Riksdagen anvisar anslagen för 2020 inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Det finns betydande orosmoln och signaler om att Sverige tappar i konkurrenskraft gentemot jämförbara länder i Europa. Samtidigt hårdnar även konkurrensen från växande ekonomier i framför allt Asien.
Sverige ska även fortsatt vara en avancerad kunskapsekonomi och en stark industrination. Den moderna kunskapsekonomin är präglad av snabba teknologiskiften och Sverige måste ta sig an dessa utmaningar för att förbli innovativt och konkurrenskraftigt.
Entreprenörer skapar nya affärsmöjligheter och lägger grunden för nya innovativa företag i Sverige. Därför behövs tydliga och långsiktiga spelregler för hela näringslivet, för såväl stora som små företag och det är angeläget att företagen ges möjligheter att verka på en marknad med tydliga ramverk men utan onödigt regelkrångel. Det är så framtidens välstånd byggs.
En analys av den statliga myndigheten Tillväxtanalys rörande Vinnovas satsningar på små och medelstora innovationsdrivna företag utgör underlag för att ifrågasätta hur effektiv denna stödjande verksamhet är. Rent generellt bör diskussionen om tillväxt och innovation sannolikt föras bortom statliga, skattefinansierade satsningar. När detta konstaterats vill Sverigedemokraterna understryka att frågan bör genomlysas grundligt innan man radikalt ändrar förutsättningarna för Vinnova och de företag som får stöd från denna myndighet. Tills det är genomfört menar vi att det ändock finns goda skäl för sänkta budgetanslag.
I enlighet med ovanstående resonemang (1:1) budgeterar Sverigedemokraterna med ett lägre anslag.
Det återfinns en stor differens mellan regeringens anslagsförslag och Tillväxtverkets eget uppskattade behov av finansiering. Sverigedemokraterna finner det därför rimligt att till viss del gå Tillväxtverkets önskan till mötes – inte minst sett till det ökade antalet uppdrag och myndighetens ambitioner gällande vidareutveckling av verksamt.se.
Mot bakgrund av Sverigedemokraternas förslag gällande förbättringar för funktionsnedsatta på arbetsmarknaden bör Tillväxtverket tillföras resurser för att öka kunskapen och möjligheterna som finns att starta så kallade sociala företag. Vi föreslår därför att Tillväxtverket tillförs 20 miljoner kronor år 2020 för detta ändamål.
Myndigheten Tillväxtanalys står för rapporter och analyser som är viktiga redskap för att beslutsfattare ska kunna ta välgrundade beslut gällande tillväxtpolitik. Myndighetens omvärldsanalyser, vilka sker bland annat genom ett antal utlandsbaserade kontor, är också ett stöd för politiken såväl som näringslivet som verkar på den internationella marknaden. Sverige är ett exportberoende land och Sverigedemokraterna ser goda möjligheter i att exporten med vår politik kan växa.
Visit Sweden är Sveriges kommunikationsföretag med uppdrag att marknadsföra Sverige internationellt och bidra till att stärka Sveriges varumärke för att få fler att turista här. Turistbranschen har en stor potential och vi menar att det därför är viktigt att satsa på en konkurrenskraftig infrastruktur, förenklade regelverk och att stimulera till investeringar, utbildning och attraktionskraft utomlands såväl som inrikes. Den anslagshöjning som är föreslagen syftar till att initiera en sådan ambitionshöjning.
Myndigheten pekar på flera områden inom deras verksamhetsområde som är i behov av förstärkning. Av dessa vill vi särskilt framhålla följande områden som prioriterade:
hållbara hav och blå tillväxt
hållbart samhällsbyggande i hela landet
ökat engagemang som huvudman för efterbehandling av förorenade områden
tryggad dricksvattenförsörjning
nationell geodatastrategi.
Sverigedemokraterna identifierar gruvdrift och mineralhantering som ett nyckelområde inom svenskt näringsliv. I enlighet med ovanstående resonemang föreslår Sverigedemokraterna ett höjt anslag till Sveriges geologiska undersökning med 65 miljoner kronor för 2020 och 82 miljoner kronor 2021 och 2022 i förhållande till regeringens förslag.
Forskning och utveckling är nödvändig för att utveckla geovetenskaplig kunskap syftande till att Sverige skall kunna hävda sig i utvecklingen av nya teknik- och miljölösningar och kunna tillskapa nya arbetstillfällen med bibehållen konkurrenskraft parallellt med en hållbar samhällsutveckling baserat på den svenska naturens förutsättningar.
Sverigedemokraterna ökar ambitionen gällande riktad forskning kring en hållbar utveckling av mineralnäringen i syfte att även här stärka den svenska konkurrenskraften inom området. Utveckling och innovation inom områden som hantering och utnyttjande av gruvavfall, cirkulära flöden och minskade koldioxidutsläpp är nödvändigt för att klara miljöarbetsmålen och krav som näringen ställs inför.
