avvikelse från regeringen

+370 000

+430 000

+500 000

Satsningen avser utökad personaltäthet inom fritidshemsverksamhet, där personal maximalt ska ha ansvar för 20 barn/ungdomar. RUT 2019:751.

5:7 Teknikbrygga

 

Förslag 2020

Beräknat 2021

Beräknat 2022

Avvikelse från regeringen

+190 000

+190 000

+190 000

Satsningen avser statligt finansierad praktik på en termin, till arbetslösa ungdomar. RUT 2019:748.

5:8 Ökad lärartäthet och undervisningstimmar högre utbildning

 

Förslag 2020

Beräknat 2021

Beräknat 2022

Avvikelse från regeringen

+250 000

+250 000

+250 000

Satsningen avser ökning av antalet undervisningstimmar inom vissa högre utbildningar.

5:9 Avskaffa produktivitetsavdraget

 

Förslag 2020

Beräknat 2021

Beräknat 2022

Avvikelse från regeringen

+350 000

+350 000

+350 000

Summan avser avskaffande av produktivitetsbidraget. RUT 2019:749.

6:1 Nationella prov lärarutbildningen

 

Förslag 2020

Beräknat 2021

Beräknat 2022

Avvikelse från regeringen

+25 000

+25 000

+25 000

Satsningen avser kostnader för införande av nationella prov inom lärarutbildningarna.

6:2 Ökat basanslag

 

Förslag 2020

Beräknat 2021

Beräknat 2022

Avvikelse från regeringen

+300 000

+300 000

+300 000

Summan avser en ökning av basanslaget till högre utbildning och universitetsforskning.

6:3 Tekniskt forskningsinstitut

 

Förslag 2020

Beräknat 2021

Beräknat 2022

Avvikelse från regeringen

+125 000

+125 000

+125 000

Satsningen avser förstärkning till det statliga forskningsinstitutet Rise.


6:4 Skolhälsovård

 

Förslag 2020

Beräknat 2021

Beräknat 2022

Avvikelse från regeringen

+305 100

+305 100

+305 100

Satsningen avser utökning av skolhälsovården i syfte att möta ett ökat behov och att avlasta barn- och ungdomspsykiatrin, BUP.

 

 

Patrick Reslow (SD)

 

Robert Stenkvist (SD)

Michael Rubbestad (SD)

Jörgen Grubb (SD)

Ebba Hermansson (SD)

Clara Aranda (SD)

Linda Lindberg (SD)

Richard Jomshof (SD)