Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beakta frågan om att möjliggöra för arbetsgivare att betala av anställdas studielån i arbetet med att förbättra kompetensförsörjningen på landsbygden och tillkännager detta för regeringen.
Rekryteringsproblemen inom skolan är en stor utmaning för samhället. När det utbildas för få lärare, och när många lärare dessutom tyvärr väljer att lämna yrket, blir situationen alltmer akut. Allra värst drabbar detta skolor på landsbygden och i glesbygd. Rekryteringen för verksamheter på landsbygden och i glesbygd är ofta svår, men i synnerhet för de branscher där det råder stor kompetensbrist, såsom skolan och vården. I landsbygdskommuner är i snitt endast 63 procent av lärarna behöriga i minst ett ämne och har lärarlegitimation. I Östergötland ligger 6 av 13 kommuner under rikssnittet för andel behöriga lärare i grundskolan.
I det starka samhället ska man kunna känna sig trygg med att få en bra utbildning, oavsett var i landet man bor. Därför behöver möjligheterna för gles- och landsbygdsskolor att rekrytera stärkas. En åtgärd som skulle kunna öka attraktiviteten är en möjlighet att få sina studielån betalda av arbetsgivaren, i utbyte mot ett åtagande att man ska arbeta som lärare i en lands- eller glesbygdsskola under ett antal år. Fördelarna skulle vara många. För skolornas del handlar det om att man kan tillgodose kompetensbehovet med ordinarie personal i stället för vikarier eller outbildade. För läraren handlar det om att bli kvitt de lån man har för sin utbildning, vilket ger en bättre ekonomi. För eleverna innebär det bättre kontinuitet och större möjlighet att få undervisas av utbildade lärare, vilket inte alltid är fallet när lands- och glesbygdsskolorna har svårt att rekrytera.
På många mindre orter är skolan den enda samhällsservice som erbjuds och en viktig symbol för bygdens möjligheter att kunna utvecklas. Ett möjliggörande av avskrivna studielån skulle kunna bidra till att färre skolor behöver stänga på grund av kompetensbrist, men potentiellt också bidra till att fler stannar kvar i lands- och glesbygdsskolor även efter den överenskomna tiden. På så sätt skulle en sådan förändring även kunna bidra till att rekryteringsproblematiken på landsbygden och i glesbygden på sikt bryts.
|
Johan Löfstrand (S) |
|
|
Erica Nådin (S) |
Eva Lindh (S) |
|
Johan Andersson (S) |
Mattias Ottosson (S) |