Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av mer flexibilitet och förbättrad information vid val av tjänstepensionsuttag och tillkännager detta för regeringen.
Tjänstepensionen har blivit och kommer att bli en allt viktigare del av den totala pensionen. De olika val av uttagstid som finns varierar mellan olika avtal och olika individer. En ökande trend är dock att allt fler tar ut delar eller hela tjänstepensionen på kortare tid, ofta på fem eller tio år.
I sammanhanget är det bekymmersamt att alla inte är medvetna om vilka konsekvenser ett kortvarigt uttag kan få på längre sikt. Den som tar ut tjänstepensionen på kort tid får mer i plånboken under de första åren som pensionär, men denna inkomstnivå minskar därefter drastiskt. Sedan har pensionären få möjligheter att öka sin inkomst. Detta är särskilt allvarligt när individen inte har uppmärksammat vilka följder valet av uttagsperiod skulle få.
Pensionssystemet upplevs av många som krångligt och pensionen kommer från skilda håll med olika regler. Detta gör det svårt för en hel del att göra välinformerade och överblickbara val av uttagstiden för tjänstepensionen. Det är viktigt med valfrihet och att själv kunna välja det som passar just den enskilde. Riksrevisionen har dock konstaterat att det krångliga systemet resulterar i att många inte gör aktiva val eller att man väljer utan att förstå de ekonomiska konsekvenserna. Det betyder att valfriheten begränsas och att pensionen kan bli sämre än nödvändigt, det är således inte en önskvärd utveckling.
Här behöver flera aspekter förändras. Informationen behöver förbättras och individen bör ges en bättre överblick av pensionens olika delar och vilka val som kan göras. Fördelar och nackdelar med olika val av uttag måste bli tydligare. Utformningen av blanketter och förvalen på desamma kan ha en betydande inverkan på människors val – det är exempelvis inte rimligt att en kort uttagstid är förvald. En bättre samordning av informationen om pensionens olika delar är därför angelägen, och att effekterna av olika val tydliggörs likaså.
Det bör därtill övervägas att införa större flexibilitet i valet av uttagstid för tjänstepensionen. Ett sätt skulle kunna vara att göra det möjligt för den enskilde att göra uppehåll i utbetalningarna och att under en initial period kunna förändra utbetalningstiden från exempelvis fem år till en längre tidsperiod. I den allmänna pensionen kan individen pausa och ändra uttagstakten, det borde också vara möjligt i tjänstepensionen.
Avslutningsvis bör det undersökas om de korta uttagstiderna för tjänstepensioner bör och kan begränsas på något sätt eller till en viss del, vilket också Riksrevisionen rekommenderat. Detta förutsätter dock att människors valfrihet till stor del inte hämmas och att information och kunskap om uttagstiderna för tjänstepensionen förbättras avsevärt.
|
Ann-Britt Åsebol (M) |
|