I enlighet med ovanstående resonemang (1:9) föreslår Sverigedemokraterna ett höjt anslag till geovetenskaplig forskning med 19 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Sverigedemokraterna vill tilldela Bolagsverket ett anslag om åtta miljoner kronor för att myndigheten ska kunna stärka sitt arbete mot ekonomisk brottslighet. I Bolagsverkets budgetunderlag för 2020–2022 beskriver de sin vilja att tilldelas ett anslag på denna nivå för ”arbetet med ekonomisk brottslighet, som omfattar utveckling och förvaltning av ett analysverktyg samt utökade kontroller i handläggningen”, detta är ett viktigt arbete som bör tilldelas önskat anslag.
Sverigedemokraterna ser ett behov av att generellt lyfta de naturvetenskapliga institutionerna i Sverige och just Ingenjörsvetenskapsakademien anser vi fyller en angelägen samhällsfunktion. Samtidigt har bidraget till Ingenjörsvetenskapsakademien legat konstant på 8 miljoner kronor under flera år. Anslaget föreslås därför öka med 1 miljon kronor.
Konkurrensverkets analys rörande behovet av utökat arbete mot korruption är klok och tilldelas därför det önskade anslaget om 15 miljoner för detta efterfrågade arbete. Konkurrensverket nämner i sitt budgetunderlag för 2020–2022 att de allt oftare misstänker korruption i samband med deras tillsynsverksamhet i alla typer av ärenden. Genom denna anslagshöjning kan insatserna förstärkas.
Genom utökade anslag till konkurrensforskning kan vi i högre utsträckning säkerställa en effektiv konkurrens i både offentlig och privat verksamhet, samt förbättra de offentliga upphandlingarna och minimera bortslösade skattemedel. För detta ändamål föreslås anslaget öka med 2 miljoner kronor. Dessa två miljoner väger inte minst upp för regeringens förslag om minskade anslag om två miljoner för 2020–2022 jämfört med årets anslag.
Den teknologiska utvecklingen är i dag väsentligt annorlunda än vad den har varit tidigare i mänsklighetens historia. Det som skiljer vår tids teknologiska utveckling från tidigare är att den är exponentiell, vilket innebär att en teknologis utvecklingstakt går från 1 till 2, 2 till 4, 4 till 8 och så vidare. På endast sju dubbleringar har teknologier med en sådan utvecklingskurva ökat med över 100 gånger i kraftfullhet.
Det är framförallt informationsbaserade teknologier som följer denna utvecklingskurva och allt eftersom fler teknologier blir informationsbaserade faller de under en exponentiell utvecklingstakt. Några teknologiska områden som benämns som omdanande eller exponentiella är bioinformatik, datorteknologi, nätverk och sensorer, artificiell intelligens, robotteknologi, digital tillverkning, medicin samt nanomaterial och nanoteknologi.
Dessa områden anses av somliga besitta potentialen att tillgodose människors behov av hälsosam mat, rent vatten, energi, medicin, sjukvård och utbildning. Ytterligare en aspekt av dessa teknologier är att de har en kumulativ verkan – när framsteg sker inom en teknologi påverkar det potentialen hos andra teknologier. Detta innebär att det är meningsfullt och relevant att förhålla sig till dessa teknologier såsom en helhet och inte enbart som självständiga teknologiområden.
För att Sverige ska kunna ligga i framkant bör därför ett nationellt råd inrättas med sakkunniga experter vars uppgift blir att arbeta med exponentiella teknologier samt andra viktiga teknologiområden.
I Sverige finns hjälp att få om man vill starta ett företag, så kallat starta eget-bidrag. För att få detta krävs dock att man är arbetslös och står långt från arbetsmarknaden. Vi vill inrätta ett nytt system där man i stället som yrkesverksam, under vissa förutsättningar, ska ha rätt att ta tjänstledigt från ett arbete för att försöka förverkliga sin företagsidé och där man ges ekonomiska förutsättningar som motsvarar nivån för a-kassa.
Detta stödsystem ska dock inte förmedlas genom Arbetsförmedlingen utan organiseras genom Tillväxtverket som ska garantera att stödet ges till innovativa och nyskapande affärsidéer som på sikt har potential att få hela den svenska ekonomin att växa.
Tabell 1
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen (SD) |
|
|
1:1 |
Verket för innovationssystem |
253 190 |
−30 000 |
|
1:2 |
Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling |
2 953 255 |
−350 000 |
|
1:3 |
Institutens strategiska kompetensmedel |
759 268 |
|
|
1:4 |
Tillväxtverket |
284 375 |
+50 000 |
|
1:5 |
Näringslivsutveckling |
793 022 |
+20 000 |
|
1:6 |
Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser |
62 567 |
+10 000 |
|
1:7 |
Turistfrämjande |
104 613 |
+30 000 |
|
1:8 |
Sveriges geologiska undersökning |
239 665 |
+65 000 |
|
1:9 |
Geovetenskaplig forskning |
5 923 |
+19 000 |
|
1:10 |
Miljösäkring av oljelagringsanläggningar |
14 000 |
|
|
1:11 |
Bolagsverket |
47 285 |
+8 000 |
|
1:12 |
Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien |
8 327 |
+1 000 |
|
1:13 |
Konkurrensverket |
155 431 |
+15 000 |
|
1:14 |
Konkurrensforskning |
10 804 |
+2 000 |
|
1:15 |
Upprustning och drift av Göta kanal |
159 910 |
|
|
1:16 |
Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag |
24 850 |
|
|
1:17 |
Kapitalinsatser i statliga ägda företag |
76 000 |
|
|
1:18 |
Avgifter till vissa internationella organisationer |
17 780 |
|
|
1:19 |
Finansiering av rättegångskostnader |
18 000 |
|
|
1:20 |
Bidrag till företagsutveckling och innovation |
269 472 |
|
|
1:21 |
Patent- och registreringsverket |
336 770 |
|
|
2:1 |
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet |
36 055 |
|
|
2:2 |
Kommerskollegium |
91 809 |
|
|
2:3 |
Exportfrämjande verksamhet |
366 867 |
|
|
2:4 |
Investeringsfrämjande |
72 772 |
|
|
2:5 |
Avgifter till internationella handelsorganisationer |
20 517 |
|
|
2:6 |
Bidrag till standardiseringen |
31 336 |
|
|
2:7 |
AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning |
50 000 |
|
|
|
Nya anslag |
|
|
|
3:1 |
Forum för exponentiella teknologier |
|
+10 000 |
|
4:1 |
Starta eget-bidrag för yrkesverksamma |
|
+250 000 |
|
Summa |
7 263 863 |
+100 000 |
|
1:1 Verket för innovationssystem
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
–30 000 |
–30 000 |
–30 000 |
Det går att ifrågasätta hur effektiv denna stödjande verksamhet är och det finns goda skäl för sänkt budgetanslag.
1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
–350 000 |
–850 000 |
–850 000 |
I enlighet med ovanstående resonemang (1:1) budgeteras med ett lägre anslag.
1:4 Tillväxtverket
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
+50 000 |
+50 000 |
+50 000 |
Vidareutveckling av verksamt.se med mera motiverar höjt anslag.
1:5 Näringslivsutveckling
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
+20 000 |
+20 000 |
+20 000 |
Anslagshöjning på grund av förbättringar för funktionsnedsatta på arbetsmarknaden och ökad kunskap gällande sociala företag.
1:6 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
+10 000 |
+10 000 |
+10 000 |
Höjningen av anslaget avser stärkt stöd för politiken såväl som näringslivet genom Tillväxtanalys rapportarbete.
1:7 Turistfrämjande
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
+30 000 |
+30 000 |
+30 000 |
Anslagshöjningen syftar till att initiera en ambitionshöjning gällande att få fler turister att besöka Sverige.
1:8 Sveriges geologiska undersökning
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
+65 000 |
+82 000 |
+82 000 |
Anslagshöjningen avser följande: hållbara hav och blå tillväxt, hållbart samhällsbyggande i hela landet, ökat engagemang som huvudman för efterbehandling av förorenade områden, tryggad dricksvattenförsörjning och nationell geodatastrategi.
1:9 Geovetenskaplig forskning
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
+19 000 |
+19 000 |
+19 000 |
Anslaget ska stärka arbetet för utveckling och innovation inom områden som hantering och utnyttjande av gruvavfall, cirkulära flöden och minskade koldioxidutsläpp.
1:10 Bolagsverket
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
+8 000 |
+8 000 |
+8 000 |
Höjning av anslaget för att myndigheten ska kunna initiera sitt efterfrågade arbete mot ekonomisk brottslighet.
1:12 Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
+1 000 |
+1 000 |
+1 000 |
Bidraget till Iva har legat konstant på 8 miljoner kronor under flera år. Anslaget föreslås därför öka med 1 miljon kronor.
1:13 Konkurrensverket
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
+15 000 |
+15 000 |
+15 000 |
Genom denna anslagshöjning kan insatserna mot korruption förstärkas.
1:14 Konkurrensforskning
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
+2 000 |
+2 000 |
+2 000 |
Förbättrade offentliga upphandlingar präglade av effektiv konkurrens är angeläget. Höjningen av anslaget väger upp för regeringens förslag om minskade anslag.
3:1 Forum för exponentiella teknologier
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
10 000 |
10 000 |
10 000 |
Anslaget avser inrättandet av ett nationellt råd med sakkunniga experter vars uppgift blir att arbeta med exponentiella teknologier samt andra viktiga teknologiområden.
4:1 Starta eget bidrag för yrkesverksamma
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
+250 000 |
+250 000 |
+250 000 |
Anslag för att skapa ett nytt system där yrkesverksamma, under vissa förutsättningar, ska ha rätt att ta tjänstledigt från ett arbete och få ersättning motsvarande a-kassa för att försöka förverkliga sin företagsidé.
|
Tobias Andersson (SD) |
|
|
Mattias Bäckström Johansson (SD) |
Eric Palmqvist (SD) |
|
Josef Fransson (SD) |
